Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Stark <strong>hållbar</strong>het baseras <strong>på</strong> tanken att naturkapitalet inte är fullt substituerbart mot<br />
andra kapitalstockar. Det gäller särskilt s k ”kritiskt naturkapital” som är nödvändigt<br />
för mänskligt liv.<br />
Stark <strong>hållbar</strong>het innebär att <strong>utveckling</strong>en är <strong>hållbar</strong> om vi inte minskar det kritiska<br />
naturkapitalet. Dessa kapitalstockar är inte substituerbara. Hur <strong>utveckling</strong>en ser ut<br />
för ekonomins övriga kapitalbaser är inte av primärt intresse.<br />
Svag <strong>och</strong> stark <strong>hållbar</strong>het är två begrepp som ibland används som vattendelare för att<br />
skilja mellan olika synsätt. Det finns knappast någon allmänt accepterad definition <strong>på</strong><br />
ekologisk ekonomi, men svag <strong>hållbar</strong>het förknippas oftast med neoklassiska (miljö)<br />
ekonomer <strong>och</strong> stark <strong>hållbar</strong>het med ekologiska ekonomer.<br />
2.3 Teoretiska utgångspunkter för forskningen om <strong>hållbar</strong><br />
tillväxt<br />
I det följande skall vi se närmare <strong>på</strong> möjligheterna att precisera begreppet <strong>hållbar</strong> <strong>utveckling</strong>.<br />
Vi skall också lyfta fram svagheterna med befintliga framgångs<strong>mått</strong> <strong>och</strong> förklara<br />
varför alternativa <strong>mått</strong> kan ge värdefull information om ekonomins långsiktiga tillväxtförmåga.<br />
Särskilt tydligt blir detta för länder som är mer beroende av sitt natur- <strong>och</strong> miljökapital<br />
än vad ett rikt <strong>och</strong> förhållandevis diversifierat (över de olika kapitaltillgångarna)<br />
land som Sverige är. Icke desto mindre kan vi även i Sverige ha nytta av att fortsätta<br />
arbetet med att utveckla alternativa <strong>mått</strong> <strong>på</strong> ekonomisk framgång.<br />
Det finns ett stort antal mer eller mindre användbara index som ger viss information om<br />
ekonomins <strong>hållbar</strong>het. Man kan tänka sig ”rättvist miljöutrymme”, ”ekologiska<br />
fotavtryck” FNs Human Development Index. Det finns även bredare informationssystem<br />
som PSR (Pressure-State-Response), <strong>och</strong> en hel mängd andra liknande ansatser, se t ex<br />
Neumayer (2001). En intressant sammanställning av SCB:s arbete med <strong>hållbar</strong>hetsindex<br />
återfinns <strong>på</strong> SCB:s hemsida. Vi håller oss här dock till monetära <strong>mått</strong>, baserade <strong>på</strong><br />
konventionell ekonomisk teori.<br />
2.3.1 Hållbar <strong>utveckling</strong> <strong>och</strong> <strong>mått</strong> <strong>på</strong> förmögenhet<br />
Ett vidgat förmögenhetsbegrepp har kommit att bli alltmer populärt <strong>och</strong> betraktas av<br />
många idag som en bättre utgångspunkt än vidgade inkomst<strong>mått</strong> (”grön NNP”). Någon<br />
konsensus föreligger dock knappast ännu kring denna fråga.<br />
Ett lands förmögenhet kan definieras som värdet av dess kapitaltillgångar eller som nuvärdet<br />
5 av den konsumtion (i vid mening) som dessa tillgångar möjliggör. Om vi<br />
utsträcker kapitalbegreppet så att även icke-marknadsprissatta tillgångar inkluderas, är<br />
5 Om räntan är 10 % är 1kr värd 1.10 om ett år. Nuvärdet av 1.10 som utfaller om 1 år om räntan är 10 % är<br />
1 kr. Betalningen diskonteras med räntan 10 %. Principen kan tillämpas <strong>på</strong> mer generella företeelser, t ex<br />
nyttor som utfaller i olika tidpunkter.<br />
25
Change language