Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör
Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör
Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
UPPSALA AKADEMISKA KAMMARKÖR<br />
20 AR<br />
Fredagen den 27 maj<br />
Klockan 19.30 i<br />
Universitetets aula<br />
Gott/rid Berg<br />
(1889-1970)<br />
Claudio Monteverdi<br />
(1567-1643)<br />
Luca Marenzio<br />
(1553-1599)<br />
Ingvar Lidholm<br />
(r. 1921)<br />
Muzio Clementi<br />
(1752-1832)<br />
Gioacchino Rossini<br />
(1792-1868)<br />
Johannes Brahms<br />
(1833-1897)<br />
Peter Maxwell Davies<br />
(r. 1934)<br />
David Wikander<br />
(1884-1955)<br />
Erland von Koch<br />
{r. 1910)<br />
Oskar Lindberg<br />
(1887-1955)<br />
Jubileumskonsert<br />
Dirigent: Anders Eby<br />
Solister: Margareta Jonth, Janos Solyom<br />
Program<br />
sA JAG MALAR, DONNA BIANCA<br />
O COM'E GRAN MARTIRE<br />
ZEFIRO TORNA<br />
... A RIVEDER LE STELLE<br />
Sopransolo: Margareta Jonth<br />
SONAT D-dur opus 40: 3<br />
Molto Adagio - Allegro. Adagio con molta<br />
espressione. Allegro non troppa.<br />
Piano: Janas Solyom<br />
LA PASSEGIATA<br />
Piano: Janas Solyom<br />
Paus<br />
Ur ZIGEUNERLIEDER<br />
Piano: Janas Solyom<br />
Ur WESTERLINGS<br />
FÖRVARSKVÄLL<br />
VARENS FRAMFART<br />
PINGST<br />
Programvärd: Folke Bohlin<br />
förberedelser) skulle belasta den eventuella konserten i<br />
domkyrkan. Det var inget dåligt framförande, som <strong>Uppsala</strong><br />
gick miste om!<br />
Att vända på steken och säga att UAK därför mera borde<br />
ägna sig åt andra uppgifter är helt orimligt. Vilken kör<br />
eller dirigent avstår frivilligt från Brahms Requiem? Upp<br />
salas olika musikinstitutioner måste lära sig att i till<br />
räckligt god tid planera så att de olika ensemblerna - körer<br />
och orkestrar - ges möjlighet att vara den del av musiklivet<br />
i <strong>Uppsala</strong>, som de har förmågan att vara!<br />
De två utvecklingstendenser som ovan nämnts hänger i UAK:s<br />
fall säkert ihop och orsaken tror jag är att körverk med or<br />
kester eller andra stora verk kräver långsiktig planering.<br />
Ofta tas de första kontakterna ett ä två år före framförandet<br />
av ett större verk; ibland t.o.m. tidigare. Mest påtagligt<br />
har detta gällt samarbetet med Stockholms Konserthusstiftel<br />
se. Vi får alltså ta ställning till ett sådant projekt på<br />
ett stadium då vi inte börjat fundera på vad vi i övrigt<br />
skulle vilja göra. på det sättet kan man säga att övriga<br />
aktiviteter lätt kommer i andra hand. Självklart är det inte<br />
av ondo att ha en sådan valmöjlighet, men det är viktigt att<br />
ge plats åt många sorters engagemang. Jag är nämligen säker<br />
på att den aktiva kören är lika angelägen om stora som små<br />
konserttillfällen. Den intima, precisa och kammarmusikaliska<br />
a cappella-sången är oerhört viktig för allt det vi åtar oss<br />
och dessutom var det nog den som fick de flesta att en gång<br />
söka sig till UAK.<br />
Mer om a cappella-sjungandet: Under ett par perioder har<br />
Anders haft tjänstledigt från kören; bl.a. för att kunna<br />
arbeta med musikdramatik och för att studera orkesterdiri<br />
gering för Sixten Ehrling i New York. Säkert har detta varit<br />
nyttigt för både Anders och UAK: - Hösten 1979 engagerade vi<br />
därför "<strong>Uppsala</strong>s egen" Stefan Parkman och huvuduppgiften var<br />
förstås den traditionella höstkonserten, som denna gång gavs<br />
bl.a. i <strong>Uppsala</strong> domkyrka. Programmet var rubricerat "Ljus<br />
och mörker" och innehöll idel stora, klangfulla a cappella<br />
verk. Speciellt minns jag Poulencs Un soir de neige och Re-<br />
47
Change language