Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
36 Bohusläns museum 2006:30<br />
i högen. Fyndposten F8 kan utifrån den bevarade dokumentationen inte<br />
lägesbestämmas närmare än till skärvstenshögen. Fyndposten F150 kan knytas<br />
till skärvstenshögens centrum nära de senare gravläggningarna liksom<br />
F151 som dessutom tillhör samma fyndenhet som en skärva som daterats<br />
till yngre romersk järnålder (F76).<br />
Om benen inte skulle ha med den ursprungliga skärvstenshögen att göra<br />
förefaller kanske tolkningen som avfallsdeponering troligare. Anläggningens<br />
oregelbundna och svåravgränsade form talar också för att den inte har<br />
anlagts för att kommunicera monumentalitet. Frågan är då istället vilken<br />
typ av aktiviteter som givit upphov till allt detta avfall. Det fåtal stolphål<br />
som finns strax nordost om skärvstenshögen tycks inte utgöra spår av hus<br />
och av dateringarna att döma förefaller de flesta lämningarna ha tillkommit<br />
efter det att skärvstenshögen anlades. Skärvstenshögen utgörs inte enbart<br />
av eldpåverkad sten utan innehåller också en betydande andel större,<br />
obrända stenar. Det kan tolkas som att högen även använts för deponering<br />
av röjningssten. Det är rimligt eftersom skärvstenshögen befinner sig på ett<br />
impediment mitt i odlingslandskapet. Förekomsten av brända sädeskorn<br />
under högen stärker också en koppling till jordbruksaktiviteter.<br />
Sammanfattningsvis ger anläggningen främst intryck av att ursprungligen<br />
ha varit en deponi för avfall och spill från aktiviteter som kan knytas<br />
till jordbruk. Det betyder dock inte nödvändigtvis att en rituell funktion<br />
helt kan uteslutas.<br />
D e n f y r kantiga härden<br />
En andra fas i utnyttjandet av platsen representeras av den stora fyrkantiga<br />
härden A155 cirka 40 meter norr om skärvstenshögen. Den har 14 C-daterats<br />
till 1000–830 f.Kr. (Poz-7630, 2σ). Intervallet medger visserligen en<br />
90-årig överlappning mellan dateringarna av härden och skärvstenshögen,<br />
men medan skärvstenshögen dateras på korn, som knappt har någon<br />
egenålder, har härden daterats på träkol av ask som kan nå en ålder<br />
av över 250 år (bilaga 4.). Dessutom innehöll härden välbevarade delar av<br />
ett rabbat kärl utan rabbning på mynningen (grupp B). Då övergången<br />
till kärl utan rabbning på mynningen anses ha skett omkring 825 f.Kr. är<br />
dateringen alltså mycket tidig. Om kronologin ska anses gälla bör härden<br />
ha använts under den senare delen av 800-talet f.Kr. eller kring mitten av<br />
bronsålderns period V.<br />
Härdens funktion är oklar, men den tydliga, rektangulära formen har<br />
uppenbart varit viktig. Anläggningsbeskrivningen anger att endast de östra<br />
och centrala delarna varit utsatta för eld, medan västsidan tycks ha varit<br />
opåverkad. Förmodligen härrör fyllningen med skörbränd sten och kol av<br />
ask och björk från processen. Kanske kan anläggningen tolkas som någon<br />
form av torknings- eller rostningsanordning. Det skulle i så fall förklara de
Change language