förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg

Samkommunen kan ha ett traditionellt fullmäktige och styrelse eller
samkommunstämma i stället för styrelse. Kommunerna väljer sina representanter i
samkommunstämman för hela valperioden, för en viss tid eller skilt för varje möte.
Också frågorna gällande kommunernas rösträtt fastställs vanligen enligt
befolkningsunderlaget. Rösträtten kan begränsas också i samkommunens
grundavtal.
En samkommun kan bildas också kring ett organ, oftast en styrelse, varvid
beslutsfattandet på fullmäktigenivå sker i kommunerna.
Samkommunmodellen har upplevts innebära att beslutanderätten fjärmas från
primärkommunerna. Speciellt i större samkommuner beror detta delvis på att
samkommunerna har en annan förvaltningsstruktur och att ägarstyrningen har
upplevts vara otillräcklig. Samkommunerna är juridiska personer som kan jämföras
med kommunerna. Samkommunernas intressebevakning kan i vissa situationer leda
till problem med tanke på primärkommunernas intressebevakning.
Ändringen av kommunallagen möjliggör också bildande av sk.
affärsverkssamkommuner, varvid producentorganisationen kan påverkas med
ägarstyrning. Affärsverket har då samkommunstämma och direktion. På en direktion
behöver inte tillämpas politisk representativitet eller stadganden gällande valbarhet.
Samkommunmodellen lämpar sig också som organisationsmodell för
samarbetsområdet för social- och hälsovården i Västnyland. De traditionella
samkommunernas problem ifråga om primärkommunerna borde dock undvikas vid
tillämpning av denna modell. På samkommunerna kan också tillämpas stadganden
om koncern- och ägarstyrning som avses i ändringen av kommunallagen (RP
263/2006) bl.a. så att samkommunen har samkommunstämma istället för fullmäktige.
Skillnaderna mellan uppdragsgivarmodellen och samkommunmodellen är inte
stora. Värdkommunmodellens samarbetsavtal och samkommunens grundavtal kan
vara mycket lika. Också instruktionerna kan ha likartade stadganden gällande
beslutanderätt och styrning. Samkommunmodellen upplevs ha lösgjort sig i någon
mån från beslutsfattandet i primärkommunerna och finansieringsgrunden, och
modellen har också lett till viss överlappning i förvaltningsstrukturerna med
primärkommunerna.
Med hänvisning till vad som konstateras ovan kan verksamhetsmodellen förverkligas
utgående ifrån båda organisationsmodellerna i Västnyland. Målet i båda modellerna
borde dock vara att serviceproducentenhetens verksamhet skulle få en så klar och
enkel förvaltningsstruktur som möjligt och att man skulle kunna undvika överlappande
förvaltningsuppgifter med kommunerna. På så sätt kunde man bereda utrymme och
resurser för egentlig kund- och patientservice. Det kan anses att detta förverkligas
bättre i värdkommunmodellen. I värdkommunmodellen kan man också friare komma
överens inom kommunernas samarbetsavtal om hur beslutsfattandet och
förvaltningen organiseras än i samkommunmodellen som förverkligas med stöd av
kommunallagen i vilken det ställs vissa formella krav för grundavtalet. I
värdkommunmodellen kan man således om så önskas avtala i samarbetsavtalet om
primärkommunernas ställning och frågor gällande beslutsfattande så att kommunerna
får tämligen stora påverkningsmöjligheter genom tillämpningen av beställarproducent
-modellen.
22