Skräp på schemat (pdf) - Håll Sverige Rent

Skräp på schemat
17
lektionsupplägg
om skräp och återvinning
För förskoleklass till årskurs 3

2
© Stiftelsen Håll Sverige Rent
Februari 2012
Författare: Anna Westerlund, Friluftsfrämjandet I Ur och Skur
Foto: Anna Westerlund, Friluftsfrämjandet I Ur och Skur
Illustrationer: Ebba Westerlund
Grafisk form: Maria Gustavsson, Stiftelsen Håll Sverige Rent
Materialet är delfinansierat av EU:s fond Life+

Innehåll
Inledning 4
Så fungerar materialet 6
Att tänka på för lyckad undervisning utomhus 8
SO: Global skräpsamling och miljöråd 10
Svenska & engelska: Lässpår och meningar i kartong 14
Hem- & konsumentkunskap: Växthus och matsäck 19
Slöjd: Vindsnurror och fågelskrämmor 23
Matematik: Festis-matte och kapsylmönster 28
NO: Sortering och botanik 32
Föräldraaktivitet: Återvinningsstafett 37
Framtiden 39
Bilaga 1: Protokoll 40
Håll Sverige Rent 41
3

4
Inledning
Med det här materialet vill vi inspirera dig som pedagog att
integrera arbete med nedskräpning, återanvändning och
återvinning med det som redan görs i de olika skolämnena.
Materialet kan användas i samband med Skräpplockardagarna,
men också i samband med Grön Flagg-arbetet.
Vårt mål är att alla ska kunna delta i Håll Sverige
Rents Nationella Skräpplockardagar utan att behöva
ändra i lagda scheman. Aktiviteterna i materialet är
också utformade så att man ska kunna arbeta med
dem när som helst under året.
Skräpplockningen försiggår utomhus och vi har
därför valt att låta aktiviteterna i detta material
utgå ifrån ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Flera
av aktiviteterna kan genomföras inomhus, men vi
vill rekommendera att man passar på att använda
möjligheterna som utomhusmiljön kan erbjuda.
Materialet är bäst lämpat för förskoleklass till årskurs
3. Aktiviteterna är av skiftande svårighetsgrad, men
de flesta kan anpassas av pedagogen så att de passar
den egna åldersgruppen.
Skräpplockardagarna
Varje vår utlyser Håll Sverige Rent Nationella
Skräpplockardagar för alla som vill säga nej till
skräpet och ta ansvar för sin närmiljö. Alla kan delta
i Skräpplockardagarna, stor som liten, men särskilt
viktiga för oss är barn och unga. Vi vet nämligen att
det gör skillnad att få med sig budskapet i tidig ålder.
Vi tror också att det stora kan börja i det lilla. Att
det är lättare att utveckla en ansvarskänsla för den
globala miljön om man förstår vilken påverkan man
kan ha på den egna närmiljön. Skräpplockardagarna
syftar till att få så många som möjligt att se skräpet
och vilja göra något åt det. Själva plockningen
blir en symbolhandling som påminner både oss
själva och andra om att nedskräpning är onödigt
och fel. Det är också viktigt att när fokus ligger på
globala miljöproblem, involvera barnen i ett positivt
förändringsarbete. Genom Skräpplockardagarna kan
de få en känsla av att vara med i något större än den
vardagliga skräpplockning som många förskolor och
skolor är jätteduktiga på.
Grön flagg
Grön Flagg är en certifiering och ett verktyg för
alla pedagogiska verksamheter som vill arbeta med
miljö och hållbar utveckling i såväl undervisning
som daglig drift. Med över 2000 anslutna skolor
och förskolor är Grön Flagg idag Sveriges största
miljönätverk för pedagogiska verksamheter! Grön
Flagg är den svenska grenen av internationella Eco-
Schools som finns i fler än 60 länder världen över.
Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk
handling är grunden. Att arbeta med Grön Flagg
bidrar till att:

•
•
•
•
förstärka handlingskompetensen och
framtidstron hos elever och personal
ge struktur och kontinuitet i verksamheten
skapa en tydlig profil till skolan
underlätta att nå mål i styrdokumenten.
I Grön Flagg bedrivs arbetet tematiskt och det
finns sex teman att välja på: klimat och energi,
kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, närmiljö
och konsumtion. I dessa teman förenas elever och
personal i konkreta aktiviteter som bidrar till en
mer hållbar utveckling samtidigt som alla på skolan
lär sig mer om vad det innebär. Det förutsätter ett
demokratiskt arbete där elevernas tankar och idéer
tillmäts stor betydelse. Bland annat ska elever och
personal komma överens om vilka mål man vill
Inledning
arbeta mot samt upprätta en konkret handlingsplan
för arbetet. På skolan ska det startas ett miljöråd och
Grön Flagg-arbetet ska även knytas till en stödjande
kontaktpolitiker lokalt.
Det här materialet passar bra att använda inom Grön
Flagg-arbetet. De aktiviteter som föreslås i materialet
kan t.ex. vara samma aktiviteter som ni genomför
inom Grön Flagg.
Är ni intresserade av att gå med i Grön Flagg, passa
på att göra det innan ni inleder arbetet med det
här materialet. För att läsa mer om hur Grön Flagg
fungerar och för att anmäla er, besök Håll Sverige
Rents webbplats: www.hsr.se/skola
5

6
Så fungerar materialet
Det här materialet är uppbyggt kring sex olika ämnen i läroplanen;
hemkunskap, matematik, svenska och engelska, slöjd, SO och NO.
Till varje ämne finns förslag till aktiviteter som kopplar ämnet till
nedskräpning, återanvändning och/eller återvinning. De flesta
aktiviteter kan du göra i den ordning du vill, välj de som passar
dig och din klass bäst. Alla aktiviteter bidrar till att uppfylla
målen i gällande läroplan. I det här avsnittet finns också en
beskrivning av hur aktiviteterna är uppbyggda.
Skräp på schemat
17
lektionsupplägg
om skräp och återvinning

Aktiviteterna
För att du snabbt ska kunna få en uppfattning om vad
de olika aktiviteterna handlar om och hur omfattande
de är använder vi samma rubriker för att beskriva
dem.
Om ”Syfte”
Under rubriken ”Syfte” finns aktivitetens syfte
och mål beskrivet. De ska alltid vara tydliga även
för eleverna. Här hittar du också valda delar ur det
centrala innehållet i kursplanerna i Läroplan för
grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet,
Lgr11. Det utvalda centrala innehållet från gällande
kursplan och aktiviteten i sig är ämnade att vara
ett stöd i pedagogens formuleringar av de lokala
pedagogiska planerna (Lpp).
Om ”Tidsåtgång”
Under rubriken ”Tidsåtgång” anges en ungefärlig
tidsåtgång för aktiviteten. Denna kan givetvis
variera beroende på hur mycket tid som läggs på
introduktion, summering och reflektion, samt på om
man väljer att dela upp aktiviteten i fler delar.
Om ”Planering”
För att aktiviteterna ska bli så lyckade som möjligt
krävs god planering. Gemensamt för alla aktiviteter
i det här materialet är att de bör föregås av ett
noggrant val av plats i utemiljön. Öppna ögonen
och se det utvidgade klassrummet utanför!
Flera aktiviteter görs med fördel i samband med
skräpplockning. Planera den i god tid så att ni kan
samverka och planera ihop i kollegiet. Att vara många
elever och pedagoger som plockar samtidigt ger större
effekt både för dem som deltar, dem som ser er och
för miljön. Ni drar också nytta av varandra om varje
pedagog kan förbereda aktiviteter som flera klasser
kan dra nytta av. Ni kan till exempel bygga upp ett
stationssystem och ha tvärgrupper av elever under
flera dagar. På det sättet kan en pedagog ansvara
för en aktivitet för flera klasser. Det sparar kraft och
energi och pedagogen kan få arbeta med något som
han/hon är riktigt intresserad av. Detta gynnar ofta
eleverna, då de bli mer inspirerade och engagerade,
vilket skapar en lustfylld skola!
Om ”Material och utrustning”
Under rubriken ”Material och utrustning” anges
förslag på utrustning och material som behövs för
aktiviteten. Kom ihåg att eleverna själva kan ta med
kartonger, kapsyler och annat skräp som krävs till
aktiviteterna om det inte finns på skolan.
Om ”Genomförande”
Så fungerar materialet
Till varje aktivitet finns en beskrivning av aktiviteten
och förslag på hur den kan genomföras. Du kan
självklart anpassa eller välja ut en del av aktiviteten.
De flesta aktiviteter är tänkta att genomföras i grupp
eller parvis, för att träna samarbete och för att
eleverna ska kunna lära av varandra.
Om ”Fördjupning & reflektion”
Alla lektioner ska avslutas med en summering och
reflektion. Vad har vi gjort? Vad har vi lärt oss? Vad
vill vi mer veta? Hur ska vi dokumentera och bearbeta
upplevelserna och resultaten?
7

8
Att tänka på för
lyckad undervisning utomhus
Nedskräpningsfrågan handlar mycket om hur man förhåller
sig till sin närmiljö. Att genomföra en skräpplockningsaktivitet
i närområdet är därför ett bra sätt att påbörja ett pedagogiskt
arbete om skräp. Vi har valt att i det här materialet utgå ifrån
det pedagogiska perspektiv som har utvecklats inom ramen
för Friluftsfrämjandets I Ur och Skur-verksamhet. Friluftsliv,
utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande utgör grunden i
pedagogiken i arbetet mot läroplanernas mål. Med detta arbetssätt
kan vi också ge barnen kunskaper om naturen, miljömedvetenhet
och ett hälsosamt liv. Här ger vi konkreta tips om vad man bör
tänka på när man tar med undervisningen utomhus.
Utomhusmiljön är en ständig kunskapskälla där
skolan kan arbeta med historia, nutid och framtid.
Genom att låta eleverna vistas utomhus kontinuerligt
under barndomen och skoltiden skapas en förståelse
för sambanden i naturen och så småningom, insikter
om de större ekologiska sambanden. Ta chansen att
arbeta med undervisning utomhus i samband med
Skräpplockardagarna! Vilka spännande lärmiljöer
finns det på er skolgård och i närmiljön?
•
•
•
•
Var tydlig med målen både för eleverna och för
föräldrarna! Berätta att ni kommer vara utomhus
för att det är bättre för undervisningen och
eleverna.
Ge korta, tydliga instruktioner! Berätta noga var
eleverna får vistas och var du själv kommer att
vara.
Genomgångar sker bäst i ring, så att alla
inkluderas i samlingen. Du som pedagog bör
inte tala mot vinden och helst söka lä, så att alla
hör bra. Vid soligt väder bör du placera dig själv
med solen i ögonen, så att eleverna slipper bli
bländade.
Välj ut en lämplig plats på skolgården eller i
närmiljön för den planerade aktiviteten. Planera
aktiviteten vid lämpligt väder och årstid.
•
Eleverna måste lära sig om kläder och
dess material. Flerskiktsprincipen är att
rekommendera, då det bildas luftlager mellan
skikten som gör att man håller sig varmare. Ska
eleverna vara ute heldagar är underställ bra som
lager 1 (närmast huden) för att transportera
bort fukt. Lager 2 ska vara en tröja eller en
skjorta. Lager 3 ska vara vatten- och vindtätt. Ha
lämpliga kläder själv som indikerar på delaktighet

•
•
•
•
och gemensam upplevelse. Var alltid en god
förebild! Hjälp de elever som har svårt att ordna
kläder och utrustning. Ha en utlåningsback med
saker på skolan.
Respektera elevernas och föräldrarnas eventuella
rädslor för naturen! Detta kan speciellt gälla
familjer från andra kulturer, men även många
svenska familjer som är ovana att vistas i naturen.
En back med en klassuppsättning med
sittunderlag är en god investering. Eleverna håller
sig varma och genom att lägga ut sittunderlagen
i en gemensam ring eller i andra formationer,
skapas miljöer.
En back med skrivunderlägg är också en god
investering. Det bästa är en tunn plywoodskiva
(31x25 cm) eller annan skiva/mapp. Två
metallklämmor håller pappret på plats när
eleverna ska skriva.
Säkerheten går alltid först! Var helst två vuxna
med i gruppen. Det är viktigt att alla vuxna i
gruppen är förtrogna med handlingsplaner om
en olycka eller ett försvinnande skulle ske. Ha
alltid med första förbandslåda och mobiltelefon.
Om du går iväg ensam med klassen, informera en
kollega om var ni planerar att gå.
Att tänka på
9

10
SO
Global skräpsamling och miljöråd
Att utföra arbetsuppgifter är en sak, att ifrågasätta, diskutera
och sprida sitt arbeta är något annat. Här lockar vi eleverna att
förstå betydelsen av det de gör och låter dem själva ta initiativ till
miljöförbättringar.
Skolan bör sträva efter att få eleverna att känna
att de gör skillnad och är viktiga i utvecklingen av
samhället och världen. I kursplanens (Lgr11) syfte för
samhällskunskap står det: ”Människor har alltid varit
beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar
samhällen. Idag står människor i olika delar av
världen inför både möjligheter och problem kopplade
till globalisering, interkulturella relationer och hållbar
samhällsutveckling”. En skräpplockardag tar ut
eleverna i samhället. Kanske kan eleverna inspirera
andra företag, verksamheter och kommun att arbeta
kontinuerligt med miljöfrågorna och framförallt skapa
känslan av att vi måste samarbeta.
I skolans arbete för en hållbar utveckling bör
diskussioner föras kontinuerligt om hur vi kan
förändra våra beteenden, vanor och val. Eleverna kan
göra mycket själva och aktiviteterna i det här kapitlet
är ämnade att skapa självförtroende och tilltro till sitt
eget handlande. Visst är det ett utmanande uppdrag
som pedagog, att vara med och stötta dessa framtida
samhällsmedborgare, som ska förvalta vårt jordklot
på bästa sätt framöver? Här handlar det om att skapa
sammanhang som präglas av demokrati, respekt,
jämställdhet och allas lika värde. Hur ska de få med
sig vetskapen om att de verkligen kan göra skillnad?

Miljöråd
Återkommande forum med hög elevdelaktighet för
diskussioner, idéer och planer om hur skolan kan
förbättra miljön i olika avseenden.
Syfte
Eleverna ska få delta i sammanhang som präglas av
demokrati och möjlighet att påverka. Eleverna ska
få vara med och påverka miljön på skolan och i sin
vardagssituation.
Centralt innehåll i
samhällskunskap årskurs 1–3
•
•
•
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel
i skolan eller i sportsammanhang.
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel
frågor om trafik, energi och matvaror.
Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och
genomförs.
Tidsåtgång
Ca 60 minuter vid några tillfällen per termin.
Material och utrustning
• Penna och papper till sekreteraren
• gärna varm dryck i termos eller så kokar ni varm
choklad över öppen eld
• kåsor eller platsmuggar
• sittunderlag.
Planering
Gör upp vem av skolans pedagoger som ska vara
ansvarig för skolans miljöråd. Det kan vara elever
från f–3 eller f–9 beroende på skolans organisation
och klimat. Det är viktigt att alla som deltar känner
sig trygga och vågar uttrycka sina åsikter. Välj en
plats utomhus på skolgården eller i närområdet för
miljörådets mötesplats. Det bästa är en lägerplats/
eldstad. Elden och utomhusmiljön ger ofta förutsättningar
till en mer avslappnad miljö för goda samtal.
Genomförande
Välj ut två representanter från varje klass. Det är
lämpligt att träffas 3 ggr/termin. Låt eleverna ha
med sig lappar från klassen gällande miljön på skolan
och i närområdet. Samla gruppen i ring och berätta
att det är dags att gå till miljörådets mötesplats. Det
kan vara en trevlig plats på skolgården i vårsolen eller
kring en sprakande brasa på hösten. Ett alternativt är
att ha en lykta, men samlas i en ring. Cirkeln gör att
alla ser varandra, vilket skapar bättre förutsättningar
till samtal där alla känner sig delaktiga. Efter första
mötet kan någon av de äldsta eleverna utses till
ordförande. Pedagogen finns bara med som stöd.
Bestäm en dagordning för miljörådet och diskutera
med eleverna hur alla på skolan ska bli så involverade
och delaktiga som möjligt. Klassrådet är ett bra
forum för diskussioner i klassen och miljörådet kan
vara en lämplig punkt på alla klassråds dagordningar.
Representanterna från miljörådet tar sedan med
sig klassernas synpunkter och förslag på hur
skolan kan arbeta mot en hållbarare utveckling. På
miljörådet kan förbättringsförslag komma upp och
representanterna får tillsammans bestämma hur
de ska kunna vara med och påverka till exempel
klasskompisar, skolköket eller rektorn. Miljörådet
kan också arrangera positiva aktiviteter i skolans
miljöarbete, som loppmarknad och skräpplockardag.
Ett välfungerande miljöråd kommer visa eleverna vad
demokrati är och hur de tillsammans kan vara med
och påverka.
Fördjupning och reflektion
Miljörådet kan ha en flik på skolans webbplats
där deras protokoll ligger. Webbplatsen kan
utvecklas på olika sätt av miljörådet för en
hållbarare utveckling på skolan.
SO
11

12
SO
Värderingsövning om skräp
Värderingsövning där eleverna ställs inför dilemman
och tränar sin förmåga att ta ställning, argumentera
och lyssna på varandra.
Syfte
Eleverna ska få träna sig i att ta egen ställning och
kunna motivera sina ställningstaganden. De ska också
träna sin förmåga att lyssna på andra och sätta sig in
i andras situation och tankar, vilka kan påverka det
egna valet.
Centralt innehåll i
samhällskunskap för årskurs 1–3
•
Utvärdera och analysera olika ståndpunkter i till
exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera
utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv.
Tidsåtgång
Ca 30 minuter.
Material och utrustning
• Olikfärgade band eller hopprep.
Planering
Märk upp fyra rutor på en plan utomhus med hjälp
av band i fyra olika färger. Ett band har till exempel
grön färg och läggs på marken. Bilda en kvadrat som
är 2x2 meter.
Genomförande
Placera eleverna på en plats på planen. Berätta
att de nu kommer att få höra en fråga med fyra
svarsalternativ, där ett alternativ är öppet. De ska
sedan placera sig i den ruta som överensstämmer bäst
med det de själva tycker. Uppmana dem till att tänka
ut vad de verkligen tycker och att ta egen ställning.
Exempel på frågor:
Vad gör du om det står en tom läskburk bredvid en
papperskorg utomhus?
• Låter den stå kvar.
•
Tar den och pantar den i affären.
•
•
Slänger den i papperskorgen.
Öppet alternativ med eget förslag.
Hur tycker du att det är bäst att packa din smörgås
om du ska på utflykt?
• I en plastburk med lock.
•
•
•
I en plastpåse.
I aluminiumfolie.
Öppet alternativ med eget förslag.
Vad gör du om du ser någon slänga skräp på
marken?
• Säger till personen att slänga skräpet i en
papperskorg.
• Tar upp skräpet och slänger det i en papperskorg
• Låtsas som inget och går förbi!
• Öppet alternativ med eget förslag.
Vad gör du om du druckit ur en läskburk ute i
parken?
• Tar med tomburken hem.
•
•
•
Slänger den i en papperskorg.
Gömmer den i en buske!
Öppet alternativ med eget förslag.
Avsluta varje omgång med att göra ordet fritt för
eleverna vid respektive alternativ. Eleverna får
här träna på att argumentera och förklara sina
ställningstaganden, samt lyssna på varandra.
Fördjupning och reflektion
Vad kände eleverna? Var det svårt att ta
ställning? Tycker vi lika? Varför tycker vi inte
lika?

Global skräpsamling
Eleverna ska skapa en relation med elever i ett annat
land och göra en gemensam skräpplockning i respektive
land för att känna gemenskap och gemensamt ansvar.
Syfte
Eleverna ska ha skräpplockardag samtidigt som
en klass eller skola i ett annat land. Eleverna ska
få erfarenhet av att människor på jorden måste
samarbeta och ta gemensamt ansvar. Lyckas denna
aktivitet kommer den att ge oförglömliga minnen för
alla inblandade, som är grundade på en gemensam
upplevelse. Syftet är vidare att genom denna aktivitet
lägga fokus på det positiva förändringsarbete vi alla
kan involveras i.
Centralt lärande i
samhällskunskap för årskurs 1–3
•
Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel
frågor om trafik, energi och matvaror.
Tidsåtgång
En skräpplockardag + tid för att skicka bilder och
skriva brev till vänskolan i ett annat land.
Material och utrustning
•
Datorer med internetuppkoppling, säckar, plasthandskar,
lämpliga kläder för att vara ute och god
matsäck.
Planering
Sök reda på en skola eller klass i ett annat land.
Troligtvis har skolan någon naturlig internationell
kontakt. Kontakta skolan och fråga om de vill delta
i en gemensam manifestation för en bättre miljö,
en skräpplockardag. Ni kan också tillsammans med
eleverna bestämma något speciellt som ska jämföras
i/mellan de bägge länderna.
Genomförande
Plocka skräp under en dag som ni har bestämt med
er vänskola/klass. Ta foton under dagen och även på
det insamlade resultatet. Skicka bilder och texter (på
engelska) om era upplevelser och resultat.
Om ni arbetar med skräpet på olika sätt till exempel
genom detta material, kan ni fotografera elevarbeten
och aktiviteter. Skicka och låt er inspireras av
varandra.
Fördjupning och reflektion
Låt eleverna reflektera över upplevelsen. Får
de fler idéer? Kan de inspirera andra att ta mer
ansvar och vårda vår miljö? Eleverna kan skriva
till kommunens politiker och berätta om sitt
goda exempel, så kanske det blir fler ringar på
vattnet. Maila till Håll Sverige Rent och berätta
om ert spännande internationella arbete eller
berätta om det på Skräpplockardagarnas
forum, www.hsr.se/blogg
SO
13

14
Svenska & engelska
Lässpår och meningar i kartong
Läs, dikta och skapa egna meningar i storformat! Här får du tips
på hur du kan använda skräpplockning och källsortering för att
väcka elevernas läslust och nyfikenhet på andra språk.
Språket är intimt sammankopplat med elevernas
identitet, känsloliv och förmåga att sätta sig in i hur
andra tänker och känner. Ett rikt och välutvecklat
språk ger också elever goda förutsättningar att
fungera och påverka i samhället nu och i framtiden.
Gemensam skräpplockning med klassen är ett bra
tillfälle att tala med eleverna och ge dem tillfälle att
föra en dialog. De tillfällen då pedagogerna hinner
samtala med den enskilda eleven under avspända
former är ofta få i skolan, så promenaderna är en
tillgång som bör förvaltas väl. Längs vandringen
kan ni utöver skräp hitta spännande växter och
djur. Upptäckterna och fenomenen väcker frågor,
diskussion och nyfikenhet, goda förutsättningar till
att bygga elevernas ordförråd.
Ökad självkänsla är en framgångsfaktor för inlärning.
Eleverna måste känna att de duger och att det
råder ett tillåtande klimat i gruppen. Naturen
och uterummet har en avdramatiserande effekt på
språkundervisningen. Det känns ofta mindre nervöst
för elever att tala till exempel engelska utomhus, och
kommunikationen blir mer lekfull och laborativ.
Utomhus blir det naturligt att använda talspråk,
skriftspråk och kroppsspråk i kombination för att
uttrycka sig.
Samla gärna eleverna i ring vid inledning och
avslutning av aktiviteten. Det främjar kommunikation
och delaktighet i samtal och diskussioner.
Sid 18: Lek återvinningsstation på engelska och blanda glosor, fraser, rörelse och skratt.

Lässpår på jakt efter skräp
Låt eleverna gå ett lässpår på väg till utflyktsmålet
eller under skräpplockningen.
Syfte
Väcka elevernas lust att läsa, öka läsförståelsen och få
dem att fundera på vad som kommer att hända senare
i en text. Skönlitterära texter får liv om de kopplas till
en miljö och ett aktuellt innehåll.
Centralt innehåll i svenska för
årskurs 1–3
•
•
•
•
Berättande texter och poetiska texter för barn
från olika tider och skilda delar av världen.
Texter i form av rim, ramsor, sånger,
bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor
och myter.
Berättande texter som belyser människors
upplevelser och erfarenheter.
Några skönlitterära barnboksförfattare och
illustratörer.
Tidsåtgång
Från två timmar till en hel dag.
Material och utrustning
Lässpår (laminerade textkort), snöre och eventuellt
klädnypor.
Planering
Tillverka ett lässpår genom att klippa sönder valfri
passande bilderbok. Laminera in sidorna och knyt
fast ett snöre i varje sida. Häng upp ett lässpår längs
den väg ni ska gå. Här kan ni välja vilken text eller
bilderbok som helst. Det är ett sätt att göra böcker
levande och skapa ett intresse kring läsning.
Genomförande
Samla klassen eller gärna flera klasser till
skräpplockning. För att göra skräpplockningen
extra spännande kan pedagogen börja med en
uppstartsaktivitet. Ett exempel är att fråga eleverna
Svenska & engelska
vad en sakletare är. Pedagogerna kan också göra en
enkel dramatisering av innehållet i lässpåret. Lite
drama och utklädningskläder uppskattas ofta mycket
av eleverna. Ni kan också välja att läsa ett utdrag ur
boken och avsluta med att säga: – Nu ska vi se vad
som händer sedan!
Eleverna delas in i mindre grupper och får i uppgift
att låta en elev i taget läsa högt för de andra. Man
kan också välja att låta en vuxen i gruppen läsa för
barnen. Börja vandringen längs spåret. Ställ frågor på
föregående text alternativt häng upp skriftliga frågor.
Detta blir även ett sätt att träna läsförståelse. Samla
skräp längs vägen och låt eleverna vara sakletare på
den plats ni har valt som mål för spåret.
Fördjupning och reflektion
Vad handlade texten om? Hittade ni något
skräp? Vad är skräp? Tycker alla människor
likadant? Tycker barn och vuxna att samma
föremål är skräp?
15

16
Svenska & engelska
Skräp i ram
Låt eleverna välja ut lite skräp och placera en ram över, låt dem sedan
skriva en dikt om innehållet i ramen. Övningen kan göras under en
skräpplockningsaktivitet eller i efterhand då skräpet finns samlat i skolan.
Syfte
Eleverna ska ges förutsättningar att skriva dikter
genom sinnlig upplevelse. Skräpet kommer att väcka
känslor, vilket gör skräpplockningens upplevelser
perfekta att utgå från i skrivandet. Elevernas
förstahandsupplevelser ger goda förutsättningar till
en vilja att uttrycka sig med egna formuleringar.
Eleverna ska också träna sin handstil och renskriva
dikterna på dator.
Centralt innehåll i svenska
årskurs 1–3
•
•
•
Språkets struktur med stor och liten bokstav,
punkt, frågetecken och utropstecken samt
stavningsregler för vanligt förekommande ord i
elevnära texter.
Handstil och att skriva på dator.
Ord och begrepp som används för att uttrycka
känslor, kunskaper och åsikter.
Tidsåtgång
Ca 40 minuter + eventuellt längre tid, då eleverna får
läsa upp dikterna för varandra i smågrupper.
Material och utrustning
•
Passepartout/ramar, pennor, papper,
skrivunderlägg och sittunderlag.
Planering
Klipp ut en passepartout/ram (A4-format) i papper
eller kartong till alla elever. Alternativet är att man
låter eleverna klippa själva eller göra egna ramar av
vad de hittar ute. Välj en lämplig plats utomhus för
skrivandet och en dag då vädret är bra.
Genomförande
Låt eleverna gå runt bland skräp och hitta ett motiv
de vill skriva om. Låt eleverna lägga sin passepartout/
ram runt de föremål de har valt. Skrivandet kan börja.
Uppmana dem att skriva vad de ser, vad de känner,
hur det känns, vad det lukar och andra tankar.
Dikten skulle kunna se ut så här:
Burken är blank. Varför ligger du här? Vem drack i
dig? Vart ska du nu?
Hur ska vi få allt skräp att hamna på rätt ställe?
Här i skogen kan ju haren skära tassen. Vem tar
hand om haren då?
Låt eleverna läsa upp dikterna för varandra i
smågrupper. Bearbeta gärna formuleringarna med
eleverna och låt dem renskriva dem. Sätt ihop dem till
en diktsamling.
Fördjupning och reflektion
Fråga eleverna om de vill ge sin diktsamling
till någon, till exempel kommunen, äldre
elever, bibliotek eller politiker. Kan deras
dikter påverka andra? Kan deras förmåga att
utrycka sig i text och bild påverka andra? Blir vi
själva påverkade av andra eller av till exempel
reklam?

Meningar i kartong
En rolig aktivitet där eleverna tränar meningsbyggnad,
stor bokstav och skiljetecken, samtidigt som de får röra sig.
Syfte
Eleverna ska få lära på ett lekfullt sätt om språkets
uppbyggnad och meningsbyggnad, samt få röra på sig
och känna lust och glädje i lärandet.
Centralt innehåll i svenska
årskurs 1–3
•
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt,
frågetecken och utropstecken samt stavningsregler
för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Tidsåtgång
Ca 30 minuter.
Material och utrustning
Kartonger, tuschpennor, portabel whiteboard eller
griffeltavla med skrivdon.
Planering
Undersök var eleverna kan hämta stora kartonger.
Välj ut en stor, härlig yta på skolgården där eleverna
får gott om utrymme att arbeta.
Genomförande
Samla tillsammans ihop ett antal stora kartonger
från till exempel köket eller administrationen. Vik
ut topp och botten. Låt eleverna skriva olika ord på
kartongens utsida med tjock tuschpenna. Skriv ett
ord på varje sida av kartongen. Exempel på ord på en
kartong är:
JAG HAR EN TIDNING
Svenska & engelska
Låt eleverna arbeta i grupper om fyra, med varsin
kartong runt midjan. Låt dem bilda meningar, med
stor bokstav först, punkt i slutet och så vidare, genom
att snurra kartongen och byta plats. Vilka meningar
skapades? Kan hela klassen bilda olika meningar? Hur
lång mening kan eleverna lyckas med?
Pedagogen skriver de nykonstruerade meningarna på
en portabel whiteboard.
Avsluta med att samla ihop alla kartonger och låt
eleverna vika ihop dem så bra det går. Låt eleverna
lämna kartongerna i lämpliga återvinningskärl.
Fördjupning och reflektion
Hur lång mening kan eleverna bilda
tillsammans? Var ska vi ha stor bokstav? Var
och varför har vi punkter? När ska vi använda
frågetecken?
17

18
Svenska & engelska
Återvinningsstation på engelska
Lek återvinningsstation på engelska och blanda glosor,
fraser, rörelse och skratt.
Syfte
Eleverna ska på ett lekfullt sätt få lära sig engelska.
Eleverna får lära sig skyltar och tillhörande symboler.
Det kan vara bra att känna till dessa begrepp då
elever reser allt mer. Aktiviteten syftar också till att ge
eleverna tillfälle till fysisk aktivitet.
Centralt innehåll i engelska för
årskurs 1–3
• Olika former av enkla samtal och dialoger.
•
•
Ord och fraser i närmiljön till exempel på skyltar,
i reklam och andra enkla texter.
Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
Tidsåtgång
Ca 40 minuter.
Material och utrustning
•
•
Förpackningar, tidningar och annat som kan
återvinnas och sorteras.
Uppmärkta återvinningskärl eller säckar.
Planering
Samla ihop tomma förpackningar från
skräpplockningen eller avfall från skolan, till exempel
läskburkar, mjölkpaket, tidningar, plastpåsar och
glasflaskor. Märk upp behållarna med skyltar på
engelska. Sätt gärna upp en skylt som visar vägen till
Återvinningsstationen (Recycling station). Skyltarna kan
också göras tillsammans med eleverna. Se bild på s. 14.
Ordlista
Återvinningsstation Recycling station
Plast Plastic
Metall Metal
Ofärgat glas Clear glass
Färgat glas Coloured glass
Tidningar Newspaper
Kartong Paper, cardboard
Batterier Batteries
Genomförande
Pedagogen inleder med en rörelselek för att träna
begreppen. Sprid ut återvinningskärlen i en ring på
en stor plan. Lägg en förpackning som ska spegla
innehållet bredvid. Samla alla elever i mitten. Ropa
de olika glosorna och låt eleverna springa till rätt kärl.
På detta sätt lär de sig också ordbilden och kan stötta
varandra.
Samla eleverna i en ring och instruera dem om
att de nu ska leka att de är på besök i England.
De är vanliga barn som ska sortera sina sopor.
Pedagogen börjar med att vara den som arbetar på
Återvinningsstationen. Använd enkla uttryck när
eleverna kommer som:
– Welcome!
– Thank you!
– Welcome back and good bye!
Eleverna lämnar ett föremål i taget och försöker
samtidigt läsa texten på engelska på skylten högt.
Pedagogen har på detta sätt möjlighet att stötta en
elev i taget.
Fördjupning och reflektion
Kan eleverna vad materialen heter på andra språk? Det blir ju väldigt spännande om de lär sig
begreppen på flera språk. Diskussioner om eventuella erfarenheter och kunskaper från elevernas
vistelser i andra länder kan ge upphov till spännande reflektioner och leda till att eleverna vill lära mer.

Hem- & konsumentkunskap
Matsäck och återvunna växthus
I det här kapitlet utgår vi ifrån maten och använder dess
förpackningar för att arbeta med konsumtionsfrågan och för att
prova på att odla mat själva.
Att äta är ett grundbehov för människor och med
matens alla förpackningar och transporter blir
kopplingen till skräp och återvinning självklar.
Konsumtion berör alla och även elever i yngre ålder
ställs inför val som konsument. Deras vanor påverkar
såväl det egna och familjens välbefinnande, som
samhället och naturen.
En förmåga som elever skall utveckla är den att
värdera val och handlingar i hemmet och som konsument
samt utifrån perspektivet hållbar utveckling (Lgr11).
För att göra kloka val krävs stor kunskap och
tillfälle att lyssna på andras åsikter och val, vilket
kräver undervisningstillfällen som präglas av elevers
delaktighet. Det är därför eftersträvansvärt att göra
eleverna delaktiga i arbetet i skolans matsal, måltidens
gemenskap, kompostering, återvinning, hall städn ing
och kanske skolträdgård, i så stor utsträckning som
möjligt och från tidig ålder.
Goda vanor och beteenden bär vi ofta med oss hela
livet. I skolans lägre årskurser är det därför sär -
skilt lämpligt att lära om goda vanor gällande mat,
hem, konsumtion och hälsa. Genom aktiviteter och
övningar i hem- och konsumentkunskap får eleverna
viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag
och göra medvetna val som konsument med hänsyn
till hälsa, ekonomi och miljö.
19

20
Hem- & konsumentkunskap
Matsäcksundersökning
Praktisk aktivitet under utflyktsdag i samband med
matsäck, som berör packning och innehåll.
Syfte
Eleverna ska få ökade kunskaper om en bra matsäck
gällande flera syften, både näringsmässigt, hur
de paketerar sin matsäck och hur de tar hand om
eventuellt avfall. De ska få erfarenheter och kunskaper
om hur de kan lämna mindre ”fotavtryck” efter sig.
Eleverna ska ges förutsättningar till fysisk aktivitet.
Centralt innehåll i hem- och
konsumentkunskap för åk 1-6
•
Val och användning av varor och tjänster som
används i hemmet och hur de påverkar miljö och
hälsa.
Tidsåtgång
En halvdag eller heldag.
Planering
•
•
•
Informera klassen eleverna och hemmen om att
ni ska genomföra en skräpplockardag.
Påminn om bra matsäck och lämpliga kläder för
utevistelse.
Ordna plastsäckar och plasthandskar.
Material och utrustning
Plastsäckar och plasthandskar.
Genomförande
•
•
Dela helst in klassen i mindre grupper, för
att skapa större delaktighet och engagemang.
Efter en stunds vandring med gruppen, är det
dags för matsäck efter dagens fysiska aktivitet.
Sitt tillsammans med klassen i en ring och ät.
Låt eleverna äta upp sin lunch i lugn och ro
ute. Efteråt får de återigen lägga alla matrester
och skräp på ett gemensamt ställe alternativt i
grupper.
Låt eleverna diskutera i smågrupper hur soporna
och matresterna skulle kunna sorteras. Kunde vi
•
packat annorlunda och haft andra förvaringskärl
för att minska avfallet?
Låt en grupp i taget redovisa hur de tänkt och
berätta sina förslag på förbättringar för övriga
grupper.
Diskussionsfrågor
Vad är matrester och vad är skräp? Hur kan vi sortera
dessa? Hur mycket kompostavfall blev det och hur
mycket sopor blev det som vi måste ta med hem? Vad
kan återvinnas? Kunde vi packat annorlunda för att
minska sopmängden?
Pedagogens summering kan gå ut på att det är bra att
packa i återvinningsbara burkar och att laga maten
själv hemma, samt självklart summera elevernas
synpunkter.
Fördjupning/reflektion
Summera skräpplockardagen. Var det mer
skräp än de trodde? Har de idéer för hur det
ska bli bättre i världen? Vad tänker de om sina
matsäckar och egna sopor?

Syfte
Eleverna ska utveckla kunskaper om och
intresse för konsumtionens villkor, samt få rika
förstahandsupplevelser. Eleverna ska utveckla
sitt språk och få förståelse för att det sätt man
kommunicerar på kan få konsekvenser för andra
människor.
Centralt innehåll i hem- och
konsument kunskap för åk 1–6
•
•
Jämförelser av några olika varor, till exempel
utifrån jämförpris.
Val och användning av varor och tjänster som
används i hemmet och hur de påverkar miljö och
hälsa.
Centralt innehåll i svenska för
årskurs 1–3
•
•
•
Strategier för att skriva olika typer av texter med
anpassning till deras typiska uppbyggnad och
språkliga drag.
Skapande av texter där ord och bild samspelar
Handstil och att skriva på dator.
Tidsåtgång
Ca 40 minuter.
Material och utrustning
Papper, pennor, suddgummi och skrivunderlägg.
Planering
Välj ut en lugn plats på skolgården eller i naturen.
Uteklassrummet inspirerar till skrivande och kreativitet.
Genomförande
Hem- & konsumentkunskap
En hållbar matsäck
Denna aktivitet utförs med fördel efter en utomhusaktivitet där man har haft med
sig matsäck så att erfarenheten ligger nära i tiden. Eleverna får skriva konstruktiva
brev till skolkök och hem om hur en matsäck kan bli mer klimatsmart, efter egna
erfarenheter och kunskaper.
Låt eleverna skriva ett brev till skolköket där de
föreslår förbättrade åtgärder för att minska avfallet
vid skolutflykter. Uppmuntra gärna eleverna att göra
en kompletterande illustration.
Låt eleverna även skriva ett brev hem där de föreslår
en lämplig matsäck till nästa utflykt och hur den ska
förpackas. Även detta brev kan gärna få illustrationer.
Försök stötta eleverna i skrivandet. Utgångspunkten
ska alltid vara att alla gör sitt bästa efter sina
förutsättningar. Det handlar om att öka
medvetenheten och om att eleverna ska kunna göra
lämpliga val efter förutsättningar som finns i deras
vardag.
Fördjupning och reflektion
Nu är det bara att se fram emot nästa
skolutflykt och matsäckstillfälle. Kommer
eleverna att göra andra val gällande sin
matsäck? Har de ökat medvetandet kring
förpackningar hos sig själva, föräldrarna och
skolköket? Låt eleverna reflektera i grupper
över sin egen matsäck och klassens som
helhet. Har förbättringar skett? Förhoppningsvis
har det skett och eleverna kan då på ett tydligt
sätt se hur de själva kan vara med och påverka
i det lilla.
21

22
Syfte
Eleverna ska återanvända förpackningar som har en
perfekt funktion och utformning för det nya syftet.
Eleverna ska få odla egna grönsaker som är nyttiga,
billiga och klimatsmarta.
Centralt innehåll i hem- och
konsumentkunskap för åk 1–6
•
•
•
Hem- & konsumentkunskap
Återvunna växthus
Återanvänd förpackningar för att tillverka enkla växthus för
plantering av krasse och ärtor, samt en smart vattenkanna.
Bakning och matlagning och olika metoder för
det.
Måltidens betydelse för gemenskap.
Val och användning av varor och tjänster som
används i hemmet och hur de påverkar miljö och
hälsa.
Tidsåtgång
Ca 40 minuter.
Material och utrustning
Plastaskar, PET-flaskor, spik, hammare, jord, frön.
Planering
Samla ihop plastaskar från vindruvor och
körsbärtomater. De är som små växthus med hål i
botten och ett litet lock. Samla också ihop några
PET-flaskor för 5 dl.
Genomförande
Låt eleverna välja ut varsin liten PET-flaska eller
annan plastflaska med lock. De ska nu göra några små
hål i locket. Det bästa sättet är att skruva av locket
och lägga det på marken. Spika sedan små hål med
spik och hammare. Fyll flaskan med vatten och skruva
på locket ordentligt. Nu har alla elever varsin bra
”vattenkanna” att vattna sina växthus med, utan att
fröerna drunknar.
Sedan är det dags att låta eleverna välja en egen
förpackning att göra ett växthus av. Diskutera med
dem vad som behövs för att något ska växa; jord,
vatten, ljus, näring och omsorg. Ge dem i uppgift att
testa vad som gror och bli gott att ha på smörgås eller
till mat. Alla fröer och ärtor passar bra att så. Lägg ca
4 cm jord i asken. Låt eleverna lägga på valfria ärtor/
fröer. Vattna ordentligt och ställ i fönstret. På 10–14
dagar har ni fin krasse, ärtskott eller solrosskott.
Fördjupning och reflektion
Reflektera tillsammans med eleverna över
deras olika val av fröer och ärter. Följ era
odlingar dag efter dag. Varför växer det bättre
i vissa växthus? När det börjar bli dags att
skörda kan ni ha smakprovning i klassen och
sedan låta eleverna ta hem sina odlingar och
äta upp dem med familjen. En annan rolig idé
är att låta eleverna bjuda andra elever i skolan
någon dag i samband med lunchen. Eleverna
kommer att känna stark gemenskap i måltiden
och stolthet över sina egna klimatsmarta
odlingar.

Slöjd
Vindsnurror och fågelskrämmor
Lär er se potentialen i skräpföremål och låt kreativiteten
flöda i skapandet av skräpkronor, vindsnurror och
fågelskrämmor.
Att arbeta med skräpföremål ger goda förutsättningar
till arbete med slöjd. Återanvändning bör stimuleras
och eleverna ska lära sig att se att man kan göra
nya saker av gamla. Glädjen över att få skapa med
egna händer är viktig. Skolan ska ge eleverna
förutsättningar att känna att de lyckas med sitt
arbete och att själva slöjdprocessen är central,
inte slutresultatet. Resultatet behöver inte heller
vara individuellt, det kan vara ett grupparbete. I
slöjdämnet integreras många av skolans ämnen som
matematik, språk och teknik. Elevernas uppfattning
om storlek tränas liksom förståelsen för geometri,
skala och ritning samt mönster.
Kom i håg att valet av plats påverkar elevernas
kreativitet och inspiration. Vilka lämpliga miljöer har
ni på skolgården, bland körsbärsträden, i garaget, i
skogen eller någon annanstans i närmiljön?
23

24
Slöjd
Skräpkrona
Skapa en takkrona att hänga i klassrummet, i
matsalen eller kanske i utemiljön.
Syfte
Eleverna ska få skapa av skiftande material, träna
samarbete och stärka gruppkänslan. De ska få
erfarenhet av att nya saker kan göras av gamla saker.
Eleverna ska ges möjlighet till rekreation, skaparlust
och kreativitet.
Centralt innehåll i slöjd för
årskurs 1–3
•
•
•
Handverktyg och redskap, hur de benämns och
hur de används, säkert och ändamålsenligt.
Utforskande av materialens, redskapens och
verktygens utformning.
Hur färg, form och material påverkar
slöjdföremåls uttryck.
Material och utrustning:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
En metallring alternativt två olika ringar som
binds ihop ovanpå varandra och utgör stommen
till skräpkronan
allt skräp ni hittat under skräpplockningen och
som finns i skolan
annat material som kan återanvändas till
skapande: kapsyler, sugrör, kaffepaket,
chokladaskar, aluminiumburkar och glasspinnar
hammare och spik
saxar och tänger
tuschpenna om eleverna vill rita en form på
soporna innan de klipper
ståltråd, fiskelina eller annan tråd/garn
nålar
arbetshandskar.
Planering
Tillverka en eller två metallringar av ståltråd eller
stålband. Till det kan du till exempel använda delar
från ventilationstrummor. En bygghandelscontainer
för restprodukter kan vara en guldgruva, men var
försiktig så att ni inte skadar er på all vass metall och
fråga så klart först om lov. Välj också ut en plats där
ni ska ha slöjden.
Genomförande
Några elever får tillverka kraftiga flätor av tyg, metall
eller annat återvunnet material. Dessa flätor knyts
fast på minst fyra ställen på ringen och flätorna knyts
sedan samman till en krona. Häng upp kronans
stomme i knopen i taket.
Låt andra elever göra girlanger parvis. De kan klippa
ut blommor, geometriska former och andra saker. Trä
upp dem på ståltråd eller använd snöre och nål. Varje
del som sätts upp bör knytas fast på något sätt. Ett
tips är att klippa sugrör i bitar och sätta dem mellan
föremålen de väljer. När eleverna är nöjda knyter de
fast sin girlang i kronan och skräpkronan växer fram.
Låt eleverna välja platsen där skräpkronan ska hänga.
Fördjupning och reflektion
Kan vi använda något annat material att
återanvända när vi slöjdar? Kan vi kanske sy
kuddar av gamla tröjor eller göra blomkrukor av
konservburkar!

Bygg vindsnurror
Eleverna får konstruera egna vindsnurror
att sätta i trädgårdsland eller ute på
skolgården.
Syfte
Eleverna ska få skapa av skiftande material och välja
lämpliga verktyg. De ska få erfarenhet av att nya
saker kan göras av gamla saker. De ska få testa olika
material och deras egenskaper. Eleverna ska också
träna sin tekniska förmåga och uppfinningsrikedom
genom konstruktion.
Centralt innehåll i slöjd åk 1–3
•
•
•
Handverktyg och redskap, hur de benämns och
hur de används på ett säkert och ändamålsenligt
sätt.
Utforskande av materialens, redskapens och
verktygens utformning.
Hur färg, form och material påverkar
slöjdföremåls uttryck.
Tidsåtgång
Ca 60 minuter.
Material och utrustning
•
•
•
•
•
•
•
Skräp ni hittat under skräpplockningen eller som
finns på skolan
tomma aluminiumburkar
spik och hammare
saxar, tänger och en sekatör (pedagogen bör
ansvara för sekatören av säkerhetsskäl)
eventuellt moraknivar om eleverna kan få
möjlighet att tälja sina pinnar
tuschpenna om eleverna vill rita en form på
soporna innan de klipper
arbetshandskar.
Planering
Hämta färskt sly 1 /träämne. Plocka fram verktyg,
slöjdmaterial och återvinningsmaterial, och komplettera
1 Bestånd av tät växtlighet av buskar eller unga lövträd.
med det skräp som eleverna har plockat. Ställ upp bord ute
på skolgården.
Genomförande
Slöjd
Låt eleverna tillverka en propeller eller vindsnurra. De
kan till exempel använda botten av en aluminiumburk
som de har hittat under skräpplockningen. De kan
klippa i burken med metallsax eller med en vanlig
sax. OBS! Var försiktiga då metallen är mycket vass!
När de har klippt itu burken ska de klippa ner flikar
mot bottenplattan. De kan sedan vridas för att skapa
större vindfång.
Låt eleverna välja en pinne. Antingen sätter de
snurran direkt på pinnen med hjälp av en spik, eller så
sågar de bort en bit, se bilden nedan. Den korta biten
spikas fast i motsatt riktning på den långa pinnen.
Snurran spikas fast på kortändan av den korta pinnen.
Spiken ska inte spikas ända in. Hålet i snurran ska
vara större än spikens diameter så att den får plats att
snurra. Vill man att den ska snurra ännu bättre kan
man sätta en distans i form av en kapsyl eller bricka
mellan pinnen och snurran.
Låt eleverna placera vindsnurrorna på lämplig plats.
Testa hur de olika snurrorna snurrar och låt eleverna
reflektera över varför de snurrar olika fort.
Fördjupning och reflektion
Kan vindsnurrorna konstrueras på ett bättre
sätt eller med bättre material? Kan man
placera vindsnurrorna på bättre lägen för
störta möjliga vindkraft? Vilka platser i Sverige
är lämpliga platser för vindkraft?
25

26
Slöjd
Bygg fågelskrämmor
eller växtstöd
Eleverna får skapa av skräp och
naturmaterial för att smycka
trädgården eller skolgården.
Syfte
Eleverna ska få möjlighet att skapa med material som
har slängts, samt se naturens material som resurs.
Eleverna ska konstruera något med god funktion och
estetik. Eleverna ska träna sitt val av lämpliga redskap
för det som ska utföras.
Centralt innehåll i slöjd för
årskurs 1–3
•
•
•
Handverktyg och redskap, hur de benämns och
hur de används på säkert och ändamålsenligt sätt.
Utforskande av materialens, redskapens och
verktygens utformning.
Hur färg, form och material påverkar
slöjdföremåls uttryck.
Tidsåtgång
Ca 60 minuter eller längre. Om eleverna använder
färskt virke och vill måla det, måste det helst torka
innan det målas. Då får lektionen delas upp i två
tillfällen.
Material och utrustning
•
•
•
•
•
•
•
Skräp ni har hittat under skräpplockningen eller
som finns i skolan
annat material som kan återanvändas till
skapande, till exempel kapsyler, sugrör,
bullpapper, kaffepaket, chokladaskar,
aluminiumburkar och glasspinnar
hammare och spik
saxar, tänger, såg och sekatör (läraren bör ansvara
för sekatören av säkerhetsskäl)
eventuellt moraknivar om ni har möjlighet att
låta eleverna tälja
tuschpenna om eleverna vill rita en form på
soporna innan de klipper
ståltråd, fiskelina eller annan tråd/garn
•
•
nålar
arbetshandskar.
Planering
Försök skaffa färskt sly. På våren kan eleverna till och
med skala av barken med händerna om de vill.
Genomförande
Ge eleverna en ”öppen” uppgift, där instruktionen
kan vara att något skall snurra, röra sig eller låta.
Här får eleverna använda sin kreativitet och blanda
funktion, material och form. Konstruktionerna kan
placeras i skolans rabatter eller skolträdgård på våren
för att skydda sådden mot fåglar och rådjur. Det blir
dessutom vackert i landet, trots att det är nysått och
inga växter har kommit upp.
Uppmuntra eleverna att använda olika verktyg och
diskutera verktygens utformning.
Fördjupning och reflektion
Kan man konstruera något av återanvänt
material som låter eller rör sig ännu mer?

Bra att veta om
Allemansrätten
Det är viktigt att som pedagog har goda
kunskaper om Allemansrätten och lära ut dessa
till eleverna på ett lämpligt sätt. Betoningen
bör ligga på allt vi får göra i naturen, som att
fiska, plocka svamp, leka och klättra. Visa på
Allemansrättens möjligheter för eleverna för god
hälsa och meningsfull fritid. För mer information
om Allemansrätten finns bra information på
Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se
Att slöjda med sly
•
•
•
Fråga alltid markägaren om lov innan ni tar
sly eller grenar!
Det ska vara färskt träämne om elever ska
tälja eller skala bort bark. Det går allra lättast
på våren, då träet innehåller mest vätska.
Lämpliga träslag att tälja i är asp, björk, rönn
och sälg.
Säkerhet
•
•
•
•
•
Kom ihåg att metall är vasst! Ha alltid en
första förbandslåda till hands.
Det är lämpligt att eleverna använder
handskar och gärna skyddsglasögon (om de
ska slipa i metall).
Berätta noga om olika verktyg och hur de ska
användas.
Alla verktyg ska vara hela och välslipade, för
att minska skaderisken.
Se till att eleverna har gott om utrymme och
håller avstånd mellan varandra när de slöjdar.
Slöjd
27

28
Matematik
Festis-matte och kapsylmönster
Vi vrider och vänder på en förpackning för att undersöka dess
olika egenskaper, och leker fram symmetri och mönster med olika
skräpföremål.
Skräpplockning ger eleverna goda möjligheter att
arbeta laborativt med matematik. Skräpet som
eleverna plockar kan sorteras, vägas och klassificeras
på olika sätt. När vi arbetar med skräp och
återvinning är begrepp som vikt, volym och sortering
naturliga att koppla ihop matematiskt. Vad väger
skräp? Vilken volym har föremålen och kan vi minska
den? Hur kan vi gruppera skräpföremålen?
Ta chansen att använda uterummet och de stora ytor
som skolgården har. Här kan eleverna arbeta ostörda i
grupper, för så stor grad av elevdelaktighet som möjligt.
I syftet i kursplanen för matematik (Lgr11) står
det att kunskaper i matematik ger människor
förutsättningar att fatta välgrundade beslut i
vardagslivets många valsituationer och ökar
möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.
Goda matematiska kunskaper och förmågor
hos eleverna ger alltså förutsättningar till ett
hållbarare samhälle som genomsyras av kreativitet,
problemlösning och förnuft.

Undersöka Festisar
Undersökning av någon vanligt förekommande vara i elevernas
vardag. I detta exempel handlar det om festisförpackningar, men
det kan lika gärna vara något annat.
Syfte
Eleverna ska få kunskaper om priser på varor. De ska
träna uppskattning av pris, antal och vikt. Kopplar
man aktiviteten till hem- och konsumentkunskapen
kan eleverna genom denna lektion även få möjlighet
att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser
valen i hushållen får för hälsa, välbefinnande och
gemensamma resurser. Eleverna ska få erfarenheter
av affär och skolkök. Aktiviteten ger även
förutsättningar till fysisk aktivitet.
Centralt innehåll i matematik för
årskurs 1–3
•
•
•
Matematiska formuleringar av frågeställningar
utifrån enkla vardagliga situationer.
Jämförelser och uppskattningar av matematiska
storheter.
Mätning av längd, massa, volym och tid med
vanliga nutida och äldre måttenheter.
Centralt innehåll i hem- och
konsumentkunskap årskurs 1–6
•
•
Val och användning av varor och tjänster som
används i hemmet och hur de påverkar miljö och
hälsa.
Återvinning i hemmet och i närområdet och hur
den fungerar. Jämförelser av några olika varor, till
exempel utifrån jämförpris.
Tidsåtgång
Ca 40 minuter + 40 minuter. Det beror på hur långt
det är till affären och skolköket, alternativt kan
eleverna söka uppgifterna på annat håll.
Material och utrustning
Papper, pennor, suddgummi, skrivunderlägg (om ni
är ute), en full och en tom Festisförpackning och våg.
Planering
Dela in klassen i två grupper och sträva efter att vara
två vuxna vid själva genomförandet av aktiviteten.
Genomförande
•
•
•
•
•
Matematik
Samla eleverna för en tankesmedja av något
slag. Fråga eleverna vad för olika sorter av
skräp de tror att skolan genererar. Låt dem
tillsammans välja ut ett slags skräp som de ska
undersöka vidare och vad de vill ta reda på (t.ex.
kostnader, skräpmängd, sophantering, volym på
förpackningar).
Be en grupp elever undersöka hur många Festis
eller liknande som skolköket köpte föregående år.
Be dem även undersöka var kartonger slängs på
skolan.
Be en annan grupp gå till affären och undersöka
vad Festis eller liknande förpackad dryck kostar.
Be även eleverna undersöka vad koncentrerad
dryck kostar.
Låt eleverna väga en tom förpackning och en
oöppnad förpackning.
Låt de båda grupperna presentera sina resultat för
varandra. Sammanställ resultaten och bearbeta
dem på matematiken enligt nästa förslag på
aktivitet.
Fördjupning och reflektion
Diskutera med eleverna om de tyckte att
priserna var rimliga. Kan man i skolan dricka
saft på annat sätt än ur portionsförpackningar?
Borde skolan göra andra val? Förvalta de
resultat som eleverna fått fram och arbeta
med olika matematiska resonemang,
problemlösning, vikt, volym och priser på
matematiken. Se förslag på s. 30.
29

30
Matematik
Räkna med Festis
Problemlösning med någon vanligt förekommande vara för eleverna, samt dess
förpackning. Aktiviteten bygger på föregående exempel Undersöka Festisar. Om ni
undersökte något annat än just Festisar är det så klart dessa data ni ska använda här.
Syfte
Eleverna ska få möjlighet att bearbeta och analysera
matematiska fakta som de själva tagit reda på
i vardagsnära situationer, som här kopplat till
Festisförpackningar och matsäck. Eleverna ska
formulera och lösa problem med hjälp av matematik,
samt värdera valda strategier och metoder.
Centralt innehåll i matematik för
årskurs 1–3
•
•
•
Matematiska formuleringar av frågeställningar
utifrån enkla vardagliga situationer.
Jämförelser och uppskattningar av matematiska
storheter.
Mätning av längd, massa, volym och tid med
vanliga nutida och äldre måttenheter.
Tidsåtgång
Ca 60 minuter och eventuellt ytterligare ett tillfälle
för att låta grupperna berätta om sina nya kunskaper
och erfarenheter.
Material och utrustning
Papper, pennor, suddgummi, skrivunderlägg (om ni
är ute), en full och en tom Festisförpackning och våg.
Planering
Ta fram de fakta eleverna tog fram i Lektion
Undersöka Festisar på s. 29.
Genomförande
Repetera tillsammans vad ni gjorde på lektionspasset
Undersöka Festis. Kommer eleverna ihåg resultaten?
Formulera matematiska resonemang tillsammans och
låt eleverna lösa dessa gruppvis. Be dem illustrera
resultaten.
Ex.
• Vad väger alla de oöppnade förpackningar
sammanlagt som transporteras till skolan?
• Vad kostar det att köpa alla de Festisar som
skolan använde förra året?
• Vad väger sopavfallet/det som kan gå till
återvinningen, när Festisarna är urdruckna och
hämtas upp av sopbilen?
Om det är det för svårt att göra beräkningar på ett
år, så kan man välja ett kortare intervall. Det kan
till exempel handla om förbrukningen av Festis
under en klassutflykt/skolutflykt. Pedagogen kan
här behöva räkna ut större tal och konkretisera dem
för eleverna. Även om matematiken blir svår, kan
de konkretiserade resultaten göra stora intryck på
eleverna.
Låt eleverna gruppvis visa sina matematiska
teckningar, där de har kompletterat med matematiska
resonemang.
Fördjupning och reflektion
Avsluta med reflektion. Var det något
som de kom fram till som var speciellt
anmärkningsvärt? Vad vill eleverna veta mer?

Bygg mönster
Skapa mönster med skräp i matematiken
och låt eleverna se system, samband och
symmetri.
Syfte
Eleverna ska ges möjlighet att uppleva estetiska
värden i mötet med matematiska mönster, former
och samband. Eleverna ska få möjlighet att känna
skapandets glädje och matematikens lustfyllda
upptäckter.
Centralt innehåll i matematik för
årskurs 1–3
•
•
Hur enkla mönster i talföljd och enkla
geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas
och uttryckas.
Symmetri, till exempel i bilder och naturen, och
hur symmetri kan konstrueras.
Tidsåtgång
20–30 minuter.
Material och utrustning
Allt skräp som ni har hittat eller skräp som ni redan
har på skolan och fritidshemmet.
Planering
Välj ut ett lämpligt underlag som är så plant och
enfärgat som möjligt, till exempel asfalt, stenhäll,
sand eller snö.
Genomförande
Matematik
Låt eleverna bygga mönster av skräp och olika
förpackningar. Denna aktivitet genomförs lämpligen
på skolgården efter dagens skräpplockning eller ute
på en vandring. Uppgiften kan med fördel utföras i
grupper eller par. Låt sedan eleverna visa och förklara
sina mönster för varandra.
Fördjupning och reflektion
Fotografera gärna mönstren och använd dem på nästa matematiklektion. Låt eleverna se på olikheter
och likheter och kanske inspireras att göra mer teoretiska matematikmönster. Det är också möjligt att
arbeta med symmetri. Praktik och teori kopplas här intimt samman.
31

32
NO
Sortering och botanik
Vi upptäcker skräpets olika fysiska egenskaper och
studerar växter som i elevernas översättning kan bli
fantasifulla blommor i plåt.
I de naturorienterande ämnena ska skolan visa på en
massa spännande som finns i världen – årstider, djur,
natur, fysiologiska fenomen och kemiska processer.
För elever i yngre åldrar är det viktigt att belysa det
fina, spännande och fantastiska i naturen. Genom
att vistas regelbundet i naturmiljöer tillsammans
med trygga vuxna, kan en god naturkänsla skapas
hos eleverna, liksom en känsla av att naturen är
något man vill vara rädd om. För att uppnå det
senare behöver eleverna få lära sig hur saker och
ting fungerar, hur allt hänger samman. Vad händer
till exempel med ett ekosystem om en art plötsligt
försvinner? Genom att placera skräpplockning,
kompostering, återvinning och diskussioner om
olika material i detta sammanhang kan man göra det
mindre abstrakt.
Naturvetenskap har sitt ursprung i människans
nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och
sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för
samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa,
naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och
människan får människor redskap för att påverka sitt
eget välbefinnande, men också kunna bidra till en hållbar
utveckling (Lgr11).

Sortering
En sorteringsövning där eleverna får sortera
skräp gruppvis efter valfritt kriterium.
Syfte
Eleverna ska tillsammans diskutera och argumentera
för hur de vill sortera skräpet. De ska studera
olika material och därefter sortera dem efter utvalt
kriterium.
Centralt innehåll i de naturorienterande
ämnena för åk 1–3
•
•
Materials egenskaper och hur material och
föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende,
magnetism, ledningsförmåga och om de flyter
eller inte.
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Tidsåtgång
Ca 60 minuter.
Material och utrustning
Allt skräp ni har hittat under skräpplockningen, fyllda
vattenhinkar, magneter, våg och arbetshandskar.
Planering
Genomför skräpplockningen i närmiljö och natur. Välj
därefter en stor öppen plats för sorteringsaktiviteten.
Genomförande
Låt eleverna gruppvis sortera skräpet de har hittat på
valfritt, gemensamt sätt. Det kan vara färg, storlek, vad
som flyter eller vad som är magnetiskt. Informera eleverna
om att de gruppvis ska motivera sitt val av klassificering.
När alla grupper är färdiga med sin sortering, får en
grupp börja redovisa. Klassen går sedan runt till en
grupp i taget. Eleverna kan ha sorterat efter färg, storlek,
material eller andra kriterier.
Prata med eleverna om olika typer av material och avsluta
med att sortera alla sopor för återvinning om de inte ska
användas mer. Låt eleverna gå med dem till sorteringskärl
eller återvinningsstation.
Fördjupning och reflektion
Varför sorterade vi på olika sätt? Sorterar alla
lika? Belys vikten av att undersöka materialet
när det ska slängas. Var lägger vi det bäst? Vad
händer om vi inte återvinner? Vad kan vi göra
av det som återvinns?
Slängda förpackningar kan t.ex.
sorteras efter varumärke.
NO
33

34
NO
Ämnens karaktär & egenskaper
En enkel naturvetenskaplig undersökning där eleverna
systematiskt undersöker material i sin vardag.
Syfte
Eleverna ska få ökade kunskaper om olika ämnen
och material. De ska träna sin förmåga att förutse
resultat; vad tror de att undersökningen kommer att
visa? De ska få förutsättningar att genom systematiska
undersökningar få ny kunskap. Dessa nya erfarenheter
och kunskap ger underlag för reflektion och analys.
Centralt innehåll i de naturorienterande
ämnena för åk 1–3
•
•
Materials egenskaper och hur material och
föremål kan sorteras efter egenskaperna utseende,
magnetism, ledningsförmåga och om de flyter
eller inte.
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Tidsåtgång
Ca 60 minuter.
Material och utrustning
Skräp ni har hittat under skräpplockningen,
magneter, fyllda vattenhinkar (eller naturligt
vatten utomhus i tunnor eller vattendrag),
protokoll, skrivunderlägg, penna, suddgummi och
sittunderlägg.
Planering
Välj en stor öppen plats. Tillverka protokoll för
elevernas undersökande arbete. Se bilaga 1.
Genomförande
Dela in eleverna i grupper och dela ut protokoll, så
att eleverna kan föra skriftliga anteckningar om sina
undersökningar. Låt dem sedan välja ett material i
taget, till exempel plast. Låt dem först diskutera det
förväntade resultatet i gruppen och skriva ner sin
hypotes i protokollets ruta ”vad jag tror”. Låt sedan
eleverna beskriva ämnet så bra de kan utifrån den lista
som finns nedan. Uppmana dem alltså först till att
gissa vad de tror innan de testar sina hypoteser.
•
•
•
Utseende
Magnetism
Flyter eller sjunker
Sedan är det dags för eleverna att testa materialen
på skräp de har plockat. Låt eleverna skriva ner sina
slutsatser efter undersökning och diskussion. När
alla grupper är färdiga med sina undersökningar är
det dags för redovisning. Klassen går runt till en
grupp i taget och tar del av resultaten. Avsluta med
summering och reflektion. Var det som eleverna
trodde? Vad förvånade eleverna? Fick alla grupper
samma resultat. Om inte, varför?
Fördjupning och reflektion
Finns det andra spännande material som kan
undersökas? Vad är egentligen plast gjort av?
Var kommer oljan ifrån? Vad händer när oljan
tar slut? Vilka material användes förr?
Vad kan vi tillverka av det som återvinns?
Visa en fleecetröja och berätta att den kan
göras av PET-flaskor. Elda på en bit fleecetyg
under ordnade former. Vad händer med tyget?
Undersök med er lokala återvinningscentral
om de har aktuella uppgifter på hur mycket
nya saker som kan tillverkas och skapas av det
som återvinns i kommunen. En del kommuner
har till exempel räknat ut hur många nya cyklar
som kan tillverkas av den metall som återvinns
i kommunen. Spännande uppgifter som berör
eleverna!

Botanik
Koppla ihop skräpplockningen på våren med att
stanna på en blomsteräng och studera blommor.
Syfte
Om ni genomför en skräpplockardag i maj, är det
ypperligt tillfälle att kombinera aktiviteten med
fältstudier i botanik. Eleverna ska få möjlighet att
studera blomman uppbyggnads och uttrycka denna
kunskap genom slöjd/skapande. Eleverna ska få
använda skräp och göra nya saker.
Centralt innehåll i naturorienterande
ämnen för åk 1–3
•
•
Djur och växter i närmiljön och hur de kan
sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn
på några vanligt förekommande arter.
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Tidsåtgång
En exkursionsdag + ca 60 minuters skapande av
skräpblommor.
Material & utrustning
Till exkursion om botanik: Luppar, vita dukar (1x1
m att lägga eventuella blommor på), fältfloror,
whiteboard och penna. Till skapande/slöjd:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Skräp ni har hittat på skräpplockardagen
annat material som kan användas till skapande
som till exempel kapsyler, sugrör, kaffepaket,
chokladaskar, aluminiumburkar och pinnar
frigolit och små träklossar
hammare och spik
saxar, tänger, såg och sekatör (pedagogen bör
ansvara för sekatören av säkerhetsskäl)
häftpistol som används av pedagog där det behövs.
tuschpenna om eleverna vill rita en form på
skräpet innan de klipper
ståltråd, fiskelina eller annan tråd/garn
nålar
arbetshandskar.
Planering
Planera en kombinerad skräpplockardag och
botanikexkursion. Välj ut en lämplig blomsteräng.
Plocka ihop material.
Genomförande
Gå ut i närområdet och samla skräp. Avsluta med att
gå till en blomsteräng eller annan artrik plats. Låt
eleverna studera blommor parvis. Vilka olika delar är
blomman uppbyggd av? Känner ni igen några arter?
Kan eleverna lära sig fler arter genom att studera
fältfloran eller förenklade illustrerade blad/kartor
med olika arter?
Åter på skolan efter lunch eller följande dag, är det
dags för tillverkning av skräpblommor. På detta
sätt får eleverna använda olika uttrycksmedel och
konkretisera sina kunskaper om blommans delar.
Repetera blommans delar och rita upp dem på en
whiteboard eller liknande. Låt eleverna tillverka
blommor av valfritt skräp.
Forts nästa sida
NO
35

36
NO
•
•
•
Förslag på material till
blommans olika delar
Kronblad
konservburklock, bullpapper, skruvkorkar till
vin- och spritflaskor, plast, andra lock och
metallbitar
Pistill
kapsyler eller andra runda metall- eller plastbitar
Ståndare – spikar, ståltråd, piprensare eller tråd
Stjälk
pinne, träbit eller piprensare
Blad
aluminiumburkar, mjukplast eller papper
Klipp ut en blomma med kronblad ur önskat
material. Klipp upp en kapsyl i lagom breda
remsor och vik ut pistillen. Ta hjälp av en
hammare och platta till. Nu kommer man till
det knepigaste momentet och det som kräver
mest kreativitet. Lägg kronbladsblomman på
ett arbetsbord. Lägg pistillen ovanpå. Spika
genom bägge materialen och dra ur spiken igen.
Gör 4–6 hål. Stick i en bit ståltråd i ett hål från
framsidan och stick tillbaka det i ett annat. Nu
sticker två ändar upp på framsidan – ståndare.
Detta är lite svårt, så ett alternativ kan vara är att
låta eleverna använda en liten träkloss att lägga
kronbladsblomman och pistillen på. Eleverna kan
sedan spika i små spikar som pistiller. Spikarna
ska sticka upp någon centimeter.
Spika gärna fast blomman i en frigolitbit eller
träkloss. Vill eleverna ha en stjälk kan de montera
fast blomman på en pinne eller en piprensare. De
kan sedan klippa ut blad ur en aluminiumburk
och snurra fast med ståltråd. Blomman har
givetvis fler delar, så har man elever som klarar
det kan de till exempel komplettera med
foderblad mellan blomma och stjälk.
Blommorna kan skapas helt efter elevernas egna
idéer, deras uppdrag ska bara vara att konstruera
en blomma med kronblad, pistill, ståndare, stjälk,
blad och ytterligare delar som pedagogen eller
eleven väljer.

Föräldraaktivitet
Återvinningsstafett
Så var det dags för eleverna att visa vad de har lärt sig för sina
föräldrar och samtidigt involvera föräldrarna i skolans arbete
för en hållbar utveckling!
Skola och hem ska samverka för att varje elev ska
utvecklas så bra som möjligt på alla plan. En ingång
till samarbete kan vara att arbeta gemensamt med
skräp och återvinning på ett föräldramöte eller annan
aktivitet med hemmen. Det är lämpligt att eleverna
deltar på vissa av föräldramötena och vid ett sådant
tillfälle kan denna aktivitet användas. Efter att ha
arbetat med skräpplockning och bearbetat ämnena
skräp och återvinning i några av skolans olika ämnen,
kan eleverna briljera för föräldrarna. Efter aktiviteten
kan eleverna hålla redovisningar eller visa upp
utställningar av olika slag om sitt arbete med hållbar
utveckling. Avsluta gärna med att låta eleverna bjuda
på fika eller varmkorv utomhus!
37

38
Föräldraaktivitet
Återvinningsstafett
En lekfull aktivitet för elever och deras föräldrar som
kommer att leda till glädje, ny kunskap, gemenskap
och diskussioner om hållbar utveckling.
Syfte
Skola och föräldrar ska få en gemensam aktivitet
i ämnet skräp och återvinning. Eleverna och
föräldrarna ska få känslan av att alla kan hjälpas åt
– alla gör skillnad! Diskussioner ska uppstå mellan
människor och generationer, om hur vi tillsammans
kan ta hand om världen.
Tidsåtgång
Ca 10 minuter + 15 minuter till diskussion.
Material/utrustning
Återvinningskärl med tydliga skyltar på tänkt
innehåll. Två likvärdiga högar med skräp,
markeringsband, tvättmöjligheter, handsprit och
sittunderlag (till diskussionerna).
Planering
Märk upp återvinningskärl med tänkt innehåll,
som plast, metall, ofärgat glas, färgat glas, kartong,
tidningar och batterier. Kärlen måste märkas på två
motsatta sidor då de ska användas av två lag. Välj
ut en lämplig öppen plats utomhus, till exempel en
fotbollsplan. Ta fram markeringsband.
Genomförande
Placera återvinningskärlen i rad på planen. 15 meter
bort åt två håll märker ni upp en linje. Placera
eleverna bakom en linje och föräldrarna bakom den
andra. Lägg dit två likartade skräphögar bakom
linjerna. Nu kan stafetten börja. En lagmedlem i taget
ska ta ett skräp och springa bort till kärlen och lägga
den i rätt behållare. Sedan återvänder den till laget.
När bägge lagen är klara görs en genomgång av
vad som finns i återvinningskärlen. Spännande
diskussioner kommer att starta!
Dela in alla i grupper om 6–7 stycken och låt
dem diskutera hur vi kan minska skräpet på
skolan, hemma, på jobbet och i samhället. Andra
diskussioner sätter säkert igång. Avsluta med att låta
alla grupper redogöra kort för sina diskussioner.
Fördjupning och reflektion
Kan och vill skolan göra någon mer gemensam
insats för att minska skräpet och återvinna
mer? Diskutera med elever och föräldrar.

Framtiden
Hur får vi skräpet/
återvinningen att cirkulera
med läroplanen framöver som
en väg mot hållbar utveckling?
Genom olika insatser i skolan ska alla elever
kontinuerligt involveras i arbetet mot hållbar
utveckling. Håll Sverige Rent vill uppmana till att
lägga in skräpplockardagar varje år på skolorna i
god tid, så att en bra ämnesintegration kan ske.
Här kan teori och praktik om hållbarhet mötas
och lärandet får en mening. Det går att använda
hållbarhetsperspektivet i alla skolans ämnen! Utveckla
miljöråden och kom ihåg att ta små steg, så att alla
hänger med.
Tack för dina insatser för en
bättre värld, du gör skillnad!
39

40
Bilaga 1
Protokoll – Ämnens karaktär och egenskaper
Centralt innehåll i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3
•
•
Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna; utseende, magnetism,
ledningsförmåga och om de flyter eller inte.
Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Namn:
Datum:
Material
Plast
Aluminium
Metall
Papper
Kartong
Glas
Slutsats:
Mjuk eller hård Magnetisk eller inte Sjunker eller flyter
Vad jag tror Resultat Vad jag tror Resultat Vad jag tror Resultat

Håll Sverige Rent
Sverige ska bli världens renaste land! Det är Håll
Sverige Rents vision. Alla projekt vi driver syftar till
att göra verklighet av denna vision oavsett om det rör
sig om kampanjer som organiserar skräpplockning,
om utbildningar på arbetsplatser eller om
utmärkelser till olika typer av verksamheter. Vi har
till uppdrag att arbeta för att minska individens
nedskräpning, främja återvinningen och öka
miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar
utveckling. Vi vill också ge barn och ungdomar
kunskap och handlingskompetens för att kunna verka
för ett hållbart samhälle. Det vill vi åstadkomma
genom att uppmuntra och stötta förskolor och skolor
att arbeta konstruktivt och handlingsinriktat med
hållbar utveckling. Vår övertygelse är att om vi tidigt
i livet lär oss att bry oss om vår närmiljö, är chansen
stor att vi också utvecklar en hållbar livsstil som är
skonsam för miljön.
Speciellt tack till:
Lärare Petra Vensryd på I Ur och Skur
Skabersjö skola och Cecilia Bolinder på I
Ur och Skur Utsiktens skola för en del ideér
till detta material. Tack också till Ebba
Westerlund som ritat illustrationerna och
hennes klasskamrater som villigt provat en
del i materialet.
41

© Stiftelsen Håll Sverige Rent
Februari 2012
Materialet är delfinansierat av
EU:s fond Life+