Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling

det naturligt att definiera hållbar utveckling som att förmögenheten inte minskar. Ett
hushåll som inte konsumerar mer än räntan på sin inkomst har ju hela tiden en förmögenhet
som åtminstone uppgår till de initiala tillgångarna. Det leder naturligt in på
tanken att om vi inte konsumera mer än räntan på landets samlade förmögenhet lämnar
vi över en kapitalbas som är minst lika stor som den vi själva ärvde.
Låt F beteckna landets förmögenhet och pi priset på tillgången Ki.
∑
= i i K p F (1)
Det finns sedan länge förmögenhetsmätningar inom ramen för nationalräkenskaperna.
Med vårt miljöperspektiv är dock sådana förmögenhetsberäkningar komplicerade. Det
är i det närmaste omöjligt att värdera miljötillgångar per se (hur mycket är ozonlagret
värt betraktat som en stock?), vi är mer intresserade av förändringar; hur utvecklas våra
tillgångar över tiden? Detta perspektiv förenklar många gånger själva mätfrågan (vi
kanske kan mäta kostnaden av att ozonlagret minskar i termer av hälsokostnader etc).
Nettoförändringen av en kapitaltillgång över tiden kallas för nettoinvestering. Om en
skog växer med 10 enheter och vi avverkar 5 enheter är nettoförändringen av
kapitalstocken skog 5 enheter. Vi kan likväl säga att vi nettosparat 5 enheter skog, om
vi låter denna tillgång växa med 5 enheter.
Förmögenheten bestäms sålunda av två faktorer, dels den fysiska tillgången av varje
tillgång (hur många kubikmeter skog vi äger o s v), men också på priset på varje tillgång.
Om priserna på kapitaltillgångarna inte ändras över tiden är förändringen av F
lika med värdet av nettoinvesteringarna. Det leder i sin tur in på tanken att vi kan
studera nettoinvesteringar i våra olika tillgångar och se efter hur F utvecklas över tiden.
Med Världsbankens terminologi kan vi lika gärna säga att vi studerar hur stort vårt
egentliga, eller genuina, sparande är.
Om kapitalpriserna ändras, vilket de kommer att göra över tiden, uppkommer en
kapitalvinst. Det finns olika uppfattningar i litteraturen kring frågan hur denna kapitalvinst
skall behandlas. Vi kan göra en analogi med en bostadsrätt i Stockholm. Eftersom
bostadsrättens storlek är given (vi bortser också från olika värdehöjande investeringar i
den), innebär stigande bostadsrättspriser en kapitalvinst som dock endast är en omfördelning
av pengar inom landet. Ägaren tjänar visserligen på prisstegringen, men den
vinsten får köparen stå för. Landet som sådant har varken fått det bättre eller sämre och
med den utgångspunkten bör inte kapitalvinster ingå i vårt mått.
Om vi istället studerar en öppen ekonomi kan vi byta en tillgång mot en annan på
världsmarknaden vilket leder till ett annat synsätt på kapitalvinsterna. Norge tjänar ju
trots allt på att oljepriserna stiger och kan i princip växla in sin förmögenhet mot
amerikanska obligationer eller vilken annan internationell tillgång som helst. När
26