RAPPORT - Vindplats Göteborg

More documents

Recommendations

Info

8H31975.100: Vindkraften inverkan på segling 16 Vid instabil skiktning är luftbubblan varmare och lättare än den omgivande luften. En luftbubbla som stiger uppåt i atmosfären kommer då att fortsätta röra sig uppåt vilket illustreras i den högra delen av Figur 15, det innebär att omblandningen av luften förstärks. Instabil skiktning har vi till exempel under mulna blåsiga höstdagar eller under varma sommardagar. Vid instabil skiktning är luften oftast väl omblandad i hela gränsskiktet. Vid stabil skiktning är luftbubblan tyngre och kallare än den omgivande luften. En luftbubbla som är på väg uppåt i atmosfären kommer då att sjunka nedåt igen vilket illustreras i den vänstra delen av Figur 15, det innebär att omblandningen av luften dämpas. Stabil skiktning har vi under kalla klara nätter. En inversion är en kraftig stabil skiktning (en kraftig temperatur ökning med höjden) som dämpar turbulensen och lägger sig som ett lock över gränsskiktet. Ofta är luften instabilt skiktad under inversionen. Inversioner har stor betydelse för spridningen av föroreningar i luften. Om utsläppskällan ligger ovanför inversionen begränsas transporten ned i gränsskiktet medan luftkvalitén kraftigt försämras om utsläppskällan befinner sig under inversionen. Den turbulenta omblandningen gör att utsläppen sprids i hela gränsskiktet och stannar kvar så länge inversionen är kvar. Figur 15. Schematisk illustration av stabil skiktning till vänster och instabil skiktning till höger. De färgade cirklarna illustrerar en stigande luftbubblas temperatur i förhållande till den omgivande temperaturen och luftbubblans rörelse riktning. Potentiell temperatur är ett meteorologiskt begrepp som innebär att man inte tar hänsyn till luftens fuktighet. Neutral skiktning är ett mellanting mellan stabil och instabil skiktning vilket betyder att de vertikala rörelserna är opåverkade. Luftbubblan har samma temperatur som den omgivande luften och rör sig hela tiden upp och ned i atmosfären. Neutral skiktning är vanlig under blåsiga dagar. Teoretiskt baserade vertikala profiler för olika typer av skiktning visas i Figur 16. Vid stabil skiktning till exempel under våren när markytan är kall och luften strax ovanför är varmare så ökar vindstyrkan snabbare med höjden. Vid instabil skiktning är luften strax ovanför markytan varmare än luften en bit upp vilket leder till att luften omblandas. Vid instabil skiktning ökar vindstyrkan långsammare med höjden. Neutral skiktning är ett mellanting mellan stabil och instabil skiktning.
s 8H31975.100: Vindkraften inverkan på segling 17 Figur 16. Vindens variation med höjden för stabil och instabil skiktning samt en logaritmisk profil. Alla kurvorna är teoretiska. 4 VINDKRAFTVERK OCH LÄVAKAR 4.1 Vindkraftverk Vindkraftverk med horisontell axel kan vridas så att rotorn och vingarna hela tiden pekar mot vindriktningen. Hos en del modeller kan vingarna deformeras av sin egen tyngd (tyngdkraften) vilket gör att de drivs sakta runt av en elmotor även när vindkraftverket är avstängt. Två vanliga begrepp i vindkraftsammanhang är navhöjd, vilket är avståndet från marken och upp till rotorn, och rotordiameter. Dessa två begrepp är illustrerade i Figur 17. Figur 17. Schematisk illustration av ett vindkraftverk.
Page 1 and 2: epo001.docx 2012-03-29 RAPPORT GÖT
Page 3 and 4: epo001.docx 2012-03-29 1 Bakgrund /
Page 5 and 6: epo001.docx 2012-03-29 RAPPORT enst
Page 7 and 8: epo001.docx 2012-03-29 RAPPORT Göt
Page 9 and 10: epo001.docx 2012-03-29 RAPPORT av a
Page 11 and 12: epo001.docx 2012-03-29 RAPPORT För
Page 13 and 14: epo001.docx 2012-03-29 6 Referenser
Page 15 and 16: memo04.docx d. Annat/övrigt? 4. Ka
Page 17 and 18: Vindplats Göteborg Unr. 1311458.64
Page 19 and 20: Dokumentkontroll 8H31975.100: Vindk
Page 21 and 22: 8H31975.100: Vindkraften inverkan p
Page 23 and 24: 1 INLEDNING 8H31975.100: Vindkrafte
Page 25 and 26: Städ Stackmoln Figur 2. Stackmoln
Page 27 and 28: Vindstyka [m/s] 16 14 12 10 8 6 4 0
Page 29 and 30: Vindstyrka (grader) 270 260 250 240
Page 33: Vindstyka [m/s] 18 16 14 12 10 8 6
Page 39 and 40: 4.4 Vindtunnelexperiment 8H31975.10
Page 41 and 42: 5 RESULTAT 5.1 Inledning 8H31975.10
Page 47 and 48: 6 ANALYS OCH DISKUSSION 6.1 Vindens
Page 49 and 50: 6.2 Mätbart och förnimbart Vi har
Page 51 and 52: REFERENSER 8H31975.100: Vindkraften
Page 55 and 56: Eftersom varianserna i högerledet
Page 57 and 58: Innehållsförteckning 1. Inledning
Page 59 and 60: Figur 1; Markerade områden som anv
Page 61 and 62: och väderförhållanden kan konsek
Page 63 and 64: 3.5. Vilka skillnader medför vindk
Page 65 and 66: 5. Referenser Johansson, L., & Lund
Page 67: Plats: Vindpark Vänern, Gässlinge

RAPPORT - Vindplats Göteborg

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?