förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg

More documents

Recommendations

Info

Också flera andra sk. rutiner och praxis skall skötas i samband med grundandet av den nya organisationen. Dessa uppgifter gäller bl.a. information, kommunikation, dokumenthantering, arkivering, uppdatering av tidigare avtal, adressregister, elektroniska kommunikationer, transporter. Såsom tidigare konstateras behövs kommunernas principbeslut om verksamhetsmodellen och organisationslösningen före de ovan nämnda åtgärderna kan planeras vidare. Denna beredning utgör en egen helhet och torde räcka till början av hösten. De nämnda åtgärderna torde således kunna vidtas först hösten 2007. LUST-arbetsgruppen föreslår att LUST-samarbetsområdets verksamhet inleds från början av år 2009. Den nya organisationen skulle då kunna beredas ännu under år 2008. LUST-arbetsgruppen föreslår därför att kommunerna för den fortsatta beredningen med ett gemensamt avtal tillsätter tjänstemannaberedare. Styrgruppen föreslår dessutom att den ovan nämnda gemensamma grundtrygghetsnämnden tillsätts. Den fortsatta beredningen bör utföras under hösten 2007 och år 2008.. Beredarna och förvaltningen av beredningen bör formellt höra till en existerande juridisk organisation. Som dylik föreslås Hangö stad, som verkar formellt som värdkommun under beredningsprojektet. Slutligen understryker styrgruppen att det förslag som ges i denna rapport gäller de arrangemang som ramlagen förutsätter angående organiseringen av socialväsendet och primärhälsovården inom hela Västnyland. I detta förslag tas inte ställning till bildandet av staden Raseborg. Styrgruppen konstaterar att ifall staden Raseborg bildas, kan de arrangemang som presenterats i detta förslag genomföras också genom att justera det utkast till samarbetsavtal som ingår som bilaga 2 i modellen. Styrgruppen anser att i en dylik situation fördelas rösträttskoefficienterna i den gemensamma grundtrygghetsnämnden enligt följande: Raseborgs stad 3.0, Hangö stad 1.8 och Ingå kommun 1.0. 20
LUST-slutrapport BILAGA 1 Motiveringar till förslaget gällande val av förvaltningsmodell Om hur de alternativa modellerna lämpar sig för västra Nyland kan konstateras följande: Värdkommunmodellen innebär att kommunerna ger någon av kommunerna i uppdrag att ta hand om förvaltningen av verksamheterna som ingår i verksamhetsmodellen. Verksamheterna med personal övergår således till den kommun som får uppdraget. I motsvarande lösningar i vårt land har uppdraget i allmänhet givits till den sk. centralkommunen, som i Västnyland skulle motsvaras av Raseborgs kommun, ifall den aktuella kommunsammanslagningen förverkligas. Om denna modell väljs, borde servicen som ingår i verksamhetsmodellen överföras förvaltningsmässigt till den blivande Raseborgs stads organisation. Överföringen förutsätter den blivande Raseborgs stadsfullmäktiges och övriga kommunfullmäktiges samstämmiga godkännande av samarbetsavtalet, i vilket definieras bl.a. uppdragsgivarkommunernas deltagande i förvaltningen av den nya serviceproducentorganisationen. Enligt ramlagen skall det också utses ett organ med representanter från alla kommunerna för beslutsfattande gällande denna service. Detta organ skulle kunna vara t.ex. en grundtrygghetsnämnd. Nämndens beslutanderätt definieras i samarbetsavtalet och enligt exemplen som förverkligats i vårt land skulle beslutanderätten definieras i förhållande till befolkningsunderlaget. För beslutanderätten kan dock utfärdas begränsningar vid behov. För det gemensamma organet skall utarbetas en instruktion i vilken bestäms närmare om nämndens uppgifter och beslutanderätt. Serviceproducentorganisationen skall bokföras separat i uppdragstagarkommunens bokföring så att kostnaderna och faktureringen gäller denna organisation. Ändringen av kommunallagen (RP 263/2006) möjliggör också att serviceproducentorganisationen kan bildas i form av ett kommunalt affärsverk, vilket innebär att stadganden som förstärker ägarstyrningen beaktas och att affärsverket har en direktion på vilken inte behöver tillämpas politisk representativitet eller stadganden om valbarhet. Värdkommunmodellen skulle också passa för Västnylands situation. Jämfört med samkommunmodellen har denna modell den fördelen att man kan undvika en skild förvaltningsstruktur på tjänstemannasidan. Modellen väcker naturligtvis misstankar om att beslutsfattandet skulle fjärmas från uppdragsgivarkommunerna. Detta kan undvikas genom villkoren i samarbetsavtalet och instruktionen för det gemensamma organet. Beslutsfattandet om beställning av service kan också kvarstå i primärkommunerna, varvid beställaren gör årsavtal med värdkommunen om den service som produceras för primärkommunerna. Samkommunmodellen har långa traditioner i Finland och den tillämpas med stöd av kommunallagen. Organiseringen av samarbetsmodellen enligt samkommunmodellen innebär att det bildas en sk. frivillig samkommun. För samkommunen skall utarbetas ett grundavtal i vilket överenskoms om bl.a. samkommunens hemort och medlemskommunernas ställning i samkommunen. 21
Page 1 and 2: LUST-projektet Styrgruppen 25.05.20
Page 3 and 4: Kommunerna debiteras i enlighet med
Page 5 and 6: - Bengt Hartman, Karis och Pojo til
Page 7 and 8: • regionservice, dvs. service som
Page 9 and 10: Barnskyddsarbete - Stödformer inom
Page 11 and 12: Servicehelhet: Service för äldre
Page 13 and 14: Servicehelhet: Rusvård Närservice
Page 15 and 16: Värdkommunmodellen innebär att de
Page 17 and 18: I modellen till samarbetsavtal som
Page 19: 6. ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR FORTSATT
Page 23 and 24: LUST-slutrapport BILAGA 2 SAMARBETS
Page 25 and 26: I beredningen av serviceanskaffning
Page 27 and 28: Grundtrygghetsnämnden fastställer
Page 29 and 30: Avslutande av avtalet Varje kommun

förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?