Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling

Norge bryter en enhet olja minskar oljekapitalet, men kapitalvinsten gör kanske att
landet som sådant inte har blivit fattigare om vi anlägger detta vidare perspektiv.
I ett globalt perspektiv framstår dock kapitalvinsterna som mer problematiska. Hur kan
värdestegringen i sig öka våra globala konsumtionsmöjligheter? Dessa bestäms ju av
den fysiska tillgången och inte av kapitalvinsterna.
En obesvarad fråga så här långt är vilken koppling det finns mellan välfärd och nettoinvesteringar.
Vad vi egentligen är intresserade av, åtminstone ur ett samhällsekonomiskt
perspektiv, är hur välfärden – i vid mening – utvecklas över tiden. Låt oss som
tidigare anta att det är utgångspunkten för analysen. Sålunda låt:
W
U
∑
+
i
= i ( 1 ri
)
där W nu är summa av nyttor (U) och r är en diskonteringsfaktor (som kan vara positiv
noll eller negativ och variera med tiden på ett komplicerat sätt). W begränsas av
produktionsmöjligheterna, vilka i sin tur ges av vårt teknologiska kunnande och de
ekologiska systemens kapacitet, samt insatser av de olika kapitalslagen som diskuterats
ovan. Ett fundamentalt resultat i ekonomisk teori är att förändringen av W över tiden är
lika med summan värdet av nettoinvesteringarna i de olika kapitalslagen. Hållbar
utveckling definieras nu som att W inte minskar över tiden, vilket är samma sak som
att nettoinvesteringarna (sett över alla kapitaltillgångarna) inte minskar. Detta är
utgångspunkten för bl a Världsbankens studier av s k ”genuint sparande”, som vi skall
återkomma till. Heal & Kriström (2005) har visat att samma resultat gäller om vi i
stället definierar förmögenhet som nuvärdet av framtida konsumtion. Även med denna
definition ger nettoinvesteringarnas utveckling tillräcklig information.
Observera att dessa teorier täcker in samband mellan de ekonomiska och ekologiska
systemen och i princip även beskrivningar av såväl de ekonomiska som de ekologiska
systemens inneboende egenskaper. Det är sedan en separat empirisk fråga om vi
verkligen kan göra någorlunda precisa empiriska mätningar; ekosystemens utomordentligt
viktiga betydelse för ekonomins funktionssätt ”glöms inte bort” i dessa framställningar.
Att utgå från nettoförändring av kapitaltillgångar har flera fördelar, några av dem av så
teknisk natur att de inte är av intresse här. Den intresserade läsaren hänvisas till
Aronsson, Löfgren & Backlund (2004) samt Heal & Kriström (2005) för en genomgång
av olika teknikaliteter.
En mer intressant aspekt är att vi inte behöver anta någon typ av optimalitet eller maximering
för att genuint sparande skall ge välfärdsrelevant information. Som Arrow,
Dasgupta & Mäler (2003) har visat kan vi tolka ökade nettoinvesteringar som att
27
(2)