Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling

Det är inte sannolikt att sambandet gäller för fall då miljökonsekvenserna av
förslitningen är omfattande, som t ex vid regnskogsavverkning. 3) Sambanden säger
inget om konsekvenser i vidare mening av reduktion i utsläppen. Innebär t ex minskade
utsläpp i ett land att utsläppen ökar i ett annat land? 4) I de flesta fall där utsläpp har
minskat med ökande inkomst har reduktionen uppstått p g a lokala institutionella
reformer som miljölagstiftning och marknadsbaserade incitament att minska utsläppen.
Men sådana reformer ignorerar ofta internationella konsekvenser och konsekvenser
över generationer. I de fall där konsekvenserna bärs av fattiga, av framtida generationer,
eller av andra länder, är troligtvis incitamenten att rätta till problemen svaga.
Sammantaget ger punkterna 1–4 att effekterna av ekonomisk tillväxt är mycket
varierade. Lösningen till problemet med miljöförslitningen finns då i sådana institutionella
reformer som får privata användare av miljöresurser att beakta de samhälleliga
kostnaderna av deras handlande. De observerade inverterade u-relationerna är
tecken på att detta har skett i vissa fall, men det finns inga bevis för att det ska gälla i
alla fall.
Arrow et al. (1995) behandlar även frågan om hur mycket vi kan belasta miljön och
vilken återhämtningsförmåga miljön har. Resursbasen är ändlig och ett överutnyttjande
av resurserna kan leda till en minskad återhämtningsförmåga för miljön. Sammantaget
finns det med andra ord gränser för hur mycket vi kan belasta miljön. Det är även
viktigt att en tillväxtstimulerande ekonomisk politik följs av en stringent miljöpolitik.
Viktigast är då reformer för att förbättra signaler (t ex ökande naturresurspriser) som
tas emot av de som nyttjar resurserna.
Slutsatsen av artikeln är att ekonomisk tillväxt inte är universallösningen för miljöproblemen
och att det inte ens är huvudfrågan. Det som istället är viktigt är vad
tillväxten består av. Det vill säga sammansättningen av insatsfaktorerna, där även
miljöresurser ingår, och det som produceras, där även avfall ingår. Beståndsdelarna i
tillväxten bestäms bl a av de ekonomiska institutioner som styr mänskliga aktiviteter
och dessa institutioner bör då utformas så att de ger de rätta incitamenten för att skydda
återhämningsförmågan i ekologiska system.
Stern (2004), har en kritisk genomgång av litteraturen som har vuxit fram de senaste 15
åren kring miljöKuznetskurvan. Slutsatserna av genomgången blir att de statistiska analyserna
som kurvan baseras på inte är robusta. Det finns inte starka bevis för en
gemensam inverterad U-formad kurva som länder följer då inkomsten ökar. Han
kommer även till slutsatsen att miljöKuznetskurvan troligtvis inte är en bra modell för
att förklara utsläpp eller koncentrationer av miljöfarliga ämnen. Den sanna relationen
mellan utsläpp och inkomst är istället troligen en mix av två scenarion: utsläppen ökar
monotont med inkomst, men däremot skiftar utsläppskurvan ned över tid. Det finns
indikationer att en innovation sannolikt upptas snabbt i ett land med hög inkomst och
med viss fördröjning av låginkomstländer. Utsläppen kan ändå tendera att minska
52