Cirkus Cirkör LÄRARHANDLEDNING II Wear it like a crown.pdf

Wear it like a crown
En föreställning om att bära sina rädslor och misslyckanden med stolthet.
Det här materialet är tänkt att fungera som inspiration till ett fortsatt arbete kring det ni sett
och upplevt under föreställningen, med koppling till ett antal skolämnen. Som lärare/pedagog
kan du gå direkt till det ämne du undervisar i eller bläddra igenom hela materialet och plocka
det som intresserar just dig. Kanske är det någon övning som ni lärare kan arbeta tillsammans
med? Låt gärna eleverna gå in på vår hemsida och läsa mer om Wear it like a crown och om
alla som arbetar med och runtomkring föreställningen. Där finns även en bilaga kopplad till det
här materialet med fördjupande texter kring nycirkus och kompletterande övningar. Kom ihåg
att det är dina och elevernas egna tankar, reflektioner och nya kunskaper som är det primära
och våra ambitioner med föreställningen, det sekundära.
Trevlig läsning!
David Eriksson, Foto Mattias Edwall
2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid 4 INLEDNING
Sid 5 NYCIRKUS I SKOLAN
Sid 6-16 Exempel på övningar
Sid 6 KEMI
Sid 7 BIOLOGI
Sid 8 BILD
SAMHÄLLSKUNSKAP
Sid 9 MATEMATIK
Sid 10 FYSIK
SLÖJD
Sid 11 HISTORIA
Sid 12-13 SVENSKA & DRAMA
Sid 14 MUSIK
Sid 14-16 IDROTT & RÖRELSE
Sid 17-19 TILDE BJÖRFORS / REGISSÖR OCH
KONSTNÄRLIG LEDARE
Sid 19 AVRUNDNING
INNEHÅLL I BILAGA
Finns att hämta hem från www.cirkor.se
Cirkusens filosofi – Dimensionerna bakom cirkusdisciplinerna
Cirkusens historia, Cirkus – Scenkonstens dyrbara krona
Intervjuer med artisterna
Fördjupning av övningar
Extra övningar kopplade till föreställningen
3

INLEDNING
Regissör/Cirkusdirektör Tilde Björfors säger såhär inför föreställningen:
”Jag intresserar mig för den ordning som finns i det okontrollerade och kaoset. Vi har byggt upp
ett samhälle som är strukturerat i alla led från barnuppfostran till yrkesliv genom vänster
hjärnhalvas mer logiska ordning och strukturer. Jag ser det som ett samhällsproblem. Det är
livsviktigt att den högra hjärnhalvan får ta större plats.”
I hjärnan samlas impulser från våra sinnen – syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Efter att vi bearbetat
impulserna leder det till handlingar och reaktioner. Hjärnan består av storhjärnan, lillhjärnan och
hjärnstammen.
Storhjärnan är uppdelad i två halvor. Den vänstra delen är den del som styr det logiska, analytiska
tänkandet. Den högra delen är den del som styr vårt skapande och det känslomässiga. De båda
hjärnhalvorna har delvis olika uppgifter även om de samarbetar mycket.
Föreställningen och regiarbetet bygger på att det finns en logik även i den högra, en rörligare logik.
En logik där känslor, sinnen, andra perspektiv och en alternativ process råder. Ett skapande kaos.
4

NYCIRKUS I SKOLAN
I den här handledningen har ni möjlighet att koppla ihop ett skolämne med nycirkus. På Cirkus Cirkör
arbetar vi kontinuerligt med Cirkus i skolämnena sedan ett antal år men nycirkusens plats i skolan är
flera. Både som ett inspirerande inslag när eleverna får bli del av ett cirkussällskap som kommer på
besök, eller som en aktivitet på idrottslektionen. Det finns få föreställningar om vad som är bra/dåligt
eller rätt/fel inför att prova på nycirkusträning jämfört med t ex friidrott eller fotboll. Barn och
ungdomar hittar ofta något lustfyllt som de har talang och färdighet för i nycirkusens många olika
uttryckssätt och discipliner. Nycirkusdisciplinerna och det konstnärliga uttrycket är grunden till fysiska
och estetiska lärprocesser, vilka tillsammans med teori skapar utrymme för ett bredare lärande.
Cirkus Cirkör fyllde 15 år 2010 och har sedan starten mött över en miljon i publik och 300.000 barn
och unga, lärare, skolledare och pedagoger i och utanför skolan.
I Cirkus Cirkörs kursverksamhet tränar professionella cirkusartister parallellt med barn och vuxna,
med eller utan funktionsnedsättning. I nycirkusträningen utvecklas många färdigheter som
koordination och koncentration i jonglering, balans på lina och att utmana sina rädslor i akrobatik.
Cirkus Cirkör erbjuder kurser på fritiden, prova-på-träning och lovkurser i hela Sverige. För skolan
erbjuds skolföreställningar, nycirkus i skolan och fortbildningar för lärare.
c/o Cirkus Cirkör var ett mångårigt samarbete mellan Cirkus Cirkörs sceniska och pedagogiska
verksamheter och tre kommuner i Sverige. Projektets syfte var att utveckla kommunal verksamhet med
hjälp av nycirkus, vilket gav 23 000 barn och ungdomar samt 500 vuxna gemensamma erfarenheter.
Dessa erfarenheter har skapat och fortsätter att utveckla nya arbetssätt i skolan och förskolan, nya
undervisningsmetoder i kärnämnen som ”naturvetenskap genom nycirkus”. Erfarenheterna har
dessutom utvecklat det pedagogiska arbetet med funktionsnedsatta och utbudet i Kulturskolan.
5

Exempel på övningar:
KEMI
Adrenalin, rädsla och parakrobatik
1. Låt eleverna blunda och tänka på en gång då de blev väldigt rädda. Fråga dem hur det kändes i
kroppen?
2. Be dem öppna ögonen och låt dem sedan, i mindre grupper, tala om vad det var som gjorde
dem rädda och hur det kändes.
Diskutera: vad är det som händer i kroppen då vi blir rädda/glada/arga? Vilka ämnen påverkar oss och
kan det bli fel någon gång?
3. Låt eleverna leta upp den kemiska formeln för adrenalin och se hur molekylen är uppbyggd.
4. Låt dem därefter bygga upp molekylen med sina kroppar, eller på något annat finurligt sätt. Om
det blir flera grupper och ”molekyler” så låt gärna dem visa för varandra.
Syfte: koppla föreställningens tematik till sig själv och de kemiska processer som finns i våra kroppar
samt låta den nya kunskapen sätta sig i kroppsminnet.
Illustration: Fanny Senocq Ginsburg
6

BIOLOGI
Hjärnan, jonglering och närvaro
Övning 1
Låt eleverna läsa Tilde Björfors text om hjärnan under INLEDNING. Komplettera gärna med mer
information kring höger och vänster hjärnhalva. Du måste här ha två bollar med olika färg.
1. Ställ hela gruppen i en ring. Låt bollen kastas runt i ringen enligt följande:
Alla personer ska bara ha bollen en gång. Du ska komma ihåg vem du kastar bollen till och
vem du får den av. När alla har haft bollen en gång så kastar man den en gång till i exakt
samma mönster. Fortsätt med detta tills det verkar sitta. Lägg därefter bort bollen.
2. Ta nu boll nummer två, av en annan färg, och låt den gå i ett nytt mönster som ni upprepar tills
Övning 2
det sitter. Stanna nu och berätta att ni nu ska försöka låta båda bollarna med sina respektive
mönster kastas runt samtidigt. Börja med den ena bollen och starta den andra efter ett tag. Följ
gärna upp med frågor om hur eleverna tyckte att det gick och varför.
Här bör man gärna ha ett antal volleybollar (då de är lättare att fånga) men det går också bra med
tennisbollar.
1. Dela in gruppen i grupper om 4-5 deltagare som ställer sig i en ring. Alla grupper får var sin
boll.
2. Bollen ska nu kastas/skjutas upp i luften med händerna och den som gör det ska säga ett ord
spontant. Personen som tar emot bollen, genom att skjuta upp den direkt, måste samtidigt säga
ett ord som börjar med den bokstav ordet innan slutade på. Bollen flyger iväg igen och då är
det nästas tur att göra samma sak och bollen flyger vidare. Obs! Bollen får aldrig vara stilla och
heller aldrig landa på golvet/marken. Inled gärna med att säga att det säkert kommer att dyka
upp en massa ord i stunden som inte betyder något och att de orden också är helt okej.
Diskutera gärna kring att ha kontroll resp. att släppa kontrollen. Vad händer när man släpper kontrollen
d.v.s. när man låter höger hjärnhalva få mer plats? När är det bra resp. dåligt? Läs gärna Tilde Björfors
text under INLEDNING. Är det lättare att släppa kontrollen när man är barn än när man är vuxen?
Syfte: Att öva kommunikationen mellan hjärnhalvorna, sin egen närvaro och koncentration. Bli
uppmärksam på vad som händer när man inte har kontroll utan tvingas vara spontan.
Adrenalin, rädsla och akrobatik
Se övning under Kemi
7

BILD
Färger, känslor och akrobatik
Till den här övningen behövs långa våder av papper som sätts upp på väggar, golv och gärna i taken.
Det behövs även målarmaterial som penslar, färg, kritor m.m. Gärna så mycket material och redskap
som möjligt och med bakgrundsmusik från föreställningen av Rebekka Karijord (YouTube/Spotify)
1. Låt eleverna tänka tillbaka till föreställningen för sig själva, gärna genom att blunda. Fråga dem
om vad det är för känsla eller känslor som kommer upp.
2. Be dem nu att välja två färger som för dem representerar känslan/känslorna.
3. Sätt på musiken, om du har. Låt dem nu, utan att prata med varandra, måla med sina två färger
på de papper som sitter uppsatta. Alla målar på alla papper och alla hjälps åt så att man når dit
man vill måla. Låt dem ta hjälp av möbler och varandra.
4. När ni har målat ett längre tag, minst 15 minuter, så får alla gå runt och titta på konstverken.
5. Be alla forma sina händer som om de vore en liten ram. De får därefter gå runt och hålla sin
”ram” över de olika våderna med färg och välja ett parti som de tycker om. Be dem klippa ut
det partiet. Obs! självklart måste de kolla av så att ingen annan vill ha samma parti eller en del
av det. Kom överens.
6. Skapa en ram i papper till ditt konstverk.
7. Ge konstverket ett namn och sätt upp på väggen.
Låt gärna alla gå runt och titta på varandras bilder och låt de som vill kommentera sin egen bild göra
det. Vill man så kan man fortsätta med att skapa en rörelse till bilden.
Syfte: använda föreställningen som inspiration till ett arbete kring sina egna känslor och skapande. Att
släppa kontrollen och arbeta på ett nytt sätt tillsammans.
SAMHÄLLSKUNSKAP
Diskutera
Vad tror ni Tilde Björfors menar när hon säger att det är ett samhällsproblem att höger
hjärnhalva inte får mer plats? (se under INLEDNING)
Syfte: att reflektera kring de två hjärnhalvorna och samhällets värderingar av olika
egenskaper/kunskaper.
Risker/Misslyckanden och Möjligheter
Se övning under Svenska & Drama. Utveckla den gärna vidare kring risktagande som individ kontra
samhälle.
8

MATEMATIK
Jonglering
Till den här övningen behövs två bollar per person. Det får gärna vara jongleringsbollar men går lika
bra med tennisbollar eller liknande.
1. Dela upp gruppen i par. Låt varje par hitta på ett kast som motsvarar en av siffrorna från 1-15
(eller färre siffror om ni är färre i klassen). Ett kast kan vara från den ena handen till den andra,
från den ena handen till den andra fast bakom ryggen, från den ena handen till den andra men
väldigt högt o.s.v.
2. Låt paren visa sitt kast och den siffra det motsvarar. Därefter provar alla kastet på egen hand så
att det sitter. När alla par har visat det kast de hittat på och visat det för resterande grupp har ni
tillsammans 15 olika kast som fr.o.m. nu motsvarar värdet 1-15.
3. I paren ska de nu sätta ihop en serie av kast som tillsammans blir en summa, t ex 9, som de ska
memorera för att kunna visa upp. Ståendes bredvid varandra i paret blir det som en liten
koreografi. Obs! kasta enbart till dig själv – som om du jonglerar.
4. Be paren visa upp sin serie/koreografi av kast inför resten av klassen. När de är klara så får
publiken gissa summan.
5. Gör likadant, två och två, men bestäm en slutsiffra som alla ska räkna ihop med hjälp av kast.
Låt dem visa de olika koreografierna för varandra - kanske till musik som de själva väljer.
6. Prova att använda flera räknesätt.
Notera! I jonglering använder man sig av något som heter Site swaps som är ett räknesätt för att veta
hur man ska placera bollarna för att de olika kastkombinationerna ska fungera tillsammans. Om ni vill
veta mer om Site swaps, gå in på t ex www.juggling.org.
Syfte: att låta räknandet gå ut i kroppen, prova jonglering och tänka ”utanför boxen”.
9

FYSIK
Gravitation
1. Skicka runt en plastpåse som står i handen, i gruppen. Varför står påsen?
2. Låt eleverna stå på en stol och falla bakåt i de andra elevernas famnar.
Hur många måste man vara för att fånga? Spelar det någon roll hur lång den som faller är eller
hur tung hon/han är?
3. Räkna ut studsmöjligheten på olika bollar. Hur kommer det sig att de studsar olika? Hur räknar
man ut det?
Hur mycket rörelseenergi försvinner eller omvandlas?
Avsluta gärna med plastpås-kull (se övning under IDROTT).
Syfte: koppla ihop fysisk aktivitet, som nycirkus, med naturlagarna
SLÖJD
Scenografi och kostym
Märk! Samarbeta gärna här med t ex Svenska eller Drama där eleverna får skapa en historia att gestalta
en historia att använda här.
Dela in dem i grupper.
1. Låt eleverna prata om allt, förutom artisterna, som var på scenen i föreställningen. Skriv upp
några frågor som de kan fundera över som t ex hur såg det ut runtomkring artisterna, varför såg
det ut så och vad hade artisterna på sig?
2. Varje grupp får i uppgift att skapa en egen cirkusscenografi eller en cirkuskostym. Förbered ett
bord med olika material, som de kan inspireras av, beroende på vilket ämne du undervisar i.
3. Låt dem presentera det de skapat för varandra och den eventuella berättelse materialet är
kopplat till.
Syfte: att få utveckla sin upplevelse av föreställningen och själva skapa nytt.
10

HISTORIA
Presentation
På vår hemsida finns en bilaga kopplad till den här handledningen. Där finns en del som handlar om
Cirkusens och Nycirkusens historia som ni kan använda er av i den här övningen.
1. Låt eleverna läsa materialet och i mindre grupper välja någon del av Cirkusens historia som de
vill fördjupa sig i. Förslag på teman kan vara: hur såg cirkusen ut alldeles i början? Vad var det
som gjorde att nycirkusen kom till? Har män resp. kvinnor haft samma funktioner hela tiden
och hur ser det ut idag? Varför? Låt dem söka information på egen hand.
2. Be dem därefter att använda det de hittat och skapa en presentation på valfritt sätt men att de
gärna får använda nycirkus, som t ex akrobatik, i presentationen. Man kan berätta något, visa
eller skapa egna nummer kopplade till sitt material
Koppla gärna ihop de tidsepoker de berör med det som hände i Sverige/Europa/världen under
motsvarande period.
Syfte: Få en förståelse för nycirkus och varför den ser ut som den gör idag. Se hur saker och ting
påverkar varandra, förändras och skapar samtid som blir till historia.
Fofo Rakez, Fotograf Mattias Edwall
11

SVENSKA & DRAMA
Risker/Misslyckanden och Möjligheter
Övning 1
Dela in klassen i grupper med 4-5 personer i varje grupp. Arbeta utifrån foton på karaktärerna från
föreställningen. Du kan skriva ut bilderna från: Cirkus Cirkörs pressrum på
www.pressbild.com/cirkus_c (läs under Wear it like a crown)
1. Dela in dem i smågrupper. Låt dem diskutera: Vad tror du att den här karaktären är rädd för?
Vem tycker du är stark och varför? Finns det någon av dem som är svag? Varför? Låt dem
också fundera över vilka risker de tycker att varje karaktär tar i föreställningen. Be varje grupp
skriva ner det de kommer fram till.
2. Be dem sedan lämna sin lapp vidare till en annan grupp. Låt dem läsa igenom det som skrivits
av den andra gruppen och jämföra med det de själva skrev/tyckte. Har ni tänkt likadant?
Diskutera: Vad är det som gör att vi tycker att någon är svag/stark? Kan en tjej anses svag för något
som en kille anses stark för och tvärtom? Varför?
Obs! Samla gärna in det eleverna skrivit inför ev. fördjupningsarbete (se bilagan på www.cirkor.se)
Syfte: att reflektera kring de karaktärer de mötte i förställningen och koppla tematiken till sig själv och
våra fördomar om andra.
Övning 2
Låt dem diskutera följande:
Vad är egentligen en risk? Vilka risker skulle ni vara beredda att ta och varför är ni beredda att ta dem?
Vilka risker/misslyckanden är ni mest rädda för och varför?
1. Därefter väljer varje grupp ett risktagande eller ett misslyckande som de gör en rörlig bild av
med hjälp av sina egna kroppar.
2. Låt varje grupp visa sin rörliga bild för de andra. Publiken får gissa vilken risk/misslyckande
som gruppen visar.
3. När varje grupp redovisat sina bilder låter du grupperna jobba vidare med dem. De ska utgå
från sin egen bild och utifrån den göra en spelscen där riskerna/misslyckandena förvandlas till
en möjlighet.
Som avslutande steg kan man låta grupperna sätta ihop sina rörliga bilder och scener till en egen
nycirkusföreställning. Samarbeta då gärna med Idrott, Bild och Slöjd.
Syfte: att våga stå inför gruppen och prata/göra något nytt samt att reflektera kring föreställningens
tematik och att misslyckanden är en del av livet som kan vändas till möjligheter.
12

En sak kan vara många saker
En sak, t ex en borste, tas upp och används som någonting annat t ex som en bok.
Syfte: att öva sin fantasi och att släppa kontrollen.
Berättande
Låt eleverna gemensamt återberätta föreställningen som de kommer ihåg den – utan att korrigera eller
rätta. Som lärare skriver du bara ner det de berättar och leder samtalet vidare för att kunna
sammanfatta deras gemensamma version på bästa sätt. Obs! låt det ta den tid det tar.
Be nu eleverna att spela upp det de berättat, från början till slut, med max 20 minuters förberedelsetid.
Låt alla vara/agera det de vill även om det innebär 4 personer som gör samma karaktär.
Syfte: rikta uppmärksamheten på våra olika upplevelser av samma sak, öva samarbete och skapande
tillsammans samt att släppa kontrollen över berättelsen.
Fantasi
Låt alla sitta i en ring. I mitten lägger du 4-5 föremål som t ex. en bok och en sko m.m. Dela in dem i
grupper. Varje grupp får förbereda en scen där de använder föremålen på så många sätt som möjligt.
Ge dem en ganska kort förberedelsetid. Påminn eleverna om att man under uppspelets gång kan få nya
idéer som man ska bejaka. Uppmuntra gärna till att de gör det så fysiskt som möjligt d.v.s. använder
sig så mycket som möjligt av kroppen med inspiration från föreställningen.
Syfte: att träna fantasin, bryta mönster och att se möjligheter i det som dyker upp utan att låta vänstra
hjärnhalvans kontrollbehov ta över
Individuellt arbete
Vilken dröm skulle du vilja leva? Vad har du för talanger? Vad är du bra på? Vilka risker är du beredd
att ta för att nå dit? Vilken är din största rädsla?
Be dem att spara sin text eller samla in texterna inför en ev. fördjupande övningar i bilagan.
Syfte: att knyta ihop föreställningens teman med sina egna tankar och att se sina möjligheter
13

MUSIK
Lyssna
Spela upp föreställningens ledmotiv WEAR IT LIKE A CROWN, av Rebekka Karijord. Du hittar den
på Spotify och YouTube. Låt eleverna blunda när de lyssnar på musiken och skapa sig en känsla/inre
bild.
1. Låt dem sedan, i grupper om 3-4 personer, berätta vad de fick för känsla och bilder då de
lyssnade på musiken.
2. Ta fram trailern till föreställningen, den hittar ni också på You Tube, och sätt på en annan
musik samtidigt som ni tittar på trailern. Vad säger föreställningen nu?
3. Låt eleverna i mindre grupper söka upp nycirkusnummer på nätet. Låt dem välja ett som de
tycker om och lägga musik till. Låt sedan grupperna visa sina nummer från nätet utan ljud.
Därefter med ljud som de själva valt och slutligen med den ursprungliga musiken. Hur
påverkar musiken numret?
Diskutera gärna om hur ljud och musik påverkar oss.
Syfte: att koppla tillbaka till föreställningen och reflektera kring ljudens påverkan på oss.
Jonglering, rörelse och musik
Se övning under Matematik, Jonglering
IDROTT & RÖRELSE
Hinderbana
1. Låt eleverna blunda och tänka tillbaka till föreställningen. Fråga: kommer det upp någon bild?
Vilken bild är det, i så fall? Låt dem sedan öppna ögonen och sätta sig i mindre grupper och
dela med sig av sina bilder/nummer/scener. Grupperna får sedan komma överens om en
bild/nummer/scen som de vill jobba vidare med.
2. Meddela nu grupperna att de ska bygga en utmaning för de andra grupperna, inspirerad av det
fragment från föreställningen de valt.
3. Låt dem sedan visa sina utmaningar för varandra och hur de fungerar. Vill ni så kan resten av
grupperna gissa kopplingen till Wear it like a crown.
4. Låt nu alla grupper prova varandras utmaningar eller sätt ihop dem till en hel hinderbana som
eleverna får prova. Kom ihåg att uppmuntra till att hjälpa varandra så att alla kan prova allt på
sitt sätt. I nycirkusen är nämligen allt möjligt i kombination med samarbete och tillit.
Syfte: koppla tillbaka till föreställningen och nycirkus samt utveckla det man sett och prova det.
14

Plastpås-kull
Alla har en tom fryspåse som de balanserar i handen, rätt upp.
Målet är att lyckas balansera sin egen samtidigt som man slår ner de andras. Den som har påsen kvar
ståendes i slutet vinner.
Syfte: att öva balans, koncentration samt att bli varm
Nycirkus – vad kan man prova i idrottssalen?
Här nämner vi de olika huvuddiscipliner som finns inom nycirkus och några citat från de artister som
jobbar med dem. Använd gärna detta som inspiration till en lektion kopplad till föreställningen och
nycirkusträning.
Lina
Balans och fokus
Lindanserskan: ”Balans är en ständig rörelse in och ur balanspunkten. En evig strävan efter att nå
den fulländade balansen. Hur man än strävar rör man sig bara hastigt in, och så ur. Så fort man
uppnått balansen kommer man ur balans. Försöker man hålla fast den så faller man.”
Jonglering
Koncentration, koordination, finmotorik och närvaro
Jonglören:”Det är inte fånga som är det primära, det är att kasta. När jag jonglerar är det som att jag
lämnar det som har varit och det som ska bli och går in i rummet ”nu”. Det märkliga är att när jag är
där i ”nurummet” så upplever jag efter ett tag att jag är i alla tider samtidigt. Som att nuet blir större
och rymmer både före och efter. Att samtidigt som jag kastar hinner jag analysera föregående kast och
förbereda nästa. Problem och hinder blir inte till stopp utan samspelar med livet. I nuet växer tiden.
15

Louise Bjurholm och Henrik Agger, Fotograf Mattias Edwall
Akrobatik / Parakrobatik
Styrka, stabilitet & tillit
Akrobaten: ”Självklart är jag rädd! Min kropp är mitt arbetsverktyg. Skadar jag mig är det kört. Jag
är rädd hela tiden. Men jag har övat mig på att inte vara rädd för att vara rädd. När jag ska göra
något svårt brukar jag föreställa mig att jag tar min rädsla i handen och så hoppar jag.”
Luftakrobatik - Trapets
Mod, styrka och i partrapets - tillit
Trapets-flygaren: ”När jag väl har släppt taget om min trapets och är i luften finns det ingen
återvändo... Då kan jag bara flyga och ha tillit… Då måste jag lita på att alla timmar av träning o
förberedelser har etsat sig in i mig och att jag gör det jag ska, när jag ska. Ser jag att jag har hamnat
snett skriker hela mitt medvetande efter att göra en korrigering. Men det är just det jag inte ska!
Catchern korrigerar, jag måste släppa taget och göra allt för att inte göra något alls. Jag överlämnar
mig och litar till att catchern parerar rätt och fångar mig...”
16

TILDE BJÖRFORS / REGISSÖR OCH KONSTNÄRLIG LEDARE
Jag fick en stor fantastisk möjlighet! När jag dök ner i det härliga möjlighetshavet, simmade runt, slog
volter och piruetter var det som om det plötsligt smalnade av. Möjlighetshavet blev i ett accelererande
tempo allt torrare, sinade till en smal bäck och till slut stod jag vid ett uttorkat nålsöga. Utan att jag
hade hunnit märka hur det gick till hade den till synes oändliga möjligheten förvandlats till något
trångt och farligt. Möjligheten hade blivit en risk…
Allt växande föregås av risktagande. Det finns inte en innovation, ett bestående konstverk, en
kärlekshistoria som inte har innehållit ett antal risktaganden. Om det kommer så mycket värdefullt ut
ur risktagandet, varför har det då en så negativ klang? Varför kastar vi oss inte glädjetjutande ut i alla
risker vi står inför? Rädsla för fysiska skador eller risk för egnas och andras liv? Ja, men de flesta
faktorer som hindrar oss kan adresseras till rädslor för saker som inte alls är skadliga. Ingen har hittills
dött av att säga ”jag älskar dig” även om det i stunden kan kännas som om man ska göra det.
När jag hörde Rebekka Karijords låt Wear it like a crown första gången, hörde jag också ledmotivet till
den föreställning jag längtade efter att få arbeta med. Det var som att någon satt toner och ord till de
frågor och tankar som upptog mig. Att bära… Bära realiteten, att det finns en tyngdlag, fysiska och
praktiska förutsättningar som jag måste förhålla mig till för att leva. Rädslor… hur mycket låter vi
rädslor, brister och tillkortakommanden hindra oss? I arbetet med föreställningen Wear it like a crown
har vi låtit karaktärernas rädslor, styrkor och dilemman få vara vägvisande. Utan att värdera har vi lyft
upp det i karaktärernas personliga kronor. Mistress of Mayhem har världens tillit till att kasta sig ut
från ett stup, men skulle aldrig våga lita på någons ord.
När jag nu efter premiären läser artisternas texter till programbladet om vad deras karaktärer bär i sin
krona så slås jag av att de endast beskriver positiva egenskaper. Någonstans under repetitionsprocessen
har de svårigheter som vi lyft fram inte längre blivit hinder eller svagheter att dölja. Artisterna har
arbetat igenom karaktärernas dilemman till en sådan grad att de har förvandlats till styrkor och
möjliggörare. Jag kan inte låta bli att tänka på att karaktärerna har gjort en resa under repetitionsarbetet
som vi alla skulle kunna göra. Om vi istället för att försöka gömma undan och kämpa emot våra och
livets brister och tillkortakommanden… lyfter upp dom så att det blir synligt att däri ligger en
möjlighet till diamanter i vår alldeles egna och unika krona.
Wear it like a crown är min och Cirkus Cirkörs tredje föreställning i vår trilogi om att vara människa.
På olika sätt har alla tre delarna kommit att ha sin underliggande essens i risker och möjligheter, även
om tematiken för varje föreställning har varit en annan. I arbetet med Wear it like a crown har vi mer
17

uttalat gjort en djupdykning i allt vad risker och möjligheter kan vara, på flera olika plan. Som
förberedelse har artisterna arbeta med bland annat femteklassare i Lund och med studenter från Master
in management-programmet på Stockholms Handelshögskola. Gränserna mellan risker och
möjligheterna har suddats ut eller i alla fall blivit mer diffusa för alla inblandade. Föreställningar
vändes upp och ner, det som först ansågs vara risk visade sig också vara möjligheten och tvärt om.
Risken att snubbla inför folk upplevdes jämbördig med risken att dö. En femteklassare såg det som en
möjlighet att inte ha något hjärta för då kan man inte bli sårad. Artisterna fick massor av svar och nya
frågor.
I tre år och parallellt med föreställningarna har jag i mitt forskningsprojekt ”Cirkus som
gränsöverskridare i konst och samhälle” arbetat med cirkusartister runt om i världen som delat med sig
av sina guldgruvor av verktyg för att möta risker och det okontrollerbara. Verktyg som jag har försökt
översätta och använda i mitt arbete som regissör. På samma sätt har jag använt material jag har fått i
samarbetet med olika hjärnforskare. Hur risk och möjligheter lever sitt liv i hjärnan har blivit en
löpande metafor i arbetet med Wear it like a crown. Först en noggrann planering av metoder, principer
och struktur för repetitionsarbetet utifrån vänster hjärnhalvas logik, med avsikt att skapa utrymme för
de principer som vi föreställer oss råder i den högra hjärnhalvan. Inte sudda bort den vänstra halvans
ordning, men jämna ut dess dominans genom att låta den vara underordnad den högra hjärnhalvans. I
vårt laboratorium har vi roat oss med att ifrågasätta rådande regler. Måste upp vara upp och ner vara
ner? Är logik verkligen så logiskt och kan det intuitiva vara det rationella? Och vi har valt att kasta oss
ut i stundtals hämningslösa improvisationer. Tillåtit de infall och situationer som uppstår att få styra
tills tid och rum har fått andra dimensioner. Som någon av artisterna sa: ”Jag upplever inte att vi har
sysslat med vanliga teaterimprovisationer, det är mer som om vi har lekt. Som när man var liten och
leken kunde ta en vart som helst. Leken blev på fullt allvar, som att det blev den som var verkligheten
och ”verkligheten“ påhittad”.
Wear it like a crown är i mycket ett kollektivt arbete där jag har varit motorn och min största uppgift
har varit att ställa frågor, se och plocka upp svaren och göra valen efter en osynlig kompass. Jag har
utmanat mig som markburen luftakrobat. Arbetet med att ha tillit till att alla de parallella processer
som pågår med artisterna, musiken, konstruktion och bygge, mask, kostym och film ska bli till en
helhet som lyfter varandra när de slutligen sätts ihop.
Nej, den här avslutande delen av trilogin gav inte ett slutgiltigt svar som fick frågeställningen om hur
en möjlighet kan förvandlas till en risk att lämna mig. Tvärt om!
18

Det vi har gjort fram till nu är bara början på en ny och mycket större process. Varje dag när vi går upp
på scenen står vi inför en ny risk och en ny fantastisk möjlighet! Den fantastiska möjligheten och alla
risker som vi har antagit i arbetet med skapandet av den här föreställningen har öppnat möjligheten att
få möta er, lärare, elever och publik!
AVRUNDNING
Hoppas nu att ni hittat något att använda er av i er undervisning och att ni hör av er till oss på Cirkus
Cirkör om ni har några frågor eller funderingar eller om ni vill beställa nycirkusbesök till er skola. Gå
gärna in på vår hemsida för mer information, www.cirkor.se.
08-531 998 30/42
cirkus@cirkor.se
Detta inspirationsmaterial är framtaget av Filippa Rinman, pedagogisk utvecklare på Cirkus Cirkör, i
samråd med; Inger Jungehall, Martin Zetterlund och Linda Petersson, nycirkusartister och pedagoger, i
augusti 2011. Det är en bearbetning av ett tidigare material som framtogs av Monica Nyberg, lärare,
skolledare och dramapedagog samt Maria Karlsson, dramapedagog.
Kompletterande texter i bilagan är producerade av: Tilde Björfors och Kajsa Balkfors Lind, Cirkus
Cirkör samt Tomi Purovaara, direktör för Finlands cirkusinformationscentrum och CIRKO, centret för
nycirkus.
Bägge materialen är framtagna i samarbete med Kulturen i Botkyrka/Botkyrka kommun.
19