Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör

avsät t n i ng smöj l igheter na f i nn s def i nitivt j u s t i kyrkor. De
profana konsertarrangörer na ä r få o c h d e goda profana konsert­
l o kal e r na ä r ä nnu f ärr e. Däremot f inns d e t väldigt många go da
kyrkorum .
CHE: Vi hade för s tås universitetets aula - vad t yckte Du
om den?
DOS : Aku s t iken var kan ske litet väl stor, men det v a r l ätt
a t t s j u ng a dä r. Det finn s alldeles f ö r många kons ertsalar,
d ä r ma n bortsett frå n v i k t e n a v att den e l l e r de mu s i cer a nde
må s t e f å l i t e t hjälp s å a t t säga vid källan , salar där man
uteslutande t änkt på å hörar na . Därför v a r jag o f t a tacksam
ö ver den generositet som universitetsaulan visade .
CHE : Finns det andra musi kmi l j öe r Du speciell t minns i
Uppsala?
DOS : Linne a num var ju en fantas tisk miljö - d e t kändes
inte mins t när Malmö Kamma r kö r kom d i t som gäs t e r vår e n 1981
- och Wik där vi ibland hade körinternat v a r en fin miljö.
Slottet med sin rikssal var inte heller s å dumt.
CHE : Fanns det p l a ner Du inte hann förverkliga?
DOS: Jo, att p å samma platta f å göra Schönbergs Friede
auf Erd en, Poulencs F i gure humaine och Lid holms Canto LXXXI.
Des s a tre verk utgör f ö r mig den profana r epe r t oar e n s allra
t yngsta v erk och bildar en f arita s t i sk trilogi rent innehålls­
l i gt. Vad UAK s ku l l e ha behövt var en hårdare drivning av
stämmorna, s å att det hade blivit möjligt att t a ut än mer
a v det ver k l igt r i ka mat eri al s om f anns i kören . Ä andra s i ­
da n kan man väl också t änka sig att det var dags för ett
dirigen t s k i f t e efter 13-14 å r .
CHE : Den f ö r s t a UAK-skiv an g j o r des 1969 . Det v a r väl Din
f ö r sta större egna skiv produktion?
DOS: Ja , tidig a re hade jag ba r a e t t mi nd r e ant al EP-skivor
på mi t t samvete. Den här skiv a n f r ån 1969 fick väldigt f i na
omdömen, i nte min s t i e t t rad i oprogram me d rös ter om ny a s ki­
vo r , där man berömde den s om e t t väldigt gott exempel på den
sve nska körklangen . Det bäs ta exempel som jag personl i gen kan
t änka mi g är Aka d emi s ka Kören under Johannes Nor r by s å som
d e n klingade omkri ng 1 950 .
CHE : Sedan g jorde v i y t ter l iga r e tre skivor .
34
Upptill : Dan-Olof Stenl und r epeterar 1971.
Ned t i l l : Folke Bohlin , Wi told Lutoslawski oc h Dan - Ol of St enlund 1969 .
35