förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg

LUST-projektet 

Styrgruppen 

25.05.2007, granskad 29.05.07. 

FÖRSLAG TILL ORGANISERING AV SOCIAL- OCH 

HÄLSOVÅRDEN I VÄSTNYLAND 

Gäller organiseringen av social- och hälsovården i städerna Hangö, Ekenäs och Karis samt 

kommunerna Ingå och Pojo 

Slutrapport 

1

SAMMANDRAG AV FÖRSLAGEN 

Som sammandrag av förslagen i rapporten framförs följande: 

1. I den nya ramlagen om kommun- och servicestrukturreformen förutsätts att 

organiseringen av primärhälsovården och socialvårdstjänsterna i anslutning till 

den kräver ett befolkningsunderlag om 20 000 invånare, Om kravet angående 

befolkningsbas inte uppfylls, bör kommunerna bilda samarbetsområden. Städerna 

Hangö, Ekenäs och Karis samt Ingå och Pojo kommuner föreslås tillsammans 

bilda ett sådant samarbetsområde som avses i lagen. 

2. Ett speciellt viktigt mål är att man med ett samarbete mellan kommunerna tryggar 

social- och hälsovårdstjänsterna för befolkningen inom hela det område som 

Västnylands samarbetsområde utgör. De tjänster som här planeras för 

samarbetsområdet omfattar socialväsendet och primärhälsovården i sin helhet 

med undantag av miljöhälsovården och barndagvården. 

3. Enligt ramlagen kan ett samarbetsområde organiseras antingen som ett 

gemensamt organ utgående från den sk. värdkommunmodellen eller genom att 

grunda en frivillig samkommun. I detta förslag utgår man från att kommunen med 

den största befolkningen i området är värdkommun och har ansvaret för 

organiseringen av social- och hälsovården inom hela samarbetsområdet. 

Kommunstorleken i området påverkas givetvis av det eventuella bildandet av 

staden Raseborg. 

4. För samarbetet har kommunerna enligt ramlagen ett gemensam, kommunalt 

organ. Grundtrygghetsnämnden som består av representanter för samtliga 

kommuner i området föreslås fungera som gemensamt kommunalt organ. 

Nämnden inrättas juridiskt –administrativt i värdkommunens förvaltning. Varje 

kommun har tre (3) representanter i nämnda kommunala organ. 

5. Respektive kommuns organ (t.ex. kommunstyrelse eller nämnd) beslutar om de 

tjänster som beställs åt befolkningen i respektive primärkommun, Kommunen 

beslutar själv om organet. Grundtrygghetsnämnden i samarbetsområdet beaktar 

kommunernas beställningar när den skaffar tjänster av olika serviceproducenter 

till befolkningen i området. Kommuninvånarnas motioner, besvär och 

rättelseyrkanden om social- och hälsovården tillställs grundtrygghetsnämnden, 

som behandlar dem. Beredningen av dessa ärenden kan också göras i 

primärkommunen. 

6. Västnylands social- och hälsovårdscentral är den centrala tjänsteproducenten. 

Dess verksamhet fördelas på närservice och regionservice. I rapporten 

presenteras preliminära förslag om hur servicen funktionellt kunde organiseras. 

Social- och hälsovårdscentralen kommer att fungera som en separat 

tjänsteproducent inom värdkommunens förvaltning. Kommunernas nuvarande 

social- och hälsovårdspersonal med undantag av miljöhälsovården och 

barndagvården flyttas över till denna central. 

7. Social- och hälsocentralens ekonomi särredovisas i värdkommunens bokföring 

så, att kostnaderna specificeras enhetsvis och så att de nödiga 

redovisningskalkylerna, resultatkalkylen, finansieringskalkylen och 

balansomslutningen kan uppgöras. 

2

Kommunerna debiteras i enlighet med användningen av social- och 

hälsovårdscentralens tjänster. På varje enhets tjänster räknas enhetspriser per 

prestation, och de kommuner som använt i frågavarande enhets tjänster debiteras 

för användningen. 

8. Skapandet av samarbetsavtalet förutsätter ett samarbetsavtal. För beredningen 

av avtalet har till rapporten fogats en modell (utkast till intentionsavtal), som man 

förslår att skall användas som grund för fortsatt beredning. 

9. Det föreslås att samarbetsområdet grundas vid ingången till år 2009. För att 

samarbetsområdet skall kunna inleda verksamheten krävs fortsatt beredning, och 

för det behövs tjänstemannaberedare som utses med ett gemensamt avtal. Den 

fortsatta beredningen bör ske under hösten 2007 och år 2008. Beredarna och 

förvaltningen av beredningen bör formellt höra till en existerande juridisk 

organisation. Som dylik föreslås Hangö stad, som verkar formellt som 

värdkommun under beredningsprojektet. 

10. Det föreslås att för att styra beredningen bildas en gemensam 

grundtrygghetsnämnd, som består av representanter för städerna Hangö, Ekenäs 

och Karis samt kommunerna Ingå och Pojo. Nämnden verkar i det blivande 

samarbetsområdets namn ända tills verksamheten inleds. I 

grundtrygghetsnämnden sitter också under beredningen tre (3) representanter för 

varje kommun. Det föreslås att rösträtten för medlemmarna av nämnden fördelas 

så, att röstetalet för respektive medlem fastställs med hjälp av den sk. 

rösträttskoefficienten, som baseras på kommunstorleken. Följande 

rösträttskoefficienter föreslås: 

Ekenäs 1,3 

Hangö 1,2 

Karis 0,8 

Ingå 0,7 

Pojo 0,4 

Styrgruppen föreslår också att när man i samband med samarbetsområdets 

verkställighetsplanering bereder kommunernas samarbetsavtal också separat 

utreder och bedömer om det skall vara möjligt att ge enskild kommun vetorätt i 

kommunernas gemensamma grundtrygghetsnämnd i ärenden, där 

beslutsfattandet endast berör en kommun. 

3

1. INLEDNING 

Kommunerna i Västnyland har kommit överens om ett gemensamt projekt för att bilda 

ett social- och hälsovårdsområde för Västnyland. För projektet söktes statsbidrag ur 

social- och hälsovårdsministeriets projektanslag för det nationella hälsoprojektet. 

Social- och hälsovårdsministeriet beslöt 28.4.2006 bevilja projektet 100 000 euro i 

statsbidrag. Projektet gäller verkställighet. 

Projektets styrgrupp godkände 28.11.2006 projektets mellanrapport som skickades 

till kommunerna i LUST-området samt till samkommunen för Helsingfors och Nylands 

sjukvårdsdistrikt för utlåtande. Utlåtandena gav vid handen att det inte är möjligt att 

grunda den i mellanrapporten föreslagna affärssamkommunen som skulle ägas av 

kommunerna inom social- och hälsovården i Västnyland och HNS. Beredningsarbetet 

har fortsatt utgående ifrån utlåtandena. Projektplanen har också granskats och den 

granskade planen har skickats till social- och hälsovårdsministeriet. 

Målet med projektet är att skapa ett helhetssystem för kommunal service så att 

socialväsendet och primärhälsovården samt specialsjukvården som produceras i 

regionen bildar en enhetlig funktionell helhet som fungerar kostnadseffektivt. 

Förslaget till ramlag gällande kommun- och servicestrukturreformen förutsätter att 

kommunerna ger statsrådet senast 31.8.2007 en utredning om organiseringen av 

social- och hälsovården enligt § 6 och 7 samt en verkställighetsplan som avses i § 

10. Denna utredning utgör material för de västnyländska kommunernas utredning och 

verkställighetsplan. 

I denna rapport framförs förslag till verksamhetsmodell och organisation, men inte 

ännu detaljer för att starta verksamheten. Detaljerna gällande inledandet av denna 

verksamhet bestäms i verkställighetsplanen för den nya organisationen och bereds 

efter att kommunerna tagit ställning till arrangemangen som föreslås i denna 

slutrapport. 

För utredningsarbetet har utsetts en organisation som har bestått av en styrgrupp och 

en arbetsgrupp som berett ärenden. 

Styrgruppen har sammanträtt 12 gånger under projektet och gruppen har bestått av 

följande personer: 

- Pirkko Grönroos, ordförande för styrgruppen, Västra Nylands sjukvårdsområde 

- Eeva Honkanummi, HNS 

- Jouko Kavander, Hangö 

- Henrik Lindholm, Ekenäs 

- Seppo Lintuluoto, Ekenäs 

- Marie Lundell, Ingå 

- Rolf Metsola, Pojo 

- Anja Roos, Hangö 

- Maarit Toivola, Pojo 

- Barbro Viljanen, Ingå 

- Mona Wickström, Karis 

- Jarl Boström, ordförande för arbetsgruppen, Ingå 

Arbetsgruppen har sammanträtt 12 gånger och gruppen har bestått av följande 

personer: 

- Jarl Boström Ingå, ordförande 

- Bjarne Bolin, Karis 

4

- Bengt Hartman, Karis och Pojo till 28.02.2007 

- Marianne Gripenberg-Gahmberg, Västra Nylands sjukhus 

- Inge-May Juslenius, personalrepresentant 

- Thomas Karlsson, Ekenäs 

- Sirpa Lehtinen, Ingå 

- Monica Nordstöm, från 1.3.2007 Jukka Lindberg, Hangö 

- Auli Lindroos, Pojo 

- Inga Mannström, Ekenäs 

- Juha Tuominen, HNS 

- Åsa Westerlund, Pojo från 1.3.2007 

Som projektchef har fungerat Seppo Tuomola från Via Group och som projektkoordinator Eija 

Taskinen från Raseborgprogrammet 

2. UTGÅNGSPUNKTER 

3. MÅL 

Utgångspunkten för organiseringen av social- och hälsovården i Västnyland utgörs av 

ramlagen gällande kommun- och servicestrukturreformen samt tidigare utredningar 

gällande social- och hälsovården i Västnyland. Mellanrapporten för projektet har 

också använts till den del som det har varit möjligt utgående ifrån kommunernas 

utlåtanden. 

Ramlagen gällande kommun- och servicestrukturreformen 

Enligt ramlagen skall primärhälsovården med anslutande socialservice ordnas för ett 

befolkningsunderlag med minst 20 000 invånare. Om kommunen inte uppfyller detta 

krav och man inte ingår kommunsammanslagningar för att uppfylla kravet, bör 

kommunerna bilda samarbetsområden som motsvarar pendlingsområden eller andra 

funktionella helheter. 

Ett samarbetsområde kan bildas enligt. den sk. värdkommunmodellen genom att 

grunda ett gemensamt kommunalt organ eller en frivillig samkommun. Enligt 

ändringen av kommunallagen (RP 263/2006) kan samarbetet också förverkligas 

genom att bilda ett kommunalt affärsverk i värdkommunen eller genom att grunda en 

affärsverkssamkommun. 

Ramlagen möjliggör också överföring av social- och hälsovårdens uppgifter till en 

redan befintlig samkommun, t.ex. sjukvårdsdistrikt. 

Tidigare utredningar 

Förutom i mellanrapporten för LUST-projektet har organiseringen av social- och 

hälsovården behandlats i flera tidigare utredningar och planer. Denna utredning 

baserar sig på materialet i Raseborgs hälsovårdscentralprojekt (Salorantas rapport) 

och rapporten om ordnande av hälsovården i Västnyland (Tuomolas rapport). Också 

mellanrapporten för LUST-projektet har använts i denna slutrapport till den del som 

det har varit möjligt med beaktande av kommunernas utlåtanden. 

5

Enligt den av social- och hälsovårdsministeriet godkända projektplanen har projektet 

följande mål: 

1. Att förnya produktionssättet och servicestrukturen, dvs. att skapa en ny 

verksamhetsmodell genom att definiera närservice, regionservice och köptjänster 

och flytta tyngdpunkten från specialisttjänster till basservice. 

2. Att förbättra servicekedjans smidighet och effektivitet med tanke på kunderna och 

patienterna genom att integrera serviceformer i varandra enligt den sk. 

livscykelmodellen. 

3. Att åstadkomma en regional helhetsförvaltning av social- och hälsovården genom 

att skapa en ny regional organisation som ersätter de tidigare organisationerna. 

4. Att utveckla styrning och beslutsfattande genom att öka regionernas 

påverkningsmöjligheter. 

5. Att förbättra förutsägbarheten och kontrollen av kostnaderna samt att sänka 

totalkostnaderna för social- och hälsovården (= befolkningsrelaterade 

behovsstandardiserade kostnader). 

Projektet inleddes med att definiera den helhet som omfattas av samarbetet inom 

social- och hälsovården i Västnyland. Efter utlåtanderundan om mellanrapporten har 

överenskommits att helheten omfattar de nuvarande funktionerna inom social- och 

hälsovården förutom miljöhälsovård och barndagvård. 

För social- och hälsovårdshelheterna har därefter beretts en sk. verksamhetsmodell i 

vilken servicen har indelats i närservice, regionservice och centraliserad service. I 

verksamhetsmodellen ingår också en beskrivning av de kommande 

servicehelheterna. 

4. LUST-VERKSAMHETSMODELL 

Förslaget är att i Västnyland tas i bruk en regional verksamhetsmodell för social- och 

hälsovården enligt vilken service produceras som regionalt samarbete över 

kommungränserna. Verksamhetsmodellen definieras så att den omfattar de 

nuvarande funktionerna inom socialväsendet och primärhälsovården i Hangö, Ingå, 

Karis, Pojo och Ekenäs förutom miljöhälsovård och barndagvård. 

I LUST-verksamhetsmodellen beskrivs servicen som helheter som bildas ur 

befolkningens synvinkel som när-, region- eller centraliserad service. I 

verksamhetsmodellen beskrivs också hur servicen indelas i funktionella helheter. 

Verksamhetsmodellen som uppstår kan förverkligas enligt olika alternativa 

administrativa lösningar. 

Serviceindelning 

Förslaget är att social- och hälsovårdsservicen indelas i 

• närservice, dvs. service som kommuninvånarna till största delen får inom sin 

egen kommun/sitt naturliga besöksområde. Kommunikationerna till närservice 

är goda och denna service används tämligen ofta. 

6

• regionservice, dvs. service som produceras i regionen centraliserat för hela 

regionen samt 

• centraliserad service, som produceras på landskapsnivå/av 

sjukvårdsdistriktets centraliserade serviceenheter för kommunerna i regionen. 

När-, region- och centraliserad service kan produceras av kommunala enheter och på 

avtalsbasis också av privata serviceproducenter. 

Servicehelheter 

Servicehelheterna bildas enligt livscykelmodellen. Servicehelheterna som bildas är 

följande: 

o Tjänster för barn, unga och familjer 

o Tjänster för vuxna 

o Tjänster för äldre 

o Tjänster för handikappade 

o Mental- och missbrukarservice 

o Förvaltnings- och stödtjänster 

Såsom tidigare konstateras, lämnas miljöhälsovården och barndagvården utanför 

dessa servicehelheter. Övriga funktioner inom social- och hälsovården ingår däremot 

i dessa servicehelheter. 

Verksamheterna som ingår i servicehelheterna samt verksamheternas placering som 

när-, region- och centraliserad service har definierats av underarbetsgrupper som 

bildats av kommunernas tjänstemän. Sammanfattningarna av underarbetsgruppernas 

definitioner presenteras i det följande enligt servicehelhet. Noteras bör att enheterna 

som producerar närservice finns i varje kommun och/eller i naturliga besöksområden. 

Inom regionservice finns oftast 1-2 enheter som producerar service i Västnyland. 

Enheterna som producerar centraliserad service kan vara HNS-enheter (Västra 

Nylands, Lojo eller Helsingfors sjukvårdsområden) eller andra enheter som 

producerar service för Västnyland och Hiisiområdet. 

Noteras bör att den följande indelningen i när-, region- och centraliserad 

service med anslutande verksamheter är preliminär och vägledande. 

Indelningen granskas i samband med den egentliga verkställighetsplanen. 

4.1. Service för barn, unga och familjer 

Utmaningar och utvecklingsbehov 

De viktigaste utmaningarna och utvecklingsbehoven gällande service för barn, unga 

och familjer är följande: 

Barnfamiljernas livsstil och värderingar har ändrats. Barnfamiljernas gemensamma tid har 

minskat, fritiden tillbringas ofta på olika håll. Ungdomarna blir självständiga allt tidigare. 

Antalet skilsmässor har ökat och därmed också antalet omvårdnadstvister. Tvisterna har 

också blivit svårare. 

Mentala problem hos barn och unga har ökat oroväckande, samtidigt ökar också 

placeringar i vård utanför hemmet. 

Kulturernas mångfald har ökat, likaså antalet inflyttarfamiljer. 

Välfärdsutmaningen är stor i Västnyland. Inkomstnivå och utbildning anses enligt 

undersökningar vara välfärdsfaktorer som mest påverkar behovet och användningen av 

social- och hälsovård. Kommunernas skatteinkomster är under 3 000 euro/invånare i 

7

Västnyland. Inom HNS-distriktet är summan nästan 6 000 euro/invånare och i hela landet 

3 500 euro/invånare. Ca 20 % av 15 år fyllda västnylänningar har högskoleutbildning. 

Inom HNS-distriktet är motsvarande siffra 30 % och i hela landet närmare 25 %. 

Barnfamiljernas andel av alla familjer varierar i kommunerna i Västnyland från 37 % till 43 

% (år 2005). 

Andelen av ensamförsörjarfamiljer av alla familjer varierar från 24 % till 44 %. 

Utvecklingsbehoven har också anknytning till att enheterna i kommunerna är små och 

sårbara; tillgången till service är bristfällig t.ex. under semestrar och vid sjukdomsfall. 

Rekryteringssvårigheter p.g.a. kvinnodominerad bransch; familjeledigheterna förkortar 

arbetstider under flera år. Det är svårt att anställa vikarier på deltid för några timmar i 

veckan. Det är i praktiken svårt att fördela delar av arbetsområdet till någon annan 

person. 

I en liten kommun är det svårt att starta separata grupper för familjeträning för båda 

språkgrupperna (och även tvåspråkiga grupper). Regionala grupper för familjeträning 

skulle möjliggöra lämpliga grupper och båda föräldrarna skulle också ha bättre möjlighet 

att delta om det skulle finnas flera tidpunkter med samma program att välja emellan. Detta 

gäller också andra gruppverksamheter, t.ex. viktkontroll och andra förebyggande eller 

återställande gruppverksamheter 

Otillräckligt med resurser för förebyggande arbete. 

Verksamheter inom denna servicehelhet 

Servicehelheten för barn, unga och familjer omfattar följande verksamheter inom 

när-, region- och centraliserad service: 

Servicehelhet: Service för barn, unga och familjer 

Närservice Regionservice Centraliserad service 

Familjecenter 

- Familjecafé 

- Öppet daghem 

- Mödrarådgivning 

- Preventivrådgivning: 

Förebyggande och vård av 

könssjukdomar 

Laboratorieprov och snabbtest 

- Barnrådgivning 

- Familjearbete 

- Elevvård 

Skolhälsovård 

Skolkurator 

Skolpsykolog 

- Mentalvårdsenhet för barn 

och unga 

- Tandläkar- och 

munhygienistmottagning för 

barn och unga 

Specialistverksamheter 

- Näringsterapi 

- Talterapi 

- Ergoterapi 

- Fysioterapi 

Sållning (Screening) 

Vård av långtidssjuka barn och 

unga 

Uppfostringsrådgivning 

Familjeterapeut 

Psykolog 

Ortodonti 

Jour 

Socialarbetarmottagning Barnskyddsövervakarens 

uppgifter 

- Faderskapsutredningar 

- underhållstöd 

- Utredningar gällande 

omvårdnad och mötesrätt 

Undersökningar, vård och 

jour på specialistnivå 

Gravida missbrukare 

Specialservice inom 

elevvården 

- Juristservice 

- Adoptionsrådgivning 

- Socialombud 

- Socialjour 

8

Barnskyddsarbete 

- Stödformer inom öppna 

vården 

- Närsocialarbete och social 

handledning 

4.2. Service för vuxna 


Förebyggande av våld i 

närrelationer och familjer 

- Familjerehabilitering 

- Enhet för anstalt- och 

familjevård av barn och unga 

Specialservice inom 

barnskydd: 

- Utredningar och vård 

gällande sexuellt 

utnyttjande 

- Skyddshem 

De viktigaste utmaningarna och utvecklingsbehoven gällande service för vuxna är 

följande: 

förebyggande och vård av folk- och livsstilssjukdomar 

tillgång till kompetent tvåspråkig personal. 


Servicehelhet: Service för vuxna 


Läkarmottagning 

Sjukskötarmottaning 

Specialsjukvård 

Tidsbeställning Telefonrådgivning 

/Itidsbeställning) 

Jour under tjänstetid 

Mottagning för kroniska 

sjukdomar (viktkontroll, RR, osv.) 

Vuxenrådgivning (för de som är 

utanför arbetshälsovården) 

Diabetesskötare 

Minnesvårdare 

Enhet för krävande 

hemsjukvård 

Andningsvårdare 

Enhet för krävande 

hemsjukvård 

Jour under kvällar, 

nätter och veckoslut 

med anslutande 

observationsavdelning 

Sållning (Screening) Sållning (Screening) 

Fysioterapi, basnivå, individ- Rehabiliteringsavdelning 

/grupprehabilitering 

Utdelning av små hjälpmedel Utdelning av hjälpmedel 

Utdelning av vårdmedel Centraliserad beställning 

Specialläkarkonsultationer 

9

Sysselsättningsterapeut 

Talterapeut 

Näringsterapeut 

(Fotvårdare) Fotvårdare 

Laboratorieprov och snabbtest 

Tandläkar-/tandskötarmottagning Specialtandvård 

Munhygienist 

Företagshälsovårdens 

mottagningsverksamhet 

Företagshälsovårdsenhet 

(affärsverk) 

Enhet för utbildning, 

forskning, utveckling 

Patient-socialombud 

Flyktingverksamhet och 

service för återflyttare 

Sjuktransport (höjd basnivå) Sjuktransport på 

akutvårdsnivå 

Socialarbetarnas 

mottagningsverksamhet 

Förmånshandläggarnas 

mottaningsverksamhet 

4.3. Service för äldre 


Rehabiliterande 

arbetsverksamhet och 

sysselsättning 

Flyktingverksamhet och 

service för återflyttare 

Socialjour 

De viktigaste utmaningarna och utvecklingsbehoven gällande service för äldre är 

följande: 

Befolkningens åldersstruktur varierar kommunvis, men de äldres antal växer speciellt i 

Ekenäs, Hangö och Ingå. 

Vården och omsorgen av äldre bör finnas nära användarna. 

Åldringsvårdens profil skall höjas och servicen skall vara konkurrens- och dragningskraftig 

också med tanke på rekryteringen av kompetent personal. 

Personalstrategin och fungerande personalpooler nyckelfaktorer. 

Det bör satsas på service som ges de äldre hemma, effektivare öppenvård, dygnet-runtservice 

och olika kombinationer av köpservice och egen service. 

Servicekedjorna skall fungera i medicinskt och rehabiliterande syfte så att användningen av 

”tyngre vårdplatser” kan minskas. 

Det bör satsas på förebyggande arbete, bl.a. rådgivningsverksamhet för äldre, grupp- och 

dagverksamhet, hjälpmedelsservice, motion för specialgrupper, äldrerådens verksamhet, 

samarbete med tredje sektorn samt utvecklande av mätningsmetoder gällande vårdbehov. 


10

Servicehelhet: Service för äldre 

Närservice Regionservice 

Förebyggande service: 

Centraliserad service 

Hälsorådgivning för äldre Specialkonsultering, såsom 

neurologi 

Förebyggande hembesök 

Öppenvård: 

Hemvård och hemsjukvård 

Intervallvård 

Dagverksamhet 

Stödfunktioner, såsom mat och 

hygienservice 

Serviceboende 

Effektiverad boendeservice 

Anstaltvård: 

Åldringshem 

Trygghetsservice, 

städservice 

Bäddavdelningar Bäddavdelningar för 

specialgrupper 

4.4. Service för handikappade 

Spec. trygghetsservice 

Handikappvården omfattar service enligt handikapplagen och lagen om 

utvecklingsstörda samt rehabilitering av specialgrupper. 


• befolkningens åldrande ökar behovet av stöd och rehabilitering 

• ökade insatser på förebyggande samhällsplanering bl.a. i fråga om trafik och 

byggverksamhet 

• ojävigheten bör beaktas i samhällsservicen 

• många handikappade bor hos åldrande anhöriga 

• ökad efterfrågan på boendetjänster 

• den regionala transportservicen bör utvecklas 

• förbättra allokeringen av rehabiliteringsservicen 

Funktioner som hör till servicehelheten 

Servicehelhet: Tjänster för handikappade 


Rådgivning och information om 

handikappservice och 

rehabilitering 

11

Stödboende Effektiverad boendeservice Anstaltvård och 

intervallvård inom 

handikappservice 

Överlåtelse och inlärning av 

hjälpmedel 

Utarb. av vård-och serviceplan, 

kartläggning av servicebehov 

Regional hjälpmedelscentral 

Socialarbetarnas 

mottagningsservice 

Sakkunnig- och 

specialsttjänster för 

handikappade 

(neurologi, 

värderingscentral) 

Rehabilitering av 

krigsveteraner 

Dag(center)verksamhet Dag(center)verksamhet Anstaltsrehabilitering 

av specialgrupper 

Fysio- och 

verksamhetsterapiservice 

Hemservice, hemsjukvård 

4.5. Mental- och missbrukarservice 

Multiprofessionell bedömning 

av rehabiliteringsbehov 

Postoperativ rehabiliterande 

bäddavdelningsverksamhet 

Utmaningar och utvecklingsbehov; missbrukarvård 

Missbrukarvårdens viktigaste utmaningar och utvecklingsbehov: 

Familjevård (för 

handkappvård + andra 

specialgrupper) 

Den ökade totalkonsumtionen av alkohol med ökande antal av olika alkoholproblem utgör 

den största utmaningen för missbrukarvården. Inget tyder på att alkoholanvändningen (och 

därmed alkoholproblemen) skulle sjunka. Inom missbrukarvården är det viktigt prioritera den 

öppna vården och fungerande vårdkedjor. Servicen skall uppbyggas så att den motsvarar de 

olika kundgruppernas behov. En person som använder mycket alkohol och arbetar behöver 

annan typ av service än en utstött person med missbruk. 

För missbrukarvårdens del hänvisas till den nyss färdigställda rapporten som utarbetats av 

A-kliniken i Västra Nyland. Rapporten ger en uppdaterad bild över den specialiserade 

missbrukarvården i området. De lokala A-klinikmottagningarna skall förstärkas (regionalt) 

och det behövs en regional station för avvänjning(A-klinikens förslag). Utomstående 

anstaltvård som är specialiserat på missbrukarvård behövs som ett stöd för basservicen. 

Förebyggande verksamhet i ett så tidigt skede som möjligt, samt verksamhet som motiverar 

och styr till vård har en speciell betydelse. Basservicen inom social- och hälsovården 

(företagshälsovård, hälsovårdscentral, rehabiliterande arbetsverksamhet, socialarbete, 

utkomstskydd, barnskydd, dagvård, familjecentra osv.) har en mycket viktig roll. Tidig 

identifiering av riskgrupper och intervention i ett tidigt skede är effektiv. Behovet av 

rusvårdsservice ökar kraftigt ju senare den ges. 

I fråga om specialgrupper inom missbrukarvård är det viktigt att lyckas också med vården av 

narkomaner, svara för ett helhetsmässigt servicebehov av utstötta missbrukare samt 

specialfrågor som gäller äldre personer med missbruksproblem. 

Verksamheter inom denna servicehelhet: rusvård 

12

Servicehelhet: Rusvård 

Närservice Regionservice 

A-klinik 

- A-kliniken i västra Nyland 

Dagverksamhet 

- produceras själv eller köps 

Stödboende 

- behovet är ca 10-15 platser 

Avbrottsvård 

- en regional station för att 

avvänja enligt A-klinikens 

förslag 

- vård av alkoholrelaterade 

sjukdomar 

- stödboende för äldre 

personer med rusproblem 

Utmaningar och utvecklingsbehov; mentalvårdsarbete 

Mentalvårdsarbetets viktigaste utmaningar och utvecklingsbehov: 

Centraliserad service 

Rehabiliterande anstaltsvård 

- svår avvänjning 

- specialvård av 

alkoholrelaterade sjukdomar 

Mentalvårdsarbetet har stora utmaningar – delvis är det fråga om samma faktorer som inom 

missbrukarvården – fungerande vårdkedjor har en central betydelse – liksom också 

mentalvårdskunnande inom kommunal basservice och förebyggande arbete. Det är också 

viktigt med stöd i normala livskriser så att de inte utvecklas till processer som kräver 

specialmentalvård. 

Tyngdpunkten inom mentalvården borde enligt underarbetsgruppen läggas åtminstone vid 

följande: 

- vuxna depressionspatienter 

- aktiv vård och rehabilitering av personer som insjuknat i psykos för första gången 

- familjer 

- upprätthållande/förbättrande av funktionsförmåga hos kroniska patienter 

- ordnande av boendeservice (för tillfället delvis som köpservice) 

- klarare gränsdragning i förhållande till åldringsservice (psykogeriatri) 

- klarare arbetsindelning med missbrukarvården och 

- vård av patienter med dubbel diagnos. 

Väsentligt för vårdkedjornas verksamhet är att de fungerar över gränserna för sjukhusvård 

och öppenvård och att den öppna vården ställs i första hand också i praktiken samt att det 

finns tillräckligt med öppenvård att tillgå. Den öppna vården skall nå patienterna flexibelt i 

olika livssituationer och betjäna olika kundgrupper. Trösklarna för att få öppen vård skall tas 

ner. 

Verksamheter inom denna servicehelhet; mentalvårdsarbete 

Servicehelhet: Mentalvård 


- öppenvård på basnivå 

(barn, unga, vuxna, 

åldringar) 

- sjukhusvård (olika grupper) 

- akut psykiatri 

- psykiska problem vid 

svåra somatiska sjukdomar 

(t.ex. MS) 

- grupper som förutsätter 

specialkunnande (bl.a. 

ätstörningar) 

13

- specialsjukvårdspolikliniker 

(en del av området) 

- krisarbete -konsultationer 

- stödboende - specialvårdformer 

(specialgrupper, 

- uppfostrings- och 

familjerådgivning 

- dagverksamhet 

- psykiatrisk vård inom 

hemsjukvård 

- åldringsvård för dementa 

(effektiverad boendeservice 

för personer med 

minnesstörningar) 

specialterapier) 

4.6. Förvaltnings- och stödtjänster 

- demensservice 

(psykogeriatri) 

Förvaltnings- och stödtjänster omfattar: 

ledningsuppgifter, 

drätsel (bl.a. bokföring, budgetering, rapportering, köpreskontra, betalningsrörelse), 

fakturering 

personalförvaltning (bl.a. löneräkning) 

dataadministration 

anskaffningar 

fastighetsförvaltning 

matservice. 

Förvaltnings- och stödtjänster ordnas givetvis enligt enhetsindelningen i den kommande 

organisationen och beror till stor del på lösningarna gällande 

förvaltningsorganisationen. Detta behandlas senare i kapitlet gällande åtgärdsförslag. 

5. LUST-FÖRVALTNINGSMODELL 

I lagstiftningen gällande kommun- och servicestrukturreformen definieras två 

alternativa sätt att organisera verksamheten på samarbetsområdet. Dessa alternativ 

är: 

I den sk. värdkommunmodellen enligt vilken kommunerna bildar ett 

gemensamt organ 

II en frivillig samkommun. 

Dessa alternativ är grundalternativ inom vilka organiseringen kan lösas genom flera 

alternativ sätt, t.ex. genom att följa kommunallagens nya stadganden om kommunalt 

affärsverk. 

14

Värdkommunmodellen innebär att de kommuner som går med i samarbetsområdet 

ger någon kommun i uppdrag att organisera social- och hälsovården de alla de 

kommuner som ansluter sig till samarbetsområdet som frivilligt samarbete och enligt 

§ 76 kommunallagen. Den kommun som får uppdraget av de andra kommunerna och 

fungerar som värdkommun och kan organisera serviceproduktionen antingen som 

kommunens egen serviceproduktion eller genom att bilda ett kommunalt affärsverk 

för detta ändamål. 

Samkommunmodellen kan förverkligas på traditionellt sätt så att samkommunen 

har fullmäktige eller samkommunstämma och styrelse samt en egen förvaltning som 

hör till en juridisk person. Det andra alternativet är att välja samkommunlösningen i 

form av en sk. affärsverkssamkommun. Denna organisering som baserar sig på 

ändringen av kommunallagen skulle medföra att affärsverket har 

samkommunstämma och styrelse. 

LUST-styrgruppen föreslår att samarbetsområdet för social- och hälsovården i 

Västnyland enligt ramlagen bildas enligt den sk. värdkommunmodellen genom 

att grunda ett gemensamt kommunalt organ. Motiveringarna till förslaget 

presenteras i bilaga 1 till denna rapport. 

Kärnpunkterna i förslaget är: 

• Städerna Hangö, Ekenäs och Karis samt kommunerna Ingå och Pojo bildar 

tillsammans ett i ramlagen avsett samarbetsområde. 

• Ett speciellt viktigt mål är att befolkningen i det samarbetsområde som 

ovannämnda kommuner bildar tryggas social- och hälsovårdsservice inom 

hela området med hjälp av samarbete mellan kommunerna. 

• Samarbetsområdets service täcker socialväsendet och primärhälsovården i 

sin helhet med undantag av miljöhälsovården och barndagvården. 

• Detta förslag utgår från att kommunen med den största befolkningen i 

området fungerar som värdkommun med ansvar för organiseringen av social. 

och hälsovården för samtliga kommuner inom samarbetsområdet. 

• För detta organiseringsansvar har kommunerna ett gemensamt, på ramlagen 

baserat organ – grundtrygghetsnämnden med representanter för områdets 

samtliga kommuner – som verkar juridiskt-administrativt i värdkommunens 

förvaltning. Varje kommun har tre (3) representanter i nämnda kommunala 

organ. 

• Respektive kommuns organ (t.ex. kommunstyrelse eller nämnd) beslutar om 

de tjänster som beställs åt befolkningen i respektive primärkommun, 

Kommunen beslutar själv om organet. Grundtrygghetsnämnden i 

samarbetsområdet beaktar kommunernas beställningar när den skaffar 

tjänster av olika serviceproducenter till befolkningen i området. 

Kommuninvånarnas motioner, besvär och rättelseyrkanden om social- och 

hälsovården tillställs grundtrygghetsnämnden, som behandlar dem. 

Beredningen av dessa ärenden kan också göras i primärkommunen. 

• Kommunernas nuvarande serviceenheter bildar Västnylands social- och 

hälsovårdscentral som betjänar hela området. Dess verksamhet fördelas på 

närservice och regionservice. Social- och hälsovårdscentralen kommer att 

15

fungera som en separat tjänsteproducent inom värdkommunens förvaltning. 

Kommunernas nuvarande personal inom social- och hälsovården med 

undantag av miljöhälsovården och barndagvården överförs till social- och 

hälsovårdscentralen i enlighet med principerna om överlåtelse av rörelse som 

gamla arbetstagare. 

• Social- och hälsocentralens ekonomi särredovisas i värdkommunens 

bokföring så, att kostnaderna specificeras enhetsvis och så att de nödiga 

redovisningskalkylerna, resultatkalkylen, finansieringskalkylen och 

balansomslutningen kan uppgöras. 

• Kommunerna debiteraas i enlighet med användningen av social- och 

hälsocentralens tjänster. På varje enhets tjänster räknas enhetspriser per 

prestation, och de kommuner som använt i frågavarande enhets tjänster 

debiteras för användningen. 

• Skapandet av samarbetsavtalet förutsätter ett samarbetsavtal. För 

beredningen av avtalet har till rapporten fogats en modell (utkast till 

intentionsavtal), som man förslår att skall användas som grund för fortsatt 

beredning. 

• Det föreslås att samarbetsområdet grundas räknat från början av år 2009. För 

att samarbetsområdet skall kunna inleda verksamheten krävs fortsatt 

beredning, och för det behövs tjänstemannaberedare som utses med ett 

gemensamt avtal. Den fortsatta beredningen bör ske under hösten 2007 och 

år 2008. 

• Beredarna och förvaltningen av beredningen bör formellt höra till en 

existerande juridisk organisation. Som dylik föreslås Hangö stad, som verkar 

formellt som värdkommun under beredningsprojektet. 

• Det föreslås att för att styra beredningen bildas en gemensam 

grundtrygghetsnämnd, som består av representanter för städerna Hangö, 

Ekenäs och Karis samt kommunerna Ingå och Pojo. Nämnden verkar i 

namnet av det samarbetsområde som skall bildas ända tills verksamheten 

inleds. I grundtrygghetsnämnden också under beredningen tre (3) 

representanter för varje kommun. Det föreslås att rösträtten för medlemmarna 

av nämnden fördelas så, att röstetalet för respektive medlem fastställs med 

hjälp av den sk. rösträttskoefficienten, som baseras på kommunstorleken. 

Följande rösträttskoefficienter föreslås: 

Ekenäs 1,3 

Hangö 1,2 

Karis 0,8 

Ingå 0,7 

Pojo 0,4 

16

I modellen till samarbetsavtal som finns i bilaga 2 beskrivs detaljer som gäller 

förvaltningsmodellen. 

Förslag till förvaltningsmodell för LUST 

Kommun 

EKENÄS 

KARIS 

POJO 

HANGÖ 

INGÅ 

Kommunens 

beställarorgan 

Styrelse 

eller 

nämnd 

Styrelse 

eller 

nämnd 

. 

Styrelse 

eller 

nämnd 

Styrelse 

eller 

nämnd 

. 

Styrelse 

eller 

nämnd 

Befolkning Beställning 

Gemensamt 

organ 

Grundtrygghetsnämnd 

• 3 medlemmar/ 

kommun 

Anordningsansvar 

Värdkommun 

VÄRDKOMMUNENS FMGE 

Styrelse 

VÄSTNYLANDS SOCIAL- 

OCH HÄLSOVÅRDS- 

CENTRAL 

Produktion av service 

Såsom tidigare har konstaterats, föreslås att kommunen med det största 

befolkningsunderlaget i området fungerar som värdkommun. Ifall den planerade 

kommunsammanslagningen med syfte att bilda staden Raseborg förverkligas, är den 

nya staden Raseborg givetvis störst av kommunerna i regionen. 

Enligt modellen väljer kommunerna sina representanter till ett gemensamt organ som 

här kallas grundtrygghetsnämnden. Grundtrygghetsnämnden fungerar som 

beslutsfattande organ för social- och hälsovårdscentralen. Om 

grundtrygghetsnämndens beslutanderätt stadgas i nämndens egen instruktion. Den 

bör beredas separat i samband med att man bereder bildandet av 

samarbetsområdet. 

Värdkommunen sköter den praktiska förvaltningen av social- och 

hälsovårdscentralen och fungerar som arbetsgivare för social- och 

hälsovårdscentralens personal. 

Vid personalens ställning skall fästas speciell uppmärksamhet i beredningsarbetet. 

Därför föreslås att i den fortsatta planeringen av organisationen följs följande riktlinjer: 

17

o Anställningsförhållandena skall ordnas enligt avtalet om kommunala tjänste- och 

befattningsinnehavare. 

o Vid bildandet av samarbetsområdet skall kartläggas de nuvarande 

anställningsförhållandena och överenskommas vilka av dessa är tjänster, vilka 

befattningar. 

o Arbetsvillkoren skall förenhetligas på samarbetsområdet. För uppsägningsskydd 

och överföring till andra enheter skall skapas gemensamma förfaringssätt med 

beaktande av ramlagen. 

o Vid bildandet av samarbetsområdet följs ramlagens bestämmelse om att 

personalen inte sägs upp på ekonomisk eller produktionsmässig grund som 

avses i arbetsavtalslagen eller lagen om kommunala tjänsteinnehavare under fem 

år från överföringen till ny arbetsgivare. Arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren 

kan dock sägas upp om hon/han vägrar ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst 

som avses i arbetsavtalslagen eller lagen om kommunal tjänsteinnehavare och 

som arbetsgivaren erbjuds henne/honom. 

o Lönepolitiken skall grunda sig på en utvärdering av arbetets kravnivå som görs på 

enhetliga grunder; lönepolitiken skall också i övrigt förenhetligas inom en 

övergångstid som bestäms skilt. 

o Personalen övergår med nuvarande löneförmåner när verksamheten startar. 

o Lönepolitikens verkningar skall beaktas eftersom kommunerna har anställda med 

samma yrkesbeteckning i bl.a. kontors-, städnings- och andra uppgifter utöver de 

som är anställda på samarbetsområdet. 

o För samarbetsområdet skall åstadkommas ett attraktivt system för att kunna 

motverka bl.a. pensioneringarna. 

o Också samarbetsförfarandet skall förenhetligas: fram till dess följs gamla avtal; 

det nya samarbetsförandet skall vara regionalt, men med representation från alla 

kommuner. 

o Utvecklingen och utbildningen av personalen skall ske regionalt. För hela 

personalen skall ordnas utbildning om denna förändring. 

o Principen borde vara att de anställda skall vara beredda att ta emot andra än 

nuvarande uppgifter. 

o De närmaste förmännen har en central roll i förverkligandet av denna förändring. 

o Varje samarbetsorgan skall yttra sig projektets beredningsmaterial 

o Utbildningen om förändringen skall ha samma innehåll i alla kommunerna. 

Det är klart att beredningsarbetet gällande personalens ställning skall fortsätta 

utgående ifrån vad som närmare överenskoms om organisationslösningen. Detta 

sker när projektet förverkligas. 

18

6. ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR FORTSATT ARBETE 

I den fortsatta beredningen av projektet skall följande åtgärder utföras: 

Slutrapporten för LUST-projektet skall behandlas i kommunerna så fort som 

möjligt. 

Ifråga om den nya organisationens egendomsarrangemang föreslås i 

inledningsskedet att fastigheter och fast egendom inte överförs utan den nya 

organisationen hyr verksamhetsutrymmen och fast utrustning av de nuvarande 

ägarna. Hyresprinciperna skall definieras närmare i samband med 

verkställighetsplaneringen 

Detta gäller också organiseringen av förvaltnings- och stödtjänster. I 

inledningsskedet är det motiverat att köpa förvaltnings- och speciellt stödservice 

för den nya organisationen av de kommuner som producerar denna service också 

idag. I fortsättningen skall det övervägas andra modeller för att ordna förvaltnings- 

och stödtjänster. Denna service kan t.ex. erhållas genom att konkurrensutsätta 

serviceproducenter utanför organisationen. 

Beredningen av förvaltningsstadga/instruktioner för den nya organisationen 

(Västra Nylands social- och hälsovårdscentral) hör till värdkommunen så att 

stadgan/instruktionerna baserar sig på kommunernas samarbetsavtal och den 

gemensamma grundtrygghetsnämndens instruktion. I 

förvaltningsstadgan/instruktionen bestäms om ledningen och 

ledningsförhållanden, de beslutsfattande organens och tjänstemännens 

befogenheter, ekonomi och kommunfakturering, beslutsrätt gällande personal- 

och ekonomiförvaltning osv. Förslaget är att denna beredning inleds först efter att 

principbesluten om bildandet av samarbetsområdet har fattats. 

Styrgruppen föreslår också att när man i samband med verkställighetsplaneringen 

av samarbetsområdet bereder samarbetsavtalet mellan kommunerna, separat 

utreder och bedömer möjligheten att ge en enskild kommun vetorätt i 

kommunernas gemensamma grundtrygghetsnämnd i sådana ärenden, där 

beslutsfattandet berör endast en enda kommun. 

Personalfrågorna gällande den kommande organisationen skall lösas. Detta 

innebär grundande av tjänster enligt affärsöverlåtelseprincipen, fastställande av 

befattningar, hörande ifråga om personalöverföringar, tjänsteutnämningar och 

arbetsavtalsfrågor, grundande av samarbetssystem samt flera andra frågor 

gällande personalförvaltning. Förslaget är att denna beredning inleds först efter 

att principbesluten om bildandet av samarbetsområdet har fattats 

Planerings- och budgeteringssystemet samt styr- och ledningssystemet för den 

nya organisationen skall definieras, liksom också den uppföljnings- och 

rapporteringspraxis som dessa förutsätter. Förslaget är att också denna 

beredning inleds först efter att principbesluten gällande bildandet av 

samarbetsområdet har fattats. 

Arrangemang kring dataadministration och datasystem förutsätter mycket 

beredning. I inledningsskedet skall överenskommas om flera frågor trots att 

verkställigheten sker under en övergångstid. Förslaget är att frågorna gällande 

dataadministration och datasystem sköts i samarbete med Hiisiområdet och HNS. 

19

Också flera andra sk. rutiner och praxis skall skötas i samband med grundandet 

av den nya organisationen. Dessa uppgifter gäller bl.a. information, 

kommunikation, dokumenthantering, arkivering, uppdatering av tidigare avtal, 

adressregister, elektroniska kommunikationer, transporter. 

Såsom tidigare konstateras behövs kommunernas principbeslut om 

verksamhetsmodellen och organisationslösningen före de ovan nämnda åtgärderna 

kan planeras vidare. Denna beredning utgör en egen helhet och torde räcka till början 

av hösten. De nämnda åtgärderna torde således kunna vidtas först hösten 2007. 

LUST-arbetsgruppen föreslår att LUST-samarbetsområdets verksamhet inleds från 

början av år 2009. Den nya organisationen skulle då kunna beredas ännu under år 

2008. LUST-arbetsgruppen föreslår därför att kommunerna för den fortsatta 

beredningen med ett gemensamt avtal tillsätter tjänstemannaberedare. Styrgruppen 

föreslår dessutom att den ovan nämnda gemensamma grundtrygghetsnämnden 

tillsätts. Den fortsatta beredningen bör utföras under hösten 2007 och år 2008.. 

Beredarna och förvaltningen av beredningen bör formellt höra till en existerande 

juridisk organisation. Som dylik föreslås Hangö stad, som verkar formellt som 

värdkommun under beredningsprojektet. 

Slutligen understryker styrgruppen att det förslag som ges i denna rapport gäller de 

arrangemang som ramlagen förutsätter angående organiseringen av socialväsendet 

och primärhälsovården inom hela Västnyland. I detta förslag tas inte ställning till 

bildandet av staden Raseborg. Styrgruppen konstaterar att ifall staden Raseborg 

bildas, kan de arrangemang som presenterats i detta förslag genomföras också 

genom att justera det utkast till samarbetsavtal som ingår som bilaga 2 i modellen. 

Styrgruppen anser att i en dylik situation fördelas rösträttskoefficienterna i den 

gemensamma grundtrygghetsnämnden enligt följande: Raseborgs stad 3.0, Hangö 

stad 1.8 och Ingå kommun 1.0. 

20

LUST-slutrapport BILAGA 1 

Motiveringar till förslaget gällande val av förvaltningsmodell 

Om hur de alternativa modellerna lämpar sig för västra Nyland kan konstateras 

följande: 

Värdkommunmodellen innebär att kommunerna ger någon av kommunerna i 

uppdrag att ta hand om förvaltningen av verksamheterna som ingår i 

verksamhetsmodellen. Verksamheterna med personal övergår således till den 

kommun som får uppdraget. I motsvarande lösningar i vårt land har uppdraget i 

allmänhet givits till den sk. centralkommunen, som i Västnyland skulle motsvaras av 

Raseborgs kommun, ifall den aktuella kommunsammanslagningen förverkligas. 

Om denna modell väljs, borde servicen som ingår i verksamhetsmodellen överföras 

förvaltningsmässigt till den blivande Raseborgs stads organisation. Överföringen 

förutsätter den blivande Raseborgs stadsfullmäktiges och övriga kommunfullmäktiges 

samstämmiga godkännande av samarbetsavtalet, i vilket definieras bl.a. 

uppdragsgivarkommunernas deltagande i förvaltningen av den nya 

serviceproducentorganisationen. Enligt ramlagen skall det också utses ett organ med 

representanter från alla kommunerna för beslutsfattande gällande denna service. 

Detta organ skulle kunna vara t.ex. en grundtrygghetsnämnd. Nämndens 

beslutanderätt definieras i samarbetsavtalet och enligt exemplen som förverkligats i 

vårt land skulle beslutanderätten definieras i förhållande till befolkningsunderlaget. 

För beslutanderätten kan dock utfärdas begränsningar vid behov. 

För det gemensamma organet skall utarbetas en instruktion i vilken bestäms närmare 

om nämndens uppgifter och beslutanderätt. 

Serviceproducentorganisationen skall bokföras separat i uppdragstagarkommunens 

bokföring så att kostnaderna och faktureringen gäller denna organisation. Ändringen 

av kommunallagen (RP 263/2006) möjliggör också att 

serviceproducentorganisationen kan bildas i form av ett kommunalt affärsverk, vilket 

innebär att stadganden som förstärker ägarstyrningen beaktas och att affärsverket 

har en direktion på vilken inte behöver tillämpas politisk representativitet eller 

stadganden om valbarhet. 

Värdkommunmodellen skulle också passa för Västnylands situation. Jämfört med 

samkommunmodellen har denna modell den fördelen att man kan undvika en skild 

förvaltningsstruktur på tjänstemannasidan. Modellen väcker naturligtvis misstankar 

om att beslutsfattandet skulle fjärmas från uppdragsgivarkommunerna. Detta kan 

undvikas genom villkoren i samarbetsavtalet och instruktionen för det gemensamma 

organet. Beslutsfattandet om beställning av service kan också kvarstå i 

primärkommunerna, varvid beställaren gör årsavtal med värdkommunen om den 

service som produceras för primärkommunerna. 

Samkommunmodellen har långa traditioner i Finland och den tillämpas med stöd av 

kommunallagen. Organiseringen av samarbetsmodellen enligt samkommunmodellen 

innebär att det bildas en sk. frivillig samkommun. För samkommunen skall utarbetas 

ett grundavtal i vilket överenskoms om bl.a. samkommunens hemort och 

medlemskommunernas ställning i samkommunen. 

21

Samkommunen kan ha ett traditionellt fullmäktige och styrelse eller 

samkommunstämma i stället för styrelse. Kommunerna väljer sina representanter i 

samkommunstämman för hela valperioden, för en viss tid eller skilt för varje möte. 

Också frågorna gällande kommunernas rösträtt fastställs vanligen enligt 

befolkningsunderlaget. Rösträtten kan begränsas också i samkommunens 

grundavtal. 

En samkommun kan bildas också kring ett organ, oftast en styrelse, varvid 

beslutsfattandet på fullmäktigenivå sker i kommunerna. 

Samkommunmodellen har upplevts innebära att beslutanderätten fjärmas från 

primärkommunerna. Speciellt i större samkommuner beror detta delvis på att 

samkommunerna har en annan förvaltningsstruktur och att ägarstyrningen har 

upplevts vara otillräcklig. Samkommunerna är juridiska personer som kan jämföras 

med kommunerna. Samkommunernas intressebevakning kan i vissa situationer leda 

till problem med tanke på primärkommunernas intressebevakning. 

Ändringen av kommunallagen möjliggör också bildande av sk. 

affärsverkssamkommuner, varvid producentorganisationen kan påverkas med 

ägarstyrning. Affärsverket har då samkommunstämma och direktion. På en direktion 

behöver inte tillämpas politisk representativitet eller stadganden gällande valbarhet. 

Samkommunmodellen lämpar sig också som organisationsmodell för 

samarbetsområdet för social- och hälsovården i Västnyland. De traditionella 

samkommunernas problem ifråga om primärkommunerna borde dock undvikas vid 

tillämpning av denna modell. På samkommunerna kan också tillämpas stadganden 

om koncern- och ägarstyrning som avses i ändringen av kommunallagen (RP 

263/2006) bl.a. så att samkommunen har samkommunstämma istället för fullmäktige. 

Skillnaderna mellan uppdragsgivarmodellen och samkommunmodellen är inte 

stora. Värdkommunmodellens samarbetsavtal och samkommunens grundavtal kan 

vara mycket lika. Också instruktionerna kan ha likartade stadganden gällande 

beslutanderätt och styrning. Samkommunmodellen upplevs ha lösgjort sig i någon 

mån från beslutsfattandet i primärkommunerna och finansieringsgrunden, och 

modellen har också lett till viss överlappning i förvaltningsstrukturerna med 

primärkommunerna. 

Med hänvisning till vad som konstateras ovan kan verksamhetsmodellen förverkligas 

utgående ifrån båda organisationsmodellerna i Västnyland. Målet i båda modellerna 

borde dock vara att serviceproducentenhetens verksamhet skulle få en så klar och 

enkel förvaltningsstruktur som möjligt och att man skulle kunna undvika överlappande 

förvaltningsuppgifter med kommunerna. På så sätt kunde man bereda utrymme och 

resurser för egentlig kund- och patientservice. Det kan anses att detta förverkligas 

bättre i värdkommunmodellen. I värdkommunmodellen kan man också friare komma 

överens inom kommunernas samarbetsavtal om hur beslutsfattandet och 

förvaltningen organiseras än i samkommunmodellen som förverkligas med stöd av 

kommunallagen i vilken det ställs vissa formella krav för grundavtalet. I 

värdkommunmodellen kan man således om så önskas avtala i samarbetsavtalet om 

primärkommunernas ställning och frågor gällande beslutsfattande så att kommunerna 

får tämligen stora påverkningsmöjligheter genom tillämpningen av beställarproducent 

-modellen. 

22

LUST-slutrapport BILAGA 2 

SAMARBETSAVTAL MELLAN KOMMUNERNA I 

VÄSTNYLAND OM ORGANISERING AV SOCIAL- 

OCH HÄLSOVÅRDSSERVICE 

Avtalsmodell för intentionsavtal mellan Ekenäs, Hangö och Karis stad 

samt kommunerna Ingå och Pojo. 

23

SAMARBETSAVTAL MELLAN KOMMUNERNA I VÄSTNYLAND OM 

ORGANISERING OCH SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSERVICE 

1 § 

Avtalets syfte 

2 § 

Avtalsparter 

Syftet med detta avtal är att städerna Ekenäs, Hangö och Karis samt kommunerna Ingå 

och Pojo i samarbete tryggar social- och hälsotjänsterna för befolkningen inom Västnyland 

med undantag av barndagvården samt komma överens om organisering av lagstadgad 

social- och hälsovård och annan service som kommunerna gemensamt beslutar om 

utgående ifrån vad som konstateras i § 4 lagen om social- och hälsovårdens statsandelar 

om hur service skall organiseras 

Med detta avtal bildar de ovan nämnda kommunerna ett i ramlagen för kommun- och 

servicestrukturreformens avsett samarbetsområde så, att organiseringsansvaret vilar hos 

det gemensamma kommunala organet, grundtrygghetsnämnden och att kommunernas 

egna organ beslutar om de egna invånarnas servicebehov och beställer ifrågavarande 

tjänster av den gemensamma grundtr4ygghetsnämnden, som anskaffar tjänsterna för 

befolkningen inom hela området. 

Med detta avtal stipuleras också att det gemensamma kommunala organet och västra 

Nylands social- och hälsovårdscentral som producerar tjänster för hela området opererar 

inom förvaltningen för den värdkommun som avses i ramlagen. Värd kommun är den 

kommun i området som har den största befolkningen (senare ”värdkommun”). 

Avtalsparter i detta avtal är: 

Städerna Ekenäs, 

Hangö och 

Karis samt 

Ingå och 

Pojo kommuner 

Avtalskommunerna (senare avtalsparter) förverkligar genom detta avtal kommunalt 

samarbete enligt § 76 kommunallagen på jämlika grunder och med frivilliga krafter och 

beslut. 

. 

3 § 

Beslutsfattande och förvaltning 

För verksamheten som ordnas i samarbete samt för förvaltningen av den gemensamma 

social- och hälsocentralen som grundas för verksamheten svarar värdkommunen. 

För organiseringen av samarbetet grundas en grundtrygghetsnämnd som är gemensam för 

avtalsparterna. Grundtrygghetsnämndens huvudsakliga uppgift är att se till att befolkningen 

på samarbetsområdet som avtalsparterna bildar får social- och hälsovårdsservice på ett 

jämlikt och rättvist sätt inom ramen för avtalsparternas ekonomiska resurser. För detta 

beslutar grundtrygghetsnämnden om den service som anskaffas och beställs för 

befolkningen på samarbetsområdet. 

24

I beredningen av serviceanskaffningarna beaktas de servicebehov som kommunerna 

definierat. Primärkommunerna som omfattas av samarbetsavtalet beslutar om den service 

som produceras för kommunens egen befolkning i de organ som kommunen definierat. 

Primärkommunen fungerar alltså som beställare i förhållande till den gemensamma 

grundtrygghetsnämnden. 

För förvaltningen av social- och hälsocentralen som grundas för produktion av social- och 

hälsovårdsservice svarar värdkommunen. I social- och hälsocentralens verksamhet följs 

centralens instruktion som är en av värdkommunens stadgor på instruktionsnivå. 

Instruktionen godkänns av värdkommunens fullmäktige efter att ha hört övriga fullmäktige I 

avtalskommunerna. 

4 § 

Grundtrygghetsnämnden 

För i detta samarbetsavtal nämnda uppgifter svarar ett gemensamt organ för 

avtalskommunerna, en grundtrygghetsnämnd, som är underställd värdkommunens 

förvaltningsorganisation. Grundtrygghetsnämnden utses av värdkommunens fullmäktige för 

sin verksamhetsperiod. Nämndens medlemmar utses av avtalskommunerna. 

Under grundtrygghetsnämnden kan bildas sektioner som definieras skilt i instruktionen. 

Grundtrygghetsnämnden har sammanlagt femton (15) medlemmar med personlig ersättare. 

Respektive kommunfullmäktige utser tre (3) medlemmar och personliga ersättare i 

nämnden för sin verksamhetsperiod. 

Eftersom nämnden fungerar som kommunernas samarbetsnämnd är målet att besluten 

fattas enhälligt. Vid eventuella omröstningar har respektive nämndemedlem en röst som 

multipliceras med kommunvisa röstkoefficienter som baserar sig på kommunernas 

befolkningsunderlag. De kommunvisa röstkoefficienterna är följande: 

Ekenäs 1,3 

Hangö 1,2 

Karis 0,8 

Ingå 0,7 

Pojo 0,4 

Värdkommunens fullmäktige utser nämndens ordförande och viceordförande. 

Värdkommunens styrelse använder sig inte av rätten att underställa ärenden i 

grundtrygghetsnämnden som fungerar som samarbetsnämnd eller 

grundtrygghetsnämndens sektion förutom ifråga om laglighetsövervakning. 

Om nämndens uppgifter och behandlingen av ärenden i nämnden bestäms i 

värdkommunens instruktion gällande detta. 

5 § 

Social- och hälsocentralen 

I värdkommunen fungerar för produktion av service som avses i § 2 i detta avtal en social- 

och hälsocentral för samarbetsområdet Västnyland. Social- och hälsocentralen fungerar 

som värdkommunens verksamhetsenhet och för centralens verksamhet och förvaltning 

25

6 § 

Personal 

bestäms I instruktionen för värdkommunens social- och hälsocentral. 

Social- och hälsocentralen har en direktör med tjänstebenämningen social- och 

hälsovårdsdirektör. Social- och hälsovårdsdirektören är I tjänsteförhållande till 

värdkommunen och direktören väljs av värdkommunens styrelse. 

Personalen inom social- och hälsovården i Hangö, Karis och Ekenäs städer och Ingå och 

Pojo kommuner överförs till värdkommunen enligt arbetsavtalslagen och bestämmelserna 

gällande överlåtelse av rörelse i lagen om kommunala tjänsteinnehavare från och med 

1.1.2009. 

Värdkommunen inrättar nödvändiga tjänster och fastställer överförda 

anställningsförhållanden. En lista över de tjänsteinnehavare och anställda som överförs 

bifogas detta avtal. 

Avtalsparterna svarar för kostnaderna för årssemestrar och besparade ledigheter för den 

personal som överförs som införtjänats fram till 31.12.2008 och som hålls i 

värdkommunens tjänst (årsemesterlöner och semesterpengar med sidokostnader) samt för 

löner som samlats fram till 31.12.2008 (ersättningar för arbetstid, resor och andra 

eventuella ersättningar med sidokostnader) samt för kostnaderna för fritidsersättning. 

Social- och hälsocentralens upprätthållare, värdkommunen uträknar social och 

hälsovårdscentralens kostnader så att i personalutgifterna ingår endast lönebaserad 

pensionsavgift för denna verksamhet samt Varhe-avgift. 

För Varhe-avgifterna för den personal som övergår från kommunerna till 

primärservicecentralen som uppstår efter 1.1.2009 svarar kommunerna och social- och 

hälsovårdscentralens upprätthällare med fem års övergångstid. (ansvar 1/60 / månad). 

Avgifterna delas alltså direkt enligt Kommunernas pensionsförsäkrings fakturering och de 

ändras inte mellan kommunerna 

Värdkommunen säger inte upp anställda eller tjänsteinnehavare som överförts till staden 

med stöd av detta samarbetsavtal och inte heller anställda eller tjänsteinnehavare som 

redan arbetar i dessa uppgifter i värdkommunen med ekonomiska eller produktionsmässiga 

grunder som avses i arbetsavtalslagen eller lagen om kommunala tjänsteinnehavare under 

fem år från överföringen till ny arbetsgivare. Arbetstagaren eller tjänsteinnehavaren kan 

dock sägas upp om hon/han vägrar ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst som avses i 

arbetsavtalslagen eller lagen om kommunal tjänsteinnehavare och som erbjuds 

henne/honom av arbetsgivaren. 

7 § 

Ekonomiförvaltning 

Värdkommunen sköter och ansvarar för ekonomin i kommunernas gemensamma 

grundtrygghetsnämnd samt i social- och hälsocentralen. 

Social- och hälsovårdscentralen är en självständig enhet inom värdkommunens bokföring. 

Värdkommunens fullmäktige godkänner en budget som är bindande netto på 

grundtrygghetsnämndens förslag för centralen. 

26

Grundtrygghetsnämnden fastställer social- och hälsovårdscentralens driftplaner i vilka 

anvisas anslag för social- och hälsocentralens enheter och för övrig verksamhet. 

Kommunfaktureringen sköts enligt en serviceprissättning som definieras utgående ifrån 

budgeten. 

Social- och hälsovårdscentralens ekonomi särbokförs i värdkommunens bokföring så att 

kostnaderna specificeras enhetsvis och så att nödvändliga bokslut, resultaträkningar, 

finansieringsplaner och balanser kan utarbetas. 

Värdkommunen rapporterar för avtalsparterna om hur verksamhetsplanen och budgeten 

förverkligas månatligen under budgetåret. 

Kostnadsberäkningen ordnas så att kostnaderna för varje avtalspart särbokförs enligt 

användning enhetsvis. Enheterna utgörs av resultatområden och resultatenheter 

Kommunerna faktureras enligt användningen av social- och hälsovårdscentralens service. 

För varje service som enheten ger uträknas ett enhetspris som används som grund vid 

fakturering av den service som kommunerna använt. 

I enhetsvisa kostnader och enhetspriser ingår en andel av gemensamma kostnader så att 

kostnader för förvaltning, bokföring och löneräkningen delas för enheterna i förhållande till 

personalantal och adb-kostnader i förhållande till i bruk varande arbetsstationer. Varje 

kommun svarar för sina eventuella kostnader för specialförpliktelser. 

Avtalsparterna kommer separat överens om grunderna för hur de interna kostnaderna 

riktas. 

Vid verkställigheten av de ovan nämnda arrangemangen som gäller kostnadsberäkning och 

rapportering och kommunfakturering följs en övergångstid som är två (2) från 

verksamhetens början 1.1.2009. 

Kommunerna betalar förskott enligt kostnaderna som beräknats i budgeten månatligen två 

gånger före den 11 och 28 varje månad. Den slutliga kommunfaktureringen utförs 

räkenskapsårsvis efter att värdkommunens fullmäktige godkänt bokslutet för social- och 

hälsocentralen som en del av stadens bokslut. I samband med fullmäktigebehandlingen av 

bokslutet besluts om hur social- och hälsocentralens resultat behandlas. Den slutliga 

kommunfaktureringen sker eller summan som debiterats för mycket återbetalas årligen före 

slutet av juni. 

Vid betalningsförsening debiterar värdkommunen förseningsränta enligt § 3 mom 3 

räntelagen. 

I kommunfaktureringen ingår kostnader som föranleds av hyra för inventarier, apparater 

och maskiner för utrymmen som fastighetsupprätthållaren i Hangö stad och Ingå kommun 

hyr utrymmen, fasta apparater och maskiner samt inventarier för primärservicecentralens 

användning. 

Närmare bestämmelser om budgetberedning och –behandling samt godkännande av 

driftplaner, anskaffningsrättigheter och andra ärenden som gäller ekonomiförvaltning ges I 

värdkommunens ekonomiinstruktion. 

8 § 

Inventarier, apparater och maskiner 

27

Social- och hälsocentralen hyr inventarierna, apparaterna och maskinerna av kommunerna 

för användningsåldern. Hyran bestäms enligt inventariernas, apparaternas och 

maskinernas värde som definieras enligt enhetliga grunder för varje uppgiftsområde. Efter 

avtalets ikraftträdande sköts inventarie-, apparat- och maskinanskaffningarna av 

värdkommunen. Anskaffningskostnaderna delas mellan avtalsparterna enligt grunderna i § 

7. Inventarier, apparater och maskiner som anskaffas av värdkommunen är 

värdkommunens egendom. 

9 § 

Fastigheter 

Verksamhetsutrymmena och fastigheterna för social- och hälsovården i kommunerna förblir 

i kommunernas ägo. 

Utrymmen som kommer senare i social- och hälsovårdscentralens användning byggs av 

kommunerna och grundrenoveringar utförs av kommunerna och utrymmen förblir i 

kommunernas ägo. Social- och hälsovårdscentralen hyr behövliga utrymmen i första hand 

av kommunerna. I ett senare skede utreds skilt ägandet av social- och 

hälsovårdscentralens utrymmen samt möjligheterna att grunda ett fastighetsaktiebolag för 

att sköta uppgifter i anslutning till detta. 

För fastighetsförvaltning tas i bruk ett fastighetsdatasystem utgående ifrån vilken hyrorna 

bestäms. Hyran utgörs då av kapitalvederlag, renoveringsansvar och underhållsvederlag. 

10 § 

Avtal 

Avtal om social- och hälsovård som avtalsparterna gjort övergår till social- och 

hälsocentralen (värdkommunen). 

Kostnaderna som föranleds av avtalen inkluderas i den aktuella enhetens kostnader som 

fördelas mellan avtalsparterna enligt grunderna i § 7. 

Avtalsparterna förbinder sig att upprätthålla datasäkerhets- och datasystemen på en sådan 

nivå att enheten kan fungera flexibelt. Avtalsparterna förbinder sig att följa värdkommunens 

datasäkerhetsanvisningar. 

11 § 

Utvecklande av samarbetet 

I utvecklandet av samarbetet mellan avtalsparterna som överenskoms genom detta avtal 

följs principerna i § 1. 

12 § 

Ändring i samarbetsavtalet 

Detta samarbetsavtal kan ändras med kommunfullmäktiges samstämmiga beslut. 

13 § 

28

Avslutande av avtalet 

Varje kommun har rätt att säga upp detta samarbetsavtal genom att göra en skriftlig 

anmälan om detta till de övriga kommunerna minst ett (1) år tidigare. Uppsägningen sker 

vid kalenderårsskiftet slut. Om värdkommunen säger upp avtalet, anses hela avtalet 

upphävt, varvid bestämmelserna i denna paragraf tillämpas på alla kommuner. 

Om en kommun säger upp avtalet eller avtalet upphävs återlämnas social- och 

hälsocentralens egendom och den egendom som överlåtits till centralen vid avtalets 

ikraftträdande utan skild ersättning till avtalskommunen i det skick som det är vid avtalets 

slut. 

Driftegendomen som anskaffats under avtalstiden inlöser avtalskommunen av 

värdkommunen till bokföringsvärde. 

Om avtalet upphävs, fördelas medlen enligt social- och hälsocentralens balansbok till 

kommunerna För skulderna debiteras kommunerna andelar enligt 

kostnadsfördelningsgrunderna i § 7. 

Om någon kommun säger upp avtalet eller om avtalet upphävs, överförs personalen enligt 

principerna gällande överlåtelse av rörelse till en annan organisation som vid detta tillfälle 

sköter motsvarande uppgifter. 

14 § 

Skadeersättningsskyldighet 

För kostnader för skador som eventuellt uppstår i skötseln av uppgifter enligt detta avtal 

svarar avtalsparterna enligt grunderna i § 7. 

15 § 

Lösning av tvister 

Eventuella tvister som föranleds av detta avtal löses i första hand genom förhandlingar 

mellan kommunerna. Om förhandlingarna inte leder till samförstånd, löses tvisterna i ett 

skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande 967/1992. Skiljemannen utses av Finlands 

Kommunförbund. 

16 § 

Avtalets giltighetstid 

Detta samarbetsavtal träder ikraft 1.1.2009 och gäller tillsvidare. Avtalet träder ikraft för de 

övriga kommunernas del fast någon avtalskommun eventuellt inte skulle godkänna avtalet. 

Detta avtal har godkänts genoms kommunfullmäktiges på samarbetsområdet i Västnyland 

samstämmiga beslut. 

I Hangö stad __.__.2008 

Hangö stad 

Ingå kommun 

Karis stad 

29

Pojo kommun 

Ekenäs stad 

30

förslag till organisering av social- och hälsovården i ... - Raseborg

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?