förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg

LUST-slutrapport BILAGA 1
Motiveringar till förslaget gällande val av förvaltningsmodell
Om hur de alternativa modellerna lämpar sig för västra Nyland kan konstateras
följande:
Värdkommunmodellen innebär att kommunerna ger någon av kommunerna i
uppdrag att ta hand om förvaltningen av verksamheterna som ingår i
verksamhetsmodellen. Verksamheterna med personal övergår således till den
kommun som får uppdraget. I motsvarande lösningar i vårt land har uppdraget i
allmänhet givits till den sk. centralkommunen, som i Västnyland skulle motsvaras av
Raseborgs kommun, ifall den aktuella kommunsammanslagningen förverkligas.
Om denna modell väljs, borde servicen som ingår i verksamhetsmodellen överföras
förvaltningsmässigt till den blivande Raseborgs stads organisation. Överföringen
förutsätter den blivande Raseborgs stadsfullmäktiges och övriga kommunfullmäktiges
samstämmiga godkännande av samarbetsavtalet, i vilket definieras bl.a.
uppdragsgivarkommunernas deltagande i förvaltningen av den nya
serviceproducentorganisationen. Enligt ramlagen skall det också utses ett organ med
representanter från alla kommunerna för beslutsfattande gällande denna service.
Detta organ skulle kunna vara t.ex. en grundtrygghetsnämnd. Nämndens
beslutanderätt definieras i samarbetsavtalet och enligt exemplen som förverkligats i
vårt land skulle beslutanderätten definieras i förhållande till befolkningsunderlaget.
För beslutanderätten kan dock utfärdas begränsningar vid behov.
För det gemensamma organet skall utarbetas en instruktion i vilken bestäms närmare
om nämndens uppgifter och beslutanderätt.
Serviceproducentorganisationen skall bokföras separat i uppdragstagarkommunens
bokföring så att kostnaderna och faktureringen gäller denna organisation. Ändringen
av kommunallagen (RP 263/2006) möjliggör också att
serviceproducentorganisationen kan bildas i form av ett kommunalt affärsverk, vilket
innebär att stadganden som förstärker ägarstyrningen beaktas och att affärsverket
har en direktion på vilken inte behöver tillämpas politisk representativitet eller
stadganden om valbarhet.
Värdkommunmodellen skulle också passa för Västnylands situation. Jämfört med
samkommunmodellen har denna modell den fördelen att man kan undvika en skild
förvaltningsstruktur på tjänstemannasidan. Modellen väcker naturligtvis misstankar
om att beslutsfattandet skulle fjärmas från uppdragsgivarkommunerna. Detta kan
undvikas genom villkoren i samarbetsavtalet och instruktionen för det gemensamma
organet. Beslutsfattandet om beställning av service kan också kvarstå i
primärkommunerna, varvid beställaren gör årsavtal med värdkommunen om den
service som produceras för primärkommunerna.
Samkommunmodellen har långa traditioner i Finland och den tillämpas med stöd av
kommunallagen. Organiseringen av samarbetsmodellen enligt samkommunmodellen
innebär att det bildas en sk. frivillig samkommun. För samkommunen skall utarbetas
ett grundavtal i vilket överenskoms om bl.a. samkommunens hemort och
medlemskommunernas ställning i samkommunen.
21