You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
28 Bohusläns museum 2006:30<br />
resten fanns utspridda i andra anläggningar av boplatskaraktär. Ett fåtal<br />
fynd utgjordes av lösfynd som framkom vid schaktningen. Flest fyndposter<br />
utgörs av flinta, tätt följt av keramik som dock har en större sammanlagd<br />
vikt än flintan. I vissa anläggningar påträffades bränd lera som ej tillvaratogs.<br />
I förekommande fall är detta angivet i beskrivningen. Material<br />
av sentida karaktär har heller inte tillvaratagits. En fyndpost (F26) insamlades<br />
som slagg. Vid senare påseende har den dock kommit att tolkas som<br />
en naturlig järnutfällning och har gallrats.<br />
K e ra m i k<br />
Totalt framkom närmare 3,8 kg keramik fördelad på 46 fyndposter vid<br />
undersökningen. Därav kunde omkring 2,4 kg relateras till gravarna och<br />
fyllningen i skärvstensflaket A761. Den största fyndposten utgjordes av en<br />
gravurna på 0,9 kg i gravgömman A747 (Grav 3) följd av keramiken i gravgömman<br />
A879 (Grav 1) på 0,5 kg, som dock kan ha utgjorts av flera kärl.<br />
Keramiken har registrerats av Torbjörn Brorsson vid Kontoret för Keramiska<br />
Studier i Landskrona. Han har dessutom analyserat tunnslip av två keramikfragment<br />
(bilaga 9). Dessutom har två skärvor analyserats vid Arkeologiska<br />
Forskningslaboratoriet vid Stockholms Universitet med avseende på organiska<br />
spår efter kärlens användning (bilaga 10).<br />
Av de insamlade fragmenten var omkring hälften rabbade. Detta placerar<br />
dem typologiskt i yngre bronsålder fram till äldre förromersk järnålder.<br />
Man skiljer mellan kärl som är rabbade hela vägen upp till mynningen, så<br />
kallade grupp A-kärl, och sådana där mynningen och en bit av halsen är<br />
fria från rabbning och glättade, så kallade grupp B-kärl. Det föreligger en<br />
kronologisk skillnad mellan grupperna och övergången från grupp A till<br />
grupp B anses ha skett ganska hastigt. I väl daterade sydskandinaviska kontexter<br />
har övergången bestämts till omkring 825 f.Kr (Stilborg 2002:82ff). Ett<br />
kärl (F46) som påträffades en bit ner i skärvstenshögens fyllning var rabbat<br />
ända upp till mynningen och ska alltså föras till grupp A. Kärlet var ganska<br />
stort och förelåg också i stora, välbevarade skärvor, vilket talar för att<br />
de har deponerats kort efter, eller i samband med att det krossats. Åtminstone<br />
ett kärl från härden A155 (F3 och F53) kan bestämmas som den yngre<br />
bronsålderskeramikens grupp B. Härden A155 har genom en 14 C-analys på<br />
förkolnad ask daterats till 1020–830 f.Kr., vilket kan betecknas som tidigt<br />
för keramikstilen även om trädets egenålder på upp till 250 år medräknas.<br />
Eventuellt är det en av de tidigaste dateringarna av grupp B i Skandinavien<br />
(Brorsson 2006:175).<br />
Från skärvstenshögen A761 finns tre fyndposter med keramik av ett grått,<br />
hårt bränt gods med facetterade mynningar och linjedekor. De facetterade<br />
mynningarna daterar dem typologiskt till yngre romersk järnålder.
Change language