RAPPORT - Vindplats Göteborg

SAMMANFATTNING
8H31975.100: Vindkraften inverkan på segling
2
Göteborg Energi överväger att bygga en vindkraftpark i Hake fjord. I ett vindkraftverk
omvandlas rörelseenergi till ström vilket gör att vinden försvagas strax bakom vindturbinen,
luften kommer också att rotera som en långsträckt virvel och en lävak uppstår nedströms. Som en
del av de undersökningar som görs i samband med en vindkraftsutbyggnad görs en studie som
skattar lävaken från vindkraftparken och dess påverkan på seglingen i området framför allt på tre
platser, vid "Tippenområdet", Långedrag och Dana fjord.
Vindens naturliga variation i området är stor eftersom Hake fjord omges av öar och land.
Området har varierande marktyper från mjuka vattenytor till träd och stadsbebyggelse vilket gör
att vinden bromsas upp över de ojämna ytorna, turbulensen ökar och höjer vindens variabilitet i
området.
Lävakarnas påverkan på seglingsområdena beror på vindriktningen, det måste blåsa från
vindturbinerna mot seglingsområdet, vädersituationen och atmosfärens skiktning. Instabil
skiktning är vanligt under mulna blåsiga dagar eller då kall luft passerar varmt vatten. Vid
instabil skiktning sker en kraftig omblandning av det lägsta luftskiktet vilket även blandar om
luften vertikalt och suddar ut lävaken innan den hunnit sprida sig nedströms och ned mot ytan.
Vid stabil skiktning, som förekommer då varm luft passerar kallt vatten, vilket är vanligt vid
frånlandsvind på sommaren, kan lävaken inte nå vattenytan vid "Tippenområdet". Den kalla
luften närmast vattenytan är tung (har hög täthet) och hindrar luften i lävaken från att röra sig
nedåt mot vattenytan.
Den existerande teorin för lävakar bygger på att luften är neutralt skiktad, det vill säga att det
varken finns någon extra stabiliserande eller omblandande effekt. Neutral skiktning är vanligt
förekommande över hav vilket innebär att teorin för lävakar är tillämpbar.
Seglingsområdet "Tippenområdet" som ligger i det planerade området för "Vindplats Göteborg"
kommer troligen inte att påverkas av lävakarna från vindkraftverken eftersom vindförsvagningen
inte når seglingshöjd (5 – 15 meter) utan är centrerad kring navhöjd. Om vindkraftparken stängs
av bildas inga lävakar bakom vindturbinerna. Däremot kommer vinden lokalt att påverkas av
vindkraftverkens torn. Läeffekten bakom cylindriska föremål är dock mindre jämfört med
lävaken bakom en roterande rotor. Luften som tvingas passera vindkrafttornet förlorar inte någon
energi till tornet till skillnad från en roterande rotor vars syfte är att omvandla energin i luften till
ström.
Seglingsområdet vid Långedrag är omgivet av land i alla riktningar utom för sydvästliga vindar.
Vid västliga vindar kan vindförsvagning i seglingsområdet vid Långedragsflaket, cirka 3,4 km
från "Vindplats Göteborg" vara upp till 6 procent (vid neutral skiktning). Inverkan från lävakarna
avtar med avståndet till vindturbinerna.
Som exempel på seglingsbara vatten vid Dana fjord används avstånden 500 meter och cirka 2
km. Seglingsområdet är omgivet av land i alla riktningar utom för sydvästliga vindar. När vinden
är östlig till sydlig kan den planerade vindkraftparken ge en vindförsvagning på 11 procent (vid
neutral skiktning). För det kortaste avståndet, 500 meter är vindminskningen vid 15 meters höjd
från havsytan cirka 2 procent, men lävaken når inte ned till vatten ytan.
Den skattade vindförsvagningen är cirka 6 procent vid Långedragsflakets yttre gräns, där
avståndet till närmsta eventuella vindturbin position är cirka 3,4 km. Vi antar att