psykologtidningen 2/06

More documents

Recommendations

Info

svarig för psykologutbildningen i Linköping till sommaren 2005 och har ett stort intresse för genusfrågor. Hon forskar själv om homofamiljer med planerade barn. – Genusperspektivet har haft olika genomslagskraft i utbildningen beroende på enskilda lärares intresse och studenternas engagemang, just nu har vi studenter som är väldigt drivande. Glädjande är att fler studerande skriver sin examensuppsats utifrån genusperspektiv. På senare tid har jag till exempel handlett två diskursanalytiska uppsatser, en om flickor som skär sig och en om trafficking, säger hon. Psykologiska institutionen i Göteborg har ju länge uppmärksammats för att man inte har lyckats anställa en enda kvinnlig professor i psykologi (nu lär två vara på gång under 2006). Men det betyder inte att ledningen motarbetat genusperspektiv, säger Kerstin Karlsson, studierektor för all utbildning på institutionen: – Jag arbetar själv med genusperspektiv på institutionen och det har hänt mycket. Nu finns en medvetenhet på institutionen – om inte på alla håll – och ett större intresse från kurslärarna. Men vi är i början; vi har inte satsat på att gå fort fram utan med små steg i taget. – Studenterna tycker kanske inte att vi är i framkanten, och det är vi inte heller. Men de har inte framfört sådana synpunkter. Vi är flera på institutionen som ”pushat” studenterna att de ska driva på om mer genusperspektiv, det behövs påtryckningar från studenthåll, säger Kerstin Karlsson. NÄR BRITTA LILJEGREN började som studierektor för psykologprogrammet i Lund i januari 2003 fanns inte mycket av genusperspektiv i utbildningen. Det märktes också i den så kallade Studentbarometern, som kom lite senare det året. Studentbarometern görs av Lunds universitet och är en systematisk utvärdering av studenternas åsikter. Där framgick tydligt att de psykologistuderande saknade genusperspektiv, mångfaldsperspektiv med mera i sin utbildning. Studentbarometern betydde mycket för att få fart på arbetet med att förändra utbildningen. – Det är för mycket sagt att genusperspektivet genomsyrar hela utbildningen i dag, men vi arbetar målmedvetet med detta, säger hon. Bland det hon vill lyfta fram är gruppen GoS (Genus och Sexualitet) som bildades 2003 efter önskemål av psykologprogramstudenter. I dag är det en genusgrupp för hela institutionen med målet att förmedla kunskap i frågor som rör genus och sexualitet till lärare och studenter. Från och med våren 2006 ska studenter ur GoS-gruppen hålla seminarier i genusoch sexualitetsfrågor på schemalagd tid för termin ett och två. Som framgått hittills anser många programansvariga på institutionerna att studenternas engagemang är näst intill avgörande för att få in mer av genusperspektiv i utbildningen. PsykologTidningen fortsätter spaningen efter genusperspektiv med några kommentarer från programstuderande. Alla är ledamöter i Psykologförbundets Studeranderåd. Jan Pörtfors, som delar ordförandeskapet i Studeranderådet, avslutar sin nionde termin i Umeå i januari. Han tycker det finns mycket övrigt att önska: – Arbetet med att föra in genusperspektivet i utbildningen fortskrider i smärtsamt långsam takt. När jag började utbildningen slogs jag av frånvaron av genuspers- Jan Pörtfors pektiv, det vill säga lärarna tog upp det, men det togs inget samlat grepp och då går man inte vidare i kunskapsuppbyggnaden. – I GRUND OCH BOTTEN är ju genusperspektivet ett kritiskt perspektiv. För vad gör psykologforskarna i dag? De gör sina undersökningar och konstaterar könsskillnader. Men det gäller ju att synliggöra kön och inte nöja sig med att visa att det finns könsskillnader, säger han. Johanna Nordlinder har också just avslutat sin nionde termin, i Linköping. – Jag har inte märkt några starka reaktioner om brist på genusperspektiv i utbildningen. Det beror nog på att vi har problembaserad inlärning och väljer litteratur själva. Den som vill kan ju välja den inriktningen, säger hon. Både Jan Pörtfors och Johanna Nordlinder har valt att skriva examensuppsats med genusperspektiv. Tillsammans med en kvinnlig kurskamrat gör Jan en kvalitativ studie av ett antal psykoterapeuter. Johanna skriver om transsexuella personer. Gunnel Edström avslutar nu sin andra termin i Uppsala. Hon ser fram mot kursen ”Kön, genus och etnicitet” på termin tre: – Jag har hört att den är jättebra, en ögonöppnare som gör att man blir medveten om när genusperspektivet saknas i andra kurser. – För övrigt är mitt intryck att genusengagemanget varierar bland de studerande. Om någon är aktiv så drar det gärna med sig fler. En del går och suckar över att det saknas genusperspektiv men gör inget åt det och då händer inget heller, säger hon. Andreas Wallner i Uppsa- Gunnel Edström la avslutar nu termin tre och har gått kursen ”Kön, genus och etnicitet”: – Kursen var bra ur genussynpunkt, men hade för lite om etnicitet. För mig är etnicitet en minst lika intressant fråga som genus, nästan all psykologisk forskning är ju gjord utifrån västerländska personer, säger han. Linda Stenbom har just gått ut termin två i Stockholm som avslutas med kursen ”Genusvetenskap och jämställdhetsfrågor”. Hon är nöjd med kursen: – JAG ÖNSKAR att man hade kopplat in ett tydligt genusperspektiv även i tidigare kurser, men jag förstår att det är många perspektiv som ska rymmas i utbildningen, inte bara genus. Nu är genus på modet och har egen kurs och det är bra. Men vad får det för konsekvenser för oss blivande psykologer att vi inte har en egen kurs om etnicitet och varför inte om till exempel åldrande? säger hon. Aram Seddigh avslutar termin fem i Göteborg. Termin tre och fyra läste han psykologi i Dublin. – På termin ett och två i Göteborg fanns ett genusperspektiv, i vissa moment mycket, i andra inte så mycket, beroende på lärarens intresse. Men i Dublin fanns det litet, jag tycker att jag kom ifrån genustänkesättet där. – Genusperspektiv handlar ju också om själva undervisningen. På en kurs här i Göteborg avbröt läraren en diskussion och påpe- Aram Seddigh kade att vi fyra killar pratade medan de åtta tjejerna inte sade mycket. Vi reflekterade över detta en stund och körde sedan med handuppräckning för att få ordet! – Det vore intressant att få veta hur mycket genusperspektiv läkare och sjuksköterskor har i sin utbildning. Det är ju bra om det inte är främmande för dem när vi i framtiden ska jobba nära varandra, säger han. ULLA-BRITT STRÖMBERG Vetenskapsjournalist 10 Psykologtidningen 2/06
”Genusperspektiv möter ännu motstånd” Inom psykologin finns fortfarande ett stort motstånd mot att integrera genusperspektiv, säger Mona Eliasson, professor i genuspsykologi. Hon forskar om mäns våld mot kvinnor och menar att inga teorier varit så fruktbara inom denna forskning som de med genusaspekter. Högskolan i Gävle har inget psykologprogram, men psykologiämnet finns på A-, B-, C- och D-nivå. Och – här finns Sveriges enda professor i genuspsykologi. I mars 2004 tillträdde Mona Eliasson den nyinrättade tjänsten. Mona Eliasson har varit forskare och lärare vid Psykologiska institutionen i Uppsala och var i många år föreståndare för Centrum för kvinnoforskning i Uppsala (som nu är ersatt av Centrum för Genus- ”Människan är inte bara en man och inte bara en amerikan, vilket man kan tro av den forskning som gjorts.” forskning). Hon är ett av de mest etablerade namnen i Sverige inom forskningsområdet mäns våld mot kvinnor, ett område hon arbetat med långt innan det blev en så uppmärksammad fråga som det är i dag. Hur arbetar du som professor i genuspsykologi? – Jag handleder, forskar och undervisar som en ”vanlig” professor men med min speciella inriktning, det är det som gör mitt arbete så roligt! Och att få möta studenter, både kvinnor och män, med genusinriktning som söker upp mig för att de vill att jag ska handleda dem. – Men att arbeta med genus som utgångspunkt är även speciellt för att det är Psykologtidningen 2/06 foto: robert berthagen TEMA: GENUSPSYKOLOGI Mona Eliasson, professor i genuspsykologi, forskar om mäns våld mot kvinnor. 11
Page 1 and 2: PSYKOLOG TIDNINGEN 2/06 TEMA GENUSP
Page 3 and 4: Mot full legitimitet En bit in på
Page 5 and 6: vissa kritiker - att tränga in i p
Page 7 and 8: ka institutioner i landet. Ibland i
Page 9: te uppstått ur ett stort intresse
Page 13 and 14: Psykologer ser på mäns våld Hur
Page 15 and 16: Falsk psykolog dömd Lunds tingsrä
Page 17 and 18: TABELL 4: Inkomst per månad för l
Page 19 and 20: som ångest, skuld, skam eller smä
Page 21 and 22: Kvinnor utsatta för våld får ny
Page 23 and 24: Besök av migrationsministern Psyko
Page 25 and 26: ■ Psykologin och den professionel
Page 27 and 28: nya medlemmar Karin Gustavsson, Ör
Page 29: Vid obeställbarhet, retur till: Ps

psykologtidningen 2/06

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?