älghundsegler på svenska.rtf - Suomen Kennelliitto

REGLER OCH DIREKTIV FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUND OCH 

REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN 

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Regler för jaktprov med älghund 4 

Bedömnings-, förfarings- och tolkningsdirektiv 13 

Direktiv för ifyllande av individuella provprotokollet 34 

Krysstabellen 38 

Raskoderna 46 

Direktiv för prisdomare 47 

Direktiv för vägvisare (guide) 48 

Direktiv för hundförare 50 

Direktiv för provbestyrelsen och ansvarige provfunktionär 52 

Direktiv för överdomare 54 

Anlagsprov på björn, regler 57 

Anlagsprov på björn, tolkningsdirektiv 61 

Bilagor 

Uppskjutande eller inhibering av allmänt prov eller tävling 69 

SKL-FKK:s anhållan om ändring 71 

SKL-FKK:s allmänna bestämmelser om jäv vid utställningar, 

prov och tävlingar 74 

Direktiv för ifyllande av provprotokoll 75 

Utbildning och behörighetskrav för prisdomare och överdomare 

samt verksamhet 81 

Kenneldistriktens numrering 89 

SKL-FKK:s terminslista 90 

Direktiv för användningen av hundpejlare och tekniska hjälpmedel 

i allmänna jaktprov för alla älghundsraser 96 

Granskning av ID-märkningen på utställningar, prov och 

tävlingar fr.o.m. 1.1.2001 97 

SKL-FKK:s vaccinationsbestämmelser 98 

Direktiv för utbildning av provfunktionärer 99 

3

REGLER FÖR JAKTPROV MED ÄLGHUNDAR 

(Godkända av SKL-FKK:s fullmäktige 24.11.1990, tillägg daterade 

13.5.2003) 

1 § Tillstånd för jaktprov 

Dessa regler tillämpas för jaktprov med älghundar, som godkänts av SKL 

FKF:s styrelse eller av kenneldistrikten. 

Kenneldistrikten ger tillstånd till allmänna prov och prov för 

föreningsmedlemmar. 

FKK:s styrelse ger på förslag av rasklubben rätt till landskamper, 

nationella mästerskap och uttagningar inför dessa, samt till andra prov 

som rasklubben arrangerar. 

2 § Provens ändamål 

Provens ändamål är att kunna värdera hundarnas egenskaper till gagn 

för aveln, att hålla älgjakt som hundsport på en hög nivå att utveckla 

samarbetet mellan utövarna av denna hundsport samt att erbjuda 

tävlingsmöjligheter med dessa regler sam grund. 

3 § Provtillstånd och organisation 

Anhållan om rätt att anordna prov görs av förening, som skall vara 

medlem i SKL-Finska Kennelklubben. Medlemskap i rasklubb 

rekommenderas. Arrangerande förening utser en provbestyrelse. Proven 

är antingen allmänna, endast för föreningens medlemmar eller 

öppenklass två veckors prov i samband med älgjakt, samt kamper, i vilka 

deltagande sker enligt särskilda tävlingsregler. Anhållan om prov, som 

godkänns av kenneldistrikten eller av SKL-FKK:s styrelse skall tillställas 

SKL-FKK inom den tidpunkt som bestämts av SKL-FKK:s fullmäktige. 

Anhållan om prov, som står under kenneldistriktens ansvarsområde, skall 

riktas till styrelsen för det kenneldistrikt inom vars verksamhetsområde 

provet anordnas. En kopia av provanhållan skall alltid sändas till det 

kenneldistrikt föreningen tillhör. 

Ur provanhållan skall framgå provets arrangör, provets karaktär, tidpunkt 

och plats för provet, tävlingsklasser och provtid för ett öppenklass två 

veckors prov, deltagaravgiftens storlek, till vem och inom vilken tid 

anmälan och deltagaravgiften skall sändas. 

4

Överdomaren 

När kenneldistriktet beviljar ett prov skall det samtidigt utse en 

överdomare och dennes suppleant, varom arrangerande förening kan ge 

förslag. Ifall kenneldistriktet så fordrar, skall ett förslag finnas. 

Överdomaren och hans suppleant borde helst inte tillhöra den 

arrangerande föreningen. Överdomaren och hans suppleant skall vara av 

SKL-FKK godkända överdomare för jaktprov med älghund. 

4 § Anmälan 

4.1. Anmälan till prov 

Anmälan till prov och erläggande av provavgiften skall göras minst fem 

(5) dagar före provdatum och skall helst göras skriftligt. Provbestyrelsen 

har rätt att godkänna efteranmälningar och för dem uppbära dubbel 

avgift. Den som uteblir från ett prov utan all meddela om giltig orsak har 

inte rätt all återfå provavgiften. Som giltig orsak godkänns hundens eller 

ägarens sjukdom eller påbörjad brunstperiod för tik. Orsaken skall 

anmälas till provbestyrelsen före provets början. 

4.2. Rätt till begränsningar 

Provbestyrelsen har rätt att begränsa antalet deltagande hundar p.g.a. 

organisatoriska orsaker. Hundägaren skall omedelbart informeras om sin 

rätt att delta i provet. 

4.3. SKL-FKK:s anvisningar för framflyttande eller inhibering av 

prov 

( bilaga 1 ) 

5 § Meningsskiljaktigheter och besvär 

( bilaga 2 ) 

6 § Rätt att delta 

Berättigade att delta i proven är endast hundar av rasen spetshund, som 

har erhållit pris på någon av SKL-FKK godkänd utställning. En 

registrerad hund som är minst 9 månader gammal eller för grytprov 15 

månader gammal, får delta i prov och tävlingar utan utställningsresultat i 

5

den lägsta klassen inom följande provslag: skällande fågelhundsprov 

LINT, jaktprov för älghund HIRV, drevprov för drever DRAJ och DKAJ, 

drevprov räv KEAJ, viltspårprov MEJÄ, drevprov för tax MÄAJ, drevprov 

för stövare och beagle AJO samt anlagsprov för grythund LUT. 

I prov med bara en klass får en hund delta utan utställningsresultat, till 

den uppnått ett resultat som berättigar att tävla i en högre klass. Beslutet 

träder i kraft retroaktivt den 1.1.2003, enligt FKK:s fullmäktiges beslut 

3.5.2003. 

På prov får inte delta hund, som är behäftad med smittosam sjukdom, 

inte heller löpsk tik. Dräktig tik får ej delta 30 dygn före beräknad valpning 

eller 42 dygn efter densamma. 

6.1. SKL-FKK:s allmänna regler om jäv på utställning, prov och 

tävling ( bilaga 3 ) 

6.2. Vaccinationsbestämmelser ( bilaga 10 ) 

Hunden skall uppfylla av SKL-FKK och myndigheter fastställda 

bestämmelser om vaccination för att få delta i prov. Bevis över 

vaccinationen skall kunna företes på provplatsen. Provbestyrelsen och 

överdomaren är skyldiga att granska att ingen hund som ej uppfyller 

bestämmelserna i denna punkt kan delta i provet. 

6.3. Bestämmelser för ID-märkning ( bilaga 9 ) 

7 § Tävlingsklasser 

Hunden har rätt att tävla i öppenklass (Ökl) eller segrarklass (SkI), i den 

senare efter det att den har erhållit första pris i Ökl i ett av SKL-FKK 

godkänt prov. 

SKL-FKK:s fullmäktige har på sitt möte den 15.11.1997 beslutat följande 

om byte av klass: 

En hund, som på prov har erhållit ett resultat, som berättigar till att tävla i 

följande övre klass, skall också tävla i den klassen, såvida det inte i 

reglerna för ifråga varande provform finns inskrivet något om 

övergångsperiod eller annat speciellt om byte av klass. 

6

8 § Provdomare 

Provdomarna bedömer hundarna i grupper om två personer, varvid den 

som är gruppdomare skall ha domarkort och god erfarenhet av jaktprov 

med älghund. Den andra kan vara domaraspirant eller någon annan 

person, som är väl förtrogen med älgjakt, där hund användes. Båda 

domarna fyller självständigt i sitt skogskort under provets gång. I 

öppenklass kan en överdomare ensam bedöma hunden. 

Aspiranter 

Till domargruppen kan förutom de två prisdomarna dessutom placeras 1- 

2 domaraspiranter, vars bedömningar dock inte räknas med i hundens 

resultat. Provets överdomare skall vara medlem i SKL-FKK och i 

någondera rasklubben. Gruppdomaren skall vara medlem i SKL-FKK 

eller i en rasklubb. Den andra domaren skall vara medlem i SKL-FKK 

eller i dess medlemsförening. 

Hundföraren 

Om hundägaren är förhindrad, kan han överlåta åt en annan person att 

fungera som hundförare. Denne betraktas då som hans befullmäktigade 

företrädare. Denna befullmäktigade kan inte fungera som domare i 

samma domargrupp, som bedömer hunden. 

9 § Provmarker 

För varje i provet deltagande hund skall reserveras ett tillräckligt stort 

provområde. Arrangören skall försäkra sig om att det i provet finns 

tillräckligt med prisdomare. 

Före provets början utser överdomaren i samråd med provbestyrelsen 

domare till varje provområde, med beaktande av att en av domarna har 

lätt att röra sig och ifall ingen av domarna är bekant med provmarken, 

skall dessutom en vägvisare (guide) utses. 

Lottning av provmarker 

Provmarkerna lottas offentligt för alla hundar, samtidigt för Skl och Ökl 

hundar. I öppenklass två veckors prov godkänner överdomaren provdag, 

provområde och provdomare på förslag av provbestyrelsen. 

Provmarkerna skall befinna sig på måttligt avstånd från 

7

arrangemangsplatsen, så att överdomaren vid behov kan besöka 

provmarken och följa med gruppens bedömning. 

Byte av domare 

Om det uppstår jäv för en utsedd domare, eller om det uppstår andra 

oöverstigliga hinder, kan överdomaren flytta om prisdomare från en 

grupp till en annan även efter lottningen. 

10 § Provtid 

Provet varar en dag. Öppenklass två veckors prov får räcka högst två (2) 

veckor. I detta prov får hunden endast en egentlig provomgång. 

Öppenklass två veckors prov kan inte försiggå samtidigt med annat prov. 

Provet skall vara ett separat övervakat prov. Varje hund ges en minst 

fyra (4) timmars oavbruten söktid, som vid behov kan förlängas ifall 

hunden inte dessförinnan funnit älg. 

Tid för bedömningen 

Då det konstaterats att hunden funnit älg, prövas hunden i högst fem (5) 

timmar. 

Bedömningen skall i allmänhet omfatta fulla provtiden, ifall provet inte 

avbryts av speciella orsaker, om vilka provgruppen genast då möjlighet 

ges, skall anmäla till provet överdomare. 

Provet kan avbrytas om domargruppen och hundägaren enhälligt 

konstaterar, att det inte längre är lönt att fortsätta provet. 

Avbrott i provtiden 

Bedömningen kan avbrytas tillfälligt, om hunden står inför en uppenbar 

livsfara, älgen skjutits, älgen förflyttar sig till sådant område, som inte är 

lovligt provområde eller om det uppstår annan allvarlig störning och det 

inte är motiverat att fortsätta bedömningen. 

Efter ett avbrott i bedömningen skall inte tiden för förflyttning och nytt sök 

räknas med i hundens provtid. Om hunden finner ny älg, skall den få 

fortsätta arbeta med älgen provtiden till slut. 

Bedömningen kan avbrytas endast en gång under samma prov. 

8

Skadad hund 

Om hunden skadar sig under provomgången, antecknas i provprotokollet 

orsaken till skadan och hundens resultat skall då bestå av de 

förtjänstpoäng och felpoäng hunden uppnått före skadan inträffade. 

Beslut om att avbryta provet görs av prisdomaren. 

11 § Uteslutning från provet 

Hunden skall uteslutas från provet, då den genom sin ovilja till samarbete 

stör provets gång eller visar olust att arbeta med älg inom synhåll eller 

om det under provet konstateras att den river älg. Hunden skall också 

uteslutas om den i något moment (gruppens poäng) får högsta möjliga 

felpoäng (10). 

Hunden kan också uteslutas om hundföraren avsiktligt bryter mot 

provreglerna eller kopplar hunden utan prisdomarens lov eller vägrar att 

åtlyda prisdomarens givna direktiv eller befallningar. 

Sjuk hund 

Överdomaren har rätt att förbjuda hund, som konstaterats sjuk, att delta i 

provet eller avbryta provomgången. 

Gruppdomaren har rätt att på samma grunder avbryta hundens 

provomgång samt om hunden inte visar vilja till älgarbete eller om den 

driver älgen stövarlikt, skäller på annat vilt eller husdjur och inte slutar på 

uppmaning. 

12 § Förtjänster 

Hundarna bedöms skilt i öppenklass (Ökl) och segrarklass (SkI), alla 

raser bedöms på samma grunder. 

9

Förtjänstpoäng: 

1. Snabbhet i söket 1 – 10 x 0,5 = 5 p 

2. Sökets omfattning 1 – 10 x 0,5 = 5 p 

3. Förmåga att finna älg 1 – 10 x 1 = 10 p 

4. Avstånd till upptagsplatsen 1 – 10 x 1 = 10 p 

5. Skall på upptagsplatsen 1 – 10 x 1 = 10 p 

6. Ståndskallsarbetets kvalitet 1 – 10 x 1 = 10 p 

7. Vilja att förfölja flyende älg 1 – 10 x 1 = 10 p 

8. Förmåga att ställa flyende älg 1 – 10 x 1 = 10 p 

9. Skalltid 1 – 10 x 1 = 10 p 

10. Skallets hörbarhet 1 – 10 x 0,5 = 5 p 

11. Skallets täthet och täckning 1 – 10 x 0,5 = 5p 

12. Samarbete 1 – 10 x 0,5 = 5 p 

13. Lydnad 1 – 10 x 0,5 = 5 p 

Summa förtjänstpoäng 100 p 

Fel 

Felpoäng: 

1. Brister i jaktlust och uthållighet 0 – 10 p 

2. Drev på älg med skall 0 – 10 p 

3. Skall eller drev på husdjur eller annat klövdjur 0 – 10 p 

4. Skall eller drev på annat vilt 0 – 10 p 

5. Ovilja till samarbete och lydnad 0 – 10 p 

Summa felpoäng 50 p 

Hundens slutliga poängsumma fås genom att avdra felpoängen från 

förtjänstpoängen. 

10

Prisklasser 

Öppen klass: 

I pris 65 poäng 

II pris 55 poäng 

III pris 45 poäng 

Segrar klass: 

I pris 70 poäng 

II pris 60 poäng 

III pris 50 poäng 

I båda klasserna utdelas så mänga första, andra och tredje pris som 

resultaten medgiver. 

Resultatet för öppenklass två veckors prov är fastställt, när alla anmälda 

hundar har provats, provprotokollet är undertecknat och provets resultat 

har offentliggjorts. 

13 § Redogörelse för provets händelseförlopp 

Gruppdomaren är skyldig att förklara bedömningsgrunderna för 

hundföraren under provets gång, samt då provet avslutats förete 

skogskortet utan poängsättning åt hundföraren för möjlighet till 

genomläsning och undertecknande. 

Gruppdomaren skall förete gruppens bedömningskort och avge muntlig 

förklaring om provets förlopp och bedömningsgrunder åt överdomaren. 

Om överdomaren så bestämmer, kan hundägaren vara närvarande vid 

tillfället då bedömningen framläggs. 

Ändring i bedömningen 

Överdomaren har skyldighet att, sen han blivit övertygad om, att hunden 

inte blivit rättvist bedömd enligt utförda prestationer, ändra prisdomarnas 

bedömning efter att först ha diskuterat bedömningsgrunderna med dem. 

Prisdomarna och överdomaren skall med sina namnteckningar fastställa 

provprotokollet. 

11

14 § Tillkännagivande av resultaten 

Provbestyrelsen skall sända det av överdomaren granskade och 

fastställda provprotokollet samt de individuella provprotokollen jämte 

kopior inom en vecka efter provets avslutande till den som beviljat 

provtillståndet. 

Kenneldistriktet skall senast inom två veckor efter provets avslutande 

insända provprotokollen till SKL-PKK och till respektive rasklubb. 

Korrigering av resultaten 

Kenneldistriktet, SKL-PKK och rasklubben skall korrigera gjorda räknefel 

i provprotokollet. 

Direktiv om granskning av provprotokollen (bilaga 4) 

15 § Övriga direktiv 

Om överdomarens, prisdomarnas, hundägarens, vägvisarens och 

provbestyrelsens skyldigheter och uppgifter preciseras närmare i 

separata direktiv. 

16 § Hjälpmedel 

Om tekniska hjälpmedel och deras användning besluter SKL-FKK:s 

styrelse och fullmäktige efter att ha hört rasklubbarna. 

12

BEDÖMNINGS- och TOLKNINGSDIREKTIV 

Godkända i SKL-FKK:s fullmäktige 24.11.1990. Tilläggen, som 

gemensamt uppgjorts av SPJ, SHHJ och SLJ, är godkända av 

Kennelklubbens styrelse den 12.6.2003. 

Allmänt 

Hundarna bedöms i provet enbart utgående från de fakta som 

prisdomarna med säkerhet har iakttagit under provets gång. Vägvisarens 

(guidens) och utomståendes säkra iakttagelser kan tas i beaktande, dock 

ej gällande skalltiden, i det fall att de stöder prisdomarnas iakttagelser 

och om de enligt deras uppfattning är sanningsenliga. 

Alla raser som deltar i prov bedöms på enahanda grunder enligt dessa 

bedömnings- och tolkningsdirektiv. 

Provomgången slutar efter 300 min bedömning. En uppkoppling av 

hunden efter det är inte kontakt, fastän den även skulle ske snabbt. 

Den kortaste sträckan som antecknas är 0,1 km och den kortaste tiden är 

en (1) minut. 

Orsaken till en ofulltalig arbetstid skall antecknas i fältet för 

anmärkningar. 

Fulltalig arbetstid = gruppen konstaterar att hunden har älgarbete. 

Provtiden slutar med fast ståndskall eller gångstånd eller gruppen har 

säkra bevis för att hunden har älgarbete när provtiden utgår. 

Pejlaren kan användas under söket för att säkerställa hundens rörelser, 

under älgarbetet kan gruppen vid behov söka efter hunden med 

pejlarens hjälp. 

Vid användning av pejlaren under söket skall man dock beakta vad som 

är sagt i direktiven om när upptaget ej är hörbart. Överdomaren skall i sitt 

anförande ge direktiv för pejlarens användning enligt reglerna och 

bedömningsdirektiven. Han skall då betona pejlaranvändningens 

inverkan på bedömningen av söket och speciellt den sökrunda, som 

leder till upptag, samt på bedömningen av punkterna 1, 2, 3, 4 och 5. 

Skall på upptagsplatsen skall betraktas som ej hörbart bar i det fall att 

upptagsskallet inte hörs till den plats, varifrån man börjat söka efter 

hunden. 

13

Vid lika resultat avgörs ordningsföljden enligt följande: 

1. mindre antal felpoäng 

2. den längre arbetstiden 

3. den längre skalltiden 

4. den bättre helheten i älgarbetet 

Beaktande av omständigheter 

Bedömningsdirektiven är skrivna för normala, goda provförhållanden. Ifall 

förhållandena är svåra, t.ex. störtregn, storm, besvärliga 

terrängförhållanden eller tjockt snötäcke, ger provets överdomare i sin 

information tilläggsdirektiv för bedömningen. 

Allvarlig störning 

Ifall det under provet uppstår ett allvarligt störningsmoment och detta inte 

kan undanröjas, kan hunden uppkopplas och provet återupptas efter en 

förflyttning till ett annat område. Den tid som åtgår till förflyttningen och 

det nya söket skall i detta fall inte inräknas i provtiden. Provomgången 

kan avbrytas endast en gång på grund av en allvarlig störning. Hundens 

förtjänst- och felpoäng före det störande momentet uppstod skall räknas 

med i slutresultatet. 

Exempel på störande moment är: 

- främmande hund ansluter sig till provhundens arbete 

- pågående älgjakt i området och denna uppenbart stör hundens arbete 

- ett uppenbart faromoment för hunden uppstår under arbetet med älgen 

- hunden skäller på älg som är svårt skadad och som ur 

djurskyddssynpunkt borde avlivas. 

Tolkningen huruvida det är frågan om ett störande moment avgörs i 

provmarken av gruppdomaren och det slutliga beslutet sker i samråd 

med överdomaren. 

Bedömningsskala 

För samtliga bedömningsmoment användes skalan 1 – 10 p. Vid 

bedömningen användes följande uppdelning. 

Berömvärd prestation 9 – 10 p 

God prestation 7 – 8 p 

Nöjaktig prestation 5 – 6 p 

14

Försvarlig prestation 3 – 4 p 

Dålig prestation 1 – 2 p 

Icke konstaterad eller ej tillräckligt utförd prestation bedöms med streck -. 

BEDÖMNINGS-, FÖRFARINGS- OCH TOLKNINGSDIREKTIV 

Sök 

Provgruppen bör sträva till att bedöma hundens sök i sådant område där 

det inte förekommer färska spår av älg. Detta för att få klarhet i hundens 

intresse att söka efter älg. 

Provgruppens vägval i provområdet skall planeras så att man i huvudsak 

går i motvind. Dessutom skall gruppen anpassa sig till hundens sök. 

Markanta förändringar i gångriktningen försöker man göra när hunden är 

i närheten av gruppen. 

För att ge hunden goda förutsättningar till ett bra arbete är det viktigt att 

älgen inte har kännedom om gruppen när hunden hittar älgen. Av den 

anledningen bör man inte påbörja söket för nära en tänkbar 

upptagsplats. Dessutom bör gruppen alltid röra sig försiktigt och undvika 

prat och annan störande verksamhet. 

Att använda pejlaren för att söka hunden skall man ta till först, då man 

märker att hundens sök troligen är utanför hörbarhetsområdet. 

Om hunden hittar älgen snabbt (under första sökturen) och domaren inte 

hunnit bilda sig en uppfattning om hundens sök, skall söket bedömas 

ännu om möjligt efter provtiden om hundägaren så önskar. Helheten på 

älgarbetet får inte förändra bedömningen av det nya söket och upptaget, 

utan de bedöms enligt händelserna. 

Om hundens sökturer är för långa, skriver man i anmärkningarna; söket 

för vidsträckt. 

15

1. Snabbhet i söket 1 – 10 p x 0,5 = 5 p 

Med snabbhet i söket avser man endast hundens rörelser och 

målmedvetenhet under söket med betoning på målmedvetenheten. 

Bedömningen sker utifrån en genomsnittlig prestation under hela 

söktiden. 

Om upptag sker under första sökturen och hundens sök inte kunnat 

bedömas bättre t ex efter provtiden poängsättes enligt följande: 

- snabbt och på berömligt avstånd, högst 9 poäng. 

- om avståndet till upptaget är kortare än berömligt, ges lägre poäng i 

samma relation. 

- ett upptag, som sker på nära avstånd, även om det sker snabbt, 

berättigar inte till berömliga eller goda poäng. 

- ej hörbart upptag, som sker efter första sökturen berättigar till högst 8 

poäng. 

Direktiv för bedömningen 

Berömlig snabbhet 9 – 10 p 

Hundens rörelser är snabba och ivriga. 

God snabbhet 7 – 8 p 

Hundens rörelser är raska. 

Nöjaktig snabbhet 5 – 6 p 

Hundens rörelser är medelmåttliga. 

Försvarlig snabbhet 3 – 4 p 

Hundens rörelser är långsamma. 

Dålig snabbhet 1 – 2 p 

Hundens rörelser är långsamma, mestadels gång. 

16

2. Sökets omfattning 1 – 10 p x 0,5 = 5 p. 

Med sökets omfattning avses hur långt sökturerna sträcker sig från 

gruppen. De bedöms såsom de i medeltal sett ut under sökperioden. När 

man bestämmer medeltalet skall inte beaktas helt avvikande söktur(er). 

Om upptag sker under första sökturen och hundens sök inte kunnat 

bedömas bättre t ex efter provtiden poängsättes enligt följande: 

- snabbt och på berömligt avstånd, högst 9 poäng. 

- om avståndet till upptaget är kortare än berömligt, ges lägre poäng i 

samma relation. 

- ett upptag, som sker på nära avstånd, även om det sker snabbt, 

berättigar inte till berömliga eller goda poäng. 

- ej hörbart upptag, som sker efter första sökturen berättigar till högst 8 

poäng. 

Berömlig omfattning 9 – 10 p 

Söket sträcker sig framför och till sidorna om gruppen. 

Sökturerna är i allmänhet 10 – 25 min. 

God omfattning 7 – 8 p 

Söket sträcker sig framför och till sidorna om gruppen. 

Sökturerna i allmänhet 5 – 15 min. 

Nöjaktig omfattning 5 – 6 p 

Sökturerna är i allmänhet 5 – 10 min. 

Försvarlig omfattning 3 – 4 p 

Sökturerna är 2 – 5 min. 

Dålig omfattning 1 – 2 p 

Sökturerna är korta och under 2 min. långa. 

Till söket hör i normala fall att hunden håller kontakt med gruppen med 

jämna mellanrum. Ifall intervallerna på sökturerna utan konstaterad orsak 

är alltför långa - i medeltal klart över 25 min. - och därmed inverkar 

menligt på gruppens förflyttning, noteras i anmärkningsfältet att söket 

varit för vidsträckt. 

Betecknande hos en hund med ett vidsträckt sök är, att den ofta söker 

upp gruppen genom att följa spåren. Detta är fullt godtagbart och verkar 

inte nedsättande. 

Om hunden inte söker alls, avslutas provet efter 60 min. 

17

3. Förmåga att finna älg 1 – 10 p x l = 10 p. 

Med förmågan att finna älg avses hundens förmåga att utnyttja 

sökturerna och sina sinnen för att hitta älg. Vid bedömningen kontrollerar 

man hundens effektivitet att använda sina sinnen och terrängen till godo. 

Typiskt för en hund med berömlig förmåga att finna älg är, att den hittar 

älgen snabbt med hjälp av vindvittring. 

En erfaren hund kan hitta älg genom att spåra även gamla spår. 

Spårning skall anses som en god egenskap i svåra förhållanden. 

Ett effektivt och snabbt resultat på eget initiativ skall premieras. 

Förmåga att finna bedöms genom tid i relation till avstånd och då jämförs 

följande detaljer: 

- söktid 

- den sträcka som hunden tillryggalagt, alltså avståndet från 

den plats där sökturen påbörjades till den plats där älgen 

hittades 

- längden på den söktur, som ledde till upptag 

- avstånd till upptaget 

- förhållandena på terräng och väderlek 

Om den sträcka hunden tillryggalagt är lång och avståndet till 

upptaget kort, eller om det åtgått lång tid, är förmågan att finna av låg 

klass. 

Förutsättningar för att använda berömliga och goda poäng (7-10) är 

att avståndet till upptaget är minst 0,5 km. 

Om upptag sker under första sökturen: 

- på berömligt avstånd, på eget initiativ och snabbt, ges 10 poäng. 

- på nära avstånd, även om det sker snabbt, berättigar inte till berömliga 

eller goda poäng. 

- inte hörbart upptag, högst 8 poäng. 

Berömlig förmåga att finna älg 9 – 10 p 

Älgen hittas snabbt sedan hunden kommit på älgens uppehållsplats eller 

fått vetskap om den med sina sinnen. 

Sök och upptag är resultat av hundens egen företagsamhet. 

18

God förmåga att finna älg 7 – 8 p 

Älgen hittas rätt snabbt på grund av ovan angivna orsaker men 

effektiviteten är enligt domarna inte av berömlig art. 

Nöjaktig förmåga att finna älg 5 – 6 p 

Älg hittas efter en längre tids sökande fastän terrängen och 

förhållandena skulle varit goda för ett snabbt upptag med 

hjälp av sinnena. 

Försvarlig förmåga att finna älg 3 – 4 p 

Älg hittas efter en längre tids sökande trots att klara tecken på 

älgförekomst och goda förhållanden råder. 

Älgen stöter ihop med gruppen eller står inom synhåll för gruppen. 

Hundens intresse riktas mot annat vilt. 

Dålig förmåga att finna älg 1 – 2 p 

Som i det föregående, men gruppen måste påtagligt hjälpa hunden. 

Gruppen stöter älgen. 

Inget upptag bedöms med streck (-) 

4. Avstånd till upptagsplatsen 1 – 10 p x 1 = 10 p. 

En bra och erfaren hund använder sig av terrängen och sinnena för att 

hitta älg på långt avstånd. 

Vid upptag skall provgruppen omedelbart stanna upp på ett tillräckligt 

långt avstånd i motvind och försöka uppskatta avståndet till 

upptagsplatsen. Avståndet borde senare kontrolleras genom 

spåriakttagelser eller på annat noggrant. Om hunden med säkerhet har 

flera upptag, bedöms prestationen enligt det längsta upptaget. 

Avståndet till upptagsplatsen är i allmänhet avståndet mellan gruppen 

och upptagsplatsen. 

Skall noggrant utredas i terrängen. 

Om man under sökturen som leder till upptag använder pejlaren, bil 

eller på annat sätt söker hunden förrän upptaget konstateras, skall 

upptaget bedömas som ej hörbart. Skall på upptagsplatsen skall 

betraktas som ej hörbart även i det fall då gruppen klart förflyttar sig 

med hjälp av pejlare under den söktur som leder till upptag och gruppen 

hör när upptagsskallet börjar, och skallet inte hörs till platsen, varifrån 

19

man börjat söka hunden. 

Vid ej hörbart upptagsskall mäts sträckan från platsen där man senast 

såg hunden till den plats där hunden hittas i älgarbete. 

Avståndet bedöms enligt vidstående tabell. 

Avstånd i km poäng 

under 0,1 1 p 

0,1 2 p 

0,2 3 p 

0,3 4 p 

0,4 5 p 

0,5 6 p 

0,6 7 p 

0,7 8 p 

0,8 9 p 

0,9 10 p 

5. Skall på upptagsplatsen 1 – 10 p x 1 = 10 p. 

Med skall på upptagsplatsen avses hundens förmåga att få älgen att 

stanna på upptagsplatsen. För detta fordras det klokhet och 

ändamålsenlighet av hunden samt att den närmar sig älgen varsamt och 

börjar skallet lugnt och väl anpassat till älgen. 

Ifall älgen vid upptaget är på en öppen plats och p.g.a. detta förflyttar sig 

en kort sträcka, max. 0,5 km, för att söka skydd, skall detta inte verka 

nedsättande i bedömningen. Orsaken till förflyttningen skall man vara 

alldeles klar. 

Det är fråga om skall på upptagsplatsen då ståndskallet 

inte förflyttar sig från upptagsområdet. Pauser på under 

2 min., 1 (en) kontakt, mm, inräknas i skall på 

upptagsplatsen och bryter inte skall på upptagsplatsen. 

Alla över 2 min. långa pauser avbryter skall på upptaget 

och hundens skall på upptagsplatsen bedöms fram till 

en sådan paus. 

20

En andra (2: a) kontakt avbryter skall på upptaget, även 

om kontakten skulle ske på under 2 min. tid. 

Ifall det sker en förflyttning från platsen för upptaget, 

skall den betraktas antingen som gångstånd eller 

följande av flyende älg. 

Om hunden har två eller flera upptag med ståndskall på upptagsplatsen, 

bedöms det enligt medeltal av poängen, varje upptag bedöms skilt, 

poängen adderas och divideras med antalet upptag. 

Ståndskall på upptagsplatsen får inte fortsätta onödigt länge utan man 

skall också pröva hundens övriga egenskaper. 

Första stöt försöker domaren göra efter 120 min. skalltid och allra senast 

efter 150 min. skalltid på upptagsplatsen. 

Följande direktiv användes vid bedömningen: 

Berömligt skall på upptagsplatsen 9 – 10 p 

Älgen blir på upptagsplatsen eller dess omedelbara närhet och 

ståndskallet varar minst 60 min. 

Gott ståndskall på upptagsplatsen 7 – 8 p 

Efter en kort förflyttning stannar älgen i närhet av upptagsplatsen och 

ståndskallet varar i minst 30 min. 

eller älgen blir på upptagsplatsen i 15 – 30 min. 

Nöjaktigt ståndskall på upptagsplatsen 5 – 6 p 

Älgen förflyttar sig omedelbart 0,3 – 1 km och hunden får fast ståndskall 

eller 

älgen blir på upptagsplatsen i 5 – 15 min. eller 

skallet börjar med gångstånd som varar i ca 30 min. 

Försvarligt ståndskall på upptagsplatsen 3 – 4 p 

Älgen förflyttar sig genast över 1 km och blir i fast stånd eller gångstånd 

eller 

älgen blir i fast stånd på upptagsplatsen mindre än 5 min. 

Dåligt ståndskall på upptagsplatsen 1 – 2 p 

Hunden skäller några serier varefter älgen flyr långt. 

Inget ståndskall på upptagsplatsen bedöms med streck ( - ) 

21

Om ståndskallets början på upptagsplatsen vid goda förhållanden inte 

kan bestämmas ( ej hörbart upptag) skall man ge hunden högst 6 p, 

fastän hunden för övrigt skulle uppvisa god skicklighet att ställa älg. 

Eventuella yttre störningar skall beaktas i bedömningen. 

6. Ståndskallsarbetets kvalité 1 – 10 p x l = 10 p. 

Med kvalité avses andelen fasta ståndskall av hela älgarbetet. Ju längre 

hunden med sitt skall och uppförande får älgen att stå, dess lättare är det 

att få skottillfällen och således lyckas i praktisk jakt. 

Hunden bör ges tillfälle att visa sin förmåga, utan att den störs i onödan. 

Således skall man inte närma sig ståndet förrän hunden arbetat 90 

minuter med älg. Dessutom skall man gå varsamt fram för att få det 

första skottillfället, om möjligt utan att röja sig för älgen. Om hunden med 

sitt beteende lockar ut älgen ur täta snår för skottillfälle, skall detta vara 

hunden till förtjänst. 

De i reglerna angivna minimikraven vad tiderna beträffar skall 

uppfyllas när man ger poängen. 

Ifall arbetet innehåller brister, ex för få skottillfällen, kan man ge lägre 

poäng än vad tiderna skulle berättiga till. 

Föret och domarens skicklighet att närma sig ståndskallet skall beaktas 

vid bedömningen. 

Som skottillfälle kan godkännas om domaren närmat sig ståndskallet och 

ser älgen eller under svåra förhållanden kan se en del eller konturerna av 

älgen. 

Överdomaren skall poängtera skottillfällenas betydelse i sitt anförande. 

Följande direktiv användes: 

10 p AT= 300 min. Fast ståndskall i minst 180 min. 

Andelen gångstånd < 10 % av skalltiden. Minst 3 

skottillfällen (SK). 

9 p AT inemot 300 min., för övrigt som i 

föregående. Minst 2 st. SK och dessutom 

möjlighet att försöka få ett tredje SK. 

22

8 p AT > 240 min. Fast ståndskall > 120 min. 2 st. SK 

7 p Som i det föregående men bara 1 st. SK samt 

möjlighet att försöka få ett andra SK. 

6 p AT < 240 min. Fast ståndskall > 90 min. och 1 st. SK 

5 p Som i det föregående. Möjlighet att försöka få ett SK. 

3 – 4 p Fasta ståndskallstiden 60 min. eller gångståndskall i över 120 

min. 

1 – 2 p Fasta ståndskallstiden minst 20 min. eller gångståndskall i 

över 60 min. 

Om fasta ståndskallstiden är under 20 min. ges i detta moment ett streck 

(-) 

7. Viljan att förfölja 1 – 10 p x 1 = 10 p. 

Med viljan att förfölja flyende älg avses det, då hunden upptar förföljandet 

av flyende älg och eventuellt får förnyad kontakt med den. Med flyende 

älg avses då älgen av sig själv eller på grund av gruppens åtgärder flyr. 

Vid bedömningen skall dock huvudvikt fästas vid den flykt, som är ett 

resultat av provgruppens åtgärder. 

Förföljandet bedöms enligt konstaterad flyktsträcka. Förföljandet kan 

också bedömas enligt den tid som åtgått, dock med en viss reservation. 

Om hunden efter en kraftig stötning tar kontakt med provgruppen och 

omedelbart återupptar förföljandet på eget initiativ, skall förföljandet 

bedömas som oavbrutet. 

Om hunden simmande förföljer älg, räknas det som en speciell förtjänst 

för hunden. 

De i reglerna angivna minimikraven vad tiderna beträffar skall 

uppfyllas när man ger poängen. 

Berömligt resultat fordrar att hunden följer älgen efter minst 3 

stötningar i minst 4 km och få nya ståndskall efter varje stöt, eller 

att det finns säkra bevis för att hunden följt älgen. 

23

10 p Sammanlagt förföljande > 4 km 

9 p Sammanlagt förföljande < 4 km, eller ett förföljande 

på > 3 km med nytt ståndskall 

8 p Sammanlagt förföljande > 3 km, eller ett förföljande > 

2 km med nytt ståndskall 

7 p Sammanlagt förföljande < 3 km 

6 p Sammanlagt förföljande > 2 km 

5 p Sammanlagt förföljande < 2 km 

3 – 4 p Hunden förföljer flyende älg 0,5 –1 km. 

1 – 2 p Hunden förföljer flyende älg under 0,5 km 

Ifall hunden inte alls förföljer flyende älg, ges streck (-). 

Endast förföljande, även om det är ihärdigt men utan nytt 

ståndskall eller säkra bevis för att hunden förföljt älgen bedöms 

med högst 6 p. 

Alla förflyttningar, som testar hundens vilja att förfölja älgen skall 

betraktas som förföljanden. 

En stöt kan vara beroende av: 

- gruppen 

- utomstående 

- av okänd anledning 

- hunden 

Gångstånd är inte förföljande. 

24

8. Ställande av flyende älg 1 – 10 p x l = 10 p. 

Med hundens förmåga att ställa flyende älg avses förmågan att stanna 

flyende älg och få nytt ståndskallsarbete. 

Hunden skall försöka stanna älgen snabbt och använda sig av terrängen 

vid förföljandet för att snabbt komma framför älgen. Hunden kan också 

följa lugnt efter, utan att störa den flyende älgen, som då lugnar sig och 

stannar upp, varvid hunden hinner i fatt den. För att uppnå en utmärkt 

prestation skall hunden vara aktiv vid försöket att stanna älgen. 

För att hundens förmåga att stanna och ställa flyende älg tillräckligt skall 

kunna prövas, skall gruppen upprepade gånger stöta älgen. Vid första 

försöket skall älgen stötas försiktigt och tillräckligt långt ifrån. 

Följande gånger älgen skräms iväg skall det göras kraftigare, i avsikt att 

få älgen i snabb flykt. 

Sättet att stöta älgen skall anpassas till älgens reaktioner vid tidigare 

försök. Idealiska flyktsträckor är 0,5 , 1 och 2 km. 

Om hunden får nytt ståndskall utanför provtiden räknas sträckan, 

men inte det nya ståndskallet. 

Berömligt resultat 9 – 10 p 

Hunden stannar den flyende älgen snabbt och får nytt ståndskall. Minst 2 

– 3 stötar och hunden får nytt ståndskall varje gång. 

10 p Minst 3 nya fasta ståndskall 

9 p Minst 3 nya ståndskall, varav 2 fasta ståndskall 

Gott resultat 7 – 8 p 

Hunden stannar den flyende älgen ganska snabbt och får nytt ståndskall. 

Minst 2 stötar. 

8 p Minst 2 nya fasta ståndskall 

7 p Minst 2 nya ståndskall, varav 1 fast 

Nöjaktigt resultat 5 – 6 p 

Hunden får nytt ståndskall men långt borta. 

6 p 1 nytt fast ståndskall 

5 p 1 nytt gångståndskall 

25

Försvarligt resultat 3 – 4 p 

Älgen flyr långt efter första stöt, skall- och spåriakttagelser om försök till 

ställande av älgen finns. 

Dåligt resultat 1 – 2 p 

Efter stöt får hunden ingen konstaterad kontakt med älgen trots att den 

följer ihärdigt. 

9. Skalltid 1 – 10 p x 1 = 10 p 

Skalltiden räknas för fast ståndskall och gångståndskall med en minuts 

noggrannhet. 

Pauser under 2 min. avdras inte från skalltiden. 

Drevskall och gnyenden efter flyende älg, som räknas som fel, räknas 

inte in i skalltiden. 

Om sammanlagda skalltiden är under 20 min. ges för skalltiden streck -. 

Skalltid minuter Poäng 

20 1 

40 2 

60 3 

80 4 

100 5 

120 6 

140 7 

160 8 

180 9 

200 10 

26

10. Skallets hörbarhet 1 – 10 p x 0,5 = 5 p. 

Väderlek och före samt typen av terräng inverkar på skallets hörbarhet. 

Nedanstående poängberäkning förutsätter normala förhållanden. 

Bedömningen sker i huvudsak enligt hörbarheten. 

I speciella svåra förhållanden kan överdomaren i sitt anförande ge direktiv 

för en bedömning som avviker från tabellen. 

Berömlig hörbarhet 9 – 10 p 

Skallet hörs över 2 km. 

God hörbarhet 7 – 8 p 

Skallet hörs över 1,5 km 

Nöjaktig hörbarhet 5 – 6 p 

Skallet hörs endast ca 1 km 

Försvarlig hörbarhet 3 – 4 p 

Skallet hörs endast ca 0,5 km 

Skallet är hest och orent 

Dålig hörbarhet 1 – 2 p 

Skallet hörs bara några hundra meter 

Hörbarheten kan bedömas då skalltiden överstiger 5 min., dock inte om 

det är fråga om drevskall eller gnyenden. 

Under 5 min. skalltid bedöms med streck (-). 

För att kunna erhålla berömligt resultat skall man kunna bedöma skallets 

hörbarhet även efter 180 min. skalltid. 

27

11. Skallets täthet och täckning 1 – 10 p x 0,5 = 5 p. 

Skallets täthet är antalet skall i minuten. Tätheten kontrolleras vid 

upprepade tillfällen under goda ståndskallsarbeten. Domaren räknar alltid 

antalet skall under en hel minut. Tätheten anges enligt uppnått medeltal. 

Skallets täckning avser den jämnhet med vilken skallen avges. 

Kännetecknande för en utmärkt täthet är att skallet är jämnt och utan 

uppehåll. Då skallets täckning är bra, är det lätt att komma till 

ståndskallet. 

Vid bedömningen av skallets täthet och täckning skall nyansering och 

förändring i tätheten iakttas då man närmar sig ståndskallet. Ett 

berättande skall anger för gruppen älgens uppförande och rörelser och är 

till hundens förtjänst. Som förtjänst räknas också, då hunden uppfattat att 

gruppen (domaren) närmar sig och skallet blir tätare. Däremot är det 

nedsättande för resultatet om skallet glesnar vid nämnda tillfälle. Om 

man inte kunnat närma sig ståndet p.g.a. brister i ståndskallsarbetet, kan 

man inte ge mera än 6 p i detta moment. 

Berömlig täthet och täckning 9 – 10 p 

Skalltätheten är över 80 s/min. Dessutom är skallet jämnt, berättande 

och fortlöpande. Det är lätt att närma sig ståndskallet. 

God täthet och täckning 7 – 8 p 

Skalltätheten är 70 – 80 s/min. Pauserna i skallet stör inte nämnvärt och 

det är lätt att närma sig ståndskallet. 

Nöjaktig täthet och täckning 5 – 6 p 

Skalltätheten är 60 – 70 s/min. Uppehåll och perioder i skallet något 

störande. 

Försvarlig täthet och täckning 3 – 4 p 

Skalltätheten är under 60 s/min. Svårare än i föregående att närma sig 

skallet. 

Dålig täthet och täckning 1 – 2 p 

Skallet kommer i serier, i allmänhet under 40 s/min. Uppehållen i skallet 

svåra att förutse. 

I fall skallet pågått sammanhängande under 5 minuter, ges för tätheten 

och täckningen streck (-). 

För erhållande av berömligt resultat, skall man kunna 

bedöma täthet och täckning även efter 180 min. skalltid. 

28

12. Samarbete 1 – 10 p x 0,5 = 5 p. 

Med samarbete avses hundens eget initiativ att ta kontakt med föraren 

under älgarbetet och söket. Som kontakt godkännes även när hunden 

kallas in. En kontaktvillig hund kan även kopplas. 

Vid bedömning av samarbetet skall beaktas, att hunden tar kontakt med 

intervaller, som är individuella. Om hunden är medveten om gruppen 

under älgarbetet, kan det innebära att intervallerna förlängs. 

Samarbetet bedöms under söket och älgarbetet. 

Poängen ges till 1/3 under söket och till 2/3 under 

älgarbetet. 

10 p, hunden håller kontakt med gruppen under söket 

och under älgarbetet med 90 - 180 min. intervall, minst 

en kontakt är självmant. Det innefattar även att hunden 

kan kopplas omedelbart efter 300 min. arbetstid. 

9 p, som föregående men kontakten under älgarbetet 

sker genom inkallning. 

Om kontakten under söket är dålig, sänker det 

bedömningen med en (1) poäng. 

Om hunden under sök och älgarbete måste sökas och 

den inte är i älgarbete, och inte på väg tillbaka mot 

gruppen i sina egna spår, utan uppsöker gårdar eller 

vägar, varifrån den upprepat måste hämtas, skall det 

betraktas som brister i samarbetet och skall beaktas 

när man ger poäng för samarbete och lydnad. 

Ifall hunden inte tar självmant kontakt under älgarbetet 

inom 240 min., skall hundföraren försöka kalla in 

hunden. 

Om AT < 240 min. ges högst 6 p. 

Vid ett bristfälligt älgarbete (en poängsumma som inte 

uppnår till prisklass resultat) ges endast en tiondel 

(1/10) av förtjänstpoängen i moment 1-11 

koefficienterna medtagna. 

29

Berömligt samarbete 9 – 10 p 

Hunden tar självmant kontakt med gruppen med 90-180 min intervall och 

kan kopplas, även när provtiden gått ut. 

Samarbetet under söket utan anmärkning. 

Gott samarbete 7 – 8 p 

Hunden tar kontakt med gruppen något ofta, efter 60 – 90 min. eller 

något sällan, efter 180 – 240 min. 

Nöjaktigt samarbete 5 – 6 p 

Hunden tar kontakt för ofta med 30 – 60 min. intervall eller 

för sällan med över 240 min. intervall. 

Försvarligt samarbete 3 – 4 p 

Hunden tar kontakt med under 30 min. intervall 

Tar ingen kontakt under älgarbetet 

Blir kvar i skogen när provet avslutas 

Svagt samarbete 1 – 2 p 

Hunden sågar upprepat med i medeltal under 15 min. intervall eller 

hunden kan inte kopplas fastän den avslutat älgarbetet. 

13. Lydnad 1 – 10 p x 0,5 = 5 p. 

Med lydnad avses hundens vilja, att under sök och älgarbete följa de 

uppmaningar och kommandon som föraren ger. En hund som uppvisar 

berömlig lydnad, skall också kunna kopplas vid kontakt under älgarbetet. 

Poängen ges till 1/3 under söket och till 2/3 under 

älgarbetet. 

Berömvärd lydnad 9 – 10 p 

Hunden kan kopplas i alla situationer och kommer genast vid inkallning. 

God lydnad 7 – 8 p 

Vid inkallning kommer hunden efter någon tvekan. 

Nöjaktig lydnad 5 – 6 p 

Efter upprepade inkallningsförsök kommer hunden och låter sig kopplas 

Försvarlig lydnad 3 – 4 p 

Hunden kommer inte på kallelse från ståndskallet men 

är lydig och lätt att kalla in under söket. 

30

Dålig lydnad 1 – 2 p 

Hunden kan med stora svårigheter kopplas. 

Om AT < 240 min. ges högst 6 p. 

Vid ett bristfälligt älgarbete (en poängsumma som inte 

uppnår till prisklass resultat) ges endast en tiondel 

(1/10) av förtjänstpoängen i moment 1-11 

koefficienterna medtagna. 

FELPOÄNG 

1. Brister i jaktlust och uthållighet 0 – 10 p 

Felpoäng skall ges om hunden ödslar sin energi på onödiga saker, 

såsom att gräva efter möss och sorkar och detta är störande för provet. 

På samma sätt skall felpoäng ges ifall hundens dåliga kondition leder till 

att älgarbetet avbryts i förtid eller hindrar älgarbetet helt. 

Om hundens dåliga kondition vid goda förhållanden ger upphov till ömma 

eller såriga tassar skall hunden ges felpoäng. 

Om hunden inte visar intresse för älg i början av provet, kan den ges 10 

minuspoäng och uteslutas ur provet. 

2. Drev på älg med skall 0 – 10 p 

Eftersom älghunden är en ställande hund, för vilken ståndskall är typiskt, 

skall man inte tillåta drev på älg med skall. 

Felet anses litet eller obefintligt, om hunden vid en stöt av älgen ger ifrån 

sig gnyenden eller några skall. Ifall skallen kommer snabbt och varar en 

längre tid skall den ges minuspoäng. Synnerligen strängt skall man 

bedöma det när hunden driver älgen med skall eller kommer långt efter 

älgen skällande i spåren. I fall ett sådant drev pågår i 20 min i sträck eller 

sammanlagt i flera repriser, skall hunden uteslutas ur provet. 

31

3. Skall eller drev på husdjur eller annat klövdjur 0 – 10 p 

Här avses andra hjortdjur samt husdjur. När man ger felpoäng skall man 

ta i beaktande den arbetstid som åtgått för skall eller drev. Hundägaren 

har rätt att förbjuda hunden, och vid behov koppla den och föra den 

längre bort från det förbjudna objektet. 

Felpoäng ges enligt tid som åtgått. 

Sammanlagd tid Felpoäng 

10 1 

20 2 

30 3 

40 4 

50 5 

60 6 

80 7 

100 8 

120 9 

200 10 

4. Skall eller drev på annat vilt 0 – 10 p 

Skall eller drev på annat vilt räknas som fel, ifall det stör finnandet av älg 

eller älgarbete och upptar en stor del av provtiden. Hundägaren har rätt 

att förbjuda och styra hunden och vid behov även koppla den och föra 

den längre bort frän objektet. 

Felpoäng ges enligt tid som åtgått. 

Sammanlagd tid Felpoäng 

10 1 

20 2 

30 3 

40 4 

50 5 

60 6 

32

80 7 

100 8 

120 9 

200 10 

5. Ovilja till samarbete och lydnad 0 – 10 p 

Om hunden upprepat lämnar gruppen genom att uppsöka gärdar, bilen e 

dyl. skall den ges felpoäng. 

Om hunden p.g.a. ett långt förföljande av älg förlorar kontakten med 

gruppen skall detta inte rendera i felpoäng. 

Om hunden inte lyder sin ägare t.ex. när den förbjuds att göra ett fel, 

skall den ges felpoäng. 

Felpoäng ges även om hunden vid provets avslutande inte låter sig 

kopplas trots att den gett upp älgarbetet och finns i gruppens närhet. 

Hunden ges inte felpoäng om den efter provtidens utgång fortsätter med 

älgarbetet. 

33

DIREKTIV FOR IFYLLANDE AV INDIVIDUELLA 

PROVPROTOKOLLET 

Provets arrangör 

- arrangerande förenings registrerade namn. 

Plats för provet 

- i provtillståndet angiven ort för provet. 

Provtid 

- provdagens datum eller tidsperiod för Ökl två veckors prov (ex. 15- 

29.09.2004) 

Hundens namn, regnr och födelsetid 

- fullständigt enligt registreringsbeviset 

Raskod 

- fastställd kod för rasen varur framgår kön. 

Vaccinering 

- hundens vaccineringsdatum enligt registerbevis eller vaccineringsintyg 

Hundens föräldrar 

- uppgifter (inkl. register nr) från reg. beviset 

Ägare 

- namn på ägare eller ägarna 

Hemort 

- hundägarens hemkommun 

Adress 

- noggrann adress med postnummer 

A. Sök 

- det klockslag då hunden släpptes på sök 

34

B. Upptag på älg kl. 

- det klockslag då domargruppen konstaterade att hunden funnit älg med 

eller utan skall. 

C. Söktid 

- den tid i minuter som gått från det hunden stäpptes på sök till upptaget. 

D. Tillryggalagd sträcka under söket 

- den sträcka som gruppen gått under söktiden, från släpp till upptag 

- om söket är i flera repriser antecknas i anmärkningsfältet 

E. Avstånd till upptaget i km 

- avståndet till upptaget är i allmänhet avståndet mellan domargruppen 

och upptagsplatsen. 

- om upptagsplatsen inte med säkerhet kunnat fastställas, skall man ta 

hjälp av ev. spår eller andra iakttagelser 

F. Skalltid på upptagsplatsen i minuter 

- tid för fast ståndskall på upptagsplatsen eller i dess omedelbara närhet. 

G. Förflyttning under 60 min. efter upptaget i km. 

- sammanräknad sträcka i km som älgen förflyttat sig under de 60 första 

minuterna efter upptaget. 

- om förflyttningen beror på någon speciell orsak skall detta antecknas i 

fältet för anmärkningar. 

H. Skalltid i minuter 

- den sammanlagda skalltid som gruppen konstaterat, dock inte 

medräknat den eventuella tid, som åtgått till skall 

under drev. 

- pauser under 2 min. räknas som oavbrutet skall. 

I. Fast ståndskall i minuter 

- bestående fast ståndskall i minuter 

- som fast ståndskall betraktas ståndskall, då älgen sakta går omkring 

och hålls inom samma typ av terräng 

35

J. Gångståndskall i minuter 

- gångståndskall i minuter, till vilken inte räknas tiden för fast ståndskall 

och inte drevskall. 

K. Längsta sammanhängande ståndskall i minuter 

- längsta sammanhängande fast ståndskall under provtiden. 

L. Arbetstid i minuter 

- sammanräknad tid i minuter, som hunden använt för ståndskall på älg, 

följande av flyende älg eller för 

kontaktsökande. 

- arbetstiden kan bestå av flera intervaller 

M. Arbetssträcka i km 

- hundens tillryggalagda sträcka, som uppstått under arbetet med älg. 

N. Antal stötar 

- antal stötar, som gruppen gjort. 

- konstaterad stöt, som någon utomstående gjort, varvid orsaken skall 

antecknas i fältet för anmärkningar. 

0. Förföljanden, sammanlagt i km. 

- sammanlagd sträcka, som hunden efter stötar förflyttat sig efter älgen, 

skall vara klart konstaterad 

P. Längsta förföljande i km 

- längsta sammanhängande sträcka, som hunden förföljt älg efter stöt 

och fått nytt ståndskall. 

Q. Förnyade ståndskall, antal 

- antal gånger hunden fått nytt ståndskall efter stöt och som under 

normala förhållanden givit skottillfälle. 

R. Antal skottillfällen 

- skottillfällen, som någon i gruppen erhållit och som under normala 

förhållanden givit möjlighet att fälla älgen, ej 

genom att gå i pass. 

36

S. Skallets täthet 

- skallets täthet räknat i skall per minut, skallets täthet räknas flera 

gånger under älgarbetet, resultatet anges enligt 

erhållet medeltal. 

T. Antal kontakter på eget initiativ 

- kontakter som hunden tagit självmant med föraren eller gruppen under 

älgarbetet, varvid hunden kunnat kopplas. 

U. Antal kontakter på kallelse 

- kontakter som hunden tagit på kallelse under älgarbetet, varvid hunden 

vid behov kunnat kopplas. 

- bedöms i momentet lydnad 

V. Provet avslutades kl. 

- den tidpunkt då provomgången avslutades eller den tidpunkt då 

gruppen gemensamt beslutat att bedömningen är 

avslutad. 

W. Antal ggr pejlarn användes under sök 

- antal ggr pejlaren använts för att söka hunden under söket, 

medräknade antal ggr vid ev. nytt sök 

X. Antal ggr pejlarn användes under älgarbetet 

- antal ggr pejlaren använts för att söka hunden under älgarbetet 

- antal ggr efter upptag. 

Y. Snödjup i cm 

- snödjupet i provterrängen i medeltal 

Z. Hunden kopplades kl. 

- den tid då hundägaren, någon i gruppen eller utomstående kopplade 

hunden efter provtidens utgång. 

Ä. Antalet älgar och kön 

- gruppens noteringar om antal älgar, ålder och kön. 

37

Avbruten provtid 

- antecknas orsak i fältet för anmärkningar 

Anmärkningar och tillägg: 

- antecknas kortfattat de tilläggsuppgifter, som kan ha betydelse för det 

slutliga resultatet. 

- om hunden sökt i flera omgångar eller om den under provet haft flera 

upptag, skall de kort beskrivas. 

- arbete med andra djur i minuter/antal ggr. och deras betydelse för 

slutresultatet. 

Direktiv för bedömning då hunden inte funnit älg. 

- vid älgtomma provmarker ges ett streck (-) i momenten, förmågan att 

finna älg, avstånd till upptagsplatsen, 

ståndskall på upptagsplatsen, ståndskallsarbetets kvalité, förföljande av 

flyende älg, ställande av flyende älg, 

skalltid, skallets hörbarhet, skallets täthet och täckning, samarbete och 

lydnad. 

En siffra ges för 

- snabbhet och målmedvetenhet i söket och för sökets omfattning 

- för bristande jaktlust och uthållighet, drivande av älg med skall, skall på 

husdjur eller annat klövvilt, skall på eller 

drev på småvilt, ovilja till samarbete och lydnad 

I krysstabellen sätts kryss för 

- punkterna 11, 12, 13, 14, 15, 21, 22, 71 

IFYLLANDET AV KRYSSTABELLEN 

- endast säkra iakttagelser ifylls med kryss, inga antaganden 

- satta kryss skall överensstämma med bedömningen 

A = bra B = medelgod C = dålig 

38

Exempel som följer är riktgivande 

1. Förhållanden 

11. Väder 

a. enligt gruppen ingen anmärkning om väderförhållandena 

b. enligt gruppen var vädret under provet medelmåttligt 

c. enligt gruppen var vädret dåligt, t ex storm 

12. Före 

a. ingen anmärkning om föret 

b. föret medelmåttligt 

c. föret dåligt, t ex tjockt snötäcke 

13. Terrängen 

a. ingen anmärkning 

b. medelmåttlig 

c. dålig 

14. Älgtätheten i provområdet 

a. gott eller tillräckligt för genomförande av prov 

b. hunden hade möjlighet att finna älg i provområdet 

c. hunden har inte fått upptag, gruppen har ej konstaterat älg på 

området 

15. Störningar 

a. inga störningar 

b. mindre störningsmoment som dock inte inverkat på 

slutresultatet t.ex. stövardrev inom provområdet eller 

utomstående, som rört sig inom provområdet. 

c. flera störningsmoment, som klart inverkat p& slutresultatet 

t.ex. älgjakt inom provområdet eller utomstående hund 

kommit med i provhundens arbete. 

2. Sök 

39

21. Snabbhet 

a. hunden rör sig snabbt enligt terrängförhållandena i trav eller 

galopp 

b. snabbheten medelmåttlig 

c. rörelserna långsamma och slöa 

22. Omfång 

a. söket är vidsträckt då sökturerna regelbundet sker i gruppens 

färdriktning och till sidorna, 

sökturerna 10-25 min. 

b. sökturerna är medelmåttliga då sökturerna är 5-10 min. långa 

eller då sökturerna är för vidsträckta. 

c. sökturerna för nära gruppen och endast 5 min. långa. 

23. Förmågan att finna älg 

a. älgen hittas snabbt sedan hunden kommit till älgens 

uppehållsområde eller nära intill området. 

b. hunden finner älg men förmågan att finna älg enligt gruppen 

medelmåttlig. 

c. förmågan att finna älg är dålig 

3. Vittring 

31. Vindvittring 

a. hunden finner älgen enbart med hjälp av vindvittring 

b. hunden använder till någon del vindvittring 

c. hunden använder sig inte av vindvittring. 

32. Spårning 

a. hunden finner älg under svåra förhållanden med hjälp av 

spårning, följer klart gamla spår t.ex. föregående dags spår. 

b. hunden spårar delvis, följer dagsfärska spår 

c. hunden inte intresserad av färska spår 

40

4. Ståndskallsarbete 

41. Skall på upptagsplatsen 

a. fast stånd över 60 min., älgen blir på upptagsplatsen eller i 

dess omedelbara närhet 

b. älgen flyr en kortare sträcka i upptaget men stannar sedan 

upp och det blir fast ståndskall eller 

ej hörbart upptag 

c. älgen blir inte i området där upptaget korn 

42. Uppträdande 

a. hunden arbetar lugnt och målmedvetet, ståndskallen blir 

långa och fasta 

b. hunden uppträder lugnt men får inte långa och fasta 

ståndskall 

c. hunden får med sitt uppträdande älgen att visa oro och 

rörlighet 

43. Uppträdande under ståndskall 

a. hunden står helst framför älgen vid skall och kan lätt 

lokaliseras. 

b. hunden skallar för långt frän älgen och det är svårt att 

bestämma älgens plats 

c. hackigt och osäkert arbete, vilket medför svärighet att fä 

älgen att hållas på plats 

44. Tillkännagivande att älgen flyr 

a. tillkännager med sitt skall att älgen tänker fly, samt anger 

klart riktningen när älgen flyr 

b. av skallet att döma tänker älgen fly, men ingen klarhet i 

riktning 

c. av skallet vet man inte om älgen flydde eller upphörde skallet 

av annan orsak 

41

5. Förföljande av flyende älg 

51. Förföljandet 

a. följer ihärdigt över 2 km 

b. följer effektivt 1-2 km 

c. följer kort under 10 min. 

52. Ställande 

a. hunden ställer älgen genom att kretsa framför den samtidigt 

som den använder terrängen till godo 

b. hunden försöker stanna älgen eller lämnar möjlighet för älgen 

att lugna sig och får därefter ståndskallsarbete 

c. hunden får inte älgen att stanna efter det älgen skrämts iväg 

53. Nytt ståndskall 

a. hunden får flera nya ståndskallsarbeten, som vid normala 

förhållanden givit skottillfälle 

b. hunden får ett nytt ståndskallsarbete 

c. hunden får inte nytt ståndskallsarbete efter stöt 

6. Skall 

61. Hörbarhet 

a. bra hörbart skall 

b. hörbart skall 

c. svagt hörbart skall 

62. Täthet 

a. tätt, i medeltal över 80 s/min 

b. medelmåttligt, 60-80 s/min 

c. glest, under 60 s/min 

42

63. Täckning 

a. god täckning, blir ivrigare då man närmar sig skallet vilket ger 

goda möjligheter till skottillfällen 

b. jämnt skall som ger möjlighet till skottillfälle 

c. skallet avtagande och med uppehåll då man närmar sig, 

lyssnar 

64. Skalltyp 

a. sammanhängande och flerstämmigt skall 

b. periodiskt och varierande skall 

c. orent skall med avbrott, som är svåra att förutse 

7. Samarbete 

71. Under söket 

a. föraren har god hand med hunden, som håller kontakt med 

10-25 min. intervall 

b. samarbetet kunde vara bättre 

c. hunden avviker till gårdar, vägar, bilen etc. 

72. Under ståndskallsarbetet 

a. tar kontakt självmant eller på kallelse med 60 – 240 min. 

intervall 

b. kontaktar självmant lite för ofta 

c. hundens kontakt för sällan eller obefintlig 

73. Under förföljandet 

a. hundens samarbete vid förföljandet utan anmärkning 

b. hundens samarbete kunde vara bättre 

c. hundens kontakt obefintlig, följer älgen huvudlöst 

74. Uppkoppling 

a. hunden kan kopplas under älgarbetet eller omedelbart då 

provet är slut 

b. bättre möjlighet till uppkoppling önskvärd 

c. hunden kan inte uppkopplas inom en timme efter provets slut 

43

8. Kondition 

81. Jaktlust 

a. hunden är ihärdig och intresserad under hela provomgången 

b. hundens ihärdighet sjunker klart under provomgången 

c. hunden verkar ovillig och slö, klart ovillig till självmant sök 

efter älg 

82. Uthållighet 

a. hunden är i god kondition under hela provomgången 

b. hundens uppvisar brister i konditionen under provomgången 

c. hundens dåliga kondition störande för provets genomförande 

9. Fel 

A = ringa B = medelmåttliga C = grova 

91. Brist i jaktlust och kondition 

a. ringa anmärkningar, ej nödvändigtvis felpoäng 

b. misslyckande p.g.a. brister i jaktlust och uthållighet, felpoäng 

kan ges. 

c. hunden är ovillig och i dålig kondition, felpoäng ges. 

92. Drev på älg 

a. skäller korta sträckor genast när älgen sätter iväg 

b. skäller med snabba skall efter flyende älg eller i spår, 

felpoäng kan ges. 

c. driver älgen med skall, felpoäng ges. 

93. Skall eller drev på husdjur och hjortdjur 

a. kort arbete som ej stör provets gång 

b. skallet eller arbetet stör provets gång, felpoäng 

kan ges. 

c. skallet eller arbetet stör provets gång, felpoäng ges 

44

94. Skall eller drev på annat vilt 

a. kort arbete med annat vilt 

b. störande arbete med annat vilt, felpoäng kan ges 

c. hunden tröttar ut sig genom arbete med annat vilt, felpoäng 

ges 

95. Ovilja till samarbete och lydnad 

a. ringa anmärkningar i åtlydnaden av inkallning och 

tillrättavisningar. 

b. plats för anmärkningar, felpoäng ges. 

c. åtlyder inga inkallningar eller tillrättavisningar och kan inte 

kopplas fastän älgarbetet avslutats, felpoäng ges. 

ANVISNINGAR OCH BEGREPP 

Provdag = dag då provet anordnas eller dag då hunden bedöms i ett 

öppet två veckors prov 

Provomgång = sök och älgarbete under provomgången eller enbart sök, 

då hunden ej funnit älg 

Sökomgång = den tid om minst fyra (4) timmar som finns till förfogande 

gör att finna älg sökomgången räcker i allmänhet så länge tills hunden 

funnit älg 

Söktid = den tid, som hunden använder från den släpps tills den finner 

älg 

Bedömningstid = då det konstaterats att hunden funnit älg, bedöms den 

i max fem (5) timmar. Tiden kan förlängas en gång under speciella 

förhållanden, som omnämns i reglernas § 10 

Arbetstid = den sammanlagda tid, som hunden använder för att skälla 

på älg, förfölja älg eller ta kontakt med föraren. Arbetstiden kan bestå av 

flera olika skeden. När hunden förföljer älg och tar kontakt med gruppen 

för andra gången, utan att dessemellan haft kontakt med älg, skall 

arbetstiden (AT) avbrytas, likaså om hunden förblir med gruppen och 

dess rörelser mera liknar ett sök. 

Domargrupp = gruppdomare och prisdomare (vägvisare och aspirant) 

45

Bedömning i mörker = det anses vara mörkt då man inte längre kan 

fylla i skogskortet utan tilläggsbelysning. Arbete på älg får inte försiggå 

mer än 60 minuter i mörker utan provet måste avbrytas fastän 

bedömningstid skulle finnas att tillgå. 

RASKODERNA 

norsk älghund grå 106 

norsk älghund svart 118 

jämthund 109 

vit svensk älghund 138 

karelsk björnhund 110 

finsk spets 105 

norrbottens spets 114 

östsibirisk laika 127 

västsibirisk laika 122 

rysk – europeisk laika 128 

46

DIREKTIV FÖR PRISDOMARE 

1. Anländ i god tid till provplatsen 

2. Var utrustad med en för årstiden lämplig klädsel. 

3. Utrusta dig med klocka, kompass, penna, radergummi, 

regelbok och om möjligt en karta över provområdet. Förete 

för överdomaren eller ansvariga provfunktionären domarkort 

och medlemsintyg. 

4. Repetera på förhand provregler och direktiv. 

5. Delta i överdomarens anförande och fråga råd i oklara frågor. 

6. Förse dig med skogskort och annat behövligt material. 

7. Jämför klockorna. 

8. Planera färdriktning och marschordning tillsammans med 

vägvisaren. Sträva till att gå i motvind. Ta beslut om när 

provomgången skall börja. 

9. Beakta rimliga önskemål från hundföraren om marschfart och 

riktning. 

10. Undvik onödigt tal och rökning. 

11. Vid upptag försök att genast bestämma avstånd till 

upptagsplatsen och bestäm om det varit fråga om 

ej hörbart upptag, delge uppfattningen åt hundföraren. Ge 

direktiv om gruppens uppträdande under ståndskallsarbetet. 

12. Delge din uppfattning om händelserna under provet för 

hundföraren i skogen. Undvik förhastade beslut. 

47

13. Visa skogskortet efter provomgångens slut åt hundföraren 

och begär dennes namnteckning. Underteckna skogskortet 

själv. 

14. Redogör snarast möjligt för överdomaren om provets 

händelseförlopp. 

15. Diskutera vid behov med överdomaren om tolkningar och 

poängsättning. 

16. Teckna under provprotokollet. 

17. Uppträd föredömligt gentemot övriga prisdomare, hundägare, 

och andra personer som deltar i provtillfället. 

18. Om du samtidigt är vägvisare under provet, ta del av 

direktiven för vägvisare. 

DIREKTIV FÖR VÄGVISARE (GUIDE) 

1. Ta reda på av provbestyrelsen provområdets omfång och de 

områden, vilka provgruppen har rätt att använda vid behov. 

2. Klarlägg på förhand de platser i terrängen där älgen skall 

finnas eller där de vanligen brukar uppehålla sig under tiden 

för prov. 

3. Följ väderprognoserna och kom ihåg möjliga väntade 

förändringar. 

4. Skaffa på förhand karta över provområdet och närliggande 

områden. Ha med kompass och för årstiden lämplig klädsel, i 

vilken det går att röra sig tyst. 

48

5. Klarlägg med närmast intill varande provgrupp om faran för 

sammanstötning under provtiden. 

6. Närvar vid överdomarens anföringstillfälle i mån av möjlighet. 

7. Rök inte i bilen eller annat ställe där hunden finns. Undvik 

rökning i terrängen. 

8. Delge för hundföraren och provgruppen den planerade 

färdriktningen och troliga vistelseplatser för älg, led marschen 

i motvind om det är möjligt. 

9. Ge hunden möjlighet att söka och finna älgen tillräckligt långt 

borta. 

10. Anpassa dig till en ändamålsenlig marschordning inom 

gruppen. Låt hundföraren bestämma farthållningen. 

11. Tala sakta, helst viskande, ty älgens hörsel är väldigt bra. 

12. Då upptag skett, försök att bestämma platsen för upptaget 

och gruppens plats från kartan så noggrant som möjligt. Stör 

inte hundens arbete eller domargruppens bedömning. 

13. Då älgen flyr försök att bedöma till vilka platser den möjligen 

flyr. Visa snabbast möjliga väg ät provgruppen till nya 

ståndskallsplatsen eller till det troliga området. 

14. När provet är avslutat för gruppen ur skogen och vid behov 

vägled hundföraren i sökandet efter sin hund. 

15. Uppträd på alla sätt föredömligt och vänligt mot hundföraren 

och domargruppen, såsom du själv skulle önska dig av en 

vägvisare i rollen som hundförare eller domare. 

49

DIREKTIV FOR HUNDFÖRAREN 

1. Anmäl hunden till provet på det sätt arrangören önskar, helst 

skriftligt. Betala anmälningsavgiften i tid. 

2. Kom till provplatsen i god tid. 

3. Förevisa åt provbestyrelsen hundens registerutdrag, 

vaccineringsbevis och eventuella övriga papper. 

4. Närvar vid överdomarens anföringstillfälle. Medför behövlig 

utrustning för provdagen. 

5. Bjud i mån av möjlighet provgruppen på skjuts till 

provområdet, rådgör om ev. andra transportarrangemang 

eller mötesplatser. 

6. Rådgör med vägvisaren om vägval i provområdet. 

7. Framför till provgruppen önskemål om marschordning och 

farthållning. 

8. Låt provgruppen utföra bedömningen, utan att störa med 

onödiga önskemål. 

9. Redogör inte onödigt för hundens tidigare provmeriter. 

10. Du kan dirigera hunden med gester, vissling och 

kommandon. Andra bestraffnings- eller styrningssätt är 

förbjudna. 

11. Anmäl din åsikt och uppfattning om gruppens tolkningar 

omedelbart efter varje händelse, t.ex. då avstånd eller tider 

diskuteras i skogen. 

50

12. Kom ihåg att hunden får kopplas endast med prisdomarens 

tillåtelse, då du avbryter provet eller om hunden hamnat i en 

uppenbart farlig situation. Koppla hunden dä provomgången 

är slut och transportera provgruppen till samlingsplatsen för 

provet. 

13. Om hunden blir kvar i skogen då provomgången är slut, 

ordna så att provgruppen kommer tillbaka till 

samlingsplatsen. 

14. Underteckna skogskortet efter att ha tagit del av uppgifterna 

om provet. 

15. Med överdomarens medgivande delta i tillfället, då 

provgruppen redogör för provets händelseförlopp. 

16. Delta i provets avslutningstillfälle. 

17. Uppträd föredömligt inför domargruppen, vägvisare, 

hundförare och andra personer som deltar i provet, ett sådant 

uppträdande som du själv skulle önska dig av andra. 

51

DIREKTIV FÖR PROVBESTYRELSEN OCH ANSVARIGE 

PROVFUNKTIONÄR 

1. Arrangerande förening utser provbestyrelse. Provbestyrelsen 

består vanligen av ordförande, sekreterare ansvarige 

provfunktionär och 1-5 medlemmar. Bestyrelsen fördelar 

uppgifterna och ansvar enligt överenskommelse inom sig. 

2. Gör upp provanhållan, ifall inte arrangerande förening skött 

ärendet. Ger förslag till överdomare och dennes reserv. 

Överenskommer om deltagaravgiftens storlek och mottagare 

av anmälningar. Anmälningarna torde vara skriftliga. 

3. Reserverar plats för provet, ordnar vid behov om mat och logi 

och beaktar tillgången till dusch- och omklädningsutrymmen. 

4. I god tid före anmälningstidens utgång, klarlägger hur mänga 

hundar som maximalt kan delta i provet. 

5. Kontaktar överdomaren och kommer överens om tidpunkt för 

dennes anförande och för lottning av provmarkerna. 

6. Reserverar provområden och avtalar om att dessa fredas 

under provdagen. Reserverar vägvisare och prisdomare, 

samt ett tillräckligt antal områden, vägvisare och domare i 

reserv. 

7. Anskaffar provmaterial ss. skogskort, individuella 

provprotokoll, provprotokoll med fortsättningsblankett samt 

provregler för deltagarna och domarna. Anskaffar eventuella 

priser. 

8. Vidtalar en sekreterare vid provtillfället, som samarbetar med 

överdomaren, ifall inte ansvarige provfunktionär kan vara 

sekreterare. 

52

9. Provbestyrelsen borde samlas till ett sista möte 1-2 timmar 

före överdomarens anförande och lottningstillfället. 

10. Granskar hundarnas registerutdrag, vaccineringsbevis och 

domarens behörighet enligt överdomarens direktiv. 

11. Sätter upp en resultattavla för provet. Anskaffar och sätter 

upp på synligt ställe en karta över provområdena, varur 

framgår avstånd och riktning till de olika provområdena. 

12. Placerar i samråd med överdomaren ut prisdomarna till 

provområdena. Klarlägger på förhand de möjligheter till 

domares jäv som kan uppstå i samband med lottningen. 

13. Arrangerar lottningen, som vanligtvis skall hållas genast efter 

överdomarens anförande. Klargör ordningsföljden i 

lottdragningen. Det kan vara lottad ordningsföljd eller enligt i 

den ordning anmälan inkommit. 

14. Ordnar överdomarens skjuts till provområdena samt vid 

behov vägvisare. 

15. Planerar och ordnar tillfället för prisutdelning och avslutning 

av provet, beaktande alla de faktorer som inverkar på 

arrangemangen. 

16. Meddelar resultatet till pressen. 

17. Sänder individuella provprotokollen och provprotokollet till 

kenneldistriktet/provprotokollgranskaren. Ordnar om förvaring 

och arkivering av skogskorten för minst ett är framåt. 

18. Kommer ihåg att provbestyrelsen och dess medlemmar har 

en ansvarsfull uppgift under hela provtiden. Provbestyrelsen 

skall uppföra sig föredömligt samt skapa en uppskattad och 

uppbyggande kennelanda under provet. 

53

DIREKTIV FÖR ÖVERDOMARE 

1. Kom överens med provbestyrelsen om öppningsanförandet 

och tidschemat för provdagen. 

2. Kom i tid till samlingsplatsen. Visa ditt överdomarkort, SKL- 

FKK:s medlemskort och rasklubbens medlemskort för 

provbestyrelsen. 

3. Förbered dig för överdomarens anförande, som får räcka 

högst 20 min. Klarlägg viktiga saker i anslutning till provet, ge 

direktiv för beaktande av speciella förhållanden och kom ihåg 

andra praktiska detaljer som påtagligt hör till provets 

genomförande. 

4. Kom ihåg att varje provtillfälle är en viktig kenneltilldragelse 

och skolningstillfälle. 

5. Granska i samråd med provbestyrelsen hundarnas 

registerutdrag och vaccinationsintyg. Övervaka att ingen 

hund, som saknar i kraft varande vaccination, får delta i 

provet. 

6. Granska med hjälp av provbestyrelsen provdomarnas 

behörighet och medlemskap. 

7. Övervaka placeringen av prisdomarna till olika provområden 

före lottningen. Beakta domarnas erfarenhet, rörelseförmåga 

och kännedom om provområdet, begär vid behov vägvisare. 

8. Övervaka lottningen. Före lottningens resultat slutligen 

fastställs, kontrollera domarnas jäv och fråga om någon har 

anmärkningar att göra beträffande domarnas placering. 

9. Kom ihåg att du kan verka som prisdomare vid samma prov 

endast i det undantagsfall, då bedömningen av hunden 

kunde komma i fara. 

54

10. Övervaka domargruppernas arbete i terrängen, utan att på 

förhand meddela dem om detta. Kom ihåg att vid besök i 

provområdena inte röra dig onödigt eller så att det stör 

hundens arbete. 

11. Ta emot hela domargruppen efter provomgångens slut. Sätt 

dig in i provets händelseförlopp och dess inverkan på 

slutresultatet. Vid oklara fall hör efter hundförarens 

uppfattning. Se till att bedömningen sker enligt regler och 

direktiv. Avvik inte från reglernas grundtanke, som bygger på 

praktisk älgjakt med hund. Granska att krysstabell och 

poängsättning står i rätt förhållande till varandra. Undervisa 

och led aspiranter. Motivera bedömningen ifall den avviker 

från aspirantens uppfattning. 

12. Vid avvikande åsikter, försöka att genast medla så att ett 

tillfredsställande resultat uppnås. 

13. Granska sekreterarens anteckningar i det individuella 

provprotokollet. Se till att prisdomarna undertecknar 

individuella provprotokollet, åtminstone gruppdomaren 

egenhändigt. 

14. Avge en sanningsenlig redogörelse över provet i 

provprotokollet, däri beaktande positiva och negativa saker 

samt brister. 

15. Kontrollera att erhållna uppgifter är rätt ifyllda i individuella 

provprotokollet och provprotokollet innan underteckning sker. 

16. Förbered dig att hålla ett uppbyggande sammandrag över 

hundarnas prestationer och provets förlopp vid 

avslutningsceremonin. Kom ihåg att tacka bl.a. prisdomarna, 

vägvisarna, husmor samt övriga som medverkat till att provet 

genomförts på ett positivt sätt. 

55

17. Ifall provdagen på grund av grava orsaker måste flyttas, t.ex. 

sammanträffanden eller natura orsaker, förhandla med 

provbestyrelsen om ny provdag, som bestyrelsen föreslår för 

provets tillståndsbeviljare. 

18. Att observera speciellt vid öppen klass två veckors prov: 

Före provet hålls normalt överdomaranförande, varvid som 

förhinder godkänns endast en grav orsak. Vid 

anförandetillfället klarläggs provdagar eller förfaringssätt för 

överenskommelse om dessa, samlingsplats för avfärd till 

provområdet och tilltänkta sökområden. Ge direktiv för 

insändande av resultaten genast när provet hållits och 

klargör, att provets resultat är fastställt och hunden kan, om 

den lyckats, tävla i segrarklass, först då alla hundar bedömts, 

protokollen är undertecknade och priserna utdelade. 

Övervaka i män av möjlighet gruppens arbete i terrängen 

utan att meddela om detta på förhand. Provmarkerna skall 

vara placerade på sådant avstånd från provplatsen, att 

överdomaren kan besöka dem. 

Arrangera en sedvanlig avslutningsceremoni för provet med 

resultatdelgivning och prisutdelning. 

Kom ihåg att ett två veckors prov är lika viktigt och fordrande 

ifråga om såväl bedömning och arrangemang som vid ett 

vanligt prov. Lättnader är endast utebliven lottning och 

valmöjlighet av provdag. 

56

REGLER OCH DIREKTIV FÖR ANLAGSPROV PÅ BJÖRN 

Godkänd i SKL-FKK:s fullmäktige 3.5.2003 

Gäller fr.o.m. 1.8.2003 

§ 1 Syftet med proven 

Syftet med björnhundsproven är att klarlägga hundarnas anlag för 

björnjakt till gagn för 

aveln och björnjakten samt att testa hundarna så, att de vid behov kan 

användas av myndigheterna som hjälp vid elimineringen av sårade eller 

störda björnar. 

§ 2 Provtillstånd 

Dessa regler tillämpas på anlagsprov för björnhundar, beviljade av 

Kennelklubben eller 

kenneldistriktet. 

§ 3 Anordnande av prov 

Kenneldistriktet står som arrangör för provet. För arrangemangen står en 

provbestyrelse, som distriktet valt, t ex distriktets älghundssektion. 

§ 4 Rätt att delta 

Berättigade att delta är registrerade jaktspetshundar och sådana raser, 

som Kennelklubbens styrelse separat har beviljat rätt att delta. 

Överdomarens eller hans familjemedlems hund får inte delta på prov, 

som han leder. På provet får inte sjuk hund och inte löpsk tik delta. 

Dräktig tik får inte delta 30 dygn före beräknad valpning och 42 dygn 

efter densamma. 

Hunden skall uppfylla gällande vaccinationsbestämmelser. 

Provbestyrelsen och överdomaren skall kontrollera att hunden har rätt att 

delta. Hund, som redan har gått ett prov med godkänt, kan inte delta 

57

§ 5 Anmälan 

Anmälan till provet kan göras per telefon till den överdomare, som är 

utsedd att leda provet. Bedömningen anses ha börjat när hunden släpps 

på björnspår eller då der konstateras att hunden arbetar med björn. 

§ 6 Deltagaravgift 

Kenneldistriktet kan uppbära en skälig deltagaravgift, som skall täcka de 

allmänna kostnaderna för provet. 

§ 7 Överdomare 

Provet leds av en överdomare, som har godkänts av Kennelklubben. Han 

skall vara medlem i Kennelklubben och specialklubben. Kenneldistriktet 

utser för 2-3 överdomare för en provsäsong. 

§ 8 Provdomare 

Provdomarna bedömer hundarna i grupper om två personer, varvid den 

som leder gruppen skall inneha provdomarkort för anlagsprov för 

björnhundar. Domarkortet beviljas av kenneldistriktet åt person, som har 

giltigt provdomarkort för älghundsprov och som har deltagit i domarkurs i 

anlagsprov för björnhundar. Gruppdomaren skall delta i fortbildningskurs 

minst vartannat år, för att uppehålla kompetensen. Den andra domaren 

kan vara provdomare för älghundsprov eller en person med erfarenhet av 

björnhundar. 

Båda domarna fyller självständigt i sitt skogskort under provets gång. 

Gruppdomaren skall vara medlem i Kennelklubben eller i specialklubben. 

Den andra domaren skall åtminstone vara medlem i Kennelklubbens 

medlemsförening. 

8.1. Jäv 

Enligt SKL-FKK:s allmänna direktiv för jäv. Se bilaga. 

§ 9 Provmarker 

Hundens förare reserverar provmarken. Före provet skall man försäkra 

sig om att det finns björn på området. 

58

§ 10 Provtid 

Proven kan anordnas under tiden för offentlig björnjakt ( 20.8 -31.10). 

Prov kan utföras då det i provmarkerna har konstaterats eller med stor 

sannolikhet finns björn eller då hunden konstateras arbeta med björn. 

§ 11 Bedömning 

Provdomargruppen bedömer hundens arbete. Slutresultatet är antingen 

godkänd eller underkänd. Poäng eller prisplaceringar ges inte. Efter 

provdagens slut skall domargruppen omedelbart avge rapport till 

överdomaren. 

Inom en vecka görs ett provprotokoll och ett individuellt provprotokoll 

vare sig slutresultatet är godkänt eller underkänt. 

§ 12 Besvär och meningsskiljaktigheter 

Enligt kennelklubbens gällande direktiv, se bilaga. 

§ 13 Granskning och insändande av resultaten 

Överdomaren skall sända de granskade och bekräftade provprotokollet 

och det individuella protokollet inom en vecka efter provet till det 

kenneldistriktet. 

§ 14 Skadad hund 

Om hunden skadat sig på sådant sätt, att det inverkar på 

prestationsförmågan, skall provet avbrytas för hundens del. 

Hundägaren skall ta reda på var man kan få tag på dejourerande 

veterinär och första hjälp, så att man snabbt kan ordna hjälp och 

transport åt skadade människor eller hundar. 

§ 15 Specialbestämmelser 

Finska Kennelklubbens styrelse har godkänt specialdirektiv beträffande 

bedömningen och överdomarens, domarnas, provbestyrelsens och 

hundförarens uppgifter. 

59

§ 16 Anlagsprov på björn i samband med ett vanligt jaktprov på älg 

Anlagsprovet på björn kan utföras i samband med ett allmänt jaktprov på 

älg, ifall provets överdomare och prisdomare innehar behörighet för 

anlagsprov på björn enligt reglerna. Ifall överdomaren för jaktprov med 

älghund inte har överdomarrättighet för anlagsprov på björn skall 

arrangören klargöra med en annan av kenneldistriktet utsedd 

överdomare, som kunde verka som överdomare för anlagsprovet. Till 

provområdet kan hundföraren vid behov kalla på en gruppdomare med 

rättighet att bedöma anlagsprov, ifall en sådan inte ingår i domargruppen 

för älghundsprovet. 

När man övergår från älghundsprov till anlagsprov på björn, kan man inte 

gå tillbaks till älghundsprov. 

60

Bedömnings-, förfarings- och tolkningsdirektiv 


1. Anordnande av prov 

Kenneldistriktet står som arrangör för provet. Varje provprestation är ett 

prov för sig, för vilket det också görs ett provprotokoll. 

Provet kan även anordnas i samband med björnjakt. För godkännande 

krävs att hunden bedömts tillräckligt innan björnen fälls. 

2. Provomgången börjar 

Provomgången börjar på ett sådant område, där man antar att det finns 

björn eller där man konstaterar att hunden arbetar med björn. 

3. Sök 

Söket påbörjas så vitt möjligt i lä för den plats, där man antar att björnen 

finns. Om man vet var björnspåren finns, testas hundens inställning till 

spåren med hunden i koppel. Efter detta släpps hunden lös på de färska 

björnspåren eller så får den söka i lä. Hunden kan även frikopplas på en 

björn inom synhåll. Vid söket bedöms hundens förmåga och lust att finna 

björn. Vid bedömningen skall man fästa uppmärksamhet vid hundens 

beteende, då den känner lukten av björn. Man skall särskilt lägga märke 

till om hunden blir ivrig av lukten. Om man med säkerhet kan konstatera, 

att det finns björn på området och hunden inte får upptag, avslutas provet 

och prestationen underkänns. 

4. Arbete vid björnen 

Då hunden funnit björnen följer man med situationen. Då hunden 

självständigt funnit björnen, räcker ett arbete enligt tabellen för godkänt. 

Hundens arbete med en björn som befinner sig i ett träd eller i sitt ide 

eller en björn under ett år gammal får inte räknas vid bedömning. 

Med hjälp av hundens arbete skall gruppen kunna få reda på var björnen 

befinner sig. 

Om björnen avlägsnar sig redan vid första kontakten, följer man med hur 

ivrigt och segt hunden följer efter björnen. För att godkännas skall 

61

hunden arbeta med björnen enligt tabellens andra del. Arbetet måste 

klart kunna konstateras. Både skall och efterföljning godkänns för en 

godkänd prestation. Arbetet kan under en provdag skall bestå av en 

period. 

Om hunden inte själv finner björn utan först med gruppens hjälp, krävs 

50 % högre prestation. Detta tillämpas också om hunden hittas i arbete 

med björn och sök och upptag inte kunnat bedömas. 

Då skallet på björn börjar skall man fästa uppmärksamhet vid terrängen. I 

täckt terräng kan hundens arbete vara försiktigt och den kan t.o.m. 

förefalla feg, men då björnen förflyttar sig till öppnare terräng kan 

hundens uppförande förändras 

Provet kan även utföras i mörker, men då skall man vara säker på att 

hunden skäller på björn. Hundens arbete med björn bedöms högst under 

300 minuter. 

5. Bedömning av förföljande (kryss) 

Följer över 5 km: uthållig, följer 2-5 km: medelmåttig, följer under 2 km: 

kort. 

6. Hjälpmedel 

Alla hjälpmedel, som underlättar bevakningen av provet, är tillåtna. Vid 

bedömning borde man ha en karta som stöd. 

7. Deltagares ansvar 

Alla deltar på egen risk. Arrangören ansvarar inte för eventuella skador 

på hund, hundförare, domare eller vägvisare. 

62

NIVÅER PÅ KRAVEN VID ANLAGSPROV PÅ BJÖRN 

Skalltid 60 

90 

Kraven då hunden inte självständigt hittar björn 

75 eller då hunden hittas skällande på björn 

45 Kraven då hunden 

självständigt hittar björn 

30 

15 

0 

Underkänd 

1 2 3 4 5 6 7 8 

Sträckan i km 

63

DOMARUTBILDNING 

Vid utbildningen av domare följer man ”Direktiven för utbildning och 

auktorisering av prisdomare, provdomare och överdomare”. 

Prisdomare för anlagsprov för björnhundar skall vara auktoriserad 

prisdomare för älghundar och överdomare för anlagsprov för björnhundar 

skall inneha rättigheter för överdomare vid jaktprov med älghund. 

DIREKTIV FÖR ÖVERDOMARE 

1. Överdomaren är ansvarig för att provet förlöper felfritt och sköter om, 

att bedömningen är korrekt och enhetlig. 

2. Visa ditt överdomarkort samt Kennelklubbens och specialklubbens 

medlemskort för provbestyrelsen. 

3. I samband med samlingen inför den stundande bedömningen kan du 

ge direktiv åt domargruppen. Tillfället när grupperna avlägger rapport 

kan samtidigt utgöra ett skolningstillfälle, varvid deltagarna får en 

anteckning i sitt domarkort. 

Vid skolningstillfället skall man poängtera, att björnen som provdjur är 

annorlunda och farlig. Man skall inte dumdristigt gå nära en hund som 

skäller på björn. 

4. Kontrollera vid avslutningstillfället hundarnas registerutdrag, 

vaccinationsintyg och domarnas rättigheter och medlemskap. 

5. Granska domarnas jäv. 

6. Tag emot hela domargruppen efter provet. Sätt dig in i provets 

händelseförlopp och dess inverkan på slutresultatet. 

Tag reda på av domargruppen, hur prestationen har kunnat 

säkerställas vad det gäller provdjuret. Hör dig för om hundförarens 

uppfattning i oklara fall. Se till att bedömningen sker enligt regler och 

direktiv. 

64

7. Försök genast komma till en snabb lösning, som tillfredsställer båda 

parter, om meningsskiljaktigheter uppstått. 

8. Granska att prisdomarna egenhändigt skriver under individuella 

provprotokollet, åtminstone gruppdomarens egenhändiga namn skall 

finnas. 

9. Anteckna i provprotokollet överdomarens berättelse. 

10. Kom ihåg att varje prov är ett värdefullt kennelevenemang, som skall 

ledas i god kennelanda. 

11. Anskaffa provmaterial ss. skogskort, individuella provprotokoll, 

provprotokoll och provregler år domarna. 

12. Granska och sänd in resultaten till 

kenneldistriktet/provprotokollgranskaren. 

DIREKTIV FÖR PRISDOMARE 

1. Upprätthåll dina kunskaper genom att om möjligt arbeta som domare 

och delta i fortbildningskurser minst varannan gång sådana arrangeras. 

2. Repetera regler och direktiv. 

3. Tag med dig anteckningsblock, regelbok och annat som du eventuellt 

behöver. Vid anteckningar om provet händelseförlopp, kom ihåg alla 

saker som skall finnas med i individuella provprotokollet. Som 

anteckningsblock fungerar bäst ett skogskort för älghundsprov eller en 

kopia av individuella provprotokollet. 

65

4. Diskutera med vägvisaren och hundföraren var björnen sannolikt finns 

och vart den troligtvis går. Ge hela tiden direktiv åt gruppen om vilka 

åtgärder som skall företas. 

5. När upptag kommit, klarlägg genast sträckan till upptaget ge din 

uppfattning för hundägaren. Undvik att dumdristigt gå för nära björnen. 

6. Berätta genast för överdomaren om provets händelseförlopp. Berätta 

om bedömningen grundar sig på iakttagelser genom syn, hörseln eller 

genom att studera spår. 

7. Underteckna provprotokollet. 

8. Uppträd föredömligt inför hundägare och andra deltagare på provet. 

66

DIREKTIV FÖR HUNDFÖRAREN 

1. Anmäl hunden till provet på det sätt arrangören önskar, helst skriftligt. 

Betala deltagaravgiften i tid. 

2. Visa för överdomaren upp hundens registerutdrag, vaccinationsintyg 

och eventuella andra dokument. 

3. Tag med behövlig utrustning på provdagen. 

4. Bjud i mån av möjlighet provgruppen på skjuts till provområdet, rådgör 

om ev. andra transportarrangemang eller mötesplatser. 

5. Rådgör med vägvisaren om vägval i provområdet. 

6. Framför till provgruppen önskemål om marschordning och farthållning. 

7. Låt provgruppen utföra bedömningen utan att störa den med onödiga 

önskemål. 

8. Redogör inte i onödan för hundens tidigare meriter. 

9. Du kan dirigera hunden med gester, vissling och kommandon. Andra 

bestraffnings- eller styrningssätt är förbjudna. 

10. Anmäl din åsikt och uppfattning om gruppens tolkningar omedelbart 

efter varje händelse, t.ex. då avstånd eller tider diskuteras i skogen. 

11. Kom ihåg att hunden får kopplas endast med prisdomarens tillåtelse, 

då provet avbryts eller om hunden har råkat i en uppenbar fara. Koppla 

hunden då provomgången är slut och transportera provgruppen till 

samlingsplatsen för provet. 

12. Underteckna det individuella provprotokollet. Överdomaren redogör 

för provhändelserna. 

67

13. Var närvarande vid avslutningstillfället för provet och med hund, så 

att ID-märkningen kan kontrolleras. 

14. Uppträd föredömligt inför domargruppen, vägvisare, hundförare och 

alla andra, som deltar i provet, på samma sätt som du själv skulle önska 

bli bemött. 

15. Ta reda på var man snabbt kan få tag på första hjälp eller 

dejourerande veterinär vid eventuella skadefall. 

68

Bilaga 1 

Uppskjutande eller inhibering av allmänt prov eller tävling 

Gällande fr.o.m. 1.1.1999 

Anhållan om prov och tävling skall göras enligt terminslistan. 

Godkänt prov/tävling skall arrangeras på beviljad tidpunkt och endast i 

undantagsfall kan det uppskjutas eller inhiberas. 

1. Provet skjuts upp 

Uppskjutning av prov gäller alltid hela provet, i tjänstehundsprov även 

provarten eller viss klass i provarten samt alla anmälda hundar. 

Beslut om uppskjutande av prov skall fattas innan provet börjat. 

Gemensamt beslut om uppskjutande av prov och den nya tidpunkten för 

provet skall fattas av överdomaren, provbestyrelsens ordförande eller 

ansvarig funktionär för provet. Om någondera av dessa är förhindrad att 

delta på provdagen, fattas beslutet av den andra ensam. 

Provet kan skjutas upp endast en gång och den nya tidpunkten skall vara 

inom samma provsäsong, utan att vara till hinder för prov som tidigare 

beviljats på samma datum. 

Istället för de deltagare, som inte kommer till det nya provet, kan andra 

deltagare antagas 

Prov kan skjutas upp endast på följande grunder: 

- väderleksförhållandena är mycket otjänliga eller direkt farliga 

för hundarna 

- tillståndet till provmarkerna inhiberas eller de kan inte 

användas 

- provet kan inte anordnas i enlighet med reglerna 

- plötsligt övermäktigt hinder för domaren, såvida inte reserv 

kan erhållas, t.ex. sjukdom, olycksfall, död osv. 

- på grund av annan i reglerna/provbestämmelserna nämnd 

orsak 

69

Om provet skjuts upp skall man omedelbart skriftligen meddela 

kenneldistriktet, som beviljat tillståndet eller Kennelklubben enligt 

gällande terminslista. I provprotokollet skall man alltid nämna orsaken till 

att provet skjutits upp. 

Anmälningsavgiften återbetalas om hunden inte deltar i det nya provet, 

såvida annat inte nämns i provreglerna. 

2. Inhibering av prov 

Inhibering av prov gäller alltid hela provet, i tjänstehundsprov även 

provarten eller viss klass samt alla anmälda hundar. 

Beslut om inhibering skall fattas innan provet börjar. Gemensamt beslut 

skall fattas av överdomaren och provbestyrelsens ordförande eller av 

ledande funktionär för provet. Om endera är förhindrad skall beslutet 

fattas av den som är på platsen. 

Provet kan inhiberas endast i följande fall: 

- provet får skjutas upp ( se ovan) 

- annan i reglerna/provbestämmelserna nämnd godkänd orsak 

att inhibera prov 

Anmälan om inhiberat prov skall göras i enlighet med reglerna för 

ifyllande av provprotokoll samt enligt bestämmelserna i terminslistan. 

Om provet inhiberas återbetalas anmälningsavgiften, såvida annat inte 

stipuleras i reglerna. 

70

Bilaga 2 

SKL-FKK:S ANHÅLLAN OM ÄNDRING 

Gällande fr.o.m. 25.5.2001 

A. ALLMÄNT BESVÄRSFÖRFARANDE 

Besvär kan ej anföras över enligt reglerna utförd bedömning. 

Meningsskiljaktigheter 

Meningsskiljaktigheter på prov och tävlingar skall meddelas till 

överdomaren före provets slut och han skall efter att ha satt sig in i 

frågan genast försöka få till stånd ett avgörande. Prov/tävling anses 

avslutat det datum (dygn), då resultaten offentliggörs. 

Meningsskiljaktigheter på utställningar skall meddelas till utställningens 

arrangör, som efter att ha satt sig in i frågan genast skall försöka få till 

stånd ett avgörande. 

Om meningsskiljaktigheten inte anmälts på utställningen, provet eller 

tävlingen har besvärsrätten förverkligats. 

Överdomaren för provet och utställningskommittén skall på förfrågan 

informera om praxis vid besvärsförfarandet för den som besvärar sig. 

Besvärstid och besvärsavgift 

Sakägare, som är missnöjd med överdomarens/kommitténs beslut skall 

inlämna skriftligt besvär till arrangören inom sju (7) dagar efter 

provet/utställningen. 

Besvärsavgiften är två (2) gånger anmälningsavgiften och för besvär vid 

utställning två (2) gånger den lägsta normala anmälningsavgiften. 

Besvärsavgiften skall bevisligen betalas åt arrangören innan 

besvärstiden gått ut. 

71

Besvärsavgiften återbetalas, då besväret slutgiltigt avgjorts och besväret 

ansetts vara befogat. Besvärsavgift gäller inte kommittén eller 

kommittémedlem. 

Arrangören skall avgöra besväret inom trettio (30) dagar från det 

besväret anlänt. 

Beslutet skall riktas den som besvärat sig med rekommenderat brev eller 

på annat bevisbart sätt. 

Fortsatt besvär 

Sakägare, som är missnöjd med arrangörens beslut, kan besvära sig 

över beslutet till det kenneldistrikt, som beviljat utställningen, provet eller 

tävlingen. För tjänstehundsprov sändes till Suomen Palveluskoiraliitto, för 

vinthundsprov till Suomen Vinttikoiraliitto inom sju (7) dagar räknat från 

den tidpunkt, då kännedom om beslutet har erhållits. 

Kenneldistriktet, Palveluskoiraliitto och Vinttikoiraliitto skall avgöra saken 

inom sextio (60) dagar och beslutet skall riktas till den som besvärat sig 

med rekommenderat brev eller på annat bevisbart sätt. Sakägare, som är 

missnöjd med beslutet, kan inom sju (7) dagar från det beslutet erhållits 

besvära sig till Finska Kennelklubbens styrelse. 

Kennelklubbens styrelse kan, om det finns mycket vägande skäl, ta 

ärendet till behandling, fastän det allmänna besvärsförfarandet inte skulle 

ha följts. 

72

B. ANSPRÅK PÅ RÄTTELSE 

Om det under ett prov eller tävling uppdagas ett fel begånget mot 

gällande regler, finns det möjlighet att göra anspråk på rättelse även efter 

besvärstidens utgång. 

Rättelseyrkan riktas till FKK:s styrelse. 

Den skall göras inom ett (1) år efter att provet eller tävlingen hållits och 

sändes till den instans, som beviljat provet. 

Hundägaren skall följa det allmänna besvärsförfarandet. 

Anspråk på rättelse görs av rasklubb, överdomare eller kenneldistrikt, 

enligt grunderna för deras övervakningsskyldighet. 

Kennelklubbens styrelse kan, om det finns mycket vägande skäl, ta 

ärendet till behandling, fastän det allmänna besvärsförfarandet inte skulle 

ha följts. 

73

Bilaga 3 

Finska Kennelklubbens allmänna bestämmelser om jäv vid 

utställningar, prov och tävlingar Gällande fr.o.m. 1.1.1999 

Provets överdomare 

Domare får inte vara (ledande) överdomare på prov, där hans egen hund 

deltar, eller hund, som han/hon enligt avtal har äganderätt till. Inte heller 

hund som ägs av person, som bor i samma hushåll, som överdomaren, 

får delta på provet, där nämnda överdomare är provledare. 

Prisdomare och domare 

Domares hund får inte tävla i den klass, där han själv bedömer. 

Domare/exteriördomare är jävig, om han är: 

- hundens förare/handler 

- hundens ägare 

- hundens uppfödare 

- enligt överenskommelse äger besittningsrätt till hunden 

- eller familjemedlem till ovannämnda personer. 

Föräldrar äkta makar, barn och syskon anses vara familjemedlemmar, 

även om de bor på annan adress. 

Uppfödares syskon anses vara familjemedlem endast, om de bor på 

samma adress som uppfödaren. 

S.k. samboende och personer, som bor på motsvarande sätt, jämställs 

med äkta makar. 

På tjänstehundsprov gäller bestämmelserna om jäv endast ledande 

överdomare. 

Funktionärer 

Hund, som ringfunktionär äger eller som han/hon enligt avtal har 

äganderätt till, får inte tävla i den ring, där ringfunktionären arbetar. 

Finska kennelklubbens styrelse kan bevilja undantagstillstånd från dessa 

regler. 

74

Bilaga 4 

DIREKTIV FÖR IFYLLANDE AV PROVPROTOKOLL 

Uppdaterat i SKL-FKK:s 23.6.2003 / JLi 

Provprotokollen sänds till kenneldistriktet, eller till den person, som 

kenneldistriktet utnämnt som mottagare, förutom arrangörens exemplar. 

Efter granskningen sänder kenneldistriktet dem vidare till Kennelklubben 

och till de rasklubbar, som deltagit i provet. 

Efter granskningen skall tekniska fel meddelas till överdomaren och den 

tävlande. 

De individuella protokollen följer med provprotokollen till Kennelklubben 

och rasklubbarna. 

Enligt FKK:s regler skall provprotokollen skall sändas till 

kenneldistriktet inom en vecka efter provet och kenneldistriktet 

skall sända dem till Kennelklubben och rasklubbarna inom två (2) 

veckor. 

Om det deltar hundar från flera rasklubbar, skall alla berörda rasklubbar 

få ett exemplar (kopia) av provprotokollet. 

Alla Toko och Agility tävlingsprotokoll skall sändas via Kennelklubben 

och dess resultatavdelning. 

OBS! Resultaten från tjänstehundsprov skall sändas till Suomen 

Palveluskoiraliitto och vinthundarnas resultat till Suomen Vinttikoiraliitto. 

De sänder resultaten vidare till Kennelklubben. 

75

Resultatavdelningen på Kennelklubbens servicebyrå besvarar frågor 

rörande provprotokollen. 

IFYLLANDE AV PROVPROTOKOLLET 

Provprotokollet ifylles enligt följande: 

- provets arrangör, plats och tid 

- provets art ifylls med kryss 

- väder och före, om de inte har betydelse för provet, lämnas 

de bort 

- provart = provkod på varje sidas resultatkolumn 

- ägarens hemkommun, ej hans hemort 

- tilläggsuppgifter (överdomarens berättelse), om utrymmet inte 

räcker till kan bilaga användas 

- raskod samt hundens fullständiga namn jämte ev. 

kennelnamn, utan titlar 

- registernummer (viktigt att det skrivs absolut rätt) 

- resultat och poäng, om det i någon provform inte skrivs 

poäng, så lämnas det öppet och ifall hunden i provet får bara 

ett resultat, så förblir den andra kolumnen ofylld. 

- resultaten skrivs in skilt per klass 

- endast arabiska siffror användes 

- förutom överdomarens namn skall det skrivas in 

överdomarens nummer = SKL-FKK medlemsnummer 

- i prov där det finns flera domare skall för hundens resultat 

skrivas in domarens namn och nummer i fältet för 

anmärkningar 

76

Inskrivning av resultat 

Poängen skrivs in enligt provarten t.ex. 48 130,5 och 83,52 

Drevprov (Ajok) (Beaj) 

Om hunden utesluts eller avbryter provet, skrivs för prisklassen ett streck 

( - ), t.ex. AJOK- eller BEAJ – 

Några poäng skrivs då inte in, inte heller någon 0 för prisklassen. 

I anmärkningsfältet en anteckning: avbröt (luopui) eller uteslöts (suljettu) 

OBS! I tjänstehundarnas prov skriv en 0 i stället för ett streck. 

Övriga prov 

Om ägaren avbryter provet skrivs för prisklassen ett streck ( - ) och i 

anmärkningarna avbröt (keskeytti) 

Om domaren avbryter provet skrivs för prisklassen en 0 och i 

anmärkningarna avbröts (keskeytettiin) 

eller utesluts från provet, antecknas i resultatet ett streck ( - ), t.ex. AVO 

-. Poäng utskrivs inte och inte heller 0. I anmärkningsfältet antecknas 

avbröt eller uteslöts. 

Övriga anvisningar 

I tjänstehundarnas prov antecknas de olika terrängbegreppen, ty 

provkoden anger provets art. 

Hundar som inte deltagit skall inte antecknas i provprotokollet. 

Om inte en blankett räcker till, antecknas i nedre hörnet av första 

blanketten hur många sidor protokollet omfattar och 

fortsättningsblanketterna numreras i övre kant enligt följande (om t.ex. 

antalet provprotokoll tillsammans är 3, alltså 2 fortsättningsblanketter): 

andra blanketten 2/3 

tredje blanketten 3/3 

77

På detta vis kan man på SKL-FKK:s kansli vara säkra på att alla 

protokoll, som hör till provet har kommit fram. 

Provkoderna är antecknade för olika prov inom parentes (AJOK), (HIRV), 

(PALV) 

Klasskoder ALO = nybörjarklass 

NUO = unghundsklass 

AVO ÖKL = öppenklass 

VOI SKL = segrarklass 

EVL = elitklass 

Resultatkoder 1 = första 

2 = andra... 

- = avbröt, uteslöts 

0 = noll 

SERTK = certifikat från Finland 

SERU = certifikat från utland 

CACIT = internationellt prov 

CACIL = int banlöpning 

CACIAG = int agility tävling 

Speciella direktiv för prov och kamper 

I anmärkningsfältet skrivs för segraren dess uppnådda titel och årtal 

enligt rasvisa direktiv. 

t.ex. HAU 1, HIRV-VOI 1, 83 i anmärkningsfältet M -årtal 

I nationella mästerskap antecknas hundens placering före provkoden 

med en siffra enligt följande: 

HIM 1, HIM 2, HIM 3, 

HIR 1, HIR 2, HIR 3, 

AJO 1, AJO 2, AJO 3, 

78

Jaktprov för älghundar (HIRV) 

norsk älghund grå 106 norsk älghund svart 118 

jämthund 109 vit svensk älghund 138 

karelsk björnhund 110 finsk spets 105 

norrbottens spets 114 östsibirisk laika 127 

västsibirisk laika 122 rysk – europeisk laika 128 

Exempel: 

HIRV – AVO 1, 78, = 1. pris i öppen klass 78 poäng 

HIRV – VOI 1, 83,25 = 1. pris i segrarklass 83,25 poäng 

HIRV – VOI 0, 9, = inget pris i segrarklass 9 poäng 

Nationella älgskallskampen för karelsk björnhund (HIR) 

110 karelsk björnhund, efter segrarens namn skrivs M + årtal (M-04) 

Ex. HIR 1, HIRV-VOI 1, 75 = årets älghundmästare, M -98, 1. pris 

i segrarklass 75 poäng, 

till namnet tillägges titeln M -88 

Älgmästerskapskampen (HIM) 

För de raser som sorterar under Finska Jämt- och Gråhundklubben 

106 norsk älghund grå, 109 jämthund, 118 norsk älghund svart, 138 vit 

svensk älghund 

Till segrarens namn skrivs titeln M -årtal (M-98) 

Ex. HIM 1, HIRV – VOI 1, 84,5 = årets mästare, 1. pris i segrarklass 

84,5 poäng, till namnet läggs titeln 

M-88 

Hirviherraottelu för finsk spets 

105 för finska spetsar, till segrarens namn skrivs titel HH-årtal 

79

Drottningkampen för karelsk björnhund 

110 för tikar, till namnet skrivs titeln KR-årtal 

Älgmästarinnekampen 

För tikar som tillhör FJGK, till namnet skrivs titeln MR-årtal 

Laikornas FM-älgskallskamp 

127 östsibirisk laika, 122 västsibirisk laika, 128 rysk – europeisk 

laika 

Till segrarens namn skrivs titeln M -årtal. 

Älghundslandskampen Finland-Norge-Sverige (MA-årtal) 

I landskampen får alla raser delta, vilka har rätt att starta på jaktprov för 

älghund. 

Till segrarens namn skrivs titeln MA-årtal. 

Ex. MA-98, HIRV-VOI 1, 84,25 = landskampsvinnare år 1998,1 

pris i segrarklass 84,25 poäng. 

Anlagsprov på björn (KARH) 

På provet får alla raser delta, vilka har rätt att delta i jaktprov för älghund. 

Ex. KARH 1 = godkänd prestation 

KARH 0 = underkänd prestation 

80

Bilaga 5 

UTBILDNING OCH BEHÖRIGHETSKRAV FÖR PRISDOMARE OCH 

ÖVERDOMARE SAMT VERKSAMHET 

I kraft från 1.1.1995. Förändringar godkända 8.5.2002. 

Prisdomare 

I. Anvisningar för utbildning och behörighetskrav för prisdomare 

Målsättningen med skolningen är att utbilda kompetenta och 

ansvarskännande prisdomare och sträva till att förenhetliga 

bedömningen samt hålla domarna uppdaterade med utvecklingen. 

II. Fordringar för att bli prisdomare 

Skall vara lämplig för uppgiften till lynne och bedömningsförmåga. 

Skall inneha naturlig förmåga och en tillräckligt god kondition för ifråga 

varande uppgift. 

En domare med ansvar för bedömning skall vara fullvuxen (minst 18 år 

gammal). 

Ifall man vid bedömningen använder flere domare kan den andre 

domaren i gruppen vara 15 år gammal person som har 

bedömningsrättigheter. 

Före skolningens början skall personen vara invigd i användningen av 

ifråga varande ras på jakt (jakthundar) eller träning av brukshundar 

(övriga). Dessutom skall personen uppfylla ev. andra fordringar som finns 

inom ifråga varande provform. Aspiranten skall vara förtrogen med en 

älghunds användning i praktisk jakt. 

Med godkänt genomgå den officiella prisdomarkursen med tillhörande 

praktiska uppgifter och slutprov. 

Som aspirant efter kursen genomgå med godkänt minst två 

provbedömningar för två överdomare. 

Aspiranten skall uppfylla de fordringar på medlemskap som SKL-FKK:s 

fullmäktige fastställt. 

81

III. Skolning 

A. Anhållan om och arrangemang av kurs för prisdomare 

B. Kursens program 

C. Behörighetskrav för domare 

D. Fortbildning 

A. Anhållan om och rätt att arrangera kurs 

Ifråga varande kurser får anordnas av kenneldistrikten och deras 

medlemsföreningar, rasklubbar och förbund samt deras 

medlemsföreningar. 

Kursanhållan lämnas till kenneldistriktet, rasklubb eller förbund inom 

utsatt ansökningstid. I anhållan skall framgå tid, plats, arrangör och 

kursledare med suppleant samt ev. förhandsanmälan för deltagarna. 

Anhållan för de kurser, som hör under kenneldistriktens kompetens, skall 

riktas till ifråga varande kenneldistrikt. I övriga fall beviljar rasklubb eller 

förbund kurstillstånd för sina medlemsföreningar. 

Kenneldistrikten, rasklubbarna och förbunden behöver inte för sina egna 

kurser anhålla om lov av SKL-FKK. 

Om kurser annonseras på förhand i SKL-FKK:s tidskrift och vid behov i 

rasklubbarnas/förbundens tidskrift om inte SKL-FKK på annat sätt 

beslutat. 

B. Kursens program och utformning. 

Till en kursdeltagares skyldighet hör att på förhand bekanta sig med 

kursmaterialet, som fås av arrangören. 

En anhållan om kursdeltagande görs av den intresserade själv eller av 

dennes medlemsförening, om inte annat sägs i direktiv för ifråga varande 

provform. 

82

Som kursens ledare och dennes reserv får verka en överdomare för 

ifråga varande provform, om inte kenneldistrikten, rasklubbarna eller 

förbunden beslutat på annat sätt. 

Rasklubb och förbund skall ha ett av SKL-FKK godkänt skolningsdirektiv 

och kursprogram enligt vilket undervisningen och den praktiska delen 

utförs. 

För jaktprov med älghund är kursens teoretiska del är minst 6 timmar. I 

kursen skall dessutom ingå en praktisk del under åtminstone en provdag. 

Den praktiska delen får även utföras i samband med ett jaktprov under 

ledning av kursens ledare, men i samma prov får kursdeltagaren inte 

avlägga aspirantpraktiken. Som avslutning på den teoretiska delen, skall 

det ordnas ett skriftligt och muntligt förhör. Den som genomgått kursen 

med godkänt skall få ett kursintyg. 

Kursen omfattar: 

Älghundsraserna, deras användning och förekomst 0,5 h 

Jaktprovens ändamål och arrangemang 1,0 h 

Reglerna för jaktprov med älghund 1,0 h 

Bedömningsdirektiven för jaktprov med älghund 1,5 h 

Direktiven för prisdomare, hundförare och vägvisare 0,5 h 

Att fylla i skogskort och indiv. provprotokoll 1,5 h 

Som avslutning på kursen skall aspiranten genomgå ett skriftligt och 

muntligt förhör samt ev. ett praktiskt prov 

Den, som har avlagt kursen med godkänt, skall få ett kursintyg. 

Domaraspiranten skall, efter att ha gått igenom kursen med godkänt, 

utföra aspirantpraktik på två prov för två olika överdomare. 

På dessa prov måste hunden ha fått bedömning i samtliga 

egenskaper/väsentliga moment. 

83

C. Behörighetskrav för prisdomare 

Som ansökningsblankett för prisdomarkortet används för ändamålet 

uppgjort aspirantkort. Anhållan skall innehålla de nödvändiga uppgifter 

som behövs för beviljandet. 

Kenneldistriktet beviljar prisdomarkort för sin medlemsförenings medlem 

som är 15 år gammal. För tjänstehundarnas prov är det 

Palveluskoiraliitto och för vinthundarnas prov är det Vinttikoiraliitto som 

beviljar domarkorten. 

Prisdomaren anses kompetent då han/hon har beviljats resp. provforms 

prisdomarkort. 

Inom viltspårprov (MEJÄ), lydnadsprov (TOKO) och agility tävling (AGI) 

skall det vara en överdomare för bedömningen. 

F. Fortbildning för prisdomare. 

1. Deltagande i fortbildning 

Det är domarens skyldighet att hålla sig ajour i sina domaruppgifter, 

förrän han/hon kan tilldelas nya uppgifter. 

Prisdomaren skall utföra domaruppgifter, delta i fortbildning eller fungera 

som tävlande åtminstone en gång under de två (2) senaste åren. 

Rasklubbarna och förbunden kan inom varje provform göra avvikande 

bestämmelser. 

Kontrollen av prisdomarens kompetens sköts av provbestyrelsen och 

provets överdomare. 

2. Arrangemang av fortbildning 

Anhållan om fortbildningskurser och arrangemang av fortbildning utförs 

enligt punkt III. A 

Fortbildningskurser skall om möjligt anordnas varje år överallt där 

provformen utövas. 

För deltagande i fortbildning görs en anteckning i domarkortet eller ett 

skilt intyg. 

84

ÖVERDOMARE 

I. Anvisningar för utbildning och behörighetskrav för överdomare 

Målsättningen med skolningen är att utbilda kompetenta och 

ansvarskännande överdomare och sträva till att förenhetliga 

bedömningen samt hålla överdomarna uppdaterade med utvecklingen. 

II. Allmänna krav för att bli överdomare 

Personen skall till sitt levnadssätt och bedömningsförmåga vara lämplig 

för uppgiften. 

Skall besitta naturlig förmåga och tillräckliga fysiska egenskaper för 

överdomarens uppgifter. 

Vara erfaren prisdomare, som åtnjuter förtroende och dessutom vara väl 

förtrogen med ifråga varande provform och de hundraser som deltar. 

Speciella fordringar på förkunskaper och specialkurser bestäms av 

rasklubbarna och förbunden. 

Den sökande måste ha genomgått skolningen för provfunktionär med 

godkänt och därefter verkat som sekreterare vid prov för minst två 

överdomare. Som ytterligare merit räknas om sökande verkat som 

ordförande eller medlem i en provbestyrelse. Med erfaren prisdomare 

avses i det föregående en person, som har haft domarkort för jatktprov 

med älghund i minst 3 år, som har verkat framgångsrikt som utbildare 

inom denna provform och som har fört fram egen hund till pris. 

Skall kunna verka som utbildare av prisdomare och provfunktionärer. 

Har genomgått skolningen för provfunktionär med godkänt och därefter 

många gånger deltagit som ansvarig för provarrangemang. 

Uppfyller eventuella tilläggsfordringar beroende på provform. 

Skall uppfylla de krav på medlemskap, som SKL-FKK:s fullmäktige har 

fastställt. 

85

III: Utbildningens innehåll 

A. Anhållan om överdomarkurs och tillstånd 

B. Utbildning och behörighetskrav 

C. Fortbildning av överdomare 

A. Anhållan om och rätt till arrangemang av överdomarkurs. 

Överdomarkurser får arrangeras av rasklubbar/förbund i samarbete med 

SKL-FKK. I samarbete kan ingå även kenneldistrikt och dess 

medlemsförening. 

Om kursarrangemang skall meddelas till SKL-FKK, så att meddelandet i 

god tid kan föras vidare till kenneldistrikten och tidningen Våra hundar. 

Rasklubben eller SKL-FKK utnämner kursledare och suppleant. 

B. Program för överdomarkurs 

Skolningen indelas i fem (5) faser: 

1. Rasklubbens preparationskurs eller specialkurs 

2. SKL-FKK:s grundskolning (distriktets utbildare/överdomare) 

3. Specialskolning i rasklubbens regi 

4. Provbedömningar och ev. aspirantbedömningar 

5. Behörighetskrav 

1. Rasklubbens preparationskurs eller specialkurs 

En person, som aspirerar på överdomarskolning skall delta i en prepkurs, 

specialkurs eller inträdesprov, som ordnas av kenneldistrikt, 

rasklubb eller rasförbund, ifall sådana ordnas inom ifråga varande 

provform. 

86

2. SKL-FKK:s grundskolning (distriktets utbildare/överdomare) 

Överdomarens grundkurs räcker en (1) dag. 

På grundkursen skall följande behandlas: 

- SKL-FKK:s allmänna regler och provblanketter 

- hundens anatomi 

- hundens mentalitet och uppträdande 

- domarens etik 

- förmåga att hålla föredrag 

- hunden och lagarna 

Person som söker sig till överdomarskolning skall på förslag av 

medlemsförening godkännas av kenneldistriktet, som till beslutsunderlag 

ser om personen uppfyller de fordringar som ställs. 

För ändamålet används en ansökningsblankett fastställd av SKL-FKK. 

3. Specialskolning i rasklubbens regi 

Till specialskolningen uttas endast de personer, som klarat av 

grundkursen med godkänt. 

Specialkursen indelas i en teoretisk och en praktisk del. 

Följande saker behandlas: 

- klarläggande av praktiska och speciella tolkningar inom provreglerna 

- direktiven för verksamheten som överdomare 

- provfunktionärens direktiv 

- allmänna regler för provformen 

- provens pappersexercis 

- muntligt och skriftligt slutförhör 

Ett skriftligt intyg erhålls. 

4. Provbedömningar och ev. aspirantbedömningar 

Ett visst antal till provformen relaterade provbedömningar. 

87

Om provbedömningar fordras skall de ske på två (2) prov och inför två 

överdomare. 

Kenneldistriktet utser provtillfällena. 

Skriftliga intyg från båda tillfällena utdelas. 

5. Behörighetskrav för överdomare 

Överdomaraspiranten uppgör ansökan. 

Anhållan görs på överdomaraspirantens intyg jämte medföljande bilagor. 

Till anhållan skall höra ett utlåtande från rasklubben, som sänder den 

vidare till SKL-FKK. 

Överdomarkortet och rättigheterna beviljas av SKL-FKK:s styrelse. 

C. Överdomarnas fortbildning 

1. Deltagande i fortbildning 

Överdomare skall delta i en till provformen riktad fortbildning minst var 

annan gång och han/hon skall verka som domare eller provfunktionär 

eller delta i prov som hundförare minst en gång under två år. 

Ex. Om rasklubben ordnar fortbildning varje år skall överdomaren delta i 

denna minst vart annat år. 

Kenneldistrikten, rasklubbarna och förbunden skall granska, att 

överdomaren har deltagit i fortbildning enligt de fordringar som 

rasklubben har satt upp, innan han/hon tilldelas överdomaruppgifter. 

2. Arrangemang av fortbildning 

Fortbildning för överdomare får arrangeras av kenneldistrikten, 

rasklubbarna och förbunden i samarbete. 

Om fortbildningstillfällen skall anmälas i god tid till tidningen Våra hundar 

( SPKL – Palveluskoirat tidningen). 

De som gått på kurs skall få ett intyg. 

88

IV. Indragning av överdomarrättigheten 

SKL-FKK kan ta bort överdomarens rättighet eller återkalla 

bedömningsrättigheterna av överdomare, som befinns inkompetent och 

som inte längre uppfyller fordringarna i punkt II. 

SKL-FKK kan återkalla bedömningsrättigheterna för en överdomare på 

förslag från kenneldistrikt, rasklubb eller förbund, då personen i fråga inte 

uppfyllt sin skyldighet om fortbildning (punkt C 1). 

Ifall överdomaren fått anklagelser om disciplinära åtgärder, kan SKL-FKK 

innehålla bedömningsrättigheterna så länge utredning pågår. 

SKL-FKK kan återge bedömningsrättigheterna på välgrundat förslag av 

den instans, som gav förslag om återkallande. 

Bilaga 6 

KENNELDISTRIKTENS NUMRERING 

Etelä-Hämeen Kennelpiiri ry 01 

Etelä-Pohjanmaan Kennelpiiri ry 02 

Helsingin Seudun Kennelpiiri 19 

Kainuun Kennelpiiri ry 03 

Keski – Pohjanmaan Kennelpiiri ry 04 

Keski – Suomen Kennelpiiri ry 05 

Kymenläänin Kennelpiiri ry 06 

Lapin Kennelpiiri ry 07 

Lounais – Suomen Kennelpiiri ry 08 

Pohjois – Hämeen Kennelpiiri ry 09 

Pohjois – Karjalan Kennelpiiri ry 10 

Pohjois – Pohjanmaan Kennelpiiri ry 11 

Pohjois – Savon Kennelpiiri ry 12 

Salpausselän Kennelpiiri ry 13 

Satakunnan Kennelpiiri ry 14 

Suur – Savon Kennelpiiri ry 15 

Uudenmaan Kennelpiiri ry 16 

Vasa Kenneldistrikt – Vaasan Kennelpiiri rf 17 

Ålands Kenneldistrikt ry 18 

89

Bilaga 7 

SKL-FKK:s TERMINSLISTA 


B. BRUKSPROV 

1. Prov som beviljas av Kennelklubben 

1.1. RIKSMATCHERNA FÖR DE INHEMSKA RASERNA 

Anhållan om riksmatcherna för de inhemska raserna och till 

uttagningsproven görs enligt reglerna för dem. Ansökningarna 

behandlas enligt följande: 

MATCHER UTTAGNINGSPROV 

ANSÖKAN TILL 

KENNELDISTRIKTET SENAST 

ANSÖKAN TILL 

31.12. 31.1. 

SPECIALKLUBBEN SENAST 

ANSÖKAN TILL 

31.1. 28.2. 

KENNELKLUBBEN SENAST 30.4. 30.4. 

Kilpa-, Skall-, och Älgskallmatchen är Kennelklubbens matcher, där 

ansvaret för arrangemangen är hos kenneldistriktet. Finska 

Stövarklubben och Finska Spetsklubben har gjort upp en lista över vilka 

som står i tur att arrangera riksmatcherna och uttagningsproven till dem. 

De ansvarar för att proven förverkligas enligt reglerna och informerar före 

ansökningstidens utgång det kenneldistrikt, som står i tur att ordna 

provet, om reglerna. 

Rotationslistan bifogas. 

90

1.2. ÖVRIGA FM-PROV OCH LANDSKAMPER 

PROVET ANHÅLLAN TILL 

ARRANGERAS KENNELDIST. SPECIALK. SKL-FKK 

1.1. – 30.4. 30.4. 30.5. 30.9. 

1.5. – 31.7. 31.8. 30.9. 31.1. 

1.8. – 31.12. 31.12. 31.1. 30.4. 

Detta är en allmän regel, som gäller, om inte Kennelklubben godkänt 

regler med annat förfarande. Specialklubb skall informera det 

kenneldistrikt, där provet/matchen enligt planerna skall arrangeras, innan 

ansökningstiden utgått. 

1.3. INTERNATIONELLA PROV 

Anhållan om internationellt prov görs enligt punkt 1.2, dock senast 6 

mån. före provet. 

Provet beviljas av FCI. 

2. PROV SOM BEVILJAS AV KENNELDISTRIKTET 

Övriga än i moment 1 nämnda prov. 

Anhållan om prov riktas till det kenneldistrikt, där provet hålls. 

Kenneldistrikten skall meddela Kennelklubben om beviljade prov. 

91

PROVET ANHÅLLAN TILL ANMÄLAN TILL 

ARRANGERAS KENNELDISTRIKT KENNELKLUBBEN 

1.1.-30.4 30.8. 30.9. 

1.5.-31.7. 31.12. 31.1. 

1.8.-31.12. 31.3. 31.4. 

8. SÄNDNING AV PROVANHÅLLAN 

Anhållan om prov sänds till det kenneldistrikt, där provet hålls. 

Anhållan om prov, som beviljas av Palveluskoiraliitto eller Vinttikoiraliitto 

sänds direkt till dem. 

Godkända prov publiceras i Koiramme-Våra hundar. Om provet inte 

godkänts eller ändrats, informeras den som ansökt om provet i god tid. 

9. PROVPROTOKOLL 

Den arrangerande föreningen sänder de granskade resultaten och 

provprotokollen till det kenneldistrikt, där provet arrangerades, inom en 

vecka efter provet. Kenneldistriktet sänder resultaten till Kennelklubben 

inom 2 veckor. På samma sätt sänds resultaten till Palveluskoiraliitto och 

Vinttikoiraliitto. 

10. JAKTVÅRDSDISTRIKTENS LOV OM ATT FÅ HÅLLA HUNDAR 

LÖSKOPPLADE PÅ PROV OCH TRÄNING. 

Utgångspunkt är Jaktlagens §§ 51 och 52. 

Under tiden 1.3. – 19.8 skall enligt Jaktlagens § 52 anhållas hos 

Jaktvårdsdistriktets om lov att hålla hunden lössläppt på sådana prov 

92

eller träningar, där hunden inte direkt kan kopplas under själva 

provtillfället. 

Direktiv: 

Lov kan beviljas endast för prov, där bytesdjuret inte störs under 

förökningstiden. Med andra ord skall provformen vara sådan att nämnda 

störning inte uppkommer. Denna bestämmelse kan komma emot om 

någon anhåller om lov för att hålla skogs-, fält- eller specialprov för 

stående fågelhundar under mars-april. 

Lov för att hålla hunden lössläppt beviljas endast för de provformer 

Kenneklubben beviljar. 

För att hålla nere arbetsmängden, är det orsak att anhålla om dessa lov 

gemensamt via Kenneldistriktet. 

Lov för skolning av hundar anhåller i regel jaktföreningar om för sina 

medlemmar. Om sökande är en enskild hundägare, är det skäl att 

uppvisa ett intyg från jakträttsinnehavaren om tillgång till 

skolningsområdet. 

Förteckning över de prov, för vilka Jaktvårdsdistriktet kan bevilja 

lov, enligt JL § 52, för att hålla hund lössläppt under tiden 1.3. – 

19.8. 

Tjänstehundar 

- viestikoe 

- i övriga prov är hundarna kopplade eller kopplingsbara och lov behövs 

ej. 

93

Stående fågelhundar 

- vatten- och spårprov 

- skogs- och fältprov 

- fjällprov (Enontekiö, Inari, Utsjoki) lov för tiden 1.4.-19.8. 

- specialprov 

Övriga fågelhundar 

- anlagsprov för retriever 

- jaktprov för retriever 

- anlagsprov för spaniel 

Grytprov 

- grythundarnas vattenprov 

För prov som hålls under tiden 20.8. – 28.2. behövs inte 

Jaktvårdsdistriktets lov för att hålla hundar lössläppta. 

Jaktprov för älghundar hör ej till föregående grupp (jvd:s lov). Enlig 

JL § 52 kan älghundar skolas och prov hållas endast under tiden 

20.8. – 31.12. 

Villkor i tillståndsbeslutet 

Den, som har fått tillstånd, ansvarar för att jaktlagen och förordningen 

efterföljs samt villkor i beslutet angående skolning och prov för hundar. 

I skolning och prov får man inte avvika från fredningstider för vilt och 

fredade djur får ej störas. 

94

Om detta lov skall anmälas åt lokala polismyndigheten, förrän man 

inleder verksamheten. 

Om villkoren i tillståndet inte följs, kan tillståndet indras. 

C. ANSÖKAN OM KURS OCH UTBILDNINGSTILLFÄLLE 

Kenneldistriktet behandlar anhållan om kurs och sänder uppgifter om 

beviljade kurser till Kennelklubben. Anhållan om kenneldistrikts eller 

specialklubbs egen kurs sänds till Kennelklubben minst 3 månader innan 

kursen börjar. Anhållan skall vara kenneldistriktet tillhanda minst 4 

månader innan kursen börjar. 

. 

Specialklubben informerar det kenneldistrikt, där kursen ordnas. 

Föreningarna kan oberoende av ovanstående tider anordna kurser, som 

är ämnade enbart för de egna medlemmarna. 

G. AVVIKELSE FRÅN BESTÄMMELSERNA 

Kennelklubbens styrelse kan vid speciella skäl avvika från dessa bestämmelser. 

95

Bilaga 8 

DIREKTIV FÖR ANVÄNDNINGEN AV HUNDPEJLARE OCH 

TEKNISKA HJÄLPMEDEL I ALLMANNA JAKTPROV FÖR 

ALLA ÄLGHUNDSRASER 

1. Det är fritt att använda pejlare (med radiosignal eller GPS) i allmänna 

jaktprov för älghundar. Man strävar dock till att utföra provet utan 

tekniska hjälpmedel. 

2. Om hunden bär på halsband med pejlsystem, så skall gruppdomaren 

ha rätt att använda mottagaren. 

3. Om hundföraren använder pejlaren under sök och älgarbete, skall 

domaren anteckna det i skogskortet och i individuella provprotokollet. 

4. Pejlaren eller andra tekniska hjälpmedel får inte användas som 

hjälpmedel i bedömningen av avstånd. 

Skallindikator godkänns inte som grund för bedömningen, ej heller de 

sträckor man får genom GPS-pejlare. 

5. Pejlare kan användas under sök eller älgarbete för att få kontakt med 

hunden. Om hunden måste uppsökas med pejlare, antecknas antal 

gånger i skogskortet och provprotokollet. 

Med en användningsgång avses, då man pejlar för att få kontakt med 

hunden så länge tills man hör eller ser hunden. Ifall pejlaren måste 

användas många gånger på grund av speciella förhållanden, skall det 

antecknas i protokollet. 

6. Det är förbjudet att använda kortvågstelefon eller annan bärbar telefon 

under prov. El-halsband eller annat hjälpmedel får inte användas eller 

fästas på hunden under prov. Medhjälpare, som med pejlare eller andra 

hjälpmedel skulle stå i kontakt med provgruppen, är förbjudna under 

prov. 

7. Om provomgången misslyckas p.g.a. att pejlaren är i olag eller att den 

på annat sätt bidrar till misslyckandet skall det inte ge rätt till förändringar 

i bedömningen. 

8. Om användningen av tekniska hjälpmedel i de egna zonuttagningarna 

och mästerskapen besluter resp. rasklubb. 

9. Om man bryter mot dessa direktiv går anmälan med förslag om två (2) 

års tävlingsförbud till SKL – FKK:s disciplinutskott. 

96

10. Vid behov kan rasklubbarnas styrelser sinsemellan komma överens 

om användningen av tekniska hjälpmedel och förändringar fastslås enligt 

reglernas § 16. 

Bilaga 9 

GRANSKNING AV ID-MÄRKNINGEN PÅ UTSTÄLLNINGAR, PROV 

OCH TÄVLINGAR fr.o.m. 1.1.2001 

Från den 1.1.2001 skall hundar, som deltar på Kennelklubbens 

officiella utställningar, prov och tävlingar vara id-märkta (antingen 

med Indexel- eller Datamars-chips eller tatuering). Om annat 

microchips än Indexel eller Datamars använts skall egen avläsare 

medfölja. 

Id-märkningen är obligatorisk på samma sätt som vaccinationerna. I 

annonser, där vaccinationsbestämmelserna nämns, skall det också 

finnas meddelande om den obligatoriska id-märkningen. Vid anmälan till 

utställning/prov/tävling förbinder sig hundägaren att följa dessa direktiv. 

Arrangören granskar med stickprov id-märkningen. 

Id-märkningen granskas i första hand i hundens registerbevis före 

bedömningen/prestationen. 

Om man vid granskningen påträffar hund, som inte är id-märkt, får 

hunden inte delta på utställningen, provet eller tävlingen. Beslut om att 

hund inte får delta på grund av att id-märkning saknas, skall fattas av en 

representant för utställningsbestyrelsen eller av överdomaren för 

provet/tävlingen 

Otydlig tatuering hindrar inte hunden från att delta, men ägaren skall låta 

id-märka hunden på nytt och inom en månad sända bevis på detta till 

utställningens, provets eller tävlingens arrangör. 

Kenneldistriktens avläsare kan också läsa mikrochips av Indexens eller 

Datamars gamla standard. 

97

Bilaga 10 

SKL - FKK:s VACCINATIONSBESTÄMMELSER 

VALPSJUKA: 

Hunden skall vara vaccinerad mot valpsjuka minst 2 ggr och från den 

andra vaccinationen skall det ha gått minst 2 veckor. 

Hos en hund, som vaccineras vid under ett års ålder, är vaccinationen i 

kraft i ett (1) år. Om hunden vid vaccineringen är över ett år, gäller 

vaccineringen två (2) år, utan tidsbegränsning för när den träder i kraft. 

Om tiden för hundens vaccination har utgått, skall den förnyas minst två 

veckor före utställningen eller provet. 

RABIES: 

Från hundens första rabiesvaccination skall det ha gått minst två (2) 

veckor, innan hunden får delta på utställning eller prov. 

Rabiesvaccinationen är i kraft ett (1) år, ifall den getts åt en hund under 

ett års ålder. 

Samma vaccination gäller i två (2) år, ifall den getts åt en hund över ett 

års ålder. 

Ifall vaccinationen utgått, skall den förnyas minst två veckor före 

utställningen eller provet (två veckors tidsbegränsning). 

OBS! Hos hundar som kommer från utlandet, får rabiesvaccinationen inte 

vara av äldre datum än et år och inte färskare än 30 dygn. 

98

Bilaga 11 

DIREKTIV FÖR UTBILDNING AV PROVFUNKTIONÄRER 

Godkända av SKL-FKK:s styrelse 3.6.1997 

Från den 1.1.2000 skall det i alla provbestyrelser för prov finnas en 

behörig provfunktionär. 

Ordnande av utbildning för provfunktionärer: 

Del 1 Kennelklubbens allmänna del 1 dag 

Del 2 Utbildning för provformen Anpassad efter 

provformen 

Kenneldistrikten och rasklubbarna får arrangera 

provfunktionärsutbildningens 1:a del. Kenneldistriktets 

utbildningsansvariga svarar för arrangemangen. Den del som berör 

provformen ordnas i enlighet med SKL-FKK:s eller rasklubbarnas 

utbildningsdirektiv. Arrangör kan vara ett kenneldistrikt, en rasklubb eller 

en medlemsförening i ett kenneldistrikt. 

Rasklubbarna skall uppgöra utbildningsprogram, som SKL-FKK skall 

stadfästa. 

Som utbildare skall vara en erfaren domare eller överdomare för ifråga 

varande provform. 

Ansökan om provfunktionärskurs: 

Ansökan att arrangera del 1 riktas till styrelsen för det kenneldistrikt var 

kursen arrangeras. 

Ansökan att arrangera del 2 riktas till styrelsen för det kenneldistrikt var 

kursen arrangeras. För tjänstehundprov riktas ansökan till 

Palveluskoiraliitto och för vinthundsprov riktas ansökan till Vinttikoiraliitto. 

Auktorisering av provfunktionär: 

Kenneldistrikten auktoriserar provfunktionärerna, efter anhållan från 

medlemsförening, när bägge delarna av kursen har utförts och godkänts. 

För tjänstehundprov auktoriseras provfunktionärerna av 

Palveluskoiraliitto och för vinthundsprov av Vinttikoiraliitto. 

Provfunktionär bör vara medlem av SKL-FKK. Som bevis för sin 

behörighet får personen ett provfunktionärskort och ett funktionärskort. 

99

Funktionärskortet gäller för en period om 4 år. Funktionärskortet är 

samtidigt fribiljett till utställningar och prov. 

Kenneldistriktet, Palveluskoiraliitto och Vinttikoiraliitto förnyar 

funktionärskortet efter anhållan från medlemsförening. 

Genomförd funktionärsutbildning är en förutsättning för deltagande i 

överdomarkurs. 

Kenneldistrikten, Palveluskoiraliitto och Vinttikoiraliitto upprätthåller 

register över de provfunktionärer de auktoriserat. 

100

älghundsegler på svenska.rtf - Suomen Kennelliitto

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?