RAPPORT - Vindplats Göteborg

epo001.docx 2012-03-29 

RAPPORT 

GÖTEBORG ENERGI AB 

Vindplats Göteborg 

UPPDRAGSNUMMER 1311458.640 

TRÄNINGS- OCH KAPPSEGLINGSVERKSAMHET I VATTEN RUNT VINDPLATS GÖTEBORG 

2012-11-07 

SWECO ENVIRONMENT AB 

GÖTEBORG MILJÖTEKNIK 

S w e co 

Gullbergs Strandgata 3 

Box 2203 

SE-403 14 Göteborg, Sverige 

Telefon +46 (0)31 627500 

Fax +46 (0)31 627722 

www.sweco.se 

S we c o En vi r on me n t A B 

Org.nr 556346-0327 

Styrelsens säte: Stockholm 

En del av Sweco-koncernen 

A n n C hri sti n e Le mb e r 

Miljökonsult 

Göteborg 

Telefon direkt +46 (0)31 628040 

Mobil +46 (0)727 201-736 

ann.christine.lember@sweco.se 

ACLE p:\1314\1311458_vinga vind\640_segling_vindkraftverk\19 original\tränings- och kappseglingsverksamhet vinga vind.docx 

1 (13)

1 Bakgrund / Förutsättningar 3 

2 Nulägesbeskrivning 4 

3 Tävlingsstatistik 6 

4 Vindkraftens påverkan på vind- och seglingsförhållanden. 10 

5 Konsekvensbedömning 11 

6 Referenser: 13 

Bilagor 

Bilaga 1. Enkät med förfrågningar till berörda klubbar angående seglingsverksamhet. 

Bilaga 2. Enkät med förfrågningar till berörda klubbar angående kappseglingar. 

Bilaga 3. Vindkraftens inverkan på segling – Vindplats Göteborg, Pöyry SwedPower AB 

Bilaga 4. Vindplats Göteborgs inverkan på elitsegling, GKSS elitseglare 

2 (13) 


VINDPLATS GÖTEBORG 

p:\1314\1311458_vinga vind\640_segling_vindkraftverk\19 original\tränings- och kappseglingsverksamhet vinga vind.docx

epo001.docx 2012-03-29 

1 Bakgrund / Förutsättningar 


Som tidigare nämnts har ett flertal tematiska samråd genomförts med berörda 

segelklubbar, Västkustens seglarförbund och Båtunionen (representerar ägare till 

fritidsbåtar), vars verksamhet kan påverkas av en framtida vindkraftpark på Hake 

fjord. Berörda klubbar är Göteborgs kungliga segelsällskap, Långedrags 

segelsällskap, Hjuviks båtklubb. 

Syftet med samrådsmötena har främst varit att ta fram en gemensam faktagrund 

som beskriver hur framförallt träning- och kappsegling kan påverkas av 

föreslagen etablering, dels vad avser Hake fjord och området mellan farlederna 

(det s.k. ”Tippenområdet”) samt området syd om Älvsborgsfjorden (det s.k. 

Långedragsflaket) som ligger utanför Långedrags båthamn, se figur1. 

Tillsammans med klubbarna har frågeställningar kring förväntade konsekvenser 

för deras tränings- och kappseglingsverksamhet tagits fram för att utredas 

vidare. De viktigaste frågeställningarna gäller om seglingsverksamhet kan 

fortsätta på ”Tippenområdet” och om det blir någon påverkan på tränings- eller 

kappseglingsförhållandena på Långedragsflaket. Enkäter angående tränings och 

tävlingsverksamheter har skickats till berörda klubbar, se bilaga 1 och 2. 

Av de samråd som genomförts med representanter för seglingsintresset framgår 

att berörda klubbar nyttjar området inom farlederna, ”Tippenområdet”, för 

kappsegling några gånger per år samt för träning vid något fler tillfällen. På 

Långedragsflaket bedrivs omfattande seglingsverksamhet året om. 

Vattenfall Power Consultant (VPC) har utrett vindkraftparkens påverkan på 

vindförhållandena vilket i sin tur kan få konsekvenser för seglingsverksamheten 

dels inom ”Tippenområdet” och dels för Långedragsflaket. Se vidare i rapporten 

Vindkraftens inverkan på segling – Vindplats Göteborg, Pöyry SwedPower AB (fd. 

Vattenfall Power Consultant AB), bilaga 3 

För att vidare utreda om förändrade vindförhållanden på grund av vindkraft kan 

uppfattas och/eller påverka seglingsverksamheten har elitseglare från GKSS 

testseglat i närheten av en vindkraftpark på Vänern. Elitseglarna har i rapporten 

Vindplats Göteborgs inverkan på elitsegling, (Wigforss och Myrgren) beskrivit hur 

tränings- och tävlingssegling bedöms påverkas med utgångspunkt från GKSS 

verksamhet i Långedrag, bilaga 4. 



3 (13)

2 Nulägesbeskrivning 

Det är tre av Göteborgsklubbarna som berörs av den tänkta etableringen i Hake 

fjord; Göteborgs kungliga segelsällskap (GKSS), Långedrags segelsällskap (LDSS), 

Hjuviks båtklubb (HJBK). Segelsällskapet Fram från Björkö (SS FRAM) tangerar 

området vid träning och tävling på Dana fjord. Indirekt kan även Rådasjöns 

segelsällskap (RÅSS) och Sandens segelsällskap påverkas även om deras 

verksamhet pågår i mindre omfattning och inte direkt på det tänkta 

etableringsområdet. De är anslutna till Svenska seglarförbundet (SSF) och tillhör 

distriktet Västkustens seglarförbund. 

I Sverige finns det ca 400 seglingsklubbar som är anslutna till Svenska 

Seglarförbundet. Klubbarna är spridda över hela Sverige och seglingsverksamhet 

sker i både insjöar och längst kusterna. Seglingsklubbarna är fördelade på 84 

klassförbund och 17 distrikt och består av knappt 126 000 individuella 

medlemmar [1]. Ett av villkoren för att kunna delta i en seglingstävling i Sverige 

är medlemskap i en seglarklubb. Den största klubben i Sverige, som är 

Stockholms kungliga segelsällskap, har ca 5 000 medlemmar [2]. 

Västkustens seglarförbund är Sveriges näst största distrikt och har 24 000 

medlemmar fördelade på 75 klubbar varav runt 25 verkar i Göteborgsområdet. 

Distriktet sträcker sig från Strömstad i norr till Halmstad i söder och Alingsås i 

öster [3]. Göteborgs kungliga segelsällskap är den största klubben i distriktet med 

ca 4 200 medlemmar, HJBK har ca 800 medlemmar, RÅSS har ca 700 medlemmar 

och LDSS har ca 600 medlemmar. 

Klubbarnas verksamhet är mycket bred med allt från seglarskola till 

internationella tävlingar med båttyper från optimistjolle till kölbåtar. I de berörda 

klubbarna finns elitseglare med nationella och internationella framgångar, t ex. 

junior-VM (2011) och ett flertal har kvalat in till OS 2012. Ett 20-tal av de 34 

personer som ingår i Svenska seglingslandslaget tävlar för GKSS. 2011 fick seglare 

från de berörda klubbarna utmärkelser som; årets seglare (GKSS), årets kvinnliga 

seglare (GKSS), årets manliga seglare (GKSS), årets lyft (GKSS) och årets junior 

(HJBK). I OS i London 2012, tävlar sju av tolv deltagare för GKSS. Som en del av 

GKSS elitverksamhet finns Toppseglingscentrum vars syfte är att tillhandahålla en 

god träningsmiljö och säkra tillväxten till den svenska seglingseliten, framförallt 

inom vissa OS- klasser. [4]. 

GKSS elitseglare genomför oftast sin dagliga träning direkt utanför GKSS hamn i 

Långedrag, alternativt sydöst och öst om Böttöleden, se vidare bilaga 4. Vid 

4 (13) 




epo001.docx 2012-03-29 


enstaka tillfällen under året tränar seglarna också på Hake fjord och Dana fjord. 

Vid träning med utgångspunkt från annan hamn i Göteborgs närhet används 

Marstrand, Kullavik och Lerkil. För områdesöversikt med markerade tränings- 

/tävlingsområden se figur1. 

Figur 1. Områden berörda klubbar nyttjar för seglingsverksamhet 

Klubbarna arrangerar ca 40 – 50 kappseglingar/år. Långedrags segelsällskap 

(LDSS) och Göteborgs kungliga segelsällskap (GKSS) seglar främst på 

Långedragsflaket, men GKSS arrangerar även 3-5 tävlingar/år på Marstrand. GKSS 

utnyttjar ”Tippenområdet” för kappsegling, ungefär 2-3 gånger per år. 

Långedrags segelsällskap (LDSS) utnyttjar inte ”Tippenområdet” för 

kappseglingsverksamhet. LDSS kappseglar framförallt på ”Långedragsflaket”. 

Någon enstaka träning, ca 5 dagar per år, genomförs på ”Tippenområdet”. 

Hjuviks segelsällskap (HJBK) seglar främst på Björköfjorden men utnyttjar även 

Dana fjord för träningssegling ett tiotal gånger per år, samt genomför 2-3 

tävlingar på Dana fjord och 1 tävling per år på ”Tippenområdet”. SS Fram 

kappseglar på Dana fjord och tangerar vid dessa sammanhang 

utredningsområdets västligaste område. Det händer att de rundar de västligaste 

inre farledsmarkeringarna i norra farleden. Rådasjöns segelsällskap (RÅSS) seglar 

främst i Rådasjön men vid enstaka tillfällen i Arendalsbassängen och anordnar 

med några års mellanrum tävlingar på ”Tippenområdet” [5], se tabell 1. 



5 (13)

Tabell 1. Sammanställning av segelklubbarnas verksamhet inom Hake fjord (”Tippenområdet”), 

Långedragsflaket och Dana fjord. 

För tävlingar på nationell nivå krävs ett område med diameter på ca 1nautisk mil 

utan hinder för att kunna genomföra kappseglingar med större fält än 50 båtar. 

Med utgångspunkt från GKSS hamn i Långedrag är Hake fjord den närmast 

belägna ytan där det finns tillräckligt stort område för den sortens 

seglingsverksamhet. Området direkt utanför Långedrags hamn lämpar sig endast 

för mindre kappseglingar på en kortare bana då öar och grund begränsar ytan till 

ca 0,5 nautiska mil, se figur 1. 

Rivö fjord har också stort seglingsbart vatten, dock begränsas ytan av farled samt 

ankringsplats för fartyg, vilket omöjliggör genomförande av kappsegling på 

området. Andra banalternativ för kappsegling med jollar med utgångspunkt från 

GKSS hamn i Långedrag finns ej, då utsegling till eventuellt område skulle bli 

alltför långt. Utsegling till kappseglingsområdet på Hake fjord är ca 3 nautiska mil 

vilket är på gränsen till för långt vid kappsegling med jollar. 

3 Tävlingsstatistik 

De olika klubbarna har lite olika inriktning på sin tävlingsverksamhet, exempelvis 

arrangerar RÅSS jolleseglingar och LDSS kölbåtstävlingar. Även andelen 

nationella och internationella tävlingar varierar mellan klubbarna. De berörda 

klubbarna kommer att hanteras som en enhet i nedan redovisad statistik. 

I figur 2 visas fördelningen mellan de olika tävlingstyperna för de berörda 

klubbarna under 2010 och 2011 samt planerade 2012. Under perioden 2010- 

2012 gick två till fyra tävlingar per år på ”Tippenområdet”, varav fyra stycken 

under perioden var större internationella tävlingar. 20 – 30 % av de 

6 (13) 




epo001.docx 2012-03-29 


Göteborgsbaserade tävlingarna som arrangerades av GKSS under den aktuella 

perioden seglades på ”Tippenområdet”*5+. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Figur 2. Fördelningen mellan internationella, nationella och regionala tävlingar under tre år. 

Data från enkät till berörda klubbar [5]. 

Villkoret för att få genomföra en kappsegling som vänder sig till deltagare 

utanför den egna klubben är att tävlingen sanktionerats av Svenska 

seglingsförbundet (SSF) eller om det är en internationell tävling av internationella 

seglingsförbundet (ISAF). I Sverige genomförs årligen ca 500 tävlingar som är 

sanktionerade av SSF eller ISAF. För att få en uppfattning om hur fördelningen 

ser ut i ett regionalt och nationellt perspektiv har jämförelser gjorts mellan de 

berörda klubbarna och övriga klubbar på västkusten samt mot övriga klubbar i 

Sverige, se figur 3. 

Vid en jämförelse mot samtliga klubbar i Sverige är andelen tävlingar som 

arrangeras av de berörda klubbarna liten. Vid jämförelser vad gäller de nationella 

tävlingar som planeras under 2012 är fördelningen likartad, se figur 4. Av de 

nationella tävlingarna som arrangeras av de berörda klubbarna under 2012 går 

två tävlingar på ”Tippenområdet”. Andelen nationella tävlingar skiljer sig kraftigt 

åt vid jämförelse mellan de antal som angetts av de berörda klubbarna och det 

antal som anges i Svenska seglarförbundets tävlingskalender. Skillnaden beror 

delvis på att i flera av de regionala tävlingarna deltar seglare från andra delar av 

Sverige, vilket har lett till att klubbarna angett dessa tävlingar som nationella 

trots att de inte klassas som nationella av SSF. 


2010 2011 2012 


Internationella 

Nationella 

Regionala 

7 (13)

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Figur 3. Fördelningen mellan berörda klubbar, övriga västkusten och övriga landet med avseende 

på samtliga tävlingar sanktionerade av SSF under tre år. Data från SSF´s tävlingskalender [6, 7]. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


på nationella tävlingar sanktionerade av SSF under 2012. Två av de sex tävlingarna arrangerade 

av berörda klubbar seglas på ”Tippenområdet”. Data från SSF´s tävlingskalender [7]. 

Fördelningen när det gäller internationella tävlingar skiljer sig från ovan genom 

att andelen tävlingar som arrangeras av de berörda klubbarna blir mycket större, 

se figur 5. Procentuellt sett är det ca 50 % (fördelat över 5 år) av de 

internationella tävlingarna i Sverige som arrangeras av någon av de berörda 

klubbarna. Sett till samtliga tävlingar på ”Tippenområdet” är andelen mellan 10- 

30 % beroende på vilken av de berörda klubbarna som avses. Vid en jämförelse 

8 (13) 



2010 2011 2012 

2012 

Övriga landet 

Övriga västkusten 

Berörda klubbar 





epo001.docx 2012-03-29 


av antalet internationella tävlingar som seglas på ”Tippenområdet” mot antalet 

internationella tävlingar som seglas på något annat område i Sverige (inklusive 

övriga Göteborgsområdet) under perioden 2010 -2012 är andelen endast 4 %, se 

figur 5. 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 


på internationella tävlingar sanktionerade av ISAF under fem år. Data från ISAF´s tävlingskalender 

[8]. 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Figur 5. Andelen internationella tävlingar på ”Tippenområdet” jämfört med övriga internationella 

tävlingar under tre år. Övriga inkluderar såväl de som arrangeras av de berörda klubbarna på andra 

platser än ”Tippenområdet” som övriga Sverige. Data ang övriga internationella tävlingar från 

ISAF´s tävlingskalender [8]. Data ang tävlingar på ”Tippenområdet” från enkät till berörda klubbar 

[5]. 


2008 2009 2010 2011 2012 

2010 2011 2012 




Internationella 

tävlingar på 

"Tippenområdet" 

Öviga internationella 

tävlingar 


9 (13)

När det gäller möjligheten att arrangera större nationella och internationella 

tävlingar är det endast ett fåtal klubbar i landet som har kapacitet och 

förutsättningar för att kunna göra detta. De större nationella kappseglingarna 

fördelas över landet, mellan de klubbar som kan arrangera dem, så att alla delar 

av landet involveras. I västkustens distrikt är de enda möjliga arenorna Göteborg 

och Marstrand. Marstrand saknar dock en del av möjligheterna till 

kringarrangemang som förbundet kräver. För att få möjlighet att arrangera en 

internationell tävling krävs en ansökan flera år i förväg. T ex kan ett EM eller VM i 

Optimistjolle tidigast arrangeras 2016, då ansökningstiden för 2014 har gått ut 

och 2015 redan har preliminära ansökningar [5]. 

I maj 2012 arrangerade GKSS Europa cup i Laser ute på ”Tippenområdet”, en 

tävling med 75 deltagande båtar från åtta länder. Under 2012 kommer GKSS 

även att arrangera VM i Match Race för damer, vilket planeras på 

Långedragsflaket. Under 2013 kommer RÅSS med hjälp av HJBK och LDSS att 

arrangera junior-SM i jolle med 550 deltagande båtar i olika klasser. De kommer 

använda Arendal som regattabas och ha fyra banområden, varav två på 

”Tippenområdet”[5]. Junior SM är en årligen återkommande tävling som växlar 

mellan olika orter i Sverige. 

4 Vindkraftens påverkan på vind- och seglingsförhållanden. 

Inom seglingen är det en stor mängd omgivningsfaktorer som påverkar 

förhållandena, t ex vågeffekter, tidvatten, turbulens från omgivande öar ody. 

Vanligen läggs banor med hänsyn till omgivningsfaktorer och rådande 

vindriktningar. ”Tippenområdet” är idag påverkat av farlederna runt området 

men också öar. Det passerar i snitt 2–3 fartyg per timme året om i direkt 

anslutning till området. En del av fartygen skapar tillfälliga svallvågor och lävakar 

vid passage. 

I Vattenfall Power Consultants utredning avseende vindkraftparkens påverkan på 

vindförhållandena framgår vilka eventuella konsekvenser vindkraften kan få för 

seglingsverksamheten dels inom ”Tippenområdet” dels vid Långedragsflaket. 

Vid västliga vindar kan vindförsvagning i seglingsområdet vid Långedragsflaket 

teoretiskt beräknas vara upp till ca 8 % (vid neutral skiktning). Samtidigt är 

vindens naturliga variation stor eftersom området omges av öar och land där 

vinden bromsas upp och turbulensen ökar. Inverkan från lävakarna avtar med 

avståndet till vindturbinerna och vindförsvagningen beräknas vara ca cirka 3 % 

utanför Långedrag. 

10 (13) 




epo001.docx 2012-03-29 


För att vidare utreda om vindförsvagningen kan uppfattas och/eller påverka 

seglingsverksamheten har elitseglare från GKSS testseglat i närheten av en 

vindkraftpark på Vänern. Elitseglarna har i en rapport beskrivit hur tränings- och 

tävlingssegling bedöms påverkas med utgångspunkt från GKSS verksamhet i 

Långedrag. 

Utanför Köpenhamn står sedan ett antal år tillbaka en stor havsbaserad vindpark, 

Middelgrunden vindpark. Parken består av 20 verk med ett inbördes avstånd på 

2,5 rotordiameter. Kappseglingar förekommer i direkt anslutning till verken, 

exempelvis arrangerades Amager Cup, som är en del i Öresund cup i juni 2012 

[9]. 

5 Konsekvensbedömning 

Göteborg som seglingsstad har gott rykte nationellt och internationellt. Ett flertal 

stora tävlingar arrangeras varje år. I nuläget arrangeras två till fyra tävlingar/år 

med banor på ”Tippenområdet”. Enligt RÅSS är tänkbara planer framöver att 

ansöka om att få arrangera ett EM eller VM i Optimistjolle och 2013 arrangeras 

junior-SM av berörda klubbar. Tävlingar som kommer att behöva använda bl a 

”Tippenområdet” som tävlingsbana *5+. 

Vid arrangemang av stora tävlingar krävs vanligen fler än en tävlingsbana på 

lämpliga seglingsvatten. Förutom banorna krävs en fungerande infrastruktur på 

land så som parkeringar, iläggningsmöjligheter och boende. I kravlistan för 

arrangemang av junior SM eller EM finns förutom närhet till tävlingsbanor även 

kravet att det skall vara som en familjefest med möjligheter till roliga aktiviteter 

för hela familjen. De skall ha karaktären av ett ”Gothia cup” för seglare [5, 10] 

Efter att elitseglarna testseglat vid vindkraftverk i Vänern gör de följande 

bedömningar angående den eventuella påverkan en vindpark kan få för 

seglingen på ”Tippenområdet” och Långedragsflaket. 

Elitseglarna bedömning för segling på ”Tippenområdet” är att; 

Träning: Det blir stor negativ påverkan från vindkraftpark. 

– Ostabila/oberäkneliga vindar inom 300–500 meter. 

– Mycket ostabil vind inom vindkraft park. 


Tävling: Det blir stor påverkan från vindkraftpark. 

– Turbulent vind skapar förutsättningar som är oberäkneliga för 

elitseglaren. 


11 (13)

12 (13) 


– Vindkraftfundament skapar hinder samt lä i banan. 

Elitseglarnas bedömning för segling på Långedragsflaket är att; 

Träning: 

– Ingen upplevd påverkan från vindkraftpark. 

– Går ej att urskilja ev. störning från vindkraftpark från andra 

störningsfaktorer (öar, moln, temperaturskiftningar, fartyg, osv.). 

Tävling: 

– Går ej att urskilja ev. störning från vindkraftpark från andra 

störningsfaktorer (öar, moln, temperaturskiftningar, fartyg, osv.) 

En vindkraftsetablering på Hake fjord påverkar möjligheten för de berörda 

klubbarna att arrangera större mästerskap. Om möjligheten att använda 

”Tippenområdet” som tävlingsarena försvinner kan det komma att bli svårt att 

hitta en ersättningsyta. Flera av tävlingsklasserna har begränsningar i den 

maximalt tillåtna tiden i båten, vissa endast fyra timmar, vilket begränsar 

transporttiden ut till banorna [9]. Utsegling till kappseglingsområdet på 

”Tippenområdet” är ca 3 nautiska mil, vilket är på gränsen till för långt vid 

kappsegling med jollar 

Förutsett nulägets aktivitetsnivå på Hake fjord kommer 20- 30 % av tävlingarna 

arrangerade av GKSS att behöva omlokaliseras alternativt måste klubben avstå 

från att arrangera dem. 

Vid ett värsta scenario, dvs. om inga tävlingar kan utföras varken på 

Långedragsflaket eller på ”Tippenområdet” blir effekten att runt 35 % av Sveriges 

internationella tävlingar behöver omlokaliseras, vilket inte bedöms som 

realistiskt. Resultatet blir istället att Sverige får färre internationella tävlingar i 

framtiden. 

Den sammanfattande bedömningen blir; att om en vindkraftpark byggs inom 

”Tippenområdet” kommer inga internationella kappseglingar att kunna 

genomföras inom utredningsområdet på Hake fjord, detta på grund av störningar 

från parken och de hinder som vindkraftverkens torn kommer att utgöra i 

tävlingsbanan. Tränings- och kappseglingsverksamheten på Långedragsflaket 

kommer dock inte att påverkas av Vindplats Göteborg, vilket innebär att endast 

ett fåtal (< 5 %) av Sveriges internationella tävlingar behöver omlokaliseras. 



epo001.docx 2012-03-29 

6 Referenser: 


Följande hemsidor har besökts under perioden 2012-03 till 2012-06. 

Ref [5] avser en enkätundersökning. 

[1] http://www.svensksegling.se/Forbundet/Omforbundet/ 

[2] www.ksss.se/ 

[3] http://www.svensksegling.se/Distrikt/VastkustensSeglarforbund/ 

[4] http://www.svensksegling.se/Elitsegling/Toppseglingscentrum/ 

[5] En enkät med frågor rörande samtliga av de berörda klubbarnas seglingstävlingar 

som varit listade på Svenska seglarförbundets tävlingskalender under åren 2010- 

2012,skickades per mail till berörda klubbar under maj och juni 2012.(Bilaga 2) 

http://www.gkss.se/ 

http://www5.idrottonline.se/HjuviksBK-Segling/ 

http://www3.idrottonline.se/RadasjonsSS-Segling/ 

http://www.ldss.se/nya/ 

[6] http://www.ssf.se/system/kalendrar/visaregatta.asp 

[7]http://public.indta.idrottonline.se/EventCalendar.aspx?orgId=78 

[8]http://www.sailing.org/regattasearch.php?nocache=1&includeref=regattasear 

ch&regattaname=&regattacountry=190&regattayear=2012 

[9]http://www.lynetten.dk/15/index.php?option=com_content&view=category& 

id=109&Itemid=71 

[10] http://www.svensksegling.se/SSFTavlingar/JuniorSM/Tavlingsinfo/ 



13 (13)

memo04.docx 

ENKÄT TILL SEGLINGSKLUBBAR 

2011-05 

Vi ber Er om hjälp för att beskriva Er tränings- och kappseglingsverksamhet inom Hake fjord 

(”Tippen”) och närliggande områden, dels Långedragsflaket men också Dana fjord. 

Beskrivningen kan göras lämpligen göras för år 2010 alternativt år 2011. Underlaget kommer 

att utgöra en del av miljökonsekvensbeskrivningen för projekt ”Vindplats Göteborg”. 

Hake fjord ”Tippen” – område för planerad vindkraftspark 

1. Träningssegling. 

a. Hur ofta tränar ni i området? 

b. Vilka klasser tränar i området? 

c. Ungefär hur många båtar deltar normalt? 

d. Annat/övrigt? 

2. Kappseglingar 

a. Hur ofta anordnar ni kappseglingar i området? 

b. Vilka klasser tävlar i området? 

c. Ungefär hur många båtar deltar i varje tävling? 


Långedragsflaket – område utanför Långdrags hamn 





S w e co E n vi r o n m e nt AB 

ACLE \\fsgot006\projekt\1314\1311458_vinga vind\640_segling_vindkraftverk\19 original\bilaga 1 enkät.docx 

1 (2)

memo04.docx 





c. Ungefär hur många båtar deltar i varje tävling? 


Dana fjord – potentiellt område (begränsad användning idag) 









c. Ungefär hur många båtar deltar i varje tävling 


2 (2) 

ENKÄT TILL SEGLINGSKLUBBAR 

ACLE \\fsgot006\projekt\1314\1311458_vinga vind\640_segling_vindkraftverk\19 original\bilaga 1 enkät.docx


Unr. 1311458.640 

Exempel på enkät till berörda klubbar angående kappseglingar 

Klubb Datum Tävling Typ 

Tävlings 

-typ* 

GKSS 2010 

11 apr Sunday cup 1 Matchracing 

17-18 apr GKSS Ice breaker qualifier Match grade 4 

24-25 apr GKSS Ice breaker Match grade 3 

7-9 maj GKSS OCR m kval till ISAF Youth World Int Regatta 

7-9 maj GKSS OCR MR Match grade 4 

29-30 maj GKSS Spring cup + kval MCS Match grade 3 

13 jun Sunday cup 2 Matchracing 

5-11 jul GKSS Match cup sweden Match grade 1 

28-31 jul SM Drake SM 

28-31 jul SM Express SM 

5-13 aug Dragon gold cup Int Regatta 

13-14 aug Göteborg offshore race Int Regatta 

28-29 aug GKSS Augustiregatta Regatta 

11 sep GKSS septembersegling Regatta 

19 sep Sunday cup 3 Matchracing 

25-26 sep GKSS Oktoberreggatta Regatta 

9-10 okt GKSS Autumn cup Match grade 3 

16-17 okt GKSS KM match race Match grade 4 

23 okt GKSS KM Regatta 

24 okt 

2011 

GKSS Sunday cup final Matchracing 

9-10 apr Kval till GKSS Ice breaker Matchracing 

16-17 apr GKSS Ice breaker Matchracing 

28 apr- 22 sep GKSS torsdagsseglingar/Bohusbanken Regatta cup 

5-8 maj GKSS OCR m kval till ISAF Youth World Int Regatta 

5-8 maj GKSS OCR Women class race Matchracing 

28-29 maj GKSS Spring cup m kval MCS Matchracing 

4-10 jul Stena match cup 2011 Matchracing 

4-10 jul Stena match cup 2011 Matchracing 

6-9 jul GKSS Youth match cup sweden Matchracing 

27-30 jul Marstrandsregattan Regatta 

27-30 jul Marstrandsregattan SM 

17-21 aug RC 44 Sweden cup Int Regatta 

28-29 aug GKSS Augustiregatta med KM liros cupRegatta 

24-25 sep DM H-båt DM 

24-25 sep GKSS höstregatta Regatta 

8-9 okt 

2012 

GKSS Autumn cup Matchracing 

21-22 apr GKSS Ice breaker 

5-6 maj GKSS OCR 

12-13 maj Youth match cup sweden 

26-27 maj GKSS spring cup + kval MCS 

6 jun Klassisk regatta 

7-10 jun Europa cup laser 

16-17 jun Youth match cup sweden kval 2 

25-30 jun VM match race damer 

2-8 jul Stena match cup sweden 

6-8 jul Youth match cup sweden kval 2 

16-22 jul RC 44 Tour Sweden 

23-28 jul Marstrandsregattan 

15-16 sep GKSS Autumn cup 

BLAD1 

2012-09-24 

Tävlings 

-plats** 

1 (2) 

P:\1314\1311458_Vinga vind\640_Segling_vindkraftverk\19 Original\Bilaga 2


Unr. 1311458.640 

BLAD1 

2012-09-24 

Beteckningar att använda i tabellen ovan 

tävlingstyp* 

I Internationell 

N Nationell 

Ö Övrigt 

Tävlingsplats** 

L Långedragsflaket 

T Tippen 

M Marstrand 

------------------------- annan namngiven plats 

2 (2) 

P:\1314\1311458_Vinga vind\640_Segling_vindkraftverk\19 Original\Bilaga 2

SWECO ENVIRONMENT AB 

Vindkraftens inverkan på segling 



Uppdragsnummer: 8H31975.100 

2012-11-08

Dokumentkontroll 

8H31975.100: Vindkraften inverkan på segling 

1 

Klient Lars Grahn, SWECO Environment AB 

Rubrik Vindkraftens inverkan på segling – Vindplats Göteborg 

Projektnr. 8H31975.100 

Reviderad 

Daterad 2012-11-01 

Utfärdare Jenny Lundén 

Nya avstånd för Långedrag och Dana fjord. 

Original 

Daterad 2011-05-04 

Utfärdare Lasse Johansson och Jenny Lundén 

Vindkraftens inverkan på segling – Vindplats Göteborg 

Vattenfall Power Consultant (VPC) 

Kontrolldatum 2011-05-04 

Kontrollerad av Niklas Grahn och Peter Schelander 

Kontakt 

Jenny Lundén 

Pöyry SwedPower AB 

P.O. Box 1002 

405 21 Göteborg 

Besöksadress: Gullbergs Strandgata 8 

E-Post: jenny.lunden@poyry.com 

Tel. +46 (0) 73 030 74 23 

Business ID: 556850-0515 

www.poyry.se

SAMMANFATTNING 


2 

Göteborg Energi överväger att bygga en vindkraftpark i Hake fjord. I ett vindkraftverk 

omvandlas rörelseenergi till ström vilket gör att vinden försvagas strax bakom vindturbinen, 

luften kommer också att rotera som en långsträckt virvel och en lävak uppstår nedströms. Som en 

del av de undersökningar som görs i samband med en vindkraftsutbyggnad görs en studie som 

skattar lävaken från vindkraftparken och dess påverkan på seglingen i området framför allt på tre 

platser, vid "Tippenområdet", Långedrag och Dana fjord. 

Vindens naturliga variation i området är stor eftersom Hake fjord omges av öar och land. 

Området har varierande marktyper från mjuka vattenytor till träd och stadsbebyggelse vilket gör 

att vinden bromsas upp över de ojämna ytorna, turbulensen ökar och höjer vindens variabilitet i 

området. 

Lävakarnas påverkan på seglingsområdena beror på vindriktningen, det måste blåsa från 

vindturbinerna mot seglingsområdet, vädersituationen och atmosfärens skiktning. Instabil 

skiktning är vanligt under mulna blåsiga dagar eller då kall luft passerar varmt vatten. Vid 

instabil skiktning sker en kraftig omblandning av det lägsta luftskiktet vilket även blandar om 

luften vertikalt och suddar ut lävaken innan den hunnit sprida sig nedströms och ned mot ytan. 

Vid stabil skiktning, som förekommer då varm luft passerar kallt vatten, vilket är vanligt vid 

frånlandsvind på sommaren, kan lävaken inte nå vattenytan vid "Tippenområdet". Den kalla 

luften närmast vattenytan är tung (har hög täthet) och hindrar luften i lävaken från att röra sig 

nedåt mot vattenytan. 

Den existerande teorin för lävakar bygger på att luften är neutralt skiktad, det vill säga att det 

varken finns någon extra stabiliserande eller omblandande effekt. Neutral skiktning är vanligt 

förekommande över hav vilket innebär att teorin för lävakar är tillämpbar. 

Seglingsområdet "Tippenområdet" som ligger i det planerade området för "Vindplats Göteborg" 

kommer troligen inte att påverkas av lävakarna från vindkraftverken eftersom vindförsvagningen 

inte når seglingshöjd (5 – 15 meter) utan är centrerad kring navhöjd. Om vindkraftparken stängs 

av bildas inga lävakar bakom vindturbinerna. Däremot kommer vinden lokalt att påverkas av 

vindkraftverkens torn. Läeffekten bakom cylindriska föremål är dock mindre jämfört med 

lävaken bakom en roterande rotor. Luften som tvingas passera vindkrafttornet förlorar inte någon 

energi till tornet till skillnad från en roterande rotor vars syfte är att omvandla energin i luften till 

ström. 

Seglingsområdet vid Långedrag är omgivet av land i alla riktningar utom för sydvästliga vindar. 

Vid västliga vindar kan vindförsvagning i seglingsområdet vid Långedragsflaket, cirka 3,4 km 

från "Vindplats Göteborg" vara upp till 6 procent (vid neutral skiktning). Inverkan från lävakarna 

avtar med avståndet till vindturbinerna. 

Som exempel på seglingsbara vatten vid Dana fjord används avstånden 500 meter och cirka 2 

km. Seglingsområdet är omgivet av land i alla riktningar utom för sydvästliga vindar. När vinden 

är östlig till sydlig kan den planerade vindkraftparken ge en vindförsvagning på 11 procent (vid 

neutral skiktning). För det kortaste avståndet, 500 meter är vindminskningen vid 15 meters höjd 

från havsytan cirka 2 procent, men lävaken når inte ned till vatten ytan. 

Den skattade vindförsvagningen är cirka 6 procent vid Långedragsflakets yttre gräns, där 

avståndet till närmsta eventuella vindturbin position är cirka 3,4 km. Vi antar att


3 

vindförsvagningen från lävaken endast kan ha en mätbar konsekvens om den i sig själv är 

förnimbar eller mätbar. Vi konstaterar att vindstyrkan varierar kraftigt i området, 

mellanårsvariationen för vindstyrkan under de senaste 21 åren är 9 procent. Om man ska 

upptäcka en försvagning av sommarmedelvinden på 6 procent måste man mäta vinden under 

minst 11 år. Vindstyrkeminskningarna är inte mätbara och därför inte heller förnimbara. 

Detta resultat gäller under mycket gynnsamma betingelser, medelvinden måste mätas under mer 

än 11 år för att få en högre noggrannhet. Vindklimatet måste vara stationärt vilket det inte är; 

vinden ändrar sig på decennieskala, på sekelskala och så vidare. Resultatet betyder därför i 

praktiken att en vindförsvagning på 6 procent från den planerade anläggningen inte är mätbar.

Innehåll 


4 

1 INLEDNING 5 

2 VINDENS NATURLIGA VARIATION 6 

2.1 Variationer på olika rumskalor 6 

2.2 Variationer i höjdled 6 

2.3 Variationer på olika tidsskalor 7 

2.4 SMHI stationen Vinga 11 

3 EN KORT INTRODUKTION TILL NÅGRA METEOROLOGISKA BEGREPP 

13 

3.1 Gränsskiktet 13 

3.2 Turbulens och byighet 14 

3.3 Atmosfärens stabilitet 15 

4 VINDKRAFTVERK OCH LÄVAKAR 17 

4.1 Vindkraftverk 17 

4.2 Vakteori 18 

4.3 Lävakens utbredning vid olika vädersituationer 19 

4.4 Vindtunnelexperiment 21 

5 RESULTAT 23 

5.1 Inledning 23 

5.2 Lävakens påverkan på vinden 24 

5.3 Lävakens utbredning nedströms 27 

5.4 Strömning kring ett vindkraftverk 27 

6 ANALYS OCH DISKUSSION 29 

6.1 Vindens naturliga variation i området 29 

6.2 Mätbart och förnimbart 31 

REFERENSER 33 

APPENDIX 1 34 

APPENDIX 2 36

1 INLEDNING 


5 

Göteborg Energi överväger att bygga en vindkraftpark i Hake fjord som ligger mellan farlederna 

i inloppet till Göteborg. I samband med vindkraftsatsningar görs utredningar av olika slag, från 

hur blåsig platsen är till beskrivningar av miljön, hur det ser ut idag och en undersökning av hur 

området kan påverkas av en eventuell vindkraftpark. Som en del av dessa undersökningar har 

Vattenfall Power Consultant AB 1 av SWECO Environment AB fått i uppdrag att skatta 

vindkraftparkens påverkan på seglingen i området framför allt på tre platser, vid 

"Tippenområdet" mellan farlederna, Långedragsflaket utanför Långedrag och Dana fjord sydöst 

om Hönö, se Figur 1. När undersökningen görs 2010/2011 är vindkraftverkens placeringar ännu 

inte bestämda, det röda området visar den ungefärliga platsen för den planerade vindkraftparken 

"Vindplats Göteborg". 

2011 förvärvade Pöyry Oyj majoriteten av Vattenfall Power Consultant AB och i samband med 

det bytte Vattenfall Power Consultant AB namn till Pöyry SwedPower AB. 

I samband med uppdateringen av denna rapport finns en preliminär lokalisering av 

vindkraftverken. Det kortaste avståndet mellan utredningsområdet för "Vindplats Göteborg" och 

Långedrags Segelsällskaps västra kappseglingsområde är cirka 2 km och avståndet till den 

närmsta eventuella turbinpositionen är cirka 3,4 km. Som exempel på avstånd mellan 

utredningsområdet och seglingsbara vatten i Dana fjord används 500 meter och cirka 2 km. Vid 

skattningen av vindförsvagningen diskuteras effekterna under seglingssäsongen, april till och 

med oktober. 

Figur 1. Översiktskarta över Göteborgs skärgård. Det röda området visar den planerade 

vindkraftparken "Vindplats Göteborg" ungefärliga placering och de tre blå cirklarna visar 

seglingsområden vid Dana fjord (vänster), "Tippenområdet" (mitten) och Långedragsflaket 

(höger). Den röda pilen visar SMHI-stationen Vinga.

2 VINDENS NATURLIGA VARIATION 


6 

Vinden är inte konstant utan varierar ständigt både i rummet och över tid. I detta kapitel beskrivs 

olika aspekter av vindens variation och hur stor variation vi kan förvänta oss inom det aktuella 

området. Sist i kapitlet ges en kort beskrivning av SMHI's mätstation på Vinga. Vinddata från 

Vinga används för att illustrera den lokala variationen på olika tidsskalor. 

2.1 Variationer på olika rumskalor 

Processer i atmosfären sker på olika skalor både i tid men också i rummet. Den största rumskalan 

omfattar hela jordklotet och kallas den planetära skalan. Processer på denna skala är till exempel 

säsongsvariationer, med en tidsskala på flera veckor och längdskala på tusentals kilometer. 

Utvecklingen av lågtryck (cykloner) och varm – och kallfronter sker på den regionala skalan där 

längdskalan är hundratals kilometer och tidsskalan är några dygn. 

På den lokala skalan har topografin och terrängen stort inflytande på vinden. Längdskalan är 

några tiotals kilometer och tidsskalan är en del av ett dygn. Ett exempel är sjöbrisen som under 

sommar förmiddagar blåser från havet och in över land och små stackmoln bildas ofta nära 

kusten. Under varma sommardagar kan vindstyrkan vara upp mot 10 m/s. På kvällen vänder 

vinden och det blåser från land och ut över havet igen (landbris). 

På den minsta skalan, mikroskalan sker förändringar snabbt från minuter till någon timme som 

till exempel när vattendropparna ett litet stackmoln (cumulusmoln) blir fler och växer sig större 

av vattenångan som finns i luften. Molnet kan under några timmar växa och bli ett bymoln 

(cumulunimbusmoln), se Figur 2. 

2.2 Variationer i höjdled 

I höjdled börjar de atmosfärsiska processerna strax ovanför markytan och sträcker sig cirka tio 

kilometer upp, högre upp är luften varm och torr vilket skapar en naturlig gräns. Ett mäktigt 

bymoln kan täcka in hela den vertikala skalan. Molnets undersida ligger ungefär tio meter från 

markytan och sträcker sig upp till den naturliga gränsen, därefter kan molnet bara breda ut sig i 

sidled. När molntoppen breder ut sig i höjdled kallas det för ett städ, se Figur 2.

Städ 

Stackmoln 

Figur 2. Stackmoln och ett mäktigt bymoln med städ. 

2.3 Variationer på olika tidsskalor 

Bymoln 


7 

Ett mätinstrument mäter typiskt vindstyrkan en gång per sekund och bildar därefter medelvärden 

över tio minuter. Vindstyrkan varierar både på korta tidsskalor från några sekunder till ett dygn 

och på långa tidsskalor som mellan olika säsonger och år. Ett exempel på variationen mellan två 

år visas i Figur 3. Den vänstra figuren visar hur vinden varierat mellan april och oktober 2009 

och den högra visar samma period för 2010. För att öka tydligheten visas dygnsmedelvärden. Det 

var blåsigare under juni – juli 2009 jämfört med samma period under 2010. Figuren visar också 

att det i allmänt är blåsigare under hösten än under sommaren. 

Ett exempel på vindens variation under en månad exemplifieras i Figur 4, i detta fall är det 

september 2010 som visas. Vinden varierar mellan någon meter per sekund vilket syns som små 

krusningar på kurvan till stora toppar och dalar där skillnaden mellan topp och dal är som mest 

tolv meter per sekund under mätperioden. Variationerna beror på att lågtryck tillsammans med 

varm – och kallfronter passerar området där mätstationen står.

Vindstyrka [m/s] 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov 

2009 


18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 


8 

2010 

Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov 

Figur 3. Vindens variation under april – oktober, dygnsmedelvärden. Den vänstra figuren visar 

2009 och den högra 2010. Data från SMHI stationen Vinga. 


18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

09/05 09/12 09/19 09/26 

Figur 4. Vindens variation under en månad (september 2010), 10-minuters medelvärden. Data från 

SMHI stationen Vinga. 

En typisk variation av vindstyrkan under ett dygn visas i Figur 5. Vinden är svag under de tidiga 

morgontimmarna och ökar under förmiddagen för att sedan avta under eftermiddagen och 

kvällen. Dygnsvariationen kan vara flera meter per sekund och beror på att solen värmer luften 

nära marken, luften stiger och ersätts med svalare luft. Framåt dagen är temperaturskillnaden 

utjämnad och omblandningen (vinden) minskar. 

Vindens variation på sekundskala visas i Figur 6. Även på så korta tidsskalor kan vindens 

variation uppgå till flera meter per sekund. Figuren visar att variationer på mer än 1 m/s 

förekommer cirka tio gånger under denna 10-minuters period. Vindstyrkan varierar från 2 till 5 

m/s och medelvärdet är 3,8 m/s. Vindens variation är högre nära vattenytan (cirka 5 meter från 

vattenytan) eftersom luften bromsas upp mot underlaget och turbulensen ökar. Skillnaderna är 

dock mindre över hav eftersom vattenytan är slätare jämfört med en landyta. 

2010

Vindstyka [m/s] 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

00:00 06:00 12:00 

Tid [h] 

18:00 00:00 


9 

medelvind 

byvind 

Figur 5. Vindens variation under ett dygn. Den blå linjen är 10-minuters medelvind och den röda är 

byvinden (det högsta uppmätta värdet under en timme). Data från Älvsborgsbron, april 2003 . 

vindstyrka (m/s) 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

0 100 200 300 

tid (s) 

400 500 600 

Figur 6. Vindens variation under 10 minuter. Den blå linjen visar vindstyrkan. Den streckade gröna 

linjen visar 10-min medelvärdet, de rosa linjerna är turbulensen (vindstyrkans standard avvikelse) 

och den streckade blå linjen är byvinden (det uppmätta högsta värdet under en timme).


10 

Figur 7 visar vindriktningen under en månad mätt på Vinga. Vinden är övervägande nordnordostlig 

vind i början av september till sydvästlig i mitten av månaden. Vinden byter riktning 

även på kortare tidsskalor, till exempel från nordostlig till västlig vind på mindre än 6 timmar, se 

Figur 7. Precis som vindstyrkans månadsvariation styrs detta till stor del av hög– och lågtryck 

som passerar området. Vindriktningens variation under ett dygn visas i Figur 8. Under detta dygn 

har vinden varit sydostlig och övergått till nordvästlig vind under kvällen. 

Vindriktningens variation på sekundskala visas i Figur 9. På denna skala syns vindriktningens 

ständiga variation tydligt som små krusningar på kurvan. 

Vindriktning [grader] 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

09/05 09/12 09/19 09/26 

Figur 7. Vindriktning september 2010. Vindriktningen mäts medsols från norr, 90 o betyder östlig 

vind, 180 o är sydlig och 270 o är västlig vind. Den röda rektangeln visar ett exempel på en snabb 

ändring (mindre än 6 timmar) av vindriktningen. Data från SMHI stationen Vinga. 

Vindriktning [grader] 

340 

320 

300 

280 

260 

240 

220 

00:00 06:00 12:00 

Tid [h] 

18:00 00:00 

Figur 8. Vindriktningens variation under ett dygn. Vindriktningen i figuren är sydvästlig (225 o ) till 

nordnordvästlig (330 o ). Data från SMHI stationen Vinga.

Vindstyrka (grader) 

270 

260 

250 

240 

230 

220 

210 


11 

200 

0 100 200 300 

Tid (s) 

400 500 600 

Figur 9. Vindriktningens variation under 10 minuter. Vindriktningen i figuren är sydvästlig (225 o ) till 

västlig (270 o ). 

2.4 SMHI stationen Vinga 

SMHI har en meteorologisk mätstation på ön Vinga som är belägen längst ut i Göteborgs 

skärgård, cirka 15 km från fastlandet. Den 10 m höga masten står på en bergknalle och området 

öppet i alla vindriktningar, se Figur 10. Mätstationen har varit i drift sedan 2008. 

Mätningarna från Vinga visar en tydlig variation på olika tidsskalor från mellanårsvariationer till 

månader, dagar och timmar. Vinga är en havsbaserad mätstation som kan anses vara 

representativ för vinden vid "Tippenområdet". Vid Långedrag är vinden svagare när det blåser 

från vissa vindriktningar, till exempel vid frånlandsvind eftersom vinden då bromsas upp över 

land, se Figur 1.

Anemometer 

(vindstyrka) 


12 

Vindflöjel 

(vindriktning) 

Figur 10. SMHI stationen Vinga (x = 639745, y = 124915). De röda pilarna visar anemometern som 

mäter vindstyrka och vindflöjeln som mäter vindriktningen. Bakom masten syns fyren på Vinga. 

Den svarta cirkeln markerar fyrens mätstation som också består av en anemometer och en 

vindflöjel. Foto från SMHI.


13 

3 EN KORT INTRODUKTION TILL NÅGRA METEOROLOGISKA 

BEGREPP 

För att beskriva hur vindkraftverk påverkar vinden i området de är placerade i kan det behövas en 

kort introduktion till några meteorologiska begrepp. Kapitlet börjar med en vertikal indelningen 

av atmosfären där bland annat gränsskiktet ingår och en beskrivning av skillnaden mellan 

turbulens och byvind. Därefter beskrivs lävaken som bildas bakom ett vindkraftverk och 

lävakens utseende vid olika vädersituationer visualiseras med hjälp av bilder på skorstensrök 

(plymer). 

3.1 Gränsskiktet 

Atmosfären delas in i olika delar där den lägsta delen kallas troposfären och som sträcker sig från 

markytan och cirka tio kilometer upp. I troposfären finns det vi förknippar med väder, det vill 

säga fuktighet (vattenånga), moln och nederbörd. Troposfären delas i sin tur in i olika delar och 

området från markytan och upp till en kilometer upp kallas för gränsskiktet eller ytskiktet. 

Gränsskiktet påverkas i stor utsträckning av markytan. Vinden bromsas upp mot den ojämna 

markytan vilket gör att vindhastigheten ökar med höjden samtidigt som vinden vrider sig. 

Vindens variation med höjden, vindprofilen är olika över hav och land eftersom underlaget är 

olika. Över land bromsas vinden kraftigt av den ojämna markytan och vindprofilen blir brantare 

jämfört en vindprofil över hav, eftersom havsytan är mjukare bromsas vinden upp långsammare, 

se Figur 11. 

Figur 11. Schematisk illustration av vindprofiler över land (vänster) och hav (höger). Markytan är 

ojämnare över land vilket gör att vinden bromsas upp snabbare och vindprofilen blir brantare 

jämfört över den jämnare havsytan.

3.2 Turbulens och byighet 


14 

Vinden är inte konstant utan ändrar ständigt hastighet och riktning. I den turbulenta vinden finns 

virvlar av alla storlekar från hundratals meter ned till någon millimeter. Virvlarna blir mindre och 

mindre och så småningom löses de upp när deras rörelseenergi övergår till värmeenergi. Den 

turbulenta vinden är slumpmässig eftersom det inte går att förutsäga vilken hastighet den har vid 

en viss tidpunkt och plats, däremot kan man ge en statistik beskrivning av vinden. Den turbulenta 

vinden är inte heller linjär vilket betyder att små ändringar kan skapa stora förändringar i vinden. 

Strömlinjeformade föremål som till exempel en flygplansvinge stör inte den omgivande luften i 

så stor utsträckning medan vingen på ett vindkraftverk virvlar om luften nedströms. Hur länge 

turbulensen finns kvar bakom föremålet, till exempel ett vindkraftverk beror på objektets storlek 

och form, vindens hastighet och luftens stabilitet. Det sistnämnda handlar om hur luftens rörelser 

förstärks eller dämpas vid olika vädersituationer och beskrivs vidare i avsnitt 3.3. 

Figur 12. Strömlinjer kring ett föremål. Fotografi från Mouvements de l'air, Georges Didi-Huberman 

och Laurent Mannoni. 

Skillnaden mellan turbulens och byighet beror ofta på sammanhanget, i dagligt tal beskriver man 

ofta vinden som byig om vindstyrkan varierar snabbt under kort tid. I meteorologiska 

sammanhang är byvinden det högsta uppmätta värdet under en timme medan turbulensen är 

vindstyrkans standardavvikelse. Vindens variation vid Älvsborgsbron uppmätt under ett 

september dygn visas i Figur 13, den blå linjen visar tio minuters medelvärde av vindstyrkan, de 

svarta streckade linjerna visar turbulensen och den röda linjen är byvinden. Turbulensen är lägre 

än byvinden men byvinden är mer påverkad av slumpen eftersom det är det högsta värdet under 

en timme medan turbulensen är baserad på tio minuters medelvärden.

Vindstyka [m/s] 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 


15 

medelvind 

turbulens 

turbulens 

byvind 

00:00 06:00 12:00 

Tid [h] 

18:00 00:00 

Figur 13. Vindens variation under ett dygn. Den blå linjen visar 10-minuters medelvärden, den 

svarta streckade är turbulensen och den röda är byvinden. Data från Älvsborgsbron, april 2003. 

Markytans ojämnhet och temperatur skillnader i luften är faktorer som påverkar hur turbulent 

vinden är. Till exempel skapar skog mer turbulens jämfört med en slät åker vilket illustreras i 

Figur 14. Vinden blir också mer turbulent vid tillfällen då vi har kall luft ovanför en varm 

vattenyta, detta är en vanlig situation under hösten. Den omvända situationen då vi har varm luft 

ovanför en kall yta dämpar turbulensen. 

Figur 14. Schematisk illustration av vindstyrka och turbulens över skog och öppen mark. 

Vindstyrkan ökar med höjden och turbulensen är större över skog. 

3.3 Atmosfärens stabilitet 

I atmosfären varierar luftens temperatur med höjden vilket får betydelse för hur luften rör sig 

eller om luftens vertikala rörelser dämpas eller förstärks. Stabiliteten delas in i tre olika 

kategorier, instabil, neutral eller stabil. För att beskriva stabiliteten och därmed rörelsen i 

atmosfären jämförs ofta temperaturen hos en avgränsad mängd luft, en luftbubbla, med 

temperaturen hos den omgivande luften.


16 

Vid instabil skiktning är luftbubblan varmare och lättare än den omgivande luften. En luftbubbla 

som stiger uppåt i atmosfären kommer då att fortsätta röra sig uppåt vilket illustreras i den högra 

delen av Figur 15, det innebär att omblandningen av luften förstärks. Instabil skiktning har vi till 

exempel under mulna blåsiga höstdagar eller under varma sommardagar. Vid instabil skiktning är 

luften oftast väl omblandad i hela gränsskiktet. 

Vid stabil skiktning är luftbubblan tyngre och kallare än den omgivande luften. En luftbubbla 

som är på väg uppåt i atmosfären kommer då att sjunka nedåt igen vilket illustreras i den vänstra 

delen av Figur 15, det innebär att omblandningen av luften dämpas. Stabil skiktning har vi under 

kalla klara nätter. 

En inversion är en kraftig stabil skiktning (en kraftig temperatur ökning med höjden) som 

dämpar turbulensen och lägger sig som ett lock över gränsskiktet. Ofta är luften instabilt skiktad 

under inversionen. Inversioner har stor betydelse för spridningen av föroreningar i luften. Om 

utsläppskällan ligger ovanför inversionen begränsas transporten ned i gränsskiktet medan 

luftkvalitén kraftigt försämras om utsläppskällan befinner sig under inversionen. Den turbulenta 

omblandningen gör att utsläppen sprids i hela gränsskiktet och stannar kvar så länge inversionen 

är kvar. 

Figur 15. Schematisk illustration av stabil skiktning till vänster och instabil skiktning till höger. De 

färgade cirklarna illustrerar en stigande luftbubblas temperatur i förhållande till den omgivande 

temperaturen och luftbubblans rörelse riktning. Potentiell temperatur är ett meteorologiskt 

begrepp som innebär att man inte tar hänsyn till luftens fuktighet. 

Neutral skiktning är ett mellanting mellan stabil och instabil skiktning vilket betyder att de 

vertikala rörelserna är opåverkade. Luftbubblan har samma temperatur som den omgivande 

luften och rör sig hela tiden upp och ned i atmosfären. Neutral skiktning är vanlig under blåsiga 

dagar. 

Teoretiskt baserade vertikala profiler för olika typer av skiktning visas i Figur 16. Vid stabil 

skiktning till exempel under våren när markytan är kall och luften strax ovanför är varmare så 

ökar vindstyrkan snabbare med höjden. Vid instabil skiktning är luften strax ovanför markytan 

varmare än luften en bit upp vilket leder till att luften omblandas. Vid instabil skiktning ökar 

vindstyrkan långsammare med höjden. Neutral skiktning är ett mellanting mellan stabil och 

instabil skiktning.

s 


17 

Figur 16. Vindens variation med höjden för stabil och instabil skiktning samt en logaritmisk profil. 

Alla kurvorna är teoretiska. 

4 VINDKRAFTVERK OCH LÄVAKAR 

4.1 Vindkraftverk 

Vindkraftverk med horisontell axel kan vridas så att rotorn och vingarna hela tiden pekar mot 

vindriktningen. Hos en del modeller kan vingarna deformeras av sin egen tyngd (tyngdkraften) 

vilket gör att de drivs sakta runt av en elmotor även när vindkraftverket är avstängt. Två vanliga 

begrepp i vindkraftsammanhang är navhöjd, vilket är avståndet från marken och upp till rotorn, 

och rotordiameter. Dessa två begrepp är illustrerade i Figur 17. 

Figur 17. Schematisk illustration av ett vindkraftverk.


18 

Effekten från ett vindkraftverk varierar med vindhastigheten, se Figur 18. Vindturbinen börjar 

normalt producera ström vid 3 m/s därefter ökar effekten tills den når sitt maxvärde, i figuren 2,5 

MW vid cirka 16 m/s sedan planar kurvan ut. Maxvärdet varierar för olika vindturbinmodeller. 

När det blåser mer än 25 m/s stängs vindkraftverket ned eftersom slitaget på vindturbinen ökar 

utan att mer effekt utvinns. 

I ett vindkraftverk omvandlas rörelseenergi till ström vilket gör att luften bromsas samtidigt som 

rotorbladen gör vinden mer turbulent bakom vindkraftverket. Vindturbinens effekt beror på 

rotorns diameter. Längre vingar ger mer energi. Teoretiskt går det som mest att utvinna 59 

procent av vindens energi. 

Figur 18. Ett exempel på en effektkurva för ett vindkraftverk. 

4.2 Vakteori 

Luften utövar ett vridmoment på vindturbinen och utsätts samtidigt själv för ett lika stort men 

motriktat vridmoment. Det gör att luften bakom vindturbinen roterar åt motsatt håll mot 

vindturbinen, som en långsträckt virvel och en lävak uppstår nedströms. Vingspetsarna gör att 

vinden börjar rotera och virvlarna rör sig nedströms bakom vindturbinen och luften i lävaken blir 

turbulent. Vinden försvagas vid navhöjd strax bakom vindturbinen eftersom rörelse energi tas 

från vinden. Turbulensen gör att luften blandas om och nedströms vindturbinen är 

vindförsvagningen jämt fördelad i hela lävaken. 

Lävaken som bildas bakom vindkraftverket kan delas upp i två regioner, närområdet (< 3 

rotordiametrar från vindturbinen) och fjärrområde (> 15 rotordiametrar från vindturbinen). I 

närområdet påverkas strömningen av rotorbladens utseende medan vaken i fjärrområdet enbart 

beror på dragkraften och på den turbulenta rörelse energin som skapas av rotorn.


19 

Nedströms vindturbinen blandas den roterande turbulenta luften med ostörd luft vilket gör att 

lävakens volym ökar. Utspädningen gör att lävaken alltmer liknar den omgivande luften och 

vindturbinens påverkan avtar. Vindstyrkan ökar medan turbulensen och virvlingen minskar och 

så småningom når lävaken vattenytan. På ett visst avstånd från vindturbinen är lävaken inte 

längre märkbar. 

Lävakar har betydelse för energiproduktionen i vindkraftparker. Om vindturbinerna läar varandra 

minskar energiproduktionen med några procent. Omblandningen ökar om luften är turbulent och 

därför kan turbulens som skapas av närliggande vindkraftverk leda till snabbare återhämtning av 

vindstyrkan, det vill säga lävaken fylls igen snabbare. 

En schematisk illustration av en lävak bakom en vindturbin visas i Figur 19. Lävaken har ett 

konformat utseende där vindförsvagningen är störst vid navhöjd strax bakom vindturbinen. 

Lävaken vidgar sig nedströms och det krävs ett visst avstånd innan vindförsvagningen når 

seglingshöjd och ytterligare en sträcka innan den når vattenytan. Lävakens utbredning och när 

vindförsvagningen når vattenytan beror på vädersituationen och atmosfärens skiktning. 

Ostörd vind 

Rotation 

Svagare vind 

Rotation 

Turbulens 

Figur 19. Schematisk illustration av en vak bakom en vindturbin. 

4.3 Lävakens utbredning vid olika vädersituationer 

Vaken späds ut och 

försvinner nedströms. 

På ett visst avstånd når vaken ytan 

För att skapa oss en (intuitiv) bild av lävakens utbredning nedströms en vindturbin kan vi 

använda rökplymer från skorstenar. Till skillnad från en lävak är rökplymer inte turbulenta vilket 

gör att rökplymer blandas ut långsammare och syns därmed tydligare och under längre tid. De tre 

följande figurerna visar hur skorstensrök breder ut sig vid olika vädersituationer och används för 

att åskådliggöra lävakens utbredning. 

Under dagar med klart väder och svag vind till exempel vid en högtryckssituation dämpas luftens 

rörelse och luften är stabilt skiktad. I dessa situationer får lävaken eller rökplymen ett smalt 

utseende och skorstens rök kan sträcka sig långt nedströms vilket illustreras i Figur 20. Andra 

tillfällen då luften är stabilt skiktad är när varm luft passerar kallt vatten, vilket är vanligt under 

vintern och våren.

Figur 20. Rökplym för en vädersituation med stabilt skiktad luft. 


20 

Under mulna blåsiga dagar blandas luften om och skiktningen är instabil och skorstensröken 

sprider sig ned mot marken vilket illustreras i Figur 21. I en sådan situation kommer lävaken 

bakom en vindturbin att vara utbredd men eftersom luften blandas om fylls vaken snabbt igen. 

Andra situationer med instabil skiktning är då kall luft passerar varmt vatten till exempel under 

hösten. 

Rökplymen i Figur 21 sprider sig ned mot marken men inte i höjden. Detta är en vanlig situation, 

luften är instabilt skiktad nära marken och ovanför finns en inversion (extremt stabilt skiktad 

luft) som begränsar den vertikala spridningen av röken. 

Figur 21. Rökplym för en vädersituation med instabilt skiktad luft nära marken och en inversion 

ovanför. 

Under blåsiga dagar är luften neutralt skiktad i en sådan situation sprider sig skorstensröken åt 

alla håll och plymen får ett konformat utseende, se Figur 22. Den existerande teorin för lävakar 

bygger på att luften är neutralt skiktad det vill säga det finns varken någon stabiliserade eller 

omblandande effekt. 

Figur 22. Rökplym för en vädersituation med neutral till svagt stabilt skiktad luft.

4.4 Vindtunnelexperiment 


21 

Naturen är komplex och det kan vara svårt att hitta rätt förhållande för den process eller fenomen 

man vill studera. Som komplement till mätningar i fält används vindtunnelexperiment och 

modellstudier. I vindtunnelexperiment bygger man upp en nedskalad modell av det man vill 

studera, till exempel lävakar som bildas bakom vindturbiner. Fördelen är att man kan styra 

miljön, till exempel vindstyrka och vindriktning och på så sätt isolera de fenomen man vill 

studera. 

Lävakar har stor betydelse för hur mycket ström som produceras och för slitaget på 

vindturbinerna. I ett arbete av Chamorro och Porté-Agel, 2009 studerades turbulens och 

vindförsvagning i lävaken nedströms vindturbiner i ett neutralt gränsskikt för både jämna och 

ojämna underlag. Eftersom havsytan är slät (jämfört med en skog till exempel) återges enbart 

resultaten från studierna gjorda över en jämn yta. Resultaten från deras studier visar att: 

Turbulensen inte är jämt fördelad i hela lävaken utan att den är högre i den övre delen av 

lävaken och lägre i den nedre delen. Notera att Figur 19 är en schematisk bild för att 

illustrera lävaken bakom en vindturbin. 

Resultat från vindtunnelexperimentet över jämn yta visas i Figur 23. Figurerna visar 

vindförsvagning för fyra avstånd nedströms vindturbinen där a) är tre rotordiametrar 

bort, b) är fem rotordiametrar, c) är tio rotordiametrar och d) är femton rotordiametrar. 

Bildserien visar att vindförsvagningen är symetrisk kring navhöjd och kurvans maximum 

minskar med avståndet från vindturbinen samtidigt som det flyttas uppåt. Den streckade 

röda linjen i Figur 23 visar navhöjd och används som referenslinje för att lättare se hur 

maxima flyttas uppåt när avståndet från vindturbinen ökar. 

Figur 23 visar också att vindförsvagningen avtar med avståndet från vindturbinen och 

blir jämt fördelat i hela lävaken, det tydliga maxima försvinner allt mer. 

Vindförsvagningen är fortfarande märkbar mer än femton rotordiametrar nedströms. Den 

blå vertikala linjen används som referenslinje för att visa hur lävakens maxima minskas 

och jämnas ut när avståndet från vindturbinen ökar. Även turbulensen minskar med 

avståndet från vindturbinen. 

Markytans råhet påverkar lävakens utbredning, om ytan är jämn som till exempel över 

hav når vaken ytan cirka tio rotordiametrar nedströms. Över en ojämn yta når vaken 

marken tidigare. Notera att Figur 23 enbart visar vindförsvagningen över en jämn yta 

(Motsvarande figur för ojämn yta är Figur 7 i Chamorro och Porté-Agel, 2009 ).


22 

Figur 23. Vindförsvagningen på olika avstånd från vindturbinen för jämn yta. Den streckade röda 

linjen visar navhöjd och används som referenslinje för att lättare se hur maxima flyttas uppåt när 

avståndet från vindturbinen ökar. Den blå vertikala linjen används som referenslinje för att visa 

hur lävakens maxima minskas och jämnas ut när avståndet från vindturbinen ökar. Den svarta 

linjen indikerar 15 meters nivån. Bildserien kommer från Chamorro och Porté-Agel, 2009.

5 RESULTAT 

5.1 Inledning 


23 

Som vi tidigare nämnt är vindens variation i tid och rum stor, även på korta tidsskalor (sekunder) 

kan vinden variera med flera meter per sekund. Är då gradvisa förändringar av vinden som till 

exempel i en lävak bakom ett vindkraftverk, märkbara i en så variabel omgivning eller är det likt 

ljudet från en orkester som värmer upp, är det svårt att urskilja enstaka instrument i den allmänna 

ljudridån? 

Den planerade vindkraftparken "Vindplats Göteborg" kommer att bestå av ett flertal vindturbiner 

som står utspridda i utredningsområdet. I en vindkraftpark kan de individuella lävakarna smälta 

samman och bilda en gemensam lävak. Hur detta sker beror på flera faktorer exempelvis 

avståndet mellan vindturbinerna, vindkraftverkens placering om de står på rad bakom varandra 

eller om de är utspridda. Figur 24 illustrerar lävakar bakom två vindkraftverk och hur den 

gemensamma vaken kan se ut nedströms vindturbinerna beroende på vindturbinernas placering 

(A och B). Utsuddningen av lävaken nedströms vindturbinen illusteras genom gråskalan i figuren 

och områden där lävakarna överlappar varandra illusteras med rött. Atmosfärens stabilitet, 

vädersituationen och vindriktning har också stor betydelse för lävakarnas utbredning. Vid instabil 

skiktning är omblandningen kraftig och lävaken suddas snabbt ut vilket gör att utbredningen 

begränsas och lävakarna hinner inte smälta samman, vilket illusteras i Figur 24 C. 

Det innebär att den totala läeffekterna från flera vindkraftverk överskattas om de enskilda 

lävakarna summeras. En bättre uppskattning av den totala läeffekten från flera vindkraftverk fås 

genom att multipliceras de enskilda lävakarna eller i teoreriska sammanhang utgå från den 

dominerande lävaken. 

Figur 24. Schematisk illustration av lävakar bakom två vindturbiner placerade bredvid varandra (A) 

och efter varandra (B) och när vakarna löses upp innan de hinner smälta samman (C). 

Utsuddningen av lävaken nedströms vindturbinen illusteras av gråskalan och områden där 

lävakarna överlappar varandra indikeras med rött.


24 

I de programvaror som finns i dag för att beräkna vakförlusterna i en vindkraftpark användes 

olika typer av vakmodeller som utgår från antagandet att vakens diameter ökar linjärt med 

avståndet. Det vanligaste är att man utgår från vindminskningen från en vindturbin och därefter 

beräknar effekten av lävakarna från övriga vindturbiner i vindkraftparken, till exempel genom att 

beräkna kvadrat summan av de individuella vindminskningarna från de övriga vindturbinerna 

efter att områden med överlappande vakar har dragits bort. 

I en vindkraftpark påverkas vindturbinerna av lävakarna från de övriga vindturbinerna men också 

av turbulensen som uppkommer från de omgivande vindturbinerna. Turbulensen gör bland annat 

att lävakarna snabbare fylls igen och därmed minskar påverkan från vindturbinerna nedströms. 

Turbulensintensiteten är ett mått på turbulensen och beskrivs genom kvoten mellan vindens 

standardavvikelse och medelvinden. På grund av turbulensens slumpmässiga natur (se avsnitt 

3.2) får man för en given vindstyrka stor spridning i den beräknade turbulensintensiteten. De 

programvaror som finns idag för att beräkna energiproduktionen från en vindkraft park använder 

den uppmätta vindstyrkan och standardavvikelsen från en mätmast placerad i projektområdet 

tillsammans med mer eller mindre detaljerade turbulensmodeller. I beräkningarna tas hänsyn till 

turbulens som uppkommer till följd av topografi, råhet (hur ojämn markytan är), 

vindturbingenererad turbulens och turbulens som uppkommer till följd av hinder (t.ex. 

byggnader) i projektområdet. Dessa beräkningar görs vid navhöjd med syfte att beräkna 

energiförlusten eller skatta belastningen på vindturbinen. 

I detta kapitel presenteras resultaten från vår skattning av vindförsvagningen i lävaken bakom en 

vindturbin i en neutralt skiktad atmosfär. Vi antar att lävakarnas diameter ökar linjärt med 

avståndet från vindturbinen. Vidare antas att lävakarna från vindkraftparken kan approximeras 

med effekten från en vindturbin när vi är mer än 10 rotordiametrar nedströms vindkraftparken det 

vill säga att de individuella lävakarna smälter samman till en gemensam lävak. Detta innebär att 

vindminskningen kan vara något underskattad. Samtidigt tar vi inte hänsyn till att turbulensen 

som uppkommer på grund av närliggande vindturbiner vilket innebär att lävaken suddas ut 

snabbare och påverkan nedströms vindturbinen minskar. De programvaror som finns idag är 

designade för att beräkna energiminskningen på grund av vakförluster i en vindkraft. Dessa 

beräkningar är gjorda vid navhöjd och inte i det för seglingen intressanta området, upp till 15 

meters höjd från havsytan. Beräkningarna i denna rapport är teoretiska och bygger på resultaten 

från Chamorro och Porté-Agel, 2009 tillsammans med ekvationer som finns redovisade i 

Appendix 1. I beräkningarna utgår vi från ett vindkraftverk med en rotordiameter på 107 meter 

och en navhöjd på 90 meter. 

5.2 Lävakens påverkan på vinden 

Som vi tidigare nämnt visar experiment i vindtunnel att nära vindturbinen (mindre än fem 

rotordiametrar nedströms) är vindförsvagningen symetrisk med ett tydligt maximum strax 

ovanför navhöjd. Lävaken vidgar sig linjärt nedströms, maxima försvagas och den nedre delen av 

vaken närmar sig vattenytan, vilket illustreras i Figur 25. Fortsatt omblandning med ostörd luft 

gör att det tydliga maxima försvinner, lävaken vidgas, vindförsvagningen minskar och blir jämt 

fördelad i hela lävaken, se Figur 26. 

Vid 5 rotordiametrar nedströms vindturbinen har vinden vid navhöjd försvagats med 38 procent 

jämfört med den ostörda vinden på samma höjd. Nära vindturbinen, cirka 5 rotordiametrar 

nedströms är lävaken centrerad kring navhöjd och vindförsvagningen vid 15 meter från 

vattenytan är cirka 2 procent men lävaken når inte ned till vattenytan.


25 

På längre avstånd, från cirka 10 rotordiametrar nedströms har lävaken vidgats och maxima är 

mindre tydligt, vindförsvagningen vid navhöjd är cirka 26 procent. På ännu längre avstånd 

nedströms kommer vindförsvagningen vertikalt att vara jämt fördelad i hela lävaken från 

turbinhöjd och nedåt, vilket innebär att vindförsvagningen i seglingshöjd får samma värde på 5, 

10 och 15 meter från havsytan, se Figur 23. 

Figur 25. Schematiska illustration av en vindprofil 10 rotordiametrar nedströms en vindturbin. De 

två svarta linjerna visar navhöjd, 90 m respektive 15 m från vattenytan. 

Figur 26. Schematiska illustration av en vindprofil 53 rotordiametrar nedströms en vindturbin. De 

två svarta linjerna visar navhöjd, 90 m respektive 15 m från vattenytan.


26 

I Tabell 1 redovisas den skattade vindförsvagningen på olika avstånd från utredningsområdet för 

den planerade vindparken. Direkt under en vindturbin når lävaken inte seglingshöjd (5-15 meter 

från vattenytan), mellan 500 och 1000 meter från vindturbinen är vindförsvagningen vid 15 

meter från vattenytan är mindre än 10 procent. Lävaken vidgar sig med avståndet från 

vindturbinen och på vindförsvagningen minskar på 3,4 km är vindförsvagningen cirka 6 procent. 

Tabell 1. Vindförsvagningen i procent på 15, 10 och 5 meter. Vindförsvagningen på 500 och 1000 

meter är skattad ur Figur 23, medan övriga värden är beräknad med ekvationen i Appendix 1. 

Denna ekvation gäller för avstånd större än 10D. 

Vindstyrkan är 8 m/s Vindförsvagningen Vindförsvagningen Vindförsvagningen 

vid navhöjd 

på 15 m [%] på 10 m [%] på 5 m [%] 

5D (ca 500 m) 2 - - 

10D (ca 1000 m) 8 8 8 

15D (ca 1600 m) 

Vid Dana fjord 

15 15 15 

5D (ca 500 m) 2 - - 

16D (1700 m) 

Vid Långedrag 

14 14 14 

19D (2000 m) 11 11 11 

32D (3400 m) 6 6 6 

Figur 27. Utredningsområdet för den planerade vindkraftparken tillsammans med avstånd mellan 

den yttre gränsen för seglingsområdet vid Långedragsflaket. Källa: SWECO Environment AB. 

Som exempel på seglingsbara områden i Dana fjord används avstånden 500 meter och cirka 2 

km. För det kortaste avståndet är vindminskningen cirka 2 procent 15 meter från vattenytan, men 

lävaken når inte vattenytan och för det längsta avståndet är vindförsvagningen cirka 11 procent 

(se Tabell 1) under förutsättning att det är östliga, sydöstliga eller sydliga vindar.


27 

Vid Långedragsflaket är det kortaste avståndet mellan seglingsområdets yttre gräns och 

utbredningsområdet för "Vindplats Göteborg" cirka 2 km, se Figur 27. Det kortaste avståndet 

mellan en eventuell turbinposition (Gula Bocken) och seglingsområdets yttre gräns är 3,4 km. 

Vid tillfällen då vinden är västlig är den skattade vindförsvagningen inom seglingshöjden (5 – 15 

meter) mellan 6 och 11 procent för det längsta respektive kortaste avståndet (se Tabell 1). 

Vindförsvagningen för det närmsta avståndet till en eventuell turbinposition (Gula Bocken) och 

seglingsavståndet vid Långedragsflakets yttre gräns (32 rotordiametrar nedströms) för några 

olika värden på den ostörda vinden vid navhöjd redovisas i Tabell 2. Vid 3 m/s börjar vissa 

vindkraftverk producera ström. För vindstyrkor mellan 4 och 7 m/s är vindförsvagningen typiskt 

0,3 m/s eller cirka 6 procent och vid styv kuling (15 m/s) har vindförsvagningen ökar till 0,8 m/s 

eller 5 procent. Vid höga vindhastigheter ökar även turbulensen och lävakarna suddas ut 

snabbare. Tabell 2 visar också att vindförsvagningen vid Långedrag (32 rotordiametrar 

nedströms) minskar då vindstyrkan ökar. 

Tabell 2. Vindförsvagningen vid Långedrag, 32 rotordiametrar nedströms. Navhöjden är 90 m och 

minskningen cirka 3 procent. 

Vindstyrka före 

vindturbinen 

[m/s] 

Vindstyrka 32 D 

nedströms 

vindturbinen 

[m/s] 

Skillnad 

[m/s] 

Skillnad 

[%] 

3,0 2,8 0,2 7,0 

5,0 4,7 0,3 6,0 

8,0 7,6 0,4 5,0 

10,0 9,5 0,5 5,0 

15,0 14,2 0,8 5,0 

5.3 Lävakens utbredning nedströms 

Lävakens vertikala utbredning nedströms ett vindkraftverk är större för låga vindstyrkor och 

smalnar av när vindstyrkan ökar. Nära vindturbinen, 10 rotordiametrar nedströms har lävaken 

utvidgats med 40 procent. För ett vindkraftverk med en rotordiameter på 107 m och navhöjd på 

90 m innebär det att vaken befinner sig cirka 16 m ovanför vattenytan. Lävaken vidgar sig linjärt 

och 15 rotordiametrar nedströms befinner sig vaken inom seglingshöjd (masthöjd på 15 meter). 

Det betyder att lävaken kan sträcka sig mer än 6 km nedströms vindturbinen. Samtidigt som 

vindförsvagningen minskar med avståndet. 

5.4 Strömning kring ett vindkraftverk 

Om vindkraftparken stängs av bildas inga lävakar bakom vindturbinerna. Däremot kommer 

vinden lokalt att påverkas av vindkraftverkens torn, läeffekten bakom cylindriska föremål är 

dock mindre jämfört med bakom en roterande rotor. 

Tornet till ett vindkraftverk är en fast cylinderformad konstruktion i stål eller betong vilket gör 

att luften tvingas passera runt föremålet dock utan att förlora någon energi till skillnad från en 

roterande rotor vars syfte är att omvandla energin i luften till ström. 

Eftersom energin är bevarad kommer vindstyrkan att öka på varje sida om tornet. Bakom tornet 

bildas en turbulent lävak som expanderar nedströms. Eftersom den omgivande luften också är 

turbulent fylls lävaken snabbt igen. En schematisk illustration av en turbulent lävak bakom en 

cylinder visas i Figur 28.


28 

Vindminskningen i lävaken är proportionell mot objektets diameter. Som tankeexperiment kan vi 

använda oss av kassunfyren Trubaduren som är cylinderformad med en diameter på cirka 10 

meter. Tornet till en vindturbin har vanligtvis en diameter på cirka 5 meter. Om exempelvis 

vindminskningen 1000 meter nedströms Trubaduren är 4 procent så kommer samma 

vindminskning från ett vindkrafttorn att uppfattas 2000 meter nedströms eftersom lävaken vidgar 

sig linjärt och vindkrafttornets diameter är hälften så stor som Trubadurens. 

Figur 28. Flödet kring en cylinder. F. M. White, Fluid Mechanics, 2d ed., McGraw-Hill, 1986.

6 ANALYS OCH DISKUSSION 

6.1 Vindens naturliga variation i området 


29 

Den planerade vindkraftparken, "Vindplats Göteborg" ligger i Göteborgs skärgård med 

Brännö/Galterö söderut, Öckerö i nordväst och Göteborgs kommun österut (se Figur 29). 

Seglingsområdet vid Dana fjord ligger nordväst om "Vindplats Göteborg" och är omgivet av 

Hönö/Fotö och Göteborgs kommun till nordöst (Torslanda). Som exempel på seglingsbara 

områden i Dana fjord används 500 meter och cirka 2 km. Seglingsområdet vid Långedragsflaket 

vid inloppet till Göta älv och ligger öster om "Vindplats Göteborg". Det kortaste avståndet 

mellan seglingsområdets yttre gräns och utredningsområdet för "Vindplats Göteborg" är cirka 2 

km och det kortaste avståndet mellan en eventuell turbinposition är cirka 3,4 km. 

Området har varierande marktyper från mjuka vattenytor till landområden med gräs, träd och 

stadsbebyggelse. Höjdvariationen i området är cirka 120 meter. Markytans skrovlighet påverkar 

uppbromsningen av vinden och därmed även turbulensen i området. Landområdena som kring 

Hake fjord gör att vinden som når "Vindplats Göteborg" bromsas upp och turbulensen ökar vid 

frånlandsvind. Medan vinden bromsas mindre vid syd-sydvästliga vindar vilket är de vanligaste 

vindriktningarna i området (se Figur 29). 

Seglingsområdet vid Dana fjord är omgivet av land i alla riktningar utom för sydvästliga vindar. 

När vinden är ostlig till sydostlig kan seglingsområdet hamna i lävakarna från vindkraftverken. 

Figur 29 visar att dessa vindriktningar förekommer under 29 procent av tiden. Området 

domineras av väst-sydvästliga vindar som bromsas upp över Hönö/Fotö. 

Seglingsområdet "Tippenområdet" ligger i det planerade området för "Vindplats Göteborg" och 

kommer troligen inte att påverkas av lävakarna från vindkraftverken eftersom vindförsvagningen 

inte når seglingshöjd (5 – 15 meter) utan är centrerad kring navhöjd. 

Om vindkraftparken stängs av bildas inga lävakar bakom vindturbinerna. Däremot kommer 

vinden lokalt att påverkas av vindkraftverkens torn, läeffekten bakom cylindriska föremål är 

dock mindre jämfört med bakom en roterande rotor eftersom ingen energi går förlorad till tornet 

till skillnad från en roterande rotor vars syfte är att omvandla energin i luften till ström. 

Seglingsområdet vid Långedrag är omgivet av land i alla riktningar utom för västsydvästliga 

vindar. Vid västliga vindar kan vindförsvagning i seglingsområdet vid Långedragsflaket (cirka 

3,4 km från "Vindplats Göteborg") vara upp till 6 procent (vid neutral skiktning och under 

antagandet att vindminskningen är jämt fördelad från navhöjd och ned till vattenytan). Samtidigt 

påverkas vinden och turbulensen i området i stor utsträckning av landområdena som omger Hake 

fjord. Vindstyrkan bromsas upp över den ojämna ytan och turbulensen ökar vilket ökar vindens 

naturliga variabilitet i området. Inverkan från lävakarna avtar med avståndet till vindturbinerna.


30 

Figur 29. Vindros som visar vindstyrka och vindriktning från SMHI stationen Vinga, april – oktober 

2009 och 2010. Översiktskarta över Göteborgs skärgård. Den röda pilen visar SMHI stationen 

Vinga och den svarta pilen visar Långedrag. Källa: www.eniro.se 

Vindförsvagningen i lävaken beror på vindstyrkan före vindturbinen, på vädersituationen och 

skiktningen i atmosfären. Vindförsvagningen är högre vid instabil skiktning eftersom det ofta är 

blåsigare vid sådana tillfällen. Det betyder att lävaken får större utbredning men under kort tid, 

vaken fylls igen snabbt eftersom turbulensen är hög. Vid tillfällen med instabil skiktning är 

vinden redan byig och turbulent och vindförsvagningen i lävaken blir då mindre märkbar. 

Under vindsvaga sommardagar (högtryckssituationer) är stabil skiktning vanligt, likt 

skorstensröken blir lävaken väldefinierad, centrerad kring navhöjd och den vertikala 

utbredningen är begränsad. Lävaken är kvar länge eftersom turbulensen är lägre samtidigt är 

vindförsvagningen liten och centrerad kring navhöjd. Om vindstyrkan är svag, det blåser mindre 

än 3 m/s är vissa vindkraftverk inte i drift och den turbulenta lävaken bakom rotorn uppstår inte. 

Hösten och vintern är i allmänhet blåsigare än under sommarmånaderna. Instabil skiktning, vilket 

förekommer då kall luft passerar varmt vatten är vanligare under hösten och vintern. Vid instabil 

skiktning sker en kraftig omblandning av det lägsta luftskiktet vilket även blandar om luften 

vertikalt och suddar ut lävaken innan den hunnit sprida sig nedströms och ned mot ytan. 

Beroende på vindriktning, vädersituation och atmosfärens skiktning kommer lävakarnas 

påverkan på seglingsområdena att vara mindre under vintern.

6.2 Mätbart och förnimbart 

Vi har beräknat att vindförsvagningen är upp till sex procent i seglingsområdet vid 

Långedragsflaket. 


31 

försvagningen bakom en enstaka vindturbin 

i seglingsområdet, 5-15 meter från vattenytan 

när vindturbinen är igång 

då vindriktningen är från vindturbinen mot Dana fjord respektive Långedrag, det vill säga 

vindriktning runt sydost-ostsydost, (cirka 120 o ) respektive väst (270 o ). 

vid neutral skiktning 

Frågan är vilken konsekvens försvagningen kan få. Vi antar att försvagningen endast kan ha en 

mätbar konsekvens om den i sig själv är förnimbar eller mätbar. 

Med förnimbar menar vi att människan objektivt kan märka ändringen med sina sinnen 

utan hjälpmedel. 

Med mätbar menar vi att ändringen säkert kan urskiljas från bakgrundsvärdet med 

lämpligt instrument. 

Vi konstaterar att medelvindstyrkan varierar kraftigt. I Figur 30 visas medelvärdet av vindstyrkan 

från väst (260 o till 280 o ) under 21 år för perioden april-september. Vi ser att år 2006 var lugnt 

med ungefär 85 procent av genomsnittet medan nästa år, 2007, var blåsigt med 115 procent av 

genomsnittsvinden. Ett vanligt statistiskt spridningsmått är standardavvikelsen, vilken för 

materialet i figuren är nio procent. 

För att undersöka villkoren för en mätning gör vi följande tankeexperiment. En kalibrerad 

vindmätare av högsta kvalitet som är monterad på bästa sätt har ett mätfel på cirka två procent. 

Vi måste alltså mäta en ändring på åtta procent med ett instrument som själv har ett fel på två 

procent. Osäkerheten i bestämningen av ändringen måste därför vara mindre än två procent. 

Vi nu vill upptäcka en ändring (vindförsvagning) på cirka sex procent i en sommarmedelvind där 

variationen mellan olika år är nio procent. Det innebär att vi måste mäta sommarmedelvinden 

under många år får att komma ned till ett säkert värde. I vårt fall ett värde med en osäkerhet (så 

kallat medelfel) på mindre än två procent. 

Om vi vill ha en 95 procentig säkerhet i vårt svar, vilket är en vanlig nivå inom statistik, så måste 

vi mäta under minst 11 år (se detaljer i Appendix 2). Eftersom instrumentet har ett mätfel på två 

procent kan man inte mäta förändringar som är mindre än två procent. 

Vid beräkningen görs en rad försiktiga antaganden. Vi antar att vinden är opåverkad vilket den 

inte är, inte ens under 11 år. När man mäter under flera år måste vindmätaren bytas eftersom 

instrumentet slits vilket ökar mätfelet. Beräkningarna är gjorda för en sommarmedelvind 

(seglingssäsongen april – september). Gör man beräkningarna och för ett helt år kommer 

variansen att öka och därmed ökar antalet år som man måste mäta. Våra antaganden gör att man i 

verkligheten måste mäta under mycket lång tid för att observera vindförsvagningen.

medelvindstyrka, väst, sommar, % av alla 

115 

110 

105 

100 

95 

90 

85 

80 

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 


32 

Figur 30. Västvindstyrkan april-september 1989-2009 i Göteborgstrakten. Staplarna visar 

medelvärdet som för hela perioden satts till 100 och visas av den gröna streckade linjen. 

Variationsvidden, uttryckt som standardavvikelse, visas av de båda röda linjerna på 100 ± 9 

procent.

REFERENSER 


33 

Chamorro L. P. och Porté-Agel F., 2009: A wind-tunnel investigation of wind-turbine wakes: 

Boundary-layer turbulence effects. Boundary-Layer Meteorology 132:129-149 

Blom m.fl., 2005: Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar. Studentlitteratur, Lund

APPENDIX 

Vakteori 


34 

Lävakeffekter kan beräknas teoretiskt eller undersökas i vindtunnelexperiment där man skalar 

ned en vindkraftpark och dess omgivning. Att mäta vakeffekterna i verkligheten är dyrt vilket gör 

att det inte finns så många publicerade resultat. För att teoretiskt beräkna hur mycket vindstyrkan 

minskar i en lävak används impulsflödet. En schematisk illustration som stöd för härledningen av 

vindförsvagningen finns i Figur 31. Impulsflödet q genom ytan ges av, 

 

2 

q U d 

(2) 

Där är luftens densitet och U är den ostörda vinden. Skillnaden i impulsflödet före och efter 

vindturbinen ger kraften F, 

F x 

q x0 

q 

0 

 

2 

2 

U d 

( 

U u) 

d 

(3) 

Där u är vindförsvagningen. Integrering av ekvation 3 ger en grov uppskattning av 

vindförsvagningen i medeltal u , 

F 

u ~ (4) 

U 

Där är lävakens area. Lävaken sprider sig genom turbulent diffusion in i den omgivande luften. 

På tiden dt rör sig ett luftpaket sträckan dx Udt vilket ger 

dr 

dx 

udt 

u 

~ 

(5) 

Udt U 

där u ges av ekvation 4. 

Lävakens utbredning, r vid en viss position, x fås genom att integrera ekvation 5, 

~ 2 

xF 

r 

 

U 

 

1 

3 

(6)


35 

Figur 31 Schematisk illustration av impulsflödet. U är den ostörda vinden, är ytan, 

u är vindförsvagningen i lävaken, r är lävakens radie och lävakens yta. 

Vindförsvagningen antas vara normalfördelat vilket stämmer väl överens med 

vindtunnelexperiment [Chamorro och Porté-Agel, 2009]. En modell för lävaken ges av 

u dud 

(7) 

Ansätt 

2 

r 

 

2 

( x) 

 

du( 

r, 

x) 

uˆ 

( x) 

e där du( 0, 

x) 

uˆ 

( x) 

det vill säga vindförsvagningen är som störst vid 

navhöjd. Normera med val av û så att 

2 

1 

 

ˆ 3 

3 

u x och ( x) x 

. Integrering av ekvation 7 ger 

2 

u uˆ 

( x) 

. 

Modellen som beskriver vindförsvagningen i lävaken blir då 

1 

4 

 

3 

2 

r 

 

2 

C 3 

2x 

du C x e 

(8) 

4 

 

2 

3 

3 

2 

där C x uˆ 

1 och C2 x (x) 

. Konstanterna bestäms ur Figur 12 i Chamorro och Porté-Agel, 

2009. Vindförsvagningen beror på den ostörda vinden och avståndet från vindturbinen. Modellen 

gäller inte nära vindturbinen utan på avstånd från10 rotordiametrar, 

4 

 

3 

2 

 

0. 

012 x 3 

du 5. 

65Ux 

e 

(9)

APPENDIX 

Statistisk beskrivning av förnimbart/mätbart 


36 

Antag att vi vet den opåverkade medelvinden V genom mätning under många år. Vi vet 

genom mätningen även vindens varians, V 2 . V avser den vind vars ändring vi vill 

undersöka, till exempel vind från väst under april-september. 

Vi mäter den av vindkraftanläggningen påverkade vinden och beräknar dess medelvärde 

U. 

Skillnaden U-V beror dels av slumpen och dels av påverkan. Hur länge måste vi mäta för 

att med säkerhet kunna säga att påverkan minst har ett visst värde, exempelvis cirka sex 

procent? 

Vi måste också ta hänsyn till mätosäkerheten om den är betydelsefull. 

Vi definierar Ui som medelvinden under period nummer i, till exempel vind från riktningen 260 o - 

280 o under april till september ett visst år. U är en normalfördelad stokastisk variabel med 

väntevärde U och variansen V 2 . Mätfelet är normalfördelat väntevärde noll och varians . 

Den uppmätta skillnaden, S, blir då S n där n är skillnadens medelvärde bildat över n 

år 

 

n 

1 

 

n 

n i 1 

U 

i 

V 

. 

S är normalfördelad med variansen S 2 och väntevärdet noll. 

Skillnaden S kan anta alla möjliga värden från negativa till positiva. Om S = –6 kan det antingen 

bero på påverkan eller på slumpen. Vi vill nu vara säkra på att vi kan konstatera påverkan. Ett 

standardvillkor är att kräva en sannolikhet på 95 procent att mätresultatet inte är orsakat av 

slumpen. Vi vill alltså att risken att S < –6, dvs risken att vi konstaterar påverkan trots att ingen 

påverkan finns, skall vara liten, i vårt fall 5 procent (=100 procent – 95 procent). 

Sannolikheten att S < -6 av en slump då V är opåverkad, det vill säga V har samma väntevärde 

som U nämligen noll, är 5 procent då S 2 < 11,6 vilket vi får fram genom 

P( 

S 

2 

S N( 

0, 

) 

P( 

X 5, 

5/ 

) 0, 

05 

 

5, 

5/ 

 

S 

2 

S 

5, 

5) 

S 

S 

1, 

64 * 

5, 

5/ 

1, 

64 

11, 

6 

S 

 

0, 

05 

X S / N( 

0, 

1) 

 

 

S 

3, 

4 

där (*) fås ur tabell 1 sid. 397 i nya Blom. Variansen S 2 är 

2 

( . 

n 

2 

S Var 

n 

) Var( 

) 

2 

V

Eftersom varianserna i högerledet är kända kan vi sätta in och få fram 

81 

n 11. 

11, 

6 4 


37 

Resultatet betyder att vi måste mäta under minst 11 år för att med sedvanlig statistisk säkerhet, 

95 procent, påvisa en vindförsvagning på cirka 6 procent av medelvinden under april till 

september från västsektorn 260-280 o . Detta resultat gäller under mycket gynnsamma betingelser, 

vi måste till exempel veta medelvinden med mycket högre noggrannhet, vilket betyder att vi 

måste ha mätt den under många fler år än 11. Vindklimatet måste vidare vara stationärt vilket det 

inte är; vinden ändrar sig nämligen på decennieskala, på sekelskala och så vidare. Resultatet 

betyder därför i praktiken att en vindförsvagning på fyra procent från den planerade 

anläggningen inte är mätbar.

Vindplats Göteborg inverkan på Elitsegling 

Johan Wigforss 

Rasmus Myrgren 

Elitseglare Laser –GKSS, -SWE Sailing Team 

2012-02-01

Innehållsförteckning 

1. Inledning ...................................................................................................................... 3 

2. Förutsättningar – Nulägesbeskrivning ......................................................................... 3 

2.1. Områden för segling med utgångspunkt från GKSS Långedrag .......................... 3 

2.1.1. Områden för träning ....................................................................................... 3 

2.1.2. Områden för tävling ....................................................................................... 4 

2.2. Områden för träning från annan hamn .................................................................. 5 

2.3. Områden för tävling från annan hamn .................................................................. 5 

3. Segling i närhet av vindkraftpark ................................................................................. 5 

3.1. Testsegling vid vindpark Vänern .......................................................................... 5 

3.2. Inom park .............................................................................................................. 6 

3.3. Vid Långedragsflaket ............................................................................................ 6 

3.4. Påverkan från vindkraftsfundament och pelare .................................................... 7 

3.5. Vilka skillnader medför vindkraftverks störningar jmf med andra "störningar" 

från ex öar, land (ex vid Långedragsflaket") eller passerande fartyg? ........................... 8 

3.6. Påverkan av upplevelse vid segling inom vindkraftpark ...................................... 8 

3.7. Kappsegling till vindkraftverk .............................................................................. 8 

3.8. Förbättringsförslag elitseglare .............................................................................. 8 

4. Vindplats Göteborg - Konsekvenser för elitsegling ..................................................... 9 

5. Referenser .................................................................................................................. 10 

6. Bilagor ........................................................................................................................ 11 

6.1. Bilaga 1 ............................................................................................................... 11 

2

1. Inledning 

Göteborg Energi överväger att bygga en vindkraftspark på Hake fjord mellan farlederna i 

inloppet till Göteborg. I samband med vindkraftssatsningarna görs utredningar av olika 

slag, däribland utreder Sweco environment AB i samråd med seglingsklubbarna hur 

seglingen i området kommer påverkas. Göteborg energis ambition är att tillsammans med 

segelklubbarna ta fram ett faktabaserat underlag för att klargöra vindkraftverkens 

konsekvenser. Syftet med rapporten är att beskriva hur seglings förhållanden kommer att 

påverkas av vindkraftparken, framförallt på de platser där man idag bedriver träning och 

tävling, dvs. Långedragsflaket utanför Långedrag och den s.k. ”Tippen” mellan 

farlederna, se figur 1. 

Elitseglarna har fått i uppdrag att utreda vindkraftparkens konsekvenser. För att få en bra 

uppfattning av seglingsförhållanden vid en vindkraftpark har testseglingar utförts i och 

runt Vindpark Vänern. 

Avståndet mellan den planerade vindkraftparken och de områden där elitseglarna tränar 

idag är mellan 2,2 km (Rivö fjord öst/sydöst om farled, figur 1) och 4,5 km 

(Långedragsflaket) (Rödmarkerade områden i figur 1). 

Vid utredning av vindkraftparkens konsekvenser utgår vi från dagens situation där öar, 

fastland och förbipasserande fartyg utgör naturliga störningsmoment. I rapporten beaktas 

endast den förändring som vindkraftparkens tillkommande kan innebära. 

2. Förutsättningar – Nulägesbeskrivning 

2.1. Områden för segling med utgångspunkt från GKSS Långedrag 

2.1.1. Områden för träning 

Den dagliga träningen utgår från GKSS hamn i Långedrag, där träningen oftast bedrivs 

på vattnet direkt utanför hamnen på Långedragsflaket, alternativt på Rivö fjord öst/sydöst 

om farled, se rödmarkerat område i figur 1. Vid enstaka tillfällen under året tränar 

elitseglarna även på Hake fjord och Dana fjord, se gulmarkerat område i figur 1. 

3

Figur 1; Markerade områden som används för träning. 

2.1.2. Områden för tävling 

För tävlingar på nationell och internationell nivå krävs ett område om ca Ø 1NM (1NM = 

1852m) utan hinder för att kunna genomföra kappsegling med större fält om ca 50 båtar 

eller fler. 

Med utgångspunkt från GKSS hamn i Långedrag är Hake fjord den närmst belägna ytan 

där nationell och internationell kappsegling kan genomföras, se rödmarkerat område i 

figur 2. Område direkt utanför GKSS hamn i Långedrag, Långedragsflaket, lämpar sig 

endast för mindre regionala kappseglingar på en kortare bana, då öar och grund begränsar 

ytan till ca Ø 0,5nm, se gulmarkerat område i figur 2. Långedragsflaket används dock för 

nationella och internationella tävlingar i Matchracing, då denna typ av segling kräver 

mindre yta. 

Rivö fjord har också stort seglingsbart vatten, dock begränsas ytan av farled samt 

ankringsplats för fartyg, vilket omöjliggör genomförande av kappsegling på området. 

4

Figur 2; Markerade områden som används för kappsegling. 

Andra alternativ för kappsegling på bana med jollar med utgångspunkt från GKSS hamn i 

Långedrag finns ej, då utsegling till eventuellt område skulle bli alltför långt. Utsegling 

till Kappseglingsområde på Hake fjord är ca 3NM, vilket är på gränsen till för långt av 

vad som anses lämpligt för jollar. 

2.2. Områden för träning från annan hamn 

Vid träning med utgångspunkt från annan hamn i Göteborgs närhet (inom 50km) används 

Marstrand, Kullavik och Lerkil. Dessa hamnar används framförallt vid träningsläger, men 

också för vardagsträning vid 2-4 veckor om året. 

2.3. Områden för tävling från annan hamn 

Vid tävling från annan hamn i Göteborgs närhet används idag Marstrand. Man bedriver 

främst seglingar av ”match racing” format som kräver mindre seglings utrymme jämfört 

med segling i de olympiska klasserna. De olympiska klasserna kräver även större 

utrymme på land då båtarna står på land då de ej seglas. 

3. Segling i närhet av vindkraftpark 

3.1. Testsegling vid vindpark Vänern 

Se Bilaga 1 för protokoll från testsegling. 

Testseglingen genomfördes under två dagar med instabil luftmassa. Vid annan temperatur 

5

och väderförhållanden kan konsekvenserna från vindkraftparken skilja sig mot 

testseglingens resultat. 

Två båtar av samma typ, Laserjolle, användes samtidigt under testseglingen för att kunna 

uppfatta och bedöma påverkan i vindstyrka och vindriktning. Upprepande segling mot 

och inom vindkraftpark genomfördes för att minimera eventuella skiftningar från 

naturliga väderskiftningar. Diskussion skedde mellan seglarna vid olika avstånd från 

parken för att delge och diskutera de upplevda känslorna. GPS användes för att mäta 

avstånd till vindkraftpark. 

Laserjollen har en masthöjd på 5,3m och segelyta på 7,06kvm. Konsekvenserna från 

vindkraftparken kan skilja sig vid segling med båtar med större segelyta och masthöjd. 

Konsekvensanalysen är gjord utifrån vår erfarenhet som elitseglare samt från 

observationer/upplevelser vid testseglingen. 

3.2. Inom park 

Träning 

En stor del av en elitseglares träning består av att segla båten så fort man kan rakt fram. 

Flera båtar seglar mycket nära varandra rakt fram och jämför farten för att lära sig driva 

båten snabbare. En förutsättning för att kunna genomföra detta träningsmoment är att ha 

en stabil vindriktning. Om vindriktningen ändras går det inte längre jämföra farten. Inom 

parken kommer därför träningsförutsättningarna försämras mycket då vår testsegling 

visade att vindarna blev ostabila på ett avstånd av 300-500m från ett vindkraftverk. Inom 

parken blir all form av träning mycket negativt påverkad av vindkraftverken då 

testseglingarna visade på en mycket turbulent vind. 

Tävling 

Tävling inom parken kommer påverkas mycket negativt då vinden är turbulent och 

pelarna utgör hinder i banan. Fundamenten i sig skapar också lä på nära håll (100m) (se 

bilaga 1). 

3.3. Vid Långedragsflaket 

Träning 

Testseglingarna visade inte på någon påverkan från vindkraftverken på det avstånd som 

den tänkta vindkraftsparken kommer att befinna sig från Långedragsflaket. På detta 

avstånd kan man inte urskilja vindkraftverken från övriga störningsfaktorer (öar, moln, 

temperaturskillnader, fartyg osv.). Träningen på Långedragsflaket påverkas därför inte. 

Tävling 

Tävlingar på Långedragsflaket påverkas inte, då elitseglarna inte kan urskilja 

vindkraftparken från andra störningsfaktorer. 

6

3.4. Påverkan från vindkraftsfundament och pelare 

Vindraftsfundamenten och dess pelare med en diameter om ca 5m kommer att utgöra 

hinder på det öppna vattnet på Hake fjord. De kommer dessutom påverka vindens styrka 

och turbulens vid segling i lä om pelare. 

Enligt Johanssons & Lundéns (2011) beräkningar påverkar vindkraftsverkens pelare 

vinden på 500m avstånd med en vindminskning på ca 4%. De menar vidare att med 

minskat avstånd till pelare ökar denna vindminskning och turbulens. Denna beräkning 

stämmer väl överens med testseglingens resultat då det upplevdes en kraftig ökad 

instabilitet i vindstyrka och riktning inom ett avstånd på ca 100m i lä om pelare. Vinden 

skiftade på detta avstånd på sekund basis i både riktning och styrka. Seglaren kan 

omöjligt beräkna eller förutse dessa förändringar och i seglings språk kallas det att segla 

blint, vilket försvårar segling avsevärt. Instabiliteten av vinden ökade desto närmare 

pelaren seglingen genomfördes. Inom ca 10m från pelare upplevdes lä. 

Seglingsområden som påverkas av vindkraftverkens pelare är västra delen av Rivö fjord, 

Hake fjord, samt Dana fjord beroende av vilket område som ligger i lä om 

vindkraftparken vid aktuell vindriktning. 

Träning 

Vid träning på dessa områden går det anpassa så att vindkraftsfundament och pelare ej 

utgör något manövermässigt hinder. Dock kommer turbulensen från pelare att påverka 

träningen negativ vid segling inom 100m från pelare, då instabiliteten i vinden är så pass 

stor och oberäknelig. Detta medför att träningsbart vatten begränsas av vindkraftparkens 

pelare. 

Tävling 

Vid tävling är endast påverkan aktuellt på Hake fjord, då övriga områden som påverkas 

av vindkraftverkens pelare ej lämpar sig för bankappsegling. Vid bankappsegling med 

större fält tas normalt sett ett område med diameter om ca 1nm i anspråk för bana och 

kappseglande båtar. Beroende på utformning och placering av vindkraftparken så kan 

flera vindkraftverk att hamna i Hake fjords kappseglingsområde. Dessa utgör ett 

manövermässigt hinder för kappseglande båtar, vilket kommer att påverka kappseglande 

båtars taktik och strategi. 

7

3.5. Vilka skillnader medför vindkraftverks störningar jmf med andra 

"störningar" från ex öar, land (ex vid Långedragsflaket") eller passerande 

fartyg? 

På Långedragsflaket kommer vindkraftparkens vindpåverkan vara varken mer eller 

mindre än andra ”störningar”. Vindkraftparkens konsekvenser kommer bli en naturlig del 

av vindförutsättningarna på Långedragsflaket och därmed inte påverka förutsättningarna 

för seglingsträning på Långedragsflaket. 

3.6. Påverkan av upplevelse vid segling inom vindkraftpark 

Vid testsegling i och omkring vindpark Vänern upplevdes en blandad känsla. En viss 

osäkerhet infann sig till en början med ett ökat spänningsmoment som följd vid segling 

under vindturbinen då bladen passerade med ett vinande ljud. Denna osäkerhet försvann 

dock snabbt och den mentala upplevelsen påverkades inte nämnvärt vid vidare segling. 

Vid kappsegling eller träning i närhet och inom vindkraftpark kommer upplevelsen att 

variera inom en grupp. Årliga kappseglingar på Hake fjord brukar samla ett stort antal 

deltagare, ibland uppemot 250-300st i åldern 8 år och uppåt. Inom den gruppen kommer 

upplevelsen av vindkraftverken vara blandad och en rädsla kan tänkas infinna sig hos 

framförallt de yngre seglarna. 

3.7. Kappsegling till vindkraftverk 

Att använda vindkraftverk som rundningsmärken vid kappsegling skulle kunna fungera 

vid distanskappseglingar. Vid bankappsegling skulle de inte kunna utgöra 

rundningsmärken då banan behöver justeras efter rådande vindförhållanden för att 

tillgodose bankappseglarnas krav på banlängd och vinklar mot vinden. Dessutom skulle 

vindkraftverken utgöra en fara för skador på båtar, då det normalt sett är trångt i 

rundingar av märken vid bankappsegling och inte ovanligt att båtar trängs in i de mjuka 

bojarna som vanligtvis används. Vidare skulle turbulensen kring fundamenten orsaka 

stora svårigheter för båtarna att runda dem. 

3.8. Förbättringsförslag elitseglare 

Som internationell elitseglare möter vi ofta förhållanden på tävlingar som skiljer sig från 

de skyddade vatten vi har utanför GKSS hamn i Långedrag. Därför är det viktigt att vi 

under perioder av året förlägger vår träning i oskyddade vatten där vi kan träna i 

havsförhållanden med större vågor och stabilare vindar. Ett sådant träningsområde för oss 

är idag Hake fjord. Vid byggnation av en vindpark kommer vi vara tvungna att söka oss 

utanför Hake fjord, vilket innebär en transportsegling enkel väg på ca 1-1,5h i goda 

vindförhållanden. En utpost med brygga och skyddad uppställningsplats för jollar vid 

någon av de yttre öarna i Göteborgs hamninlopp skulle ge oss ytterligare 

träningsmöjligheter på öppet vatten. Transporter dit skulle då kunna ske i motorbåt, vilket 

8

skulle kunna effektivisera vår träning avsevärt. 

I vattnet direkt utanför GKSS vid Långedrag finns flertalet grund som idag begränsar 

ytan tillgänglig för träning och kappsegling. En bortsprängning och muddring av dessa 

skulle medföra en stor förbättring för möjligheterna att arrangera tävling och träning på 

området. 

För kappsegling skulle Rivö fjord vatten vara mycket lämpligt med närhet till GKSS 

Långedrag. Dock begränsas ytan idag av farled och ankringsplats för fartyg vilket 

omöjliggör kappsegling på området. En omdirigering av fartyg via norra farleden och 

ankringsförbud under några dagar under året skulle möjligöra kappsegling på Rivö fjord. 

4. Vindplats Göteborg - Konsekvenser för elitsegling 

Precis som de teoretiska mätningarna visar väntar sig elitseglarna inga konsekvenser på 

Långedragsflaket. Däremot kommer konsekvenserna av vindkraftverken inom ett avstånd 

av 500m vara mycket negativ för elitseglarna. 

En stor anledning till att de teoretiska beräkningarna och de praktiska resultaten inte ger 

samma utfall, tror elitseglarna, kan bero på att teorin utgår från medelvindar. Elitseglarna 

seglar inte i någon medelvind utan den momentana vinden varför de upplever mycket 

större variation i vindriktning och styrka från vindkraftverken. Elitseglarna fattar beslut 

på vad som sker med vinden på sekundbasis. Teoretiska mätningar utgår ofta från 10 

minuters medelvärde. På 10 minuter kan elitseglarna vara med om vindförändringar som 

avgör ett helt race. 

En vindkraftpark kommer ha konsekvenser för de olika seglingsvattnen utanför 

Långedrag. En sammanfattning av konsekvenserna för en elitseglare är: 

o På Tippen- ej acceptabla konsekvenser, svårt att träna och kappsegla 

o På Långedragsflaket- inga märkbara konsekvenser 

9

5. Referenser 

Johansson, L., & Lundén, J. (2011). Vindkraftens inverkan på segling. Göteborg: 

Vattenfall Power cunsultan. 

10

6. Bilagor 

6.1. Bilaga 1 

Testprotokoll – Segling vid vinkraftverk. 

Plats: Vindpark Vänern, Gässlingegrund. 

Datum / Tid: 12 September, 2011 / Eftermiddag. 

Temperatur: 18-19 grader. 

Vind: 6-12 m/s, SSW 

Väder: Regnbyar. Nedsatt sikt. Molnigt. 

Observationer: (avstånd till närmsta vindkraftverk.) 

5km: Ingen märkbar påverkan. Normal skiftning i vind riktning/styrka. 

3km: Stort regn moln drar över, vinden tilltar från ca 7m/s till 12 m/s samt vrider ca 20 

grader höger mot SW. Ingen märkbar påverkan från vindpark. 

2km: Vinden tillbaks i SSW riktning, uppehåll. Ingen märkbar påverkan från vindpark. 

1km: Upplever viss turbulent vind. Lite skiftning i vindstyrka (+/- 1m/s) / vindriktning. 

0,5 – 0,3km: Byig och skiftande vind. Upplever turbulent vind och stor påverkan från 

vindkraftverk/ snurra. 

0,3-0,1km: Stabilare vind jämfört med 0,5-0,3km ifrån. 

30 - ‹ 100m: Mellan 6-12 m/s i vindstyrka. Stora skift. Upplever påverkan från stolpe. 

10 - ‹ 30m: Extremt byigt/skiftande vind. 

‹ 10m: Lä 

Mellan kraftverk inom parken: Byigt och skiftande vindar. Tydlig påverkan från 

kraftverk. 

Testprotokoll – Segling vid vinkraftverk. 

11

Plats: Vindpark Vänern, Gässlingegrund. 

Datum / Tid: 14 September, 2011 / Förmiddag. 

Temperatur: 14 grader. 

Vind: 4-8 m/s, W 

Väder: God sikt. Halvklart. 

Observationer: 

5km: Ingen märkbar påverkan. Stabil vind, ca 7-8 m/s. 

3km: Ingen märkbar påverkan. Byar från moln. 6-7 m/s 

2km: Ingen märkbar påverkan. Vind sakta avtagande enligt prognos. Ca 5-7 m/s. 

1km: Upplever viss turbulent vind. Troligtvis påverkan från park. I övrigt stabilt väder. 

Ca 5 m/s. 

0,5 – 0,3km: Byig och skiftande vind, 4-7 m/s. Upplever turbulent vind och stor påverkan 

från vindkraftverk/ snurra. Byar/områden med mindre vind tydligt synliga vid ytan. 

0,3-0,1km: Stabilare vind jämfört med 0,5-0,3km ifrån, fortfarande dock påverkan från 

park. 

30 - ‹ 100m. Upplever påverkan från stolpe. 

10 - ‹ 30m: Extremt byigt/skiftande vind. 

‹ 10m: Lä 

Mellan kraftverk inom parken: Tydlig påverkan från kraftverk. Svårseglat pga. av 

oförutsägbara och hastiga skiftningar i vindstyrka/vindriktning. Störst påverkan ca: 300- 

500 m/s från närmsta kraftverk, samt inom 50m från kraftverk. 

12

RAPPORT - Vindplats Göteborg

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?