Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling

Nio av artiklarna som behandlar miljöKuznetskurvan är teoretiska, sex av dem är
empiriska och tre av dem är genomgångar av tidigare litteratur.
Teoretiska artiklar
För de teoretiska artiklarna gäller generellt att de använder någon form av strukturell
modell för att förklara hur förändringar i teknologi och preferenser är relaterade till förändringar
i miljön. Det är däremot tunnsått med empiriska tester av dessa modeller. Exempel
på teoretiska artiklar är bl a:
Pasche (2002), som kommer till slutsatsen att det under rimliga antaganden om
teknologisk tillväxt saknas en positiv uthållig tillväxttakt. Argumentet är att en ökande
andel av inkomsten måste spenderas på kontinuerlig teknisk utveckling för att kompensera
för den miljöförstörande effekten som tillväxt har. På lång sikt kommer antingen
hållbarhetsvillkoren ej att vara uppfyllda, eller så måste tillväxttakten minska till noll.
Ansuategi (2002) behandlar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och växthusgaser.
Inom ramen för en intertemporal så kallad ”overlapping generations model” (OLG)
studeras vilken effekt som förekomsten av överspillningseffekter mellan generationer
har på utsläpp-inkomst relationen. Resultaten visar att reglerande myndigheters ansvar
över generationerna, institutionell kapacitet att genomföra transföreringar mellan generationer,
samt förekomsten av utsläpp med effekter som är fördröjda över generationer
utgör viktiga delar av relationen mellan ekonomisk tillväxt och växthusgaser.
Empiriska artiklar
En vanlig ansats för många empiriska artiklar är att estimera relationen mellan ett
miljöindex och inkomst per capita, med kontroll för olika andra faktorer som t ex
handel, energipriser, offentligt finansierad FoU och mått på demokrati.
Exempel på empiriska studier är Cole (2004) som studerar till vilken grad miljö-
Kuznetskurvan kan förklaras av handel och i synnerhet utflyttning av smutsig industri
från utvecklade länder till utvecklingsländer (den så kallade ”pollution haven” hypotesen).
Resultaten stödjer hypotesen, men effekterna verkar inte vara omfattande och de
verkar relativt små i förhållande till andra förklarande variabler. Khanna och Plassmann
(2004) för en liknande argumentation och menar att, givet konsumenternas
preferenser, kommer nivån på inkomsten då miljöKuznetskurvan vänder nedåt att vara
beroende av möjligheten att separera produktionen från konsumtionen. De testar
hypotesen genom att estimera inkomstelasticiteten 19 för fem utsläpp i USA för året
1990. De finner att elasticiteterna byter tecken (från positiva till negativa) vid förhål-
19 Elasticiteten uttrycker procentuell förändring i utsläpp vid en procents förändring i inkomst. Positiv
elasticitet betyder att utsläppen ökar när inkomsten ökar och negativ betyder att utsläppen minskar när
inkomsten ökar.
46