Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
Samhällsekonomiska aspekter och mått på hållbar utveckling
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
monotont med inkomst eller ha riktigt höga vändpunkter. Som exempel visar en<br />
artikel av Khanna <strong>och</strong> Plassmann (2004) att inte heller hushåll i USA med höga<br />
inkomster har nått en inkomstnivå som är tillräckligt hög för att relationen<br />
inkomst/utsläpp för de studerade utsläpp ska vända nedåt.<br />
De näst vanligaste frågeställningarna har klassificerats som frågor rörande svag<br />
<strong>och</strong> stark <strong>hållbar</strong>het <strong>och</strong> inkluderar möjligheten att substituera naturkapital mot<br />
tillverkat kapital. Hållbarhetsindex samt miljöpolicy är andra vanligt<br />
förekommande klasser av frågeställningar. I gruppen <strong>hållbar</strong>hetsindex behandlar<br />
artiklarna <strong>på</strong> olika sätt <strong>hållbar</strong>hetsindex som Index of Sustainable Economic<br />
Welfare (ISEW) <strong>och</strong> Genuine Progress Indicator (GPI). Utöver dessa <strong>mått</strong><br />
behandlas även förmögenhets<strong>mått</strong> <strong>och</strong> <strong>mått</strong> <strong>på</strong> inkomst. I gruppen miljöpolicy<br />
behandlar artiklarna generellt hur man med skatter eller regleringar kan styra mot<br />
minskade utsläpp eller en <strong>på</strong> annat sätt mot en <strong>hållbar</strong> <strong>utveckling</strong>. Avslutningsvis<br />
finns en grupp med ”övrigt”, vilken har en stor spridning i innehåll. Här återfinns<br />
t ex artiklar rörande Porterhypotesen, vilken introducerar idén att miljöregleringar<br />
kan komma att gynna berörda företag.<br />
Sammanfattande slutsatser<br />
Vi kan notera att Sverige ligger mycket långt framme internationellt dels vad gäller<br />
de konceptuella/teoretiska frågorna, men också att vi genom de satsningar som<br />
gjorts efter Miljöräkenskapsutredningen har bra statistik <strong>på</strong> området.<br />
Rapporten visar att det trots skilda perspektiv <strong>och</strong> divergerande resultat råder<br />
enighet bland ekonomer om att flera av de ekonomiska begreppen bl a<br />
kapitalbegreppet <strong>och</strong> tillväxtbegreppet behöver revideras så att de i högre grad<br />
omfattar fundamentala komponenter i produktionsbasen <strong>och</strong> dess avkastning, inkl<br />
varor <strong>och</strong> tjänster från naturen. Rapporten visar också <strong>på</strong> de svårigheter som detta<br />
innebär varav en av de mest centrala är en korrekt prissättning av nu icke<br />
marknadsprissatta varor <strong>och</strong> tjänster.<br />
Artikelgenomgången visar att en stor andel av forskningen <strong>på</strong> området verkar<br />
fokusera <strong>på</strong> sambandet mellan ekonomisk tillväxt <strong>och</strong> miljö<strong>på</strong>verkan enligt den s k<br />
miljöKuznetskurvan. Den slutsats som man inom forskningen skönjer avseende<br />
denna hypotes är att den inte verkar kunna bekräftas. Sambanden ser olika ut<br />
beroende <strong>på</strong> vilken aspekt av miljö<strong>på</strong>verkan man tittar <strong>på</strong>. Ett stort fokus i<br />
litteraturen ligger också <strong>på</strong> substitutionsmöjligheterna mellan naturkapital <strong>och</strong><br />
kapital framställt av människan. Synen <strong>på</strong> substitutionsmöjligheterna får<br />
konsekvenser för graden av ”optimism” i synen <strong>på</strong> tillväxtens roll för <strong>hållbar</strong><br />
<strong>utveckling</strong>.<br />
10
Change language