RAPPORT - Vindplats Göteborg

8H31975.100: Vindkraften inverkan på segling
30
Figur 29. Vindros som visar vindstyrka och vindriktning från SMHI stationen Vinga, april – oktober
2009 och 2010. Översiktskarta över Göteborgs skärgård. Den röda pilen visar SMHI stationen
Vinga och den svarta pilen visar Långedrag. Källa: www.eniro.se
Vindförsvagningen i lävaken beror på vindstyrkan före vindturbinen, på vädersituationen och
skiktningen i atmosfären. Vindförsvagningen är högre vid instabil skiktning eftersom det ofta är
blåsigare vid sådana tillfällen. Det betyder att lävaken får större utbredning men under kort tid,
vaken fylls igen snabbt eftersom turbulensen är hög. Vid tillfällen med instabil skiktning är
vinden redan byig och turbulent och vindförsvagningen i lävaken blir då mindre märkbar.
Under vindsvaga sommardagar (högtryckssituationer) är stabil skiktning vanligt, likt
skorstensröken blir lävaken väldefinierad, centrerad kring navhöjd och den vertikala
utbredningen är begränsad. Lävaken är kvar länge eftersom turbulensen är lägre samtidigt är
vindförsvagningen liten och centrerad kring navhöjd. Om vindstyrkan är svag, det blåser mindre
än 3 m/s är vissa vindkraftverk inte i drift och den turbulenta lävaken bakom rotorn uppstår inte.
Hösten och vintern är i allmänhet blåsigare än under sommarmånaderna. Instabil skiktning, vilket
förekommer då kall luft passerar varmt vatten är vanligare under hösten och vintern. Vid instabil
skiktning sker en kraftig omblandning av det lägsta luftskiktet vilket även blandar om luften
vertikalt och suddar ut lävaken innan den hunnit sprida sig nedströms och ned mot ytan.
Beroende på vindriktning, vädersituation och atmosfärens skiktning kommer lävakarnas
påverkan på seglingsområdena att vara mindre under vintern.