Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
frihandelsavtalet mellan Kanada, USA <strong>och</strong> Mexico (NAFTA). Data över utsläppen i ett<br />
antal städer <strong>och</strong> länder under åren 1977–1988 användes för att skatta ett samband mellan<br />
utsläppsnivå <strong>och</strong> BNP (ett antal andra variabler ingick också i regressionerna). För svavel<br />
tycks vändpunkten ligga vid en inkomstnivå kring 4 000–5 000 USD per capita.<br />
Förekomsten av en ”miljöKuznetskurva” kanske kan tolkas så att vi bör stimulera ekonomisk<br />
<strong>utveckling</strong> <strong>och</strong> <strong>på</strong> så vis lösa miljöproblemen. Ett sådant resonemang är dock<br />
behäftat med ett antal brister. För det första är det viktigt att miljöproblemets karaktär<br />
penetreras. Om det är de ackumulerade utsläppen, snarare än de årliga tillskotten, som<br />
är källan till miljöskadorna, kan det vara en klen tröst att utsläppen så småningom<br />
minskar. Koldioxid, <strong>och</strong> i någon mån svavel, kan illustrera miljöproblem där de<br />
ackumulerade utsläppen är viktigare än det årliga tillskotten. Samma resonemang gäller<br />
om skadan är irreversibel. Även i detta fall kan en framtida minskning komma för sent<br />
för att man ska komma åt den underliggande skadan.<br />
Dessa resonemang är också kopplade till den internationella dimension som vissa<br />
miljöproblem har. Om miljöproblemen flyttar till andra länder, i takt med att hemmaekonomin<br />
växer <strong>och</strong> importen av vissa typer av varor ökar, kan den totala bilden visa<br />
<strong>på</strong> en försämring. Arrow m fl (1995) presenterar en omfattande kritik av tanken att<br />
ekonomisk tillväxt i sig själv är en lösning <strong>på</strong> våra miljöproblem. De menar bland annat<br />
att den ekonomiska <strong>utveckling</strong>en til syvende og sidst är beroende av landets resursbas<br />
(i vid mening). En alltför snabb uttömning av denna resursbas kan <strong>på</strong> ett irreversibelt<br />
sätt undergräva den ekonomiska <strong>utveckling</strong>en <strong>på</strong> längre sikt. Till detta kan man lägga<br />
att de empiriska analyserna i allmänhet inte utgår från en strukturell beskrivning av<br />
ekonomin. I de flesta fall skattas modeller där det är omöjligt att särskilja de olika<br />
faktorer som bestämmer sambanden. Därmed reduceras de empiriska analyserna till att<br />
beskriva statistiska samband, snarare än att blottlägga ekonomiska mekanismer.<br />
Decoupling<br />
EKC-hypotesen är besläktad med tankar kring s k decoupling eller avlänkning. Det<br />
innebär väsentligen undersökningar eller hypoteser kring frågan om ekonomisk<br />
tillväxt kan avlänkas från en allt intensivare användning av energi- <strong>och</strong> miljöresurser.<br />
I takt med att den svenska ekonomin omvandlas från ett industri- till ett<br />
tjänstesamhälle, finns det tecken <strong>på</strong> en sådan avlänkning. I ett samhällsekonomiskt<br />
perspektiv är frågan om avlänkning av mindre intresse i detta sammanhang, eftersom<br />
sökarljuset här sätts <strong>på</strong> möjligheter till långsiktigt <strong>hållbar</strong> välfärd. Med andra<br />
ord, energianvändning per se är ett positivt bidrag till välfärd; däremot är de negativa<br />
externa effekterna förknippade med energianvändningen ett negativt bidrag.<br />
Om vi sålunda uppfinner ett nytt sätt att omvandla energi som inte innebär negativa<br />
externa effekter, kan måhända vår ekonomi bli mycket energiintensiv per enhet av<br />
BNP. Tillväxten avlänkas då inte från energianvändningen, snarare tvärtom, men<br />
37
Change language