Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Padilla (2002) samt Gerlagh <strong>och</strong> van der Zwaan (2002) behandlar mer explicit substituerbarhet<br />
<strong>på</strong> lång sikt mellan miljön <strong>och</strong> varor producerade av människan. I<br />
litteraturen om <strong>hållbar</strong> tillväxt förekommer diskussion om graden av substituerbarhet,<br />
med perfekt substituerbarhet som ena ytterligheten <strong>och</strong> mycket dålig sådan<br />
som den andra ytterligheten. Om dålig substituerbarhet råder kommer miljöresurser<br />
till slut att utgöra den största delen av den totala konsumtionens värde. Paralleller<br />
dras här till Baumols kostnadssjukdom 20 .<br />
3.3.3 Hållbarhetsindex<br />
Det finns 8 artiklar i urvalet som fokuserar <strong>på</strong> olika typer av <strong>hållbar</strong>hetsindex.<br />
Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW) samt ett relaterat <strong>mått</strong>, Genuine<br />
Progress Indicator (GPI), är vanligast förekommande bland artiklarna. Utöver<br />
dessa <strong>mått</strong> behandlas även förmögenhets<strong>mått</strong> <strong>och</strong> <strong>mått</strong> <strong>på</strong> inkomst. Här följer<br />
exempel <strong>på</strong> vad som behandlas i artiklarna i denna kategori.<br />
Genuin förmögenhet<br />
Arrow et al. (2004) diskuterar konsumtion <strong>och</strong> <strong>hållbar</strong> <strong>utveckling</strong>. De ställer två<br />
kriterier för hur man kan definiera överkonsumtion. Det första är ett intertemporalt<br />
nyttomaximerings kriterium, d v s ett kriterium som ska maximera nyttan över flera<br />
tidsperioder (flera generationer). Faktisk konsumtion är för stor om den är större än<br />
nivån för nuvarande konsumtion <strong>på</strong> konsumtionsbanan 21 som maximerar det<br />
diskonterade nuvärdet av nyttan. Det andra är ett <strong>hållbar</strong>hetskriterium enligt vilket<br />
nuvarande konsumtion måste vara konsistent med icke-minskande levnadsnivåer<br />
över tid. Artikeln utvecklar tidigare teoretiska ansatser genom att definiera ett<br />
kriterium som beaktar befolkningstillväxt <strong>och</strong> teknologisk <strong>utveckling</strong>. Applicering<br />
av detta kriterium <strong>på</strong> empiriska data visar att genuin förmögenhet per capita faller i<br />
vissa fattiga regioner i världen, då investeringar i humankapital samt tillverkat<br />
kapital inte är tillräckligt för att motverka uttömningen av naturligt kapital.<br />
NNP<br />
Gerlagh et al. (2002) visar beräkningar av en indikator för <strong>hållbar</strong> nationalinkomst (sustainable<br />
national income, SNI) för Nederländerna. Denna indikator korrigerar nettonationalprodukten<br />
för kostnaderna av att minska nyttjandet av naturresurser så att<br />
20 Ekonomen William Baumol skrev att medan industrin kan höja tempot, så blir inte symfoniorkestern<br />
dubbelt så effektiv genom att spela Beethoven dubbelt så snabbt. Med det menade han att produktiviteten i<br />
tjänstesektorn ökar mindre än i varuproducerande sektor samtidigt som löneökningen tenderar att följa den i<br />
den varuproducerande sektorn. Detta leder till att den genomsnittliga produktionskostnaden för tjänster ökar<br />
över tiden.<br />
21 Hänsyn tas till hur mycket varje generation bör konsumera för att maximera nuvärdet av alla generationers<br />
nytta. Binder man samman den optimala konsumtionen för varje generation kan man sägas ha en bana för<br />
optimal konsumtion.<br />
48
Change language