Barns smak – slutrapport år 2 - Region Västerbotten

”Barns smak – att välja sin läsning”
Ett läsfrämjandeprojekt i Västerbottens län
År 2 - slutrapport
Av Eva Nordlinder
Inledning
Att läsa skönlitteratur har ett värde utöver den rena läsfärdigheten. Dels stimuleras
intellektuella färdigheter, vilket avspeglas även i andra skolämnen (detta har visats t ex av
Listiga Räven-projektet i Rinkeby, se Alleklev 2000), dels ökar empati och möjligheten att
identifiera sig med andras villkor. Vid läsning framträder även berättelsen om jaget, och
barnet får stöd i det identitetsskapande arbetet. Läsning av skönlitteratur understödjer också
skolans demokratiska uppdrag och möjligheten till interkulturell förståelse. Läroplanens (Lpo
94) strävansmål att barnen bör tränas i att ”lyssna, diskutera, argumentera och självständigt
formulera synpunkter” är möjliga att förverkliga genom reflekterande litteraturläsning.
Forskning stödjer också tanken att den reflekterande läsningen, som innefattar boksamtal, är
central för att utveckla barns språkförmåga och läslust (Rosenblatt 2002, Chambers 2003,
Eriksson 2002, Lindö 2005).
Den internationella studien PIRLS 2001 och 2006 visar att Sverige ligger bra till vad
gäller läsning och läsförmåga, men långt under samtliga internationella medelvärden när det
gäller aktiviteter kring böcker och läsning i skolan för att utveckla läsförståelse och
lässtrategier. En tredjedel av eleverna i skolår 4 uppger att de aldrig samtalar om vad de läst i
skolan. Den visar också Sverige har en större klyfta mellan flickors och pojkars läsning än
många syd- och mellaneuropeiska länder.
I många läsfrämjandeprojekt ligger fokus på att skapa läslust hos barn och förmedlare. I
syfte att komplettera bilden vänds i Barns smak perspektivet direkt mot eleverna, för att hitta
kärnan i barnens egen läslust och egna värderingar. Kunskap om barns smak och
litteraturintresse ger större möjlighet att möta varje barn på rätt nivå och med rätt text, och
förstå vari den eventuellt bristande motivationen till skönlitterär läsning ligger. Kulturarv och
bakgrund påverkar i hög grad våra val och möjligheter att ta till oss olika typer av litteratur.
Är skolans litteraturarbete styrt av värderingar som vissa elever inte kan identifiera sig med?
I förlängningen leder en reflekterande läsning, där barnets egna erfarenheter tas till vara,
till en förbättrad läsutveckling. Även skrivutvecklingen gynnas genom ökad språklig
medvetenhet.
Barns egna val och läsupplevelser behöver ytterligare undersökas, det poängteras bl a i
utredningen från Aktionsgruppen för barnkultur (2006) och i Kulturrådets översikt Om
läsning (2004). Vad söker barn själva i sitt val av läsning, vad lockar respektive stöter bort
unga läsare? Hur stor betydelse har omslagsbilden när barn förkastar eller fastnar för en bok?
Incitamentet till detta projekt utgjordes av ett symposium med samma namn på Centrum för
barnkulturforskning, Stockholms universitet och en föreläsning om barns boksmak
(Nordlinder 2004).
Barns reaktioner på bokomslag har inte studerats i någon större omfattning. En mindre
studie, som utgjort en del av inspirationen till projektet Barns smak, är ”Omslagstoppen” som
genomfördes i Stockholm och som finns dokumenterad i en tidskriftsartikel (Fransson 1995).
1

Syfte och mål
Målet för år 2 av projektet Barns smak är dels att skapa en fungerande och bestående modell
för samarbete skola/bibliotek, dels att öka det aktiva bokarbetet i skolan och därmed stärka
elevernas språk och tänkande kring värderingar och litteratur. Bibliotekarierna får möjlighet
att möta elever och lärare i klassrumssituationen, och dessa får i sin tur se bibliotekarien i en
ny roll, vilket ger upphov till en fördjupad förståelse för respektive arbetsvillkor och behov.
Projektets syften är att:
* undersöka barnens smak i preferensundersökningen
* träna barn i att göra aktiva och medvetna val
* träna barn i att motivera valen för att hitta sin egens smak och lust till läsning
* utveckla barns förmåga att argumentera och diskutera litteratur
* underlätta kommande val för elever och pedagoger genom ett medvetet litteraturarbete
* ge ett stöd i förmedlarrollen för lärare och bibliotekarier.
* utarbeta en modell för aktivt litteraturarbete i skolorna och en tidigare oprövad form för
samarbete mellan bibliotek/skola
* inspirera till ett tätare samarbete mellan bibliotek och skola.
* utveckla en arbetsmodell som ska gå att upprepa på andra skolor och bibliotek.
I förlängningen syftar projektet också till att få fram nya rön om barns smak och val, ett
mycket eftersatt område. Resultaten kommer att dokumenteras och användas i en
forskningsrapport. Ansvarig för denna del är fil dr Eva Nordlinder, Länsbiblioteket i
Västerbotten.
Projektarbetet 2006-2008
Projektet ”Barns smak – att välja sin läsning” har pågått i Västerbottens län sedan hösten
2006 med stöd av Kulturrådets anslag till läsfrämjande insatser.
Ett pilotprojekt genomfördes i metodutvecklande syfte i Umeå kommun under läsåret
2006/2007. Detta genomfördes av Kerstin Lindgren, universitetslektor i pedagogiskt arbete,
Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, Umeå universitet och Eva
Nordlinder, fil dr i litteraturvetenskap/barnlitteratur, som tillsammans utarbetat modellen och
tagit initiativ till projektet. År 1 omfattade sju klasser i årskurs 3 och 5. Anledningen till att
dessa åldrar valdes var en allmän uppfattning om att inställningen till skolan och till läsning
förändras under denna tid. I 3:an har läsningen fortfarande nyhetens behag och man är stolt
över sina nyförvärvade kunskaper. I 5:an har begynnande pubertet och andra intressen ev
börjat konkurrera ut läsningen.
En slutrapport för år 1 av Barns smak finns för nedladdning på www.vll.se/lansbiblioteket
(Nordlinder & Lindgren 2007).
Under läsåret 2007/2008 (år 2) har projektet vidgats till hela Västerbottens län, och uppläggningen
har fått en tyngdpunkt på samarbete bibliotek/skola. Projektet har lagts upp och
administrerats av Länsbiblioteket i Västerbotten (under ledning av Eva Nordlinder) med
gemensamma träffar för bibliotekarier och lärare för igångsättning och introduktion,
kombinerat med handledning och kompetensutveckling kring boksamtal och litteraturarbete.
Sammanlagt har 28 klasser från Skellefteå, Ursviken, Lövånger, Umeå, Holmsund,
Vännäs, Norsjö, Storuman och Tärnaby deltagit. Det är alltså en god spridning på deltagarna
mellan kust och inland, storstad och glesbygd. De 12 barn-/skolbibliotekarierna arbetar dels
på renodlade folkbibliotek, dels på integrerade folk/skolbibliotek, vissa huvudsakligen med
skolbiblioteksuppdraget. En är lärarbibliotekarie som arbetar största delen av tiden i
skolbiblioteket.
2

Uppläggning och genomförande
Projektarbetet består av fyra steg:
Steg ett är att göra en enkel läsvane- och preferensenkät i klassen som sedan kan ligga
till grund för bokurvalet (se bilaga). Vid detta första besök presenterar projektledaren-
/bibliotekarien sig och projektet för eleverna. Enkäten, som fylls i skriftligt, innehåller frågor
om läsfrekvens, läspreferenser, högläsning, bokåtkomst och favoritböcker och i anslutning till
detta även frågor om fritidsintressen för att utröna vad som eventuellt konkurrerar med
fritidsläsningen.
Undersökningen gav en bild av intresseområden, en kunskap som sedan utnyttjades vid
urvalet av böcker. Besöket med enkäten var också ett bra sätt att presentera sig för och få
kontakt med klasserna. De flesta (dock inte alla) verkade uppskatta att bli tillfrågade om sin
läsning och uttryckte att de såg fram emot kommande besök.
Läsvaneenkäten är konstruerad enligt mönster från befintliga större undersökningar, t ex
Wåhlin/Asplund Carlsson (1994), Brink (2000) och Øster (2004). Detta gör resultaten lättare
att jämföra med tidigare studier.
I steg två exponeras barnen för omslagsbilder av nyutkomna böcker och tränar på att
diskutera dessa och argumentera för sina värderingar. I vårt projekt har 10 olika nyutkomna
böcker använts, men antalet kan naturligtvis varieras. (Bilderna visas på OH eftersom inte alla
skolor har tillgång till dataprojektor.)
Först visas alla bilder i relativt snabb takt under tystnad och varje elev noterar sina
kommentarer i ett protokoll (se bilaga), samt markerar med kryss om det är en bok man har
lust att läsa. Sedan visas bilderna igen med diskussion och tolkning. Frågor som: ”Är det här
en bild som väcker läslust? Vad tycker ni om bilden – är den rolig eller vacker? Hur är bilden
gjord? Vad berättar bilden? Vad tror ni det här är för slags bok? Vad tror ni att boken handlar
om? Vem är huvudpersonen? Hur känner han/hon sig? Var utspelar den sig? Blir ni sugna på
att läsa den?” fungerar som ett stöd för diskussionen.
Momentet avslutas med en omröstning, som är sluten och individuell. Rösterna räknas á
la Robinson och resultatet markeras på tavlan (detta kan läraren hjälpa till med). Processen
blir ofta spännande och eleverna mycket engagerade.
Vid nästa besök läses böckernas inledning högt (i en annan ordning) och kommenteras
och diskuteras på motsvarande sätt med protokoll och åtföljande omröstning. Även texten
visas på OH så att eleverna lättare kan följa med.
Dessa första moment genomfördes år 2 av bibliotekarierna som alltså besökte varje klass tre
gånger i inledningsskedet.
I steg tre läses de båda vinnarböckerna i klassuppsättning om möjligt. Detta beror självklart
på ekonomiska förutsättningar - högläsning eller läsning i halvklass eller grupp fungerar
naturligtvis också. Det viktiga är att flera barn har läst/tagit del av samma bok för att kunna
samtala och reflektera kring den. Under läsperioden sker ett aktivt bokarbete i klassen under
lärarens ledning. I projektet i Västerbotten har alla deltagande lärare och bibliotekarier
erbjudits en fortbildningsträff om litteraturpedagogik. Det är naturligtvis också tacksamt att
jobba vidare med bildmomentet och göra egna förslag till mer lockande omslag etc.
Steg fyra. Klassens läsning avslutas med ett boksamtal i mindre grupper under projektledarens/bibliotekariens
ledning. I Barns smak har främst Aidan Chambers metod använts, men
det finns naturligtvis många tänkbara variationer. Om klassen är stor delas den i två grupper,
helst bör det inte vara fler än ca 12 elever. Det har visat sig vara mycket viktigt att de får sitta
i ring eller runt ett bord och diskutera – vid ett tillfälle ville läraren att eleverna skulle sitta
kvar i bänkarna vilket inte fungerade särskilt bra. År 1 fick de till sist sätta betyg på boken
3

efter en femgradig skala (något som visade sig lite förvirrande för dem och avslöjade vår
”mossiga” bakgrund).
Metoden som utvecklats i pilotprojektet har visats sig fungera bra med smärre justeringar och
har gått lätt att upprepa när barnbibliotekarierna testat den under år 2.
Bokurval 2007/2008
Urvalet är gjort för att eftersträva så stor spridning som möjligt vad gäller genrer och stil på
omslag. Motiv och teman har matchats mot läsvaneundersökningen (se ovan) där deckare,
fantasy, monster och spöken samt i vissa klasser kärleks- och vardagsskildringar visat sig vara
de mest populära genrerna.
Böckerna skulle vara utgivna 2006 respektive 2007 och helst inte ingå i en serie, vilket
visade sig vara problematiskt, eftersom merparten av mellanålderslitteraturen utkommer i
serieform eller åtminstone som trilogier el dyl. Detta skapar givetvis en förförståelse hos
eleverna som är svår att frigöra sig från. Idealet är alltså att finna böcker som de möter för
första gången utan att ha förutfattade meningar om. Dessvärre lyckades vi inte hitta 20
”fristående” böcker utan flera av titlarna i urvalet har föregångare.
Under projektets andra år, när metoden testades i hela Västerbotten 2007/2008, användes följande
titlar:
År 3:
Petrus Dahlin: Änglar på Skogskyrkogården (Kalle Skavank). Tiden
Jackie French: Min farbror är en trädgårdstomte. B Wahlström
Cornelia Funke: Fjäderklubben. Opal
Sverre Henmo: Spring! Opal
Niklas Krog: Tanarog. Rabén & Sjögren
Rose Lagercrantz: Mysterium för utomjordingar. Bonnier Carlsen
Maria Parr: Våffelhjärtat. Eriksson & Lindgren
Jo Salmson: Den försvunna staden. Bonnier Carlsen
Alexander McCall Smith: Popcornpiraterna. Damm
Jonas Autio: Frank och jag. Bonnier Carlsen
År 5:
Maj Bylock: Fågelprinsen. Rabén & Sjögren
Håkan Jaensson: Hjärnsläpp. Alfabeta
Nigel Hinton: Spökskeppet. Argasso
Bo R Holmberg: Ska vi rymma? Alfabeta
Cornelia Funke: Igraine dem modiga. Opal
Mårten Melin: Jävla Lucia. Eriksson & Lindgren
Susie Hoch Morgenstern: Hemliga brev. Eriksson & Lindgren
Maria Turtschaninoff: De ännu inte valda. Söderström
Johanna Nilsson: Landet med de tusen namnen. Rabén & Sjögren
Arne Norlin: Tidningsdeckarna och smugglarligan. Alfabeta
4

Deltagare år 2, 2007/2008
Norsjö kommun
Norsjö bibliotek är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Man har alltså god kontakt med
skolan och eleverna besöker ofta biblioteket, både klassvis tillsammans med lärarna och
enskilt efter och under skoltid. Fortbildningsträffen samlade ett 30-tal lärare då alla på skolan
hade blivit uppmanade av rektor att delta. I Norsjö arbetade barnbibliotekarien med 2 stycken
fyror och sammanställde en egen boklista som var en kombination av 3:ans och 5:ans lista.
Storumans kommun
Biblioteket i Storuman är centralt beläget och numera integrerat med gymnasiebiblioteket, en
process som pågick vid tidpunkten för projektstarten. Genom tidigare bokträffar och annat
samarbete har bibliotekarien god kontakt med såväl lärare som elever och valde att bara sätta
igång lärarna och överlåta själva projektarbetet på dem.2 fyror och 2 femmor på
Centralskolan i Storuman har arbetat med metoden under läsåret 2007/2008. Lärarna delade
alltså ut enkäten och skötte också omröstningarna. Bibliotekarien hade en introduktionsträff
med lärarna och höll fortlöpande kontakt. Lärarna fick en fortbildningsträff med Kerstin
Lindgren och Eva Nordlinder då även bibliotekarien deltog.
I Tärnaby, som tillhör Storumans kommun men har en egen biblioteksfilial, har klass 3, 4 och
5 på Skytteanska skolan deltagit i projektet. Bildomröstningen och de avslutande boksamtalen
genomfördes av Eva Nordlinder, som ett inslag i samarbetet kring projektet ”Muhammad från
Frostmofjället. Berättelser om manlighet i mångkulturella miljöer”. Textomröstningen
genomfördes av filialföreståndaren som besökte skolan. Alla titlarna inköptes till
biblioteksfilialen, och efter lite extra peppning och presentation av böckerna var intresset stort
för att låna dem. Filialföreståndaren kom ner till skolan och ordnade lånekort åt de elever som
inte redan hade.
Skellefteå kommun
Stadsbiblioteket: Sjungande dalen, Sunnanå, Mobacken
Skellefteå stadsbibliotek är ett renodlat folkbibliotek (huvudbibliotek) utan skolbiblioteksuppdrag.
Man tar regelbundet emot klasser för visning och information. Tre barnbibliotekarier
deltog i projektet som omfattade fem klasser (alla årskurs 5).
Eleverna i projektet, som vanligtvis besöker stadsbiblioteket tämligen sporadiskt, fick
besöka biblioteket för att göra läsvaneenkäten. På så sätt fick man även en effekt av ökad
bibliotekskunskap och -kännedom. Bibliotekarierna gick ut i klasserna för omröstningarna
och återvände sedan för boksamtalen.
Ursviken
Ursvikens biblioteksfilial är ett integrerat folk- och skolbibliotek. Bibliotekarien arbetade med
två klasser på Yttre Ursviksskolan, en 3:a och en 5:a, i projektet.
Lövånger
Lövånger är ett litet samhälle med ca 750 invånare. Barnbibliotekarien arbetar regelbundet
litteraturpedagogiskt i klasserna och känner alla barn väl. Klasserna 3, 4, 5 och 6 deltog i
projektet (60 elever, 4 lärare). Bibliotekarien ägnade en dubbeltimme per grupp och bok
(sammanlagt 32 timmar) åt litteraturpedagogiskt arbete förutom omröstningstillfällena och
läsvaneenkäten, dvs betydligt mer tid än de flesta kunde avsätta. Hon arbetade både med
boksamtal, bildskapande och dramatiseringar och annan bearbetning.
5

Umeå kommun
I Röbäck arbetar en lärarbibliotekarie 75 % i skolbiblioteket och hade dessutom hjälp av en
utbildad bibliotekarie. Man genomförde Barns smak i två klasser, på två olika skolor, båda
åldersblandade 3-4-or. I en klass går en synskadad elev.
Västangård
Västangård är ett integrerat skol- och folkbibliotek, som organisatoriskt ligger under skolan
och därmed är närmare knutet till den. Skolbibliotekarien arbetar aktivt litteraturpedagogiskt i
barngrupperna på olika nivåer, vilket gör att barnen känner henne väl och är vana att jobba
med henne. Barns smak har genomförts i en 3-4:a och en 5:a. Några barn i 3-4:an är också
med i bibliotekets läseklubb. Läraren deltog inte i boksamtalen som hölls i grupper om 5-6
barn.
Holmsund
Biblioteket i Holmsund är också ett integrerat skol- och folkbibliotek. Barnbibliotekarien
kontaktade en skola med en fråga om några lärare ville delta i projektet, och en klass 3 samt
en klass 5 anmälde sig.
Vännäs kommun
I Vännäs genomfördes projektet under vårterminen 2008 i två mindre byskolor. Båda
skolorna har åldersblandade 5-6:or med relativt små klasser.
Läsvanenkäten
Ett stort antal enkäter (sammanlagt närmare 600) har samlats in, Några av de deltagande
bibliotekarierna har gjort en egen preliminär sammanställning av resultaten, men för att kunna
bearbeta det sammanslagna resultatet krävs statistisk expertis och databearbetning av
materialet. Till detta har ett särskilt anslag sökts av Eva Nordlinder från Kulturrådets
forsknings- och utvecklingsanslag. Dessa resultat kan alltså inte presenteras i nuläget. Under
hösten 2008 har anslaget beviljats, och en studie kommer att genomföras under 2009.
Läsvaneundersökningens resultat från år 1 stämmer väl överens med tidigare
läsarundersökningar som visar att variationen på ”bästa bok” är stor – många olika titlar
nämns (Wåhlin & Asplund Carlsson 1994, Brink 2000, Øster 2004). Vargbröder, Narnia,
Harry Potter och deckarserierna tycks ha fått störst genomslag 2007 men även Jacobsson/Olssons
böcker samt serietidningar står sig som pojkläsning. Många flickor läser
hästböcker. De vardagsrealistiska skidringarna som nämns är relativt få.
Bland fritidsintressen ligger ”vara med kompisar” och ”spela dator/TV-spel” + annan
datoranvändning utan konkurrens högst. En iakttagelse som kan göras vad gäller enkäterna
från år 2 är att idrottsintresset tycks variera mycket mellan olika orter.
Fortbildning
För barnbibliotekariernas del hade projektarbetet förberetts genom en tvådagarskonferens med
fortbildning kring boksamtal i början av juni 2007. Projektledaren föreläste då om den
teoretiska grunden till litteraturreception och olika metoder för boksamtal. Sedan arbetade
deltagarna i workshops och testade olika metoder tillsammans. Vissa av de deltagande
bibliotekarierna hade stor erfarenhet av litteraturpedagogiskt arbete inklusive boksamtal,
medan det för andra var en ny arbetsform.
Inom projektets ram erbjöds ett tillfälle med litteraturpedagogisk fortbildning för
bibliotekarier, deltagande lärare och andra intresserade på de deltagande skolorna och
biblioteken. Dessa träffar utformades lite olika beroende på tid och intresse. Ibland låg de på
6

en personalkonferenstid en eftermiddag, ibland samlades man på kvällstid. I någon kommun
deltog i stort sett alla lärare på de aktuella nivåerna, medan andra valde att göra en mer
exklusiv projektträff av det. På några ställen kombinerades detta – först hölls ca en timmes
diskussion med projektdeltagarna och sedan en mer allmän fortbildning där alla intresserade
lärare kunde delta.
Fortbildningsträffen innehöll två delar. Först höll Eva Nordlinder en föreläsning om
litteraturreception och olika boksamtalsmodeller och sedan föreläste Kerstin Lindgren om
litteraturpedagogiska grundtankar och praktiska exempel på aktivt bokarbete i skolan.
I Tärnaby ingick träffen även i ett annat läsfrämjandeprojekt (”Muhammad från
Frostmofjället”) och där medverkade istället för Kerstin Lindgren projektledaren Dan-Ove
Willman, Länsbiblioteket i Västerbotten.
Norsjö 17/1 Kerstin Lindgren, Eva Nordlinder ca 30 delt
Röbäck 29/1 – ” – ca 10 delt
Skellefteå 29/11 – ” – ca 15 delt
(även Ursviken)
Storuman 26/11 – ” – ca 10 delt
Lövånger 28/1 – ” – ca 10 delt
Tärnaby 8/4 Eva Nordlinder, Dan-Ove Willman ca 10 delt
Övriga deltagande skolor valde att inte ha någon fortbildningsträff, eller hade sådana
svårigheter att hitta en lämplig tid att det inte gick att genomföra. I något fall är arbetssättet så
etablerat för lärare och skolbibliotekarier att man inte kände att det behövdes.
Resultat av omröstningarna
I tabellen nedan visas vilka boktitlar som vann omröstningarna utifrån text respektive bild. De
första fem titlarna är hämtade från 3:ans lista och övriga från 5:ans. Siffrorna anger hur många
klasser som röstat fram boken som vinnare.
.
Vinnare Bild Text
Tanarog 5 4 (antal klasser)
Kalle Skavank 2 4
Trädgårdstomten 1 3
Den försvunna staden 2 -
Popcornpiraterna 1 -
Tidningsdeckarna 8 1
Spökskeppet 2 9
Jävla Lucia 2 2
Ska vi rymma? 1
Fågelprinsen 1
I omröstningarna år 2, 2007/2008, hade barnen mycket större förmåga att utifrån textutdragen
lista ut vilken bok det rörde sig om, vilket ledde till att resultaten blev betydligt mer
likriktade. Möjligen förekom fler personnamn – som visserligen täcktes över i de flesta fall –
eller andra markörer i texten. Alltså kunde man i större utsträckning ”taktikrösta” på den bok
vars omslag man gillade och som inte vunnit den första omröstningen.
Det mest intressanta resultatet är att omröstningarna utföll så lika i alla klasser.
Uppenbarligen är smaken ganska homogen bland de unga vare sig man bor i fjällbygd eller
storstad! Av 10 titlar vann alltså 5 inte i någon enda klass – detta gäller båda listorna. Tre
(fyra) böcker i varje urval tilltalade ett stort antal klasser.
7

Den bok som vann överlägset flest omröstningar bland de yngre barnen (3:or) var Niklas
Krogs Tanarog. Omslaget innehåller massor av fantasysignaler som alla lätt kände igen, och
man associerade till Sagan om ringen och annan fantasy man kände till. Den tilltalade främst
pojkar men även många flickor. Tanarog visade sig också fungera mycket väl för boksamtal
och diskussioner och är en bok som man utan tvekan kan rekommendera till gemensam
läsning redan i klass 3. En hel del flickor föredrog den mer traditionella barndeckaren Änglar
på skogskyrkogården av Petrus Dahlin.
Min farbror är en trädgårdstomte av Jackie French ingår i serien ”Galna familjen” (B.
Wahlström) och innehåller en crazy humor som tilltalar kanske särskilt pojkar i 9-10årsåldern.
Omslaget uppfattades av många redan i 3:an som för barnsligt, men texten slog an.
När den sedan lästes utbröt en veritabel trädgårdstomtefeber i det lilla samhället Lövånger,
man gick på trädgårdstomtespaning i samhället, tillverkade egna tomtar m m. Här ser vi ett
exempel på en bok som skolan nog i vanliga fall inte skulle köpt in en klassuppsättning av,
men som gav underlag till ett utmärkt litteraturpedagogiskt arbete!
Ett omslag som inte fick många röster är Maria Parrs Våffelhjärtat som uppfattades som
alldeles för barnsligt, vardagligt och tråkigt. När Parrs bok användes som gemensam
högläsningsbok uppskattade barnen den dock mycket.
I år 5 blev den överlägsna vinnaren i omslagsröstningen Arne Norlins Tidningsdeckarna och
smugglarligan. Eleverna gillade att omslaget såg realistiskt ut, tidningslöpsedlarna gav
intrycket av att det var ”på riktigt”, deckargenren i sig lockade naturligtvis och
smugglarinslaget verkade spännande. Man tyckte att boken såg ”vuxen” ut, något som blivit
allt mer viktigt i femman.
Tyvärr – men ur pedagogisk synpunkt kanske det var nyttigt – blev läsningen en
besvikelse. Det var ju bara en vanlig ”gammaldags” förutsägbar barndeckare, tyckte många –
”man visste precis vad som skulle hända”, ”den var en sån där typisk barndeckare där barnen
är smartare än poliserna” var några kommentarer. Många tyckte att upptakten var för lång och
att det var svårt att komma in i handlingen. De mer lässtarka kunde då lugna de andra med att
det blev lite bättre sen… Smugglarinslaget var för litet jämfört med beskrivningarna från
tidningsredaktionen ansåg man också. Det kommer säkert fler snart, gissades det – något som
ju visat sig stämma (ytterligare två Tidningsdeckar-volymer har redan utkommit). Eleverna i
femman och sexan saknade också bihandlingar (komplexitet) och uppskattade inte att det inte
var någon tydlig huvudperson i fokus.
Den andra stora vinnaren var Nigel Hintons Spökskeppet, som har ett mycket anslående
omslag men även en suggestiv inledning. Här finns anledning att tro att man röstade på
samma favoriter i båda omröstningarna. Denna bok visade sig fungera bra för boksamtal och
innehåller många teman att diskutera kring.
Även Mårten Melins Jävla Lucia vann i flera klasser. I vissa klasser sågs svordomen
som lockande liksom omslagets små djävlar och eldgafflar.
8

Omslaget till Johanna Nilssons Landet med de tusen namnen fick i stort sett inga röster. Det
sågs som för barnsligt, ”figuren ser löjlig ut, har han på sig pyjamas eller stålmansdräkt?”
undrade några. Man påpekade att den påminner om Bröderna Lejonhjärta men inte ens detta
lockade till läsning. En bibliotekarie ordnade en provomröstning med lärarna på skolan, och i
de vuxnas omröstning kom Nilssons bok på andra plats. Man ser alltså tydligt vilket glapp det
ibland finns mellan de ungas och pedagogernas smak.
Omslaget till Bo R Holmbergs Ska vi rymma? verkar ha varit svårtolkat. Man kunde inte
riktigt avgöra om bilden visade två kompisar eller ett kärlekspar, Norrlandsanknytningen
framgick inte så tydligt och stämningen verkade lite dyster tyckte man – många blev
tveksamma. Även här visar sig en önskan att omslaget ska berätta vad boken handlar om, inte
bara vara dekorativt – om det inte är dekorativa element vars symbolvärde och signaler man
är väl bekant med, som fantasy-inslag.
Lokala rapporter
Norsjö
Vid omröstningarna uppfattade bibliotekarien att det var klart lättare för eleverna att diskutera
bilderna än texten, någon som även noterats på andra ställen. Man använde sig av olika färg
på röstsedlarna för att skilja pojkars och flickors röster åt. Nästan alla pojkar valde Tanarog
medan flickorna hellre ville läsa Änglar på Skogskyrkogården (Kalle Skavank) respektive
Igraine.
I Norsjö hade bibliotekarien med en lärare eller assistent som förde anteckningar vid
boksamtalen. Vid diskussionen av Tanarog delade man upp klassen i pojkar och flickor.
Flickorna hade röstat på Igraine som vinnare, men det visade sig att den var för svår för
eleverna i fyran (den hämtades från femmans lista). Tjejerna uppfattade Tanarog som lite för
kort och inte så intressant, medan killarna var mer positiva. De negativa flickorna var dock
mycket vältaliga och engagerade.
Kalle Skavank diskuterade man i blandade grupper. Vissa hade förväntat sig en
spökhistoria pga kyrkogårdsbilden på omslaget. Man upplevde boken som ”ganska bra och
spännande”. Slutet var lite ”konstigt”, man antog att det bäddar för en kommande bok (vilket
ju var en helt riktig gissning).
Läraren läste också Våffelhjärtat högt, en bok vars omslag uppfattades som alldeles för
barnsligt men som uppskattades särskilt i en klass 4 när man fick lyssna till texten. Den andra
klassen var mer tveksam.
Barnbibliotekarien var bekant med eleverna sen tidigare, men har nu fått ännu bättre
kontakt med dem och upplevde boksamtalen enligt Chambers modell som en intressant
erfarenhet. Hon vill gärna fortsätta projektet lå 2008/2009 i Norsjö, då med eleverna i 6:an
och med två nya lärare som samarbetspartners.
Skellefteå
Vinnare i alla femteklasser i Skellefteå blev Tidningsdeckarna på omslagsbild och
Spökskeppet på text.
9

I Skellefteå genomförde barnbibliotekarierna boksamtalen enligt Aidan Chambers
modell med en första runda med positiva och negativa reaktioner på boken. Man använde
rundorna som en övning i demokrati och betonade vikten av att alla fick säga sitt utan
kommentarer från de andra. Det var tillåtet att säga pass om man ville. Det var också viktigt
att träna sig att stå för sin åsikt samt på att formulera sig och lyssna på andra. Bibliotekarien
såg som sin uppgift att se till att alla fick säga något.
Vid vissa samtal var läraren närvarande, andra inte, och bibliotekarierna identifierade
såväl för- som nackdelar med detta. Det kunde ibland bli lite stel stämning om läraren var
med, och en större tendens till ”rätt och fel”-tänkande (en liknande tendens fanns ibland under
år 1). Samtidigt är tanken att projektet ska fungera som en fortbildning i boksamtal för
lärarna, och denna effekt uteblir ju om de inte deltar.
Ursviken
Helhetsintrycket av projektarbete är positivt, men i en klass med 28 elever blev det ibland lite
stökigt. Vinnare i 3:an blev Den försvunna staden på omslagsbild och Tanarog på text. I
femman vann Tidningsdeckarna på omslag och Spökskeppet på text. Ska vi rymma? fick inga
röster.
Lövånger
I Lövånger deltog alla klasserna 3-6 och bibliotekarien ägnade som redan nämnts mycket tid
åt litteraturpedagogiskt arbete med varje klass. Kring boken Min farbror är en trädgårdstomte
utvecklades en mängd aktiviteter som till sist involverade hela samhället (se ovan).
Tredjeklassarna jobbade med Tanarog och målade bl a egna bilder till boken. Man skrev
också egna fortsättningar och diskuterade vänskap. Vid läsningen av Kalle Skavank jobbade
man bl a med kartor (som ju finns även i Tanarog) och forskade vidare kring Carl Milles
änglar som förekommer i boken. En allmän reflektion var att det är berikande för klasserna att
läsa samma bok och diskutera. Vid läsningen av Tidningsdeckarna pratade man om löpsedlar
och om hur man bygger upp spänning i en bok. Jävla Lucia som lästes i 6:an ansåg man
skulle passa bra som TV-serie. Spökskeppet, som är en ganska tunn bok med stor stil,
uppfattades som mer givande av långsamma läsare. De riktiga snabbläsarna rusade igenom
den och hann inte riktigt med att reflektera. Man jobbade vidare med den folkvisa som
handlingen bygger på. En annan aktivitet kring projektet var högläsning i biblioteket. Alla
böckerna i urvalet har funnits tillgängliga för lån.
Storuman
Vinnare blev Spökskeppet och Tanarog, som köptes in i 16 respektive 26 exemplar och lästes
i omgångar. Lärarna hade en fortbildningsträff med projektledningen och arbetade sedan
självständigt med projektet, med bibliotekarien som projektledare och bollplank. Fördelen
med arbetssättet var att fler klasser (fyra) kunde delta, nackdelen att det fördjupade mötet
mellan barnen och bibliotekarien i klassrummet uteblev.
Röbäck
Bibliotekarien höll boksamtal enligt Chambers modell kring Min farbror är en
trädgårdstomte och Tanarog. De åldersblandade klasserna delades i 3:or respektive 4:or.
I Trädgårdstomten uppskattade man alla tokiga figurer och roliga scener. Man vill gärna
läsa fortsättningarna i serien (”Knäppa familjen”). 3:orna fäste sig mer vid detaljer medan
4:orna hade större förmåga att föra ett resonemang. När det gällde omslaget tyckte man att det
passade bra till boken och stämde överens med innehållet. Barnen var väldigt ivriga att prata
och läsa högt och läste gärna högt trots att det var helklass. Man fick fram en bok i punktskrift
till den synskadade eleven. Efter läsningen av Tanarog ställde eleverna många frågor: man
ville veta mer om hans liv och varför han var som han var. Det har också varit stor efterfrågan
i biblioteket på de böcker som inte vann omröstningen.
10

Västangård
I 3-4:an uppskattade man Kalle Skavank. Det var lätt att räkna ut vem som var boven, ansåg
många. Man diskuterade tillsammans med bibliotekarien/litteraturpedagogen hur man lägger
upp en deckarintrig och kunde sedan vidga diskussionen till egna erfarenheter.
Tanarog väckte mer skilda åsikter och mer funderingar, man uppfattade och kunde
diskutera huvudpersonens etiska dilemma (utan att använda de orden!). Man resonerade kring
att vara instängd etc och gjorde kopplingar till Tolkien.
I femman diskuterade man Spökskeppet, som var svårare att relatera till eftersom det
historiska perspektivet gjorde den otillgänglig. Det var mest killar som gillade den. Liksom i
Lövånger sökte bibliotekarien fram den medeltida ballad som boken bygger på och
utvecklade ett litteraturpedagogiskt arbete kring den utifrån balladformen, spökhistorier mm.
Tidningsdeckarna blev eleverna besvikna på – den handlade för mycket om själva
tidningen, tyckte man (liksom på många andra håll).
Lärarna på skolan vill gärna fortsätta med projektmodellen nästa läsår (2008/2009).
Barnbibliotekarien på Västangård har en egen modell för boksamtal som användes:
1. form, tidsperspektiv, berättare
2. egna erfarenheter
3. kopplingar till andra böcker, filmer etc
Vännäs kommun
Även i de två byskolor i Vännäs kommun vann Spökskeppet en omröstning, men eleverna
uppfattade den vid läsningen som för kort och önskade sig dessutom mer blod och gärna lite
bomber… dvs mer action. Vid det andra boksamtalet kände sig bibliotekarien bättre förberedd
vilket var en fördel. Hon konstaterade att eleverna tolkade allt mycket bokstavligt, det var
svårt att få till några etiska diskussioner, ev beroende på att klassen var en åldersblandad 5–
6:a..
De övriga vinnarna var Fågelprinsen och Ska vi rymma?, som inte röstades fram som
vinnare eller ens fick särskilt många röster i någon annan skola. Fågelprinsen uppskattade
man i den ena klassen. Författarnamnet Maj Bylock är välkänt för eleverna och ger positiva
associationer. Ska vi rymma? uppskattades inte enligt boksamtalet. Dock ledde den till en
givande diskussion om att rymma hemifrån, relationer till föräldrar etc.
Projektavslutning
Projektet avslutades med en stor gemensam seminariedag den 18/9 2008 i Skellefteå
(Nordanå teater). Projektet Barns smak presenterades av projektledaren Eva Nordlinder, samt
av tre av de deltagande barnbibliotekarierna: Inger Wallin från Skellefteå stadsbibliotek,
Synneva Byrkjeland från Norsjö bibliotek och Anna Hällgren från Lövångers bibliotek. Dessa
tre hade valts eftersom de representerar tre olika typer av bibliotek, med varierande
anknytning till skolan. Flera av lärarna som deltagit berättade också om sina erfarenheter.
Projektet väckte stort intresse och den metodbeskrivning som delades ut tog snabbt slut.
Inbjudna föreläsare var Britta Stensson, som skrivit den uppskattade boken Mellan
raderna : strategier för en tolkande läsundervisning (Daidalos 2006) och Ewa Josefsson,
lärare på Rannebergsskolan, Göteborg. De berättade om de lässtimulerande metoder som de
tillsammans utvecklat och dokumenterat. Dagen samlade ca 70 deltagare (+ 50 på kvällen).
11

Reflektioner och slutsatser
Många elever, främst i femman men även i trean, är känsliga för att omslagen inte får se för
barnsliga ut. Detta drabbade t ex böcker som Våffelhjärtat och Landet med de tusen namnen.
Tydligt är att fantasy och deckare slår an. Intresset för fantasy har spridit sig långt ner i
åldrarna, och det är positivt att detta intresse kan tillgodoses av fantasyböcker för yngre barn,
t ex Tanarog och Den försvunna staden som tillsammans vann omröstningen i sammanlagt
elva klasser.
Alla deltagande elever har varit väldigt förtjusta i omröstningsmomentet som blivit
mycket engagerande, även om stämningen ibland kunnat blir lite hätsk om ”fel” bok vunnit –
särskilt om rösterna fördelat på sig på en ”flick-” respektive ”pojk-”kandidat. Alla har dock
funnit sig i att läsa den valda boken i stort sett utan att klaga, och proceduren blev därmed
också en övning i demokratiska processer. Man kan gärna göra omröstningen lite högtidlig
med röstlåda etc. Ett sätt att skilja på flickors respektive pojkars röster är att använda olika
diskreta färger på lapparna, vilket gjordes på flera ställen.
De flesta eleverna var ganska ovana vid att kommentera bild och text och det krävs återkommande
samtal om litteratur för att elever skall kunna röra sig hemtamt i bokdiskussioner.
De flesta hade lättare att analysera och tolka bilden än texten. Deras ordförråd när det gällde
att beskriva och värdera böckerna var begränsat och enahanda, och anmärkningsvärt nog hade
inte femteklassarna mer utvecklat språk än treorna. Ofta nöjer man sig med bra, asbra, cool,
verkar spännande, dålig, skitdålig, suger fett eller liknande omdömen som innebär en
värdering men ingen motivering. Flickorna ger generellt något längre kommentarer på
blankettera än pojkarna och gör ibland referenser till andra böcker.
Att samtala om en gemensamt läst bok var en stimulerande nyhet för många deltagande
barn. Under samtalens gång fick de nya insikter och inspirerades av de andras kommentarer
kring böckerna. En bibliotekarie kommenterade att hon såg barnen blomma upp när deras
åsikt värderades högt!
En bibliotekarie berättade om en positiv reaktion från en elev under boksamtalet. Eleven
utbrast glatt förvånat: Har du läst boken? Uppenbarligen var man inte van att diskutera en
gemensamt läst bok med en vuxen.
De riktiga snabbläsarna visade ofta sämre läsförståelse och mindes färre detaljer i
boksamtalen. De elever som fått kämpa sig igenom böckerna hade ofta mycket att säga i
samtalen. En pojke, som tidigare inte läst mycket, hängde med i högläsning av Tanarog och
deltog aktivt i boksamtalet. Han läste också högt i klassen, vilket inte hänt vare sig förr eller
senare.
En bibliotekarie la märke till att barnen ofta inte förstod uttryck som ”sprängde hel liga”
(från omslaget till Tidningsdeckarna). Men dom sprängde ju ingenting, sa man besviket.
Även andra ord och uttryck var svåra att förstå, även för elever i femman.
Syftet med projektet var också att utarbeta en modell för aktivt litteraturarbete i skolorna och
en tidigare oprövad form för samarbete mellan bibliotek/skola. Metoden ger bibliotekspersonal
tillfälle att komma in i skolans värld och därmed bryta upp mönstret att det är skolan/klasserna
som besöker biblioteket och får service där. Kännedom om skolans villkor är en
vinst, liksom att eleverna/lärarna får se bibliotekarien i en ny roll.
De deltagande bibliotekarierna arbetar under mycket skiftande omständigheter – några
är huvudsakligen skolbibliotekarier och hade redan innan ett nära litteraturpedagogiskt
samarbete med lärarna, men uppskattade barns smak-metoden som ett nytt och lustfyllt
arbetssätt. Några arbetar på ett huvudbibliotek utan skolbiblioteksuppdrag och för dem blev
kontakten med klasserna ett nytt inslag. Det är naturligtvis svårare att komma in i en okänd
klass med enkäter och boksamtal, men projektet har fungerat kontaktskapande, ökat
kännedomen om varandras respektive arbetssätt och gett en god grund för kommande
biblioteksbesök hos de deltagande eleverna.
12

De flesta både bibliotekarier och lärare har för avsikt att fortsätta med arbetssättet i
någon – kanske modifierad – form, och det är också en metod som är lätt att tillämpa om man
vill prova den.
Överlag har deltagande lärare och bibliotekarier varit mycket positiva till projektet. Några
kritiska synpunkter som framförts är att många upplevde att det gick för lång tid mellan
läsning och boksamtal. Bibliotekarierna å sin sida tyckte ibland att det var svårt att hitta tider
för skolbesöken. Ibland upplevdes skolorna som lite dåligt förberedda, någon hade t o m
glömt att omröstningen skulle ske när bibliotekarien anlände. Den ibland lite tröga kontakten
uppfattades bl a bero på att man använder e-posten olika flitigt i biblioteks- respektive
skolvärlden.
Förslag till variationer/förändringar av projektmodellen:
• Lägga till en fråga i enkäten om hur barnen brukar välja böcker.
• Börja med textläsningen. Eleverna är mycket bundna till omslagsbilden och hade
särskilt under år 2 en förmåga att gissa sig till vilken bild som texten hörde samman
med. Om man börjar med texten får man en mer fördomsfri bedömning av den.
Anledningen till att projektet startade med bildomröstningen var att det är i den
ordningen man vanligtvis väljer böcker.
• Färre antal böcker.
• Gamla ”bortglömda” titlar – klassiker?
• Ta bort bokens titel och författarnamnet och bara diskutera omslagsbilden.
• Rösta på baksidestexter - ett förslag som eleverna själva kom med.
Resultat i projektet - sammanfattning
• Eleverna engagerade sig i läsningen när de själva fått ta ansvar för valet
• Insikten ”man ska inte döma hunden efter håren”
• Bibliotekarierna fick bättre kontakt med skolorna
• Lärare och elever mötte bibliotekarien i en ny roll
• Fortbildning i boksamtal för lärare och bibliotekarier
Spridning av resultat
Projektarbetet och -resultaten har presenterats vid följande konferenser etc:
Bok & Bibliotek 27/9 2007
Fortbildningsdag för lärare i Umeå-regionen 29/10 2007
Workshop vid konferensen Kultur i skolan i Piteå 1-2/4 2008
Fortbildningsdag för barnbibliotekarier i Västerbottens län 26/8 2008
Konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås 15-16/10 2008 (se http://bada.hb.se)
Fortbildningsdag om flickors läsning i Härnösand 25/11 2009
Slutrapporter från år 1 och år 2 finns för nedladdning på länsbibliotekets hemsida
(www.vll.se/lansbiblioteket) under Projekt och samarbeten.
En enkel metodbeskrivning har tagits fram och distribuerats när projektet presenterats (kan
beställas via länsbiblioteket), och tanken är att den kan utvecklas till en tryckt metodbok.
Projektet är under fortsatt utvärdering dels av en student i Biblioteks- och
informationsvetenskap vid Umeå universitet, som arbetar på en utvärdering av en del av
projektet (färdig våren 2009), dels i den forskningsstudie av Eva Nordlinder som ovan nämnts
(färdig våren 2010).
13

Litteraturlista
Aktionsgruppen för barnkultur (2006): Tänka framåt, men göra nu : så stärker vi
barnkulturen. Stockholm: Fritze (SOU 2006:45)
Alleklev, Birgitta & Lindberg, Lisbeth (2000): Listiga räven : läsinlärning genom
skönlitteratur. Stockholm: En bok för alla
Brink, Lars (2000): Försvunna bokslukare. Om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan
i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: Högskolan
Brink, Lars (2005): ”Bröderna Lejonhjärta”, “Välja bok”, “Boksamtal under mellanåren” i
Modig och stark – eller ligga lågt. Red. Lena Kåreland. Stockholm: Natur och kultur
Chambers, Aidan (2003): Böcker inom oss. Om boksamtal. Stockholm: Norstedt, ny uppl
Eriksson, Katarina (2002): Life and fiction. On intertextuality in pupil’s booktalk. Linköping:
univ
Fransson, Birgitta (1995): ”Omslagstoppen!” i Opsis Kalopsis 1995:4
Lindö, Rigmor (2005): Den meningsfulla språkväven : om textsamtalets och den
gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur
Nordlinder, Eva (2004): ”Om läslust och läspreferenser. Barns smak – att välja sin läsning” i
Barns smak. Om barn och estetik. Red Anne Banér. Stockholm: Centrum för
barnkulturforskning, univ
Nordlinder, Eva & Kerstin Lindgren (2007): Barns smak – att välja sin läsning. Slutrapport
år 1 ( www.vll.se/lansbiblioteket se Projekt och samarbeten)
Rosenblatt, Louise (2002): Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund:
Studentlitteratur
Skolverket (2003): Barns läskompetens i Sverige och i världen : PIRLS 2001 :
[sammanfattning]. Stockholm: Fritze
Skolverket (2006): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritze
Skolverket (2007): PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och världen.
Stockholm:Fritze
Statens kulturråd (2004): Om läsning- mer eller mindre?: en kommenterande jämförelse av
fem läsvanestudier. [av Erik Peurell] Stockholm: Statens kulturråd
(www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2004/om_lasning.pdf)
Stensson, Britta (2006): Mellan raderna : strategier för en tolkande läsundervisning.
Göteborg: Daidalos
Wåhlin, Kristian & Maj Asplund Carlsson (1994): Barnens tre bibliotek. Läsning av
fiktionsböcker i slukaråldern. Stockholm/Stehag: Symposion
Øster, Anette (2004): Læs !les Läs: læsevaner og børnebogskampagner i Norden.
Frederiksberg: Roskilde Universitetsforlag
14

Ekonomisk rapport
Inkomster
Bidrag från KUR 100 000
Överfört fr år 1 (Umeå univ) 17 000
Summa 117 000
Utgifter
Lön projektledare 2007 25 228
- ” - 2008 23 900
(Eva Nordlinder och Kerstin Lindgren)
Stöd till klassuppsättningar 27 288
OH-bilder 1 700
Lokaler, externa 1 000
Resor i länet 639
Förtäring 2 295
Spridning av resultat:
Göteborg B&B 5 989
Borås, resa 1 856
- ” -, hotell 1 190
- ” -, konferensavgift 1 000
Föreläsare slutseminarium 18/9
Arvoden 13 000
Resor 9 400
Övernattning 1 050
Mångfaldigande av slutrapport 1 500
Summa utgifter 117 035
15