Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling

välfärden växer. Vidare är inte de relativa andelarna (t ex utsläpp/BNP) av primärt
intresse, utan de absoluta utsläppen (och i vissa fall hur och om de ackumuleras).
Icke desto mindre är det givetvis så att den mycket snabba ekonomiska tillväxten i
befolkningsrika länder som Indien och Kina, med all sannolikhet leder till väsentligt
ökad efterfrågan på energi och därmed förknippade externaliteter. En väsentlig fråga är
då om dessa ekonomier också ”avlänkas” på sikt, en fråga som studerats av bland andra
ekonomhistoriker.
2.5 Policyimplikationer av vidgade begrepp på ekonomisk
tillväxt
• Sverige ligger mycket långt framme internationellt i frågan om hållbarhetsindex,
dels vad gäller de konceptuella frågorna, men också empiriskt via den satsning
som gjordes på förslag av Miljöräkenskapsutredningen. Vi bör dock överväga att
skifta fokus mot kapitalstocksförändringar, vilket vore konsistent med teoriutveckling
och den allmänna tendensen inom den empiriska forskningen på området. Det
betyder konkret att man bör överväga att skifta fokus mot ”genuint sparande”.
• Vidare är det sannolikt viktigt att behålla de konventionella begreppen i nationalräkenskaperna
och därmed låta nya informationssystem löpa parallellt med de
gamla. Vi behöver fortfarande de traditionella makroekonomiska indikatorerna av
en mängd olika skäl. Måhända kan dock en diskussion av utvidgade investerings
och sparande begrepp på sikt leda till viktiga insikter i den övergripande ekonomiska
planeringen. Det finns redan idag en bred insikt om att humankapitalet är en
väsentlig del av de samlade investeringar, även om vi har svårt att mäta det. Om
natur- och miljökapitalstockar vägs in på ett liknande sätt i den övergripande planeringen
är det ett viktigt framsteg för miljö- och naturresurspolitiken. Hållbarhetstankarna
kan då på ett mer konkret sätt vävas in i praktisk politik.
• Det finns särskilt goda möjligheter att nyttja nya konceptuella landvinningar,
särskilt vidgade förmögenhetsbegrepp, på den svenska skogssektorn. Vi har förhållandevis
mycket information kring skogens ”gröna guld”. Skogen är också en
naturresurs där vi står inför allt fler intensiva konflikter kring nyttjandet. Ett
informationssystem som kan ge en allsidig belysning av skogsresursens nyttjande
är värdefullt.
• Vad gäller sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljö är knappast miljö-
Kuznetskurvan en solid grund för politiska beslut. Den har på goda grunder
kritiserats av många. Enligt ekonomisk teori kan den kurvan egentligen se ut ”hur
som helst”. Den styrs av teknologiska framsteg och hur vår betalningsvilja för
miljökvalitet utvecklas på längre sikt.
38