07.09.2013 Views

Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör

Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör

Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Från<br />

CHRISTER EKLUND<br />

In terra pax<br />

till<br />

Figure humaine<br />

Dan-Olof Stenlund intervjuas<br />

om perioden 1970-1974.<br />

Christer Eklund: Inledningsvis något som man brukar fråga<br />

sist i en intervju: Har Du något speciellt sammanfattande om<br />

Din senare period som UAK-dirigent?<br />

Dan-Olof Stenlund: Perioden när vi hade Poulencs Figure<br />

humaine aktuell upplevde jag som en vändpunkt. Mottagandet<br />

i Autun i Frankrike efter <strong>vår</strong>t första framförande var all­<br />

deles fantastiskt, men när vi kom hem och gjorde verket i<br />

skilda sammanhang, infann sig en egendomlig form av tomgång.<br />

Reaktionerna i Sverige blev inte alls desamma. Kanske mark­<br />

nadsförde vi det hela dåligt, men det verkade som om den här<br />

musiken gick publiken förbi.<br />

CHE: Kan Du förklara det här med vändpunkt ytterligare?<br />

DOS: Jo, vi arbetade oss fram till en höjdpunkt, som efter­<br />

följdes aven stagnation, som jag inte riktigt kan förklara<br />

men som kanske hade med programvalet att göra. Det var 1973<br />

i Autun. Vi arbetade ett år till, och 1974 lämnade jag kören.<br />

Hela denna period gick i Figure humaine-s tecken. Vi framförde<br />

verket i sAväl sakrala som profana sammanhang. Efter ett<br />

28<br />

framförande i Linköpings domkyrka berättade domkyrkoorganisten<br />

Uno Sanden att han "varit nära att blåsa ut". Han kom sent<br />

till framförandet, därtill mitt i de mest intensiva partier­<br />

na och upplevde därf.ör ett enormt tryck nere vid ingången.<br />

Kyrkans akustik svarade nog för en del av den upplevelsen,<br />

eftersom just Linköpings domkyrka är en sådan lång och rak<br />

kyrka, som förstorar ljud.<br />

CHE: Apropos Autun, tror Du att <strong>vår</strong>a resor till Europa<br />

Cantat-festivalerna fick någon betydelse? De andra var Namur<br />

1967 och Graz 1970.<br />

DOS: De.två första var på något sätt ett slags inkörnings­<br />

perioder, och jag var själv inte i någondera fallet med under<br />

hela festivalen. Men i Graz var jag med om något som jag tro­<br />

ligen aldrig glömmer: när filharmonikerna från Budapest full­<br />

komligen lekte sig igenom Bart6ks Konsert för orkester. Så<br />

akut har jag aldrig, varken förr eller senare, upplevt den<br />

folkmusikaliska bakgrunden. Endre Wolf, som ju är ungrare,<br />

har senare bekräftat att det var en riktig uppfattning. Det<br />

skall inte vara kantigt rytmiskt utan "naturliga dragningar"<br />

som han uttryckte det. Frågan är om Bart6k varit alltför om­<br />

sorgsfull i sin notation eller om dirigenterna tar för lätt<br />

på problemet. Hur som helst, det var storartat att uppleva<br />

hur dirigenten Andras Korodi, en kraftig bit, stod där och<br />

nojsade och verkligen lekte fram en intensiv, spänningsfylld<br />

musik:<br />

CHE: När Du nämnde Graz trodde jag att Du skulle återkalla<br />

minnet av hur Frank Martin tog över och repeterade Fader <strong>vår</strong>­<br />

satsen i In terra pax.<br />

DOS: Ja, det tillhör också sådant som jag troligen aldrig<br />

glömmer. Willi Gohl skötte instuderingen och hade arbetat<br />

duktigt, inget tvivel därom. så kom den stillsamma, fina män­<br />

niskan Martin upp, och plötsligt elektrifierades alltsammans!<br />

Man trodde knappt att det var sant.<br />

CHE: Hur gjorde han? Det satt ju inte i något tekniskt.<br />

DOS: Sådana frågor har sysselsatt mina tankar en hel del.<br />

Det finns flera sådana "gubbar" med samma vidunderliga för­<br />

måga. Ett drag har de gemensamt: ur ögonen lyser en enormt<br />

29

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!