psykologtidningen 2/06

More documents

Recommendations

Info

så omfattande: Både ett kunskapsområde och en granskning av teorier och metoder. Genus är också en mångfaldsfråga liksom etnicitet och sexuell preferens. Det handlar ju om att få en vetenskap som är bättre anpassad till att förstå den brokiga mångfald som mänskligheten faktiskt utgör. Vi är inte stämplade i en form, människan är inte bara en man och inte bara en amerikan, vilket man kan förledas att tro av den forskning som gjorts. Ska psykologiundervisningen i Gävle bli ett föredöme nu, till exempel när det gäller genusperspektiv i kurslitteraturen? – Vi har ambitionen att alltid inkludera genusaspekter, men vi kan göra mer än vi gjort hittills. För snart 15 år sedan intervjuade jag dig för Psykologtidningen. Artikeln hade rubriken ”Stort motstånd mot kvinnoaspekter i psykologin” och du sade där att psykologin låg långt efter till exempel sociologi och litteraturvetenskap när det gäller att integrera könsaspekter i teori och praktisk forskning. Men sedan dess har det väl gått framåt? – Visst har det blivit bättre, men det tror jag främst beror på trycket från psykologstudenter som vill ha genusperspektiv, och att det har uppmärksammats mer och mer i övriga samhället. Inom psykologin finns fortfarande ett stort motstånd mot att integrera genusperspektiv. – Motståndet är intressant. Det måste beröra något som ligger väldigt djupt i personen. Dels beror det nog på att man inte vill ta till sig att den framgångsrika tradition man har arbetat inom är ofullkomlig. Dels sitter man kvar i föreställningen om kön som given kategori och kan bara se att här har vi den ena gruppen som är kvinnor och den andra gruppen som är män, och utgår från att de handlar medvetet och överlagt. När vi genusforskare säger att mycket ligger i strukturer som vi är omedvetna om blir ”den typiske akademikern” mycket uppbragt, eftersom det kanske inte är åtkomligt att mäta enligt den intellektuella, experimentella traditionen utan kräver andra, kvalitativa metoder. – Ett exempel är när vi vill diskutera undervisningsstil och hur kvinnor och män behandlas olika i klassrummet eller seminarierummet. Det är ju inget läraren gör med avsikt men ”den typiske akademikern” vill bara diskutera det medvetet överlagda. Men för att bli en genusmed- veten person måste du komma åt även det som är omedvetet och reflektera över det, men det vill man inte. Det är just detta medvetandegörande som möter sådant motstånd. Du forskar om mäns våld mot kvinnor. Vad innebar det när man började anlägga genusperspektiv på det här våldet? – Det var då det verkliga genombrottet för den här forskningen kom. När det gäller mäns våld mot kvinnor så finns det inga forskningsteorier som har varit så fruktbara som de med genusaspekter. – När man söker efter förklaringar till att våldet är så vanligt handlar det ju inte om enskilda individer, inte om den enskilda kvinnan eller mannen i en relation, utan om förståelsen av hur normer och värderingar i samhället påverkar oss. Det finns en lång historisk tradition där mannen hade rätt att aga sin hustru, alltså att använda våld. Vi har ett ojämlikt samhälle där vi till exempel tillåter pornografi, som är en organiserad form av kvinnoförtryck och vi har andra strukturer, som inte är så utpräglat kvinnofientliga, men som leder till att kvinnor får lägre lön för samma jobb och så vidare. Allt detta finns oberoende av individerna. "Inom psykologin finns fortfarande ett stort motstånd mot att integrera genusperspektiv." Men den enskilde individen har väl ansvar för vad han gör? – Naturligtvis. Men se på till exempel frågan om alkohol och våld. I vår kultur har vi en tradition där män får dricka sig fulla och sedan får förståelse för att de gör galna saker, även om vi inte förlåter det. Misshandlade kvinnor säger ofta: ”Om han inte drack skulle vi inte ha detta problem, när han är nykter är han världens sötaste och goaste”. Genusperspektivet på detta är att män utnyttjar de här strukturerna för att förklara och rättfärdiga vad de gör: ”Jag var så full att jag inte visste vad jag gjorde.” Även om det inte håller i rätten är det något som omgivningen förstår. Ett annat exempel är många mäns grundmurade känsla av att de har rätt att ha anspråk på kvinnor. En man, som har blivit reformerad och har slutat slå sin partner, kan berätta om hur han ansåg sig ha rätt att bli galen om han kom 15 minuter innan middagstid och maten inte var klar. Och reformerade män som lärt sig ta ansvar för sitt våld kan ändå säga: ”Jag måste ta ansvar för mitt våld. Jag valde att slå. Men hon måste ju lära sig att inte uppträda så att jag måste slå henne.” Var kommer den uppfattningen ifrån att de har rätt att bestraffa kvinnan? Det är ju inte så att en liten grupp män har hittat på det själva. Vi måste se kvinnomisshandel mot bakgrund av ett samhälle, där män tillåts och förväntas dominera över kvinnor. Men det innebär förstås inte att män som misshandlat kan undandra sig sitt ansvar genom att hänvisa till dessa kvinnoförtryckande normer i samhället. Och nu forskar du om kvinnor som måste leva gömda undan våldsamma män. Hur går det till? – Jag arbetar med Katarina Weinehall, universitetslektor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, och vi kuskar land och rike runt och intervjuar kvinnorna. Vi träffar dem genom kontakter som lett till kontakter och vi vet inte vad de heter eller var de bor. Vi vill se om skyddet fungerade, och var läckorna finns om det inte fungerat. – Vi är även intresserade av hur vardagslivet ser ut. Kan de jobba? Hur organiserar kvinnan sitt liv när hon inte kan ha sitt namn på brevlådan och måste ha spärrmarkerat personnummer? – För mig som psykolog är det också intressant att få höra hur de hanterar situationen och hur ser de på mannen. Är de hämndlystna och bara berättar om negativa saker? Nej, de visar snarare sorg och beklagande och säger: ”Jag kan inte hata honom, han har haft det besvärligt, han hade en tråkig uppväxt.” Om de känner ilska mot mannen är de bekymrade över det. Och de kan till exempel säga att ”om jag aldrig hade träffat honom så hade jag inte haft mina barn”. Så det är en dubbelbottnad bild de ger. – En mycket viktig fråga, som inte ingår i just det här projektet, är att hitta interventioner för våldsamma män. Inte bara för de män som är dömda för det är ju en liten andel, utan interventioner så att kvinnor och män på ett tidigt stadium blir uppmärksammade. Det är ju inte så att våldet bara plötsligt bryter ut över en natt. Men så länge man tror att det bara rör sig om en liten speciell grupp män - kriminella, utstötta, missbrukare eller män från andra kulturer, är man inne på fel spår. Som psykolog menar jag att samhället måste jobba med prevention, information och utbildning i stor skala och se individen i sitt sammanhang och medvetandegöra normer, förväntningar och föreställningar. Och det är ju inte begränsat till vissa grupper. ULLA-BRITT STRÖMBERG Vetenskapsjournalist 12 Psykologtidningen 2/<strong>06</strong>
Psykologer ser på mäns våld Hur förklarar psykologer mäns våld mot kvinnor och vilka följder får dessa förklaringar för behandlingen? Det är en frågeställning som intresserar Katarina Blume, doktorand i psykologi, som valt att studera psykologers texter om frågan i Psykologtidningen. Studien av texter i Psykologtidningen mellan åren 1995 och 2004 ingår som en del av en kommande avhandling. – Jag vill veta hur diskussionen om mäns våld mot kvinnor ser ut inom psykologprofessionen. Hur framställer psykologerna problemet, vilka subjekt skapar de i sina beskrivningar och vilka lösningar ser de? Katarina Blume är knuten dels till Psykologiska institutionen vid Umeå univer- Psykologtidningen 2/<strong>06</strong> sitet, dels till Genusforskarskolan som universitetet är värd för samt även till högskolan i Gävle. Mittuniversitetet samt högskolorna i Kalmar och Gävle är så kallade partnerhögskolor till forskarskolan. Inte mindre än 35 doktorander från olika ämnesområden deltar i dag i Genusforskarskolans forskarutbildning. Katarina är för närvarande föräldraledig, men undervisar annars i psykologi på enstaka kurser TEMA: GENUSPSYKOLOGI Katarina Blume, här med två månader gamla dottern Sissela, har studerat texter i Psykologtidningen som en del av sitt avhandlingsarbete. foto: tomas södergren och på sjuksköterskeprogrammet vid högskolan i Gävle. Före psykologistudierna läste Katarina Blume under ett par år olika ämnen som etnologi och familjesociologi. – Det slog mig tidigt att man i de här ämnena satte in kunskaper om människan i ett vidare samhällsperspektiv, något som jag saknade i psykologin med dess individinriktning. Jag kände mig ganska ensam om den här kritiken innan jag kom i kontakt med genusforskningen i Umeå. Katarina Blume ägnar sig åt den gren av genusforskningen som studerar psykologin som ämne, det vill säga frågor om hur kön framställs i psykologin och vilka föreställningar om kön som dominerar inom forskningen. – Jag är också specifikt intresserad av psykologprofessionen, av hur man som psykolog arbetar utifrån de föreställningar man har om kön. ”KONSTRUKTIONER AV GENUS i nutida svensk psykologi” lyder arbetsnamnet på den avhandling Katarina Blume arbetar på och utgående från denna övergripande frågeställning gör hon ”nedslag” inom olika problemområden, där genus kan anses spela en stor roll. Ett sådant område är ”mäns våld mot kvinnor”. – Jag har valt det området av två skäl, säger hon. Det är högaktuellt i samhället i dag och det innehåller starka könsaspekter. Ett annat ”nedslag” hon planerar är förståelsen av kön inom utvecklingspsykologin – ett knappast förvånande intresse hos en doktorand med tre egna barn – sex och tre år samt två månader gamla. För att skaffa sig en bild av hur psykologer ser på och framställer problemområdet ”mäns våld mot kvinnor”, beslöt Katarina sig för att granska hur samtalen kring frågan förs i psykologernas texter i Psykologtidningen mellan 1995 och 2004. Startåret 1995 valde hon med tanke på att det var då ”Kvinnofridsutredningen” (SOU 1995:60) lades fram. Hon hittade ett 20-tal texter som behandlade mäns våld mot kvinnor. Och även om hon ännu inte är helt klar med analysen av materialet kan hon se vissa tydliga mönster. Hon delar in artiklarna i sådana med ett huvudsakligen individuellt perspektiv och 13 ▲
Page 1 and 2: PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 TEMA GENUSP
Page 3 and 4: Mot full legitimitet En bit in på
Page 5 and 6: vissa kritiker - att tränga in i p
Page 7 and 8: ka institutioner i landet. Ibland i
Page 9 and 10: te uppstått ur ett stort intresse
Page 11: ”Genusperspektiv möter ännu mot
Page 15 and 16: Falsk psykolog dömd Lunds tingsrä
Page 17 and 18: TABELL 4: Inkomst per månad för l
Page 19 and 20: som ångest, skuld, skam eller smä
Page 21 and 22: Kvinnor utsatta för våld får ny
Page 23 and 24: Besök av migrationsministern Psyko
Page 25 and 26: ■ Psykologin och den professionel
Page 27 and 28: nya medlemmar Karin Gustavsson, Ör
Page 29: Vid obeställbarhet, retur till: Ps

psykologtidningen 2/06

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?