Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling

3.3.5 Övrigt
Tjugosju av artiklarna tillskrivs kategorin övrigt. Av naturliga skäl har denna kategori en
större vidd beträffande innehållet i artiklarna än vad de övriga kategorierna har. Vid ett
försök att se mönster i denna kategori kan man se att en vanligt förekommande frågeställning
är att på något vis definiera begrepp, sätta det i en sociokulturell kontext, eller referensram.
Exempel är Rogers et al. (2004) som diskuterar begreppet knapphet som det används
i ekonomisk och ekologiskt teori. Artikeln studerar hur den historiska och antropologiska
litteraturen behandlar begreppet ”gift exchange” i syfte att bredda referensramen
inom vilken den nuvarande miljödebatten förs. Artikeln argumenterar för att ”gift exchange”
utmanar både ekonomisk och ekologisk knapphet och bidrar till ett bredare samhällsperspektiv
på miljöfrågor.
Tre av artiklarna behandlar på olika vis Porterhypotesen, vilken introducerar idén att miljöregleringar
kan komma att gynna berörda företag. Mohr (2002) härleder resultat som är
konsistenta med Porters hypotes genom att nyttja en allmänjämviktsmodell med många
agenter, skalekonomi i produktionen och diskreta skift i teknologi. Modellen visar att
endogen teknologisk tillväxt gör Porterhypotesen möjlig, men att en policy som ger sådana
resultat inte nödvändigtvis är optimal. 22
Några av artiklarna behandlar problemet att en mer stringent miljöpolitik i de industrialiserade
länderna tenderar att leda till att smutsig produktion flyttas till utvecklingsländerna.
Boyce (2004), menar att globalisering kan leda till konvergens mot högre och lägre
miljökvalitet, eller en polarisering vilket betyder att den norra halvan av jorden blir renare
eller ”grönare” medan den södra halvan blir smutsigare eller ”brunare”. Resultatet av
globaliseringen följer inte av ofrånkomlig logik, utan det beror istället av hur möjligheterna
som skapas av globaliseringen förändrar maktbalansen inom och mellan länder. Även om
utflyttningen av smutsig industri kan vara en av förklaringarna till observerade miljö-
Kuznetskurvor i i-länder, behandlas den inte explicit i dessa artiklar.
Övriga frågeställningar inom denna kategori är t ex:
• Historiska räkenskaper och företagens hållbarhets rapportering (Lenzen, Dey och
Murray, 2004).
• Analys av betydelsefulla publikationer inom ekologisk ekonomi (Costanza et al., 2004).
• Miljömässig och social förslitning som motor till ekonomisk tillväxt (inte explicit
miljöKuznetskurvan) (Bartolini och Bonatti, 2002).
22 En kritik mot Porterhypotesen utgår från ett centralt antagande inom nationalekonomin, nämligen att
företagen har fullständig information. Om miljöinvesteringen ger effektivare produktion, vilket i sin tur ger
konkurrensfördelar, kan man fråga sig varför den inte har genomförts av företagen oavsett vilken miljöpolitik
som förs. Ett annat ”problem” med Porterhypotesen är att Porter –som företagsekonom- studerar enskilda
företag (case studies). Det blir då problem med generaliserbarhet – är det t ex troligt att marknaden som
helhet inte känner till sitt eget bästa beträffande dessa effektivitetsmöjligheter?
50