psykologtidningen 2/06
psykologtidningen 2/06
psykologtidningen 2/06
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TEMA: GENUSPSYKOLOGI<br />
sådana med ett strukturperspektiv. I det<br />
första fallet ses den våldsutövande mannen<br />
som ett offer för en traumatisk uppväxt.<br />
Förklaringen till våldet finns i mannens<br />
”inre”. I det andra fallet ses mäns våld som<br />
ett uttryck för den ojämlika fördelningen<br />
av makt mellan kvinnor och män som råder<br />
i samhället – det som med ett aktuellt<br />
ord kallas könsmaktsordningen.<br />
INDIVIDPERSPEKTIVET DOMINERAR bland<br />
de undersökta artiklarna. Resonemangen<br />
går då ut på att mannen som slår själv varit<br />
utsatt för traumatiska händelser i sin<br />
barndom. Genom sina våldshandlingar<br />
kompenserar han den maktlöshet och<br />
vanmakt han upplever och kan på det<br />
sättet återta makten.<br />
– Den här förklaringen ses inte som en<br />
ursäkt för mannens beteende, säger Katarina<br />
Blume. Men det är underförstått, att<br />
den här förståelsen av problemet hos såväl<br />
behandlare som klient är nödvändig och<br />
man ska kunna hjälpa våldsutövaren att<br />
sluta slå.<br />
Den teoretiska bakgrunden till resonemanget<br />
är psykodynamisk teori, framför<br />
allt objektrelations- och anknytningsteori.<br />
– Kvinnan som partner ses i artiklarna<br />
inte som skyldig till mannens våld. Men<br />
om man ser våldshandlingarna som grundade<br />
i den tidiga mor-barnrelationen<br />
kommer kvinnan som mor att indirekt<br />
framställas som skyldig till den vuxna<br />
mannens handlande.<br />
Huvuddelen av artiklarna med ett individperspektiv<br />
handlar om psykologers<br />
arbete med våldsbrottslingen, få om stöd<br />
PRESSKLIPP<br />
och hjälp till de kvinnor och barn som<br />
drabbas, även om de också finns.<br />
Ofta talar man om våldsverkaren på ett<br />
könsneutralt sätt, påpekar Katarina<br />
Blume. Man talar om ”våldsverkaren”,<br />
”patienten” för att senare i texten plötsligt<br />
övergå till ett ”han”. Men man problematiserar<br />
inte det faktum att beskrivningarna<br />
faktiskt handlar om män. Gäller de också<br />
kvinnor och varför reagerar inte flickor på<br />
utsatthet i barndomen på samma sätt som<br />
män? Könsperspektivet saknas.<br />
”Svenska mäns våld<br />
får oftare en psykologisk<br />
förklaring<br />
medan utländska<br />
mäns våld ges kulturella<br />
förklaringar”<br />
MEN DET FINNS OCKSÅ ett fåtal artiklar<br />
om mäns våld mot kvinnor med ett mer<br />
uttalat könsperspektiv. Mannen som slår<br />
ses då som en del av den samhällsordning,<br />
där män har mer makt och privilegier än<br />
kvinnor. Mannen har införlivat den omgivande<br />
samhällssynen och anser sig ha<br />
rätt att utöva makt och kontroll över<br />
kvinnan.<br />
De här artiklarna handlar i högre grad<br />
om både mannen som slår och kvinnan<br />
som blir slagen. De berör också de risker<br />
för kvinnans psykiska hälsa som våldet innebär.<br />
Borgerliga alliansen vill förstärka psykiatrin<br />
Den borgerliga alliansen lanserar på<br />
DN. Debatt (20<strong>06</strong> 01 09) ett tiopunktsprogram<br />
med bland annat vårdgaranti<br />
till patienter med psykiska besvär.<br />
De fyra undertecknarna av debattartikeln,<br />
Maria Larsson (kd), Kristina Axén Olin (m),<br />
Erik Ullenhag (fp), och Kenneth Johansson<br />
(c), representerar Allians för Sverige. De<br />
är överens om att psykiatrin behöver förstärkas<br />
under den närmsta tioårsperioden<br />
med åtminstone fem miljarder kronor.<br />
”Det är förmodligen inget annat område<br />
inom sjukvården där förnyelse är mer<br />
nödvändig än just inom psykiatrin”, skriver<br />
de och tillägger: ”Modern psykiatrisk<br />
vård bör samordnas av en så kallad Case<br />
manager med helhetsansvar för patienten.”<br />
Några av de åtgärder som de föreslår är:<br />
– Primärvården måste alltid ha tillgång<br />
till kuratorer och psykologer.<br />
– Den som söker för psykiska besvär<br />
måste få en diagnos inom tre månader av<br />
kvalificerad läkare.<br />
– Väntan på utredning av barn vid BUP<br />
bör inte överstiga en månad.<br />
– Patienter med både missbruk och psykisk<br />
sjukdom ska inte kunna nekas akut<br />
hjälp vid psykiatrisk akutmottagning eller<br />
enhet för missbruksvård.<br />
De föreslår också att staten ska ta över<br />
finansieringen av den rättspsykiatriska<br />
vården.<br />
– Intressant är att i de artiklar som utgår<br />
från ett strukturellt perspektiv tyngdpunkten<br />
ofta ligger på kvinnors situation i<br />
andra länder eller invandrarkvinnornas<br />
situation, berättar Katarina Blume. Även<br />
om en koppling också ofta görs till våld<br />
utövat av svenska män, finns en tendens<br />
till att det strukturella perspektivet främst<br />
lyfts fram när det handlar om ”andra kulturer”.<br />
Risken blir då att svenska mäns<br />
våld får individualpsykologiska förklaringar,<br />
medan utländska män och invandrarmän<br />
anses styrda av kulturella och sociala<br />
faktorer i sitt våldsbeteende.<br />
Också psykologens roll skiftar beroende<br />
på vilka förklaringar man ger våldsutövandet.<br />
Med ett individinriktat perspektiv<br />
får psykologen en självklar roll som behandlare<br />
och behandlingen är ofta psykoterapi<br />
riktad till gärningsmannen. Om<br />
våldet ges en mer strukturell förklaring<br />
blir psykologens roll mer diffus. Att försöka<br />
påverka samhällets syn på det manliga<br />
våldet eller att arbeta med mäns attityder<br />
till brottet och brottsoffret hamnar i någon<br />
mån utanför det som ses som psykologers<br />
egentliga arbetsfält.<br />
– Det väcker frågan om vilken sorts förståelse<br />
och vilka förklaringar som ryms<br />
inom psykologins nuvarande ramar, funderar<br />
Katarina Blume. Gör till exempel<br />
problem som anknyter till makt- och kulturbegrepp<br />
det? Psykologin har visat sig<br />
få en allt starkare röst i samhället. Det blir<br />
då än viktigare att psykologin förmår<br />
spränga sina gränser när det gäller teoribyggnad<br />
och kombinera individperspektivet<br />
med ett samhällsperspektiv.<br />
MAJA AHLROOS<br />
Fp önskar psykolog på<br />
ungdomsmottagningar<br />
Folkpartiets oppositionslandstingsråd Birgitta<br />
Rydberg föreslår i en skrivelse till<br />
Stockholms läns landsting att ungdomsmottagningarnas<br />
uppdrag ska ses över och<br />
förtydligas, och att samarbetet med BUP<br />
ska fördjupas.<br />
– Har ungdomsmottagningarna sådan<br />
bemanning att de kan vara ett förstahandsalternativ<br />
när det gäller öppen psykiatrisk<br />
vård? Vi anser att ungdomsmottagningarna<br />
bör kunna erbjuda hjälp vid psykisk<br />
ohälsa åt ungdomar. Därför behöver<br />
det finnas psykolog och/eller kurator på<br />
mottagningarna, säger Birgitta Rydberg.<br />
(Awiwa Keller, Dagens Nyheter 2005 12 29)<br />
14 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong>