Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör
Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör
Uti vår hage - Uppsala Akademiska Kammarkör
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Från<br />
CHRISTER EKLUND<br />
In terra pax<br />
till<br />
Figure humaine<br />
Dan-Olof Stenlund intervjuas<br />
om perioden 1970-1974.<br />
Christer Eklund: Inledningsvis något som man brukar fråga<br />
sist i en intervju: Har Du något speciellt sammanfattande om<br />
Din senare period som UAK-dirigent?<br />
Dan-Olof Stenlund: Perioden när vi hade Poulencs Figure<br />
humaine aktuell upplevde jag som en vändpunkt. Mottagandet<br />
i Autun i Frankrike efter <strong>vår</strong>t första framförande var all<br />
deles fantastiskt, men när vi kom hem och gjorde verket i<br />
skilda sammanhang, infann sig en egendomlig form av tomgång.<br />
Reaktionerna i Sverige blev inte alls desamma. Kanske mark<br />
nadsförde vi det hela dåligt, men det verkade som om den här<br />
musiken gick publiken förbi.<br />
CHE: Kan Du förklara det här med vändpunkt ytterligare?<br />
DOS: Jo, vi arbetade oss fram till en höjdpunkt, som efter<br />
följdes aven stagnation, som jag inte riktigt kan förklara<br />
men som kanske hade med programvalet att göra. Det var 1973<br />
i Autun. Vi arbetade ett år till, och 1974 lämnade jag kören.<br />
Hela denna period gick i Figure humaine-s tecken. Vi framförde<br />
verket i sAväl sakrala som profana sammanhang. Efter ett<br />
28<br />
framförande i Linköpings domkyrka berättade domkyrkoorganisten<br />
Uno Sanden att han "varit nära att blåsa ut". Han kom sent<br />
till framförandet, därtill mitt i de mest intensiva partier<br />
na och upplevde därf.ör ett enormt tryck nere vid ingången.<br />
Kyrkans akustik svarade nog för en del av den upplevelsen,<br />
eftersom just Linköpings domkyrka är en sådan lång och rak<br />
kyrka, som förstorar ljud.<br />
CHE: Apropos Autun, tror Du att <strong>vår</strong>a resor till Europa<br />
Cantat-festivalerna fick någon betydelse? De andra var Namur<br />
1967 och Graz 1970.<br />
DOS: De.två första var på något sätt ett slags inkörnings<br />
perioder, och jag var själv inte i någondera fallet med under<br />
hela festivalen. Men i Graz var jag med om något som jag tro<br />
ligen aldrig glömmer: när filharmonikerna från Budapest full<br />
komligen lekte sig igenom Bart6ks Konsert för orkester. Så<br />
akut har jag aldrig, varken förr eller senare, upplevt den<br />
folkmusikaliska bakgrunden. Endre Wolf, som ju är ungrare,<br />
har senare bekräftat att det var en riktig uppfattning. Det<br />
skall inte vara kantigt rytmiskt utan "naturliga dragningar"<br />
som han uttryckte det. Frågan är om Bart6k varit alltför om<br />
sorgsfull i sin notation eller om dirigenterna tar för lätt<br />
på problemet. Hur som helst, det var storartat att uppleva<br />
hur dirigenten Andras Korodi, en kraftig bit, stod där och<br />
nojsade och verkligen lekte fram en intensiv, spänningsfylld<br />
musik:<br />
CHE: När Du nämnde Graz trodde jag att Du skulle återkalla<br />
minnet av hur Frank Martin tog över och repeterade Fader <strong>vår</strong><br />
satsen i In terra pax.<br />
DOS: Ja, det tillhör också sådant som jag troligen aldrig<br />
glömmer. Willi Gohl skötte instuderingen och hade arbetat<br />
duktigt, inget tvivel därom. så kom den stillsamma, fina män<br />
niskan Martin upp, och plötsligt elektrifierades alltsammans!<br />
Man trodde knappt att det var sant.<br />
CHE: Hur gjorde han? Det satt ju inte i något tekniskt.<br />
DOS: Sådana frågor har sysselsatt mina tankar en hel del.<br />
Det finns flera sådana "gubbar" med samma vidunderliga för<br />
måga. Ett drag har de gemensamt: ur ögonen lyser en enormt<br />
29