Cykelplan för Sundbyberg
Cykelplan för Sundbyberg
Cykelplan för Sundbyberg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Cykelplan</strong><br />
<strong>för</strong><br />
<strong>Sundbyberg</strong><br />
godkänd av stadsbyggnads- och miljönämnden 24 april 2012
2<br />
godkänd av stadsbyggnads- och miljönämnden<br />
den 24 april 2012<br />
framtagen av Jenny Simonsson, stadsbyggnads- och miljö<strong>för</strong>valtningen<br />
foton framsida: Mostphotos<br />
dnr 819/2010
Innehålls<strong>för</strong>teckning sid<br />
Inledning...........................................................................4<br />
Syfte..................................................................................4<br />
Mål.....................................................................................4<br />
Styrande.dokument.........................................................5<br />
Uppföljning......................................................................5<br />
Allmänt.om.cykeltrafik....................................................6<br />
Nuläge...............................................................................7<br />
Riktlinjer.<strong>för</strong>.utformning...............................................12<br />
Åtgärder..........................................................................16<br />
Fortsatt.arbete................................................................19<br />
Referenser.......................................................................19<br />
Bilagor.............................................................................20<br />
1.Befintligt.cykelnät.............................................................................. 20<br />
2.Befintligt.huvudnät............................................................................ 21<br />
3.Regionala.cykelstråk.......................................................................... 22<br />
4.Polis-.och.sjukhusrapporterade.cykelolyckor................................. 23<br />
5.Föreslagen.utbyggnad.av.cykelnätet............................................... 24<br />
6.Sammanställning.av.åtgärder........................................................... 25<br />
3
4<br />
Inledning<br />
Stadsbyggnads- och miljönämnden fick den<br />
16 februari 2009 i uppdrag av kommunfullmäktige<br />
att ta fram och besluta om en cykelplan.<br />
<strong>Cykelplan</strong>en godkändes av stadsbyggnads-<br />
och miljönämnden den 24 april 2012.<br />
Planen gäller fram till utgången av 2015.<br />
Det har inte tidigare funnits någon separat<br />
cykelplan <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong>s stad utan cykeltrafiken<br />
har behandlats i stadens trafikplan1 .<br />
Parallelt med cykelplanen har en ny trafikplan2<br />
<strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong> tagits fram. Vissa delar<br />
av cykelplanen har arbetats in i trafikplanen.<br />
Trafikplanen kommer inte att ersätta cykelplanen<br />
utan planerna ska finnas parallellt.<br />
Framtagandet av en cykelplan är i linje med<br />
stadens folkhälsoarbete och arbete <strong>för</strong> ett<br />
hållbart transportsystem. Cykeln har en<br />
<strong>för</strong>sumbar negativ inverkan på miljön och<br />
<strong>för</strong>sämrar inte klimatet eftersom den inte<br />
släpper ut koldioxid. Den har där<strong>för</strong> en given<br />
plats i ett miljöanpassat transportsystem. Om<br />
alla använde cykeln till sina korta resor skulle<br />
trafikens miljöbelastning minska avsevärt.<br />
För att kunna öka cykelns konkurrenskraft<br />
och uppnå en minskning av trafikens negativa<br />
effekter krävs ett målinriktat arbete präglat<br />
av helhetssyn.<br />
För den enskilde trafikanten kan ökat cyklande<br />
med<strong>för</strong>a bättre hälsa och ökad kondition.<br />
Det har en positiv effekt på hjärt- och kärlsjukdomar,<br />
diabetes, övervikt, depressioner<br />
med mera. För samhället innebär det bättre<br />
folkhälsa, vilket ger samhällsekonomiska och<br />
<strong>för</strong>etagsekonomiska vinster i form av mindre<br />
sjukfrånvaro, minskade sjukvårdskostnader<br />
och ökad produktivitet.<br />
1 Trafikplanen antogs 2004 av kommunfullmäktige<br />
och upphörde att gälla vid utgången av 2009.<br />
2 Trafikplan <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong> antogs av stadsbyggnads-<br />
och miljönämnden 24 april 2012.<br />
Syfte<br />
Syftet med cykelplanen är att skapa ett aktuellt<br />
underlag som underlättar planeringen<br />
<strong>för</strong> att det i <strong>Sundbyberg</strong> ska vara möjligt och<br />
attraktivt att cykla till olika mål. Cykeln ska<br />
i <strong>Sundbyberg</strong> ses som ett starkt och attraktivt<br />
val när människor som bor och arbetar i<br />
staden väljer färdsätt.<br />
<strong>Cykelplan</strong>en ska identifiera brister, problem<br />
och möjligheter i cykelnätet. <strong>Cykelplan</strong>en ska<br />
även <strong>för</strong>eslå åtgärder och prioriteringar. Den<br />
ska innefatta generella, strategiska principer<br />
om cykelnätet, men även till viss del gå in på<br />
detaljfrågor.<br />
Mål<br />
övergripande mål<br />
• Det ska vara enkelt att <strong>för</strong>flytta sig med<br />
cykel både mellan olika stadsdelar och<br />
till angränsande kommuner. Staden ska<br />
tillhandahålla ett sammanhängande och<br />
överblickbart cykelnät med hög tillgänglighet<br />
och tydlighet i sin utformning och<br />
som bidrar till ökad trygghet <strong>för</strong> alla. Det<br />
ska vara lätt att hitta till de målpunkter<br />
som nätet sammanbinder.<br />
• Det ska finnas bra cykelparkering med<br />
hög säkerhet vid målpunkter.<br />
• Hela huvudnätet ska bestå av cykelbanor.<br />
Detta innebär att trafiksäkerheten och<br />
framkomligheten <strong>för</strong> cyklister <strong>för</strong>bättras.<br />
Trafiksäkerheten i korsningspunkter mellan<br />
cykeltrafik och biltrafik ska <strong>för</strong>bättras.<br />
Effektmål<br />
• Den andel av huvudnätet där cykeltrafiken<br />
är separerad från biltrafiken ska öka.<br />
• Antalet omkomna och svårt skadade i<br />
cykelolyckor ska minska.<br />
• Antalet cykelparkeringsplatser ska öka.<br />
• Antalet cyklister i staden ska öka.
Styrande<br />
dokument<br />
översiktsplan 2010<br />
Cykeltrafiken behandlas i stadens gällande<br />
översiktsplan 3 . Enligt översiktsplanen ska<br />
det i <strong>Sundbyberg</strong>s stad vara enkelt att <strong>för</strong>flytta<br />
sig till fots eller med cykel, både mellan<br />
de olika stadsdelarna och till angränsande<br />
kommuner. Det ska inte vara nödvändigt att<br />
åka bil <strong>för</strong> att ta sig till olika platser i staden.<br />
I <strong>Sundbyberg</strong> ska det vara möjligt att gå eller<br />
cykla till olika mål. Utmaningen ligger i att<br />
göra attraktiva och gena vägar, så att gång<br />
och cykel blir goda alternativ. Gång- och<br />
cykelvägarna ska vara väldimensionerade<br />
bland annat med hänsyn till barn, äldre<br />
och människor med funktionshinder. De<br />
ska också anpassas ur trygghetssynpunkt.<br />
Gång- och cykelnätets standard höjs genom<br />
kopplingar mot angränsande kommuner.<br />
Exempel på kopplingar är broar över Bällstaviken<br />
och Ulvsundavägen. Välanordnade<br />
sammanhängande stråk in och ut ur Solna<br />
samt nya <strong>för</strong>bindelser i de norra stadsdelarna<br />
ska ut<strong>för</strong>as.<br />
Vision <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong>s stadskärna<br />
2020<br />
Enligt Vision <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong>s stadskärna<br />
20204 ska gång- och cykeltrafikanternas<br />
framkomlighet <strong>för</strong>bättras. Gång- och cykelbanor<br />
ska finnas längs följande gator:<br />
• Esplanaden mot Löfströms allé<br />
• Landsvägen mellan Vasagatan och Ekensbergsbron<br />
• Löfströms allé mellan Ågatan och Esplanaden<br />
3 Översiktsplanen antogs 2010 av kommunfullmäktige<br />
4 Vision <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong>s stadskärna 2020 godkändes<br />
av kommunfullmäktige 2010.<br />
• Järnvägsgatan mellan Löfströms allé<br />
och Fabriksgränd samt anslutning mot<br />
Ekensbergsbron<br />
Nya gång- och cykelstråk ska bli viktiga komplement<br />
till kollektivtrafiken i stadskärnan.<br />
De gåendes och cyklandes villkor ska <strong>för</strong>bättras.<br />
Nya cykelparkeringar ska till<strong>för</strong>as.<br />
Sammantaget ger detta <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> en<br />
modern vardagstrafik.<br />
klimat- och hållbarhetspolicy<br />
Enligt klimat- och hållbarhetspolicyn 5 ska<br />
<strong>Sundbyberg</strong> stad bland annat skapa <strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> att människor enkelt ska kunna<br />
välja att vara klimat- och miljöanpassade. Ett<br />
led i det arbetet är att skapa <strong>för</strong>utsättningar<br />
alla som bor och arbetar i <strong>Sundbyberg</strong> på ett<br />
säkert och enkelt sätt kan cykla inom kommunen.<br />
uppföljning<br />
<strong>Cykelplan</strong>en behöver följas upp <strong>för</strong> att se<br />
vilka åtgärder som genom<strong>för</strong>s och vilka som<br />
kvarstår att åtgärda. Uppföljning av cykelplanen<br />
<strong>för</strong>eslås ske i samband med framtagande<br />
av verksamhetsberättelse <strong>för</strong> stadsbyggnads-<br />
och miljö<strong>för</strong>valtningen. I uppföljningen ska<br />
det framgå vilka investeringar som genom<strong>för</strong>ts,<br />
hur målen som satts upp uppfyllts<br />
samt en uppdatering av status på kommande<br />
investeringar.<br />
5 Klimat- och hållbarhetspolicyn antogs av<br />
kommunfullmäktige 2009 och gäller till och med<br />
den 31 maj 2013.<br />
5
6<br />
allmänt om<br />
cykeltrafik 6<br />
På nationell nivå sker cirka tio procent av<br />
alla persontransporter med cykel. I tätbebyggt<br />
område är andelen ännu högre. Liksom<br />
gångtrafik dominerar cykeltrafik på relativt<br />
korta avstånd. För de flesta cyklister avtar<br />
benägenheten att cykla vid sträckor längre än<br />
cirka fem kilometer, men i storstadsregionen<br />
är medellängden på cykelresan vid pendling<br />
8-9 kilometer. Cyklandet varierar mycket<br />
mellan olika grupper, städer och över året.<br />
Åldersgruppen 25-44 år står <strong>för</strong> den största<br />
reslängden med cykel. Åldersgruppen 13-17<br />
år är mest beroende av cykel. De har högst<br />
andel resor som görs med cykel. Vintertid är<br />
cyklandet normalt lägre men med god vinterväghållning<br />
kan vintercyklandet öka.<br />
Cyklister är en heterogen grupp med barn/<br />
ungdom, snabba pendelcyklister och vuxna/<br />
äldre vardagscyklister. Till skillnad från<br />
fotgängarna finns det ofta motstridiga krav<br />
mellan grupperna, där vissa cyklister prioriterar<br />
snabbhet och andra säkerhet. Vissa<br />
<strong>för</strong>utsättningar har de dock gemensamt;<br />
cyklar drivs av muskelkraft och cyklister är<br />
där<strong>för</strong> känsliga <strong>för</strong> omvägar, nivåskillnader<br />
och omotiverade stopp.<br />
Trafiksäkerhet<br />
Det syns i skadestatistiken att cyklister är en<br />
utsatt grupp i trafiken. Årligen omkommer<br />
cirka 30 cyklister i landet. Enligt sjukvårdsstatistiken<br />
skadas varje år cirka 80 000 fotgängare,<br />
cyklister och mopedister. Av dessa<br />
skadas cirka 5 000 personer allvarligt. Detta<br />
motsvarar cirka 65 procent av alla som skadas<br />
allvarligt inom vägtransportsystemet. Biltrafikens<br />
hastighet är helt avgörande både <strong>för</strong><br />
bil<strong>för</strong>ares benägenhet att lämna <strong>för</strong>eträde åt<br />
gående och cyklister och <strong>för</strong> risken att oskyd-<br />
6 gcm-handbok, utformning, drift och underhåll<br />
med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus, Sveriges<br />
kommuner och landsting och Trafikverket, 2010.<br />
dade trafikanter dödas eller skadas allvarligt<br />
vid en påkörning.<br />
En viktig faktor <strong>för</strong> att öka cyklisternas<br />
trafiksäkerhet och tillgänglighet är att säkra<br />
cykelöverfarter, vilket innebär att genom<br />
fysiska åtgärder säkerställa att den korsande<br />
biltrafiken inte färdas fortare än 30 km/h.<br />
För cyklister och gående utgör gator med<br />
stora trafikmängder störst problem. De upplevs<br />
ofta som barriärer <strong>för</strong> cyklisterna och på<br />
dessa gator är behovet av separata cykelbanor<br />
störst, även ur trafiksäkerhetssynpunkt.<br />
Trygghet<br />
Det är även nödvändigt att lägga stor vikt vid<br />
hur cyklister upplever miljön, ur ett trygghetsperspektiv<br />
såväl som ur ett upplevelseperspektiv.<br />
Trygghet och upplevelser är viktigt<br />
<strong>för</strong> att en cyklist ska tycka att ett cykelstråk<br />
är attraktivt. Att röja bort skymmande buskar<br />
och träd längs gång- och cykelvägar <strong>för</strong><br />
fri sikt är viktigt av både trafiksäkerhets- och<br />
trygghetsskäl. Vid siktröjning är det viktigt<br />
att ta tillvarata barnperspektivet eftersom en<br />
persons längd påverkar siktmöjligheten och<br />
därmed även tryggheten. Gång- och cykelvägar<br />
behöver även vara väl belysta.<br />
Mopeder klass 2 är tillåtna på cykelbanor,<br />
men kan ge upphov till otrygghet och problem<br />
<strong>för</strong> fotgängare och cyklister. Det är<br />
möjligt att genom lokal trafik<strong>för</strong>eskrift och<br />
tilläggstavlan ”Ej moped” skylta bort moped<strong>för</strong>are.<br />
Vid ett beslut om att <strong>för</strong>bjuda<br />
mopeder på cykelbanor är det dock viktigt att<br />
ta hänsyn till vilka gator som moped<strong>för</strong>are<br />
då hänvisas till och hur trafiksäkerheten <strong>för</strong><br />
dessa blir på de gatorna.
nuläge<br />
Cykelnät<br />
Cykelnätet inom <strong>Sundbyberg</strong> ska både binda<br />
samma olika stadsdelar och ge möjlighet att<br />
nå omkringliggande kommuner. Cykelnätet<br />
består av både cykelbanor och cykling i<br />
blandtrafik (cykling tillsammans med biltrafiken).<br />
En inventering av befintligt cykelnät har genom<strong>för</strong>ts<br />
under sommaren 2010. Av invente-<br />
Karta 1. Befintligt cykelnät (kartan finns även i bilaga 1)<br />
ringen framgår det att gång- och cykelnätet<br />
idag är väl utbyggt inom Rissne, Hallonbergen<br />
och Ör. I Centrala <strong>Sundbyberg</strong> och i Lilla<br />
Alby saknas däremot cykelbanor på många<br />
gatuavsnitt. I stadens villaområden saknas<br />
det även generellt sett separata gång- och<br />
cykelbanor. I karta 1 redovisas dagens cykelnät<br />
med cykelbanor respektive blandtrafik.<br />
Cykelnätet delas, precis som bilnätet, in i ett<br />
huvudnät och ett lokalnät.<br />
7
8<br />
Huvudnät<br />
Huvudnätet är främst anpassat <strong>för</strong> cykelresor<br />
som sträcker sig över längre avstånd inom<br />
staden eller till och från målpunkter i kringliggande<br />
kommuner. Nätet binder ihop olika<br />
stadsdelar samtidigt som det skapar kopplingar<br />
till viktiga målpunkter. Målet är att<br />
huvudnätet bara ska bestå av cykelbanor. Huvudnätet<br />
<strong>för</strong> cykel bör vara gent, helst minst<br />
lika gent som bilnätet. Nätet ska bestå av ett<br />
sammanhängande nät av cykelvägar som<br />
medger en god färdhastighet <strong>för</strong> cyklisterna.<br />
Korsningspunkterna med bilnätet bör vara<br />
utformade så att den barriär som bilnätet<br />
med<strong>för</strong> minimeras. För att få fler att använda<br />
cykeln som pendlingsfärdmedel ska huvud-<br />
Karta 2. Befintligt huvudnät (kartan finns även i bilaga 2)<br />
nätet utformas <strong>för</strong> en hög färdhastighet. Om<br />
det är möjligt ska branta backar och snäva<br />
kurvor undvikas. Hinder i form av gupp,<br />
cykelfållor och uteserveringar med mera<br />
ska undvikas på huvudnätet. På huvudnätet<br />
är det viktigt att så långt det är möjligt<br />
prioritera cyklisterna i både utformning och<br />
reglering, till exempel genom upphöjda cykelpassager.<br />
För att få ett gent, lättnavigerat och framkomligt<br />
huvudnät är det nödvändigt att det<br />
på ett effektivt vis binder ihop olika stadsdelar<br />
och målpunkter. I karta 2 har de sträckor<br />
av det befintliga cykelnätet som bedöms som<br />
lämpliga <strong>för</strong> att utgöra huvudnätet markerats.
Lokalnät<br />
Lokalnätet är främst anpassat <strong>för</strong> kortare cykelresor<br />
inom en stadsdel eller inom staden.<br />
En cyklist som cyklar hemifrån till jobbet<br />
använder oftast till en början lokalnätet och<br />
ansluter senare till huvudnätet <strong>för</strong> att i slutet<br />
av sin färdväg ansluta till lokalnätet igen.<br />
Lokalnätet består av både cykelvägar och<br />
gator med blandtrafik som binder ihop olika<br />
målpunkter. Cyklisternas krav på färdhastighet<br />
och kontinuitet är lägre i lokalnätet än i<br />
huvudnätet, men framkomligheten ska ändå<br />
vara god.<br />
Karta 3. Viktiga kopplingar till grannkommunerna.<br />
Utbyggnad av lokalnätet är viktigt vid nyexploateringar<br />
och längs lokalgator med stora<br />
biltrafikflöden. Vid nyexploateringar, i såväl<br />
större som mindre skala, är det viktigt att nya<br />
bostäder och lokaler är lättillgängliga med<br />
cykel.<br />
kopplingar till andra kommuner<br />
<strong>Sundbyberg</strong>s stad gränsar till Solna i öst,<br />
Stockholm i väst och Sollentuna längst i<br />
nordost. Mot Solna och Stockholm finns det<br />
ett flertal cykelvägar som bildar viktiga kopplingar.<br />
Kopplingarna illusteras i karta 3.<br />
9
10<br />
regionala cykelstråk<br />
Trafikverket (tidigare Vägverket) har i samråd<br />
med Stockholms läns kommuner arbetat<br />
fram regionala cykelstråk <strong>för</strong> arbetspendling<br />
inom länet. Syftet med att ta fram stråken<br />
var att skapa <strong>för</strong>utsättningar <strong>för</strong> trafikanterna<br />
att välja cykeln istället <strong>för</strong> bilen <strong>för</strong><br />
sina pendlingsresor. Fyra av de regionala<br />
cykelstråken går genom <strong>Sundbyberg</strong>; Akallastråket,<br />
Hjulsta/Bergshamrastråket, <strong>Sundbyberg</strong>sstråket<br />
samt Bällstastråket, se karta<br />
4. <strong>Sundbyberg</strong>s stad är väghållare <strong>för</strong> de tre<br />
sistnämnda stråken och dessa ingår i det<br />
utpekade huvudnätet.<br />
För närvarande bedrivs ett projekt inom<br />
SATSA II (Samverkan <strong>för</strong> effektivt trans-<br />
Karta 4. Regionala cykelstråk (kartan finns även i bilaga 3).<br />
portsystem i Stockholmsregionen) som ska<br />
mynna ut i en regional cykelstrategi. De<br />
regionala cykelstråken kan således komma<br />
att ändras.<br />
Olyckor<br />
Ett utdrag ur STRADA, Transportstyrelsens<br />
informationssystem <strong>för</strong> olyckor och skador,<br />
visar att det under de senaste tio åren i <strong>Sundbyberg</strong>s<br />
stad skett 87 polis- och sjukhusrapporterade<br />
olyckor där cyklister varit inblandade.<br />
Av de rapporterade olyckorna har en<br />
av fem varit singelolyckor. I de fall där flera<br />
parter varit inblandade har det i drygt 80 %<br />
av fallen varit ett motorfordon inblandat. De<br />
vanligaste typerna av olyckor är när cyklister
livit påkörda av bilar i gatukorsningar eller<br />
på cykelöverfarter. Som karta 5 visar, finns<br />
det en stor spridning av platser där olyckor<br />
inträffar. Det finns dock vissa platser som<br />
varit särskilt utsatta <strong>för</strong> olyckor, och då även<br />
snarlika olyckor. I dessa fall bör samband<br />
uppmärksammas och insatser genom<strong>för</strong>as<br />
<strong>för</strong> att <strong>för</strong>bättra säkerheten <strong>för</strong> cyklister. De<br />
punkter som nämns nedan bedöms vara sådana<br />
där trafiksäkerhetshöjande åtgärder är<br />
särskilt viktiga:<br />
• cykelöverfarten i korsningen Järnvägsgatan/Ekovägen<br />
Karta 5. Polis- och sjukhusrapporterade cykelolyckor<br />
under de senaste tio åren (kartan finns även i bilaga 4).<br />
• cirkulationsplatsen i korsningen Vackra<br />
Vägen/Tulegatan<br />
• norra delen av cykelbanan på Tulegatan,<br />
norrgående riktning.<br />
• cirkulationsplatsen i korsningen Fredsgatan/Tulegatan<br />
Behovet av åtgärder av ovanstående platser<br />
kommer att arbetas in i den nya trafikplanen.<br />
Ett fåtal andra punkter i vägnätet har varit<br />
drabbade men dessa ligger inom olika vägområden<br />
där insatser i cykelnätet är planerade.<br />
11
12<br />
Cykelparkering<br />
Cyklister behöver inte bara bekväma, säkra<br />
och trygga stråk utan även platser att enkelt<br />
och stöldsäkert parkera cykeln på. Cykelparkering<br />
kan anordnas både på allmän mark<br />
och på privat mark. Parkeringen måste tillgodose<br />
cyklisternas behov och önskemål. Cyklister<br />
måste erbjudas god tillgång till parkeringsplats<br />
vid arbetsplatser, bostäder, butiker<br />
och kollektivtrafikens hållplatser. Vid brist<br />
på parkeringsplatser väljer många cyklister<br />
att skapa en egen parkeringsplats, vilket ofta<br />
kommer i konflikt med fotgängarnas framkomlighet<br />
och säkerhet på gångbanorna.<br />
Det finns idag bristfälligt med cykelparkering<br />
i stora delar av staden. På de befintliga cykelparkeringsplatserna<br />
har ingen enhetlig typ<br />
av cykelställ använts utan det varierar mellan<br />
olika platser. Någon inventering av befintliga<br />
cykelparkeringsplatser har inte genom<strong>för</strong>ts<br />
under arbetet med cykelplanen.<br />
Vägvisning<br />
Vägvisning <strong>för</strong> cykeltrafik bör vara en lika<br />
naturlig del av den allmänna skyltningen<br />
som vägvisningen i biltrafiknätet. Precis som<br />
i biltrafiknätet är det viktiga målpunkter och<br />
eventuellt avståndet till dem som visas. I dag<br />
är det i stort sett endast de regionala cykelstråken<br />
som är vägvisade. Vägvisningen är<br />
dock på vissa platser i dåligt skick och behöver<br />
bytas ut. Någon inventering av befintlig<br />
vägvisning har inte genom<strong>för</strong>ts under arbetet<br />
med cykelplanen.<br />
riktlinjer <strong>för</strong><br />
utformning<br />
blandtrafik eller separerad<br />
cykelbana<br />
Cykeltrafik kan ske antingen i blandtrafik,<br />
det vill säga på samma vägbana som övriga<br />
fordon, eller separerad från övriga fordon på<br />
till exempel en cykelbana. Vilket alternativ<br />
som är lämpligast på en gata beror på flera<br />
faktorer, bland annat vilket gatunät gatan<br />
tillhör (huvudnät eller lokalnät) eller vilken<br />
typ av cykelstråk det är. Vid blandtrafik<br />
deltar cyklisten på ett bättre sätt i trafiken<br />
än då separerad cykeltrafik finns. Det gör att<br />
korsnings punkter kan ut<strong>för</strong>as trafiksäkrare.<br />
Dock kan olika sammansättningar av biltrafiken<br />
göra att det inte är lämpligt att cykla<br />
i blandtrafik, såsom vid höga trafikflöden,<br />
höga hastigheter eller stor andel tung trafik.<br />
Denna typ av trafik finns främst på huvudgatunätet,<br />
var<strong>för</strong> utgångspunkten vid bestämning<br />
av bland trafik eller separerad cykeltrafik<br />
är att separerad cykeltrafik ska tillämpas<br />
på alla huvud gator ocavsett vilket cykelnät<br />
cykel stråket tillhör. Blandtrafik ska således<br />
endast användas på lokalgator. Dock kan det<br />
på vissa lokalgator vara aktuellt med separerad<br />
cykel trafik, till exempel på gator trafikerade<br />
av buss.<br />
Om blandtrafik tillämpas på en gata är målsättningen<br />
att den faktiska hastigheten på<br />
bil trafiken ska vara högst 30 km/h.<br />
När cykeltrafiken delar samma vägbana som<br />
övriga fordon kan cyklisterna antingen vara<br />
helt blandade med övriga fordon, eller ha<br />
egna cykelfält, markerade med målad cykelfältslinje.<br />
enkel- eller dubbelriktade<br />
cykelbanor<br />
Cykelbanor är i grunden dubbelriktade, men<br />
i stadsmiljö är enkelriktade cykelbanor ett<br />
alternativ. Valet mellan enkel- eller dubbelriktad<br />
cykelbana handlar främst om vilket<br />
utrymme som finns tillgängligt. Enkelriktade<br />
cykel banor ger en högre trafiksäkerhet,<br />
medan dubbel riktade cykelbanor på båda<br />
sidor om gatan bland annat ger en genare<br />
väg mellan mål punkter. Dubbelriktade<br />
cykelbanor är mindre trafiksäkra eftersom<br />
de ger dålig trafiksäkerhet i korsningar där<br />
samspelet mellan fotgängare, cyklister och bilister<br />
<strong>för</strong>svåras. Att cyklisterna kommer från<br />
”fel” håll, <strong>för</strong>svårar situationen ytterligare.
Dubbel riktade cykelbanor har <strong>för</strong>delen att de<br />
är genare eftersom gator och andra barriärer<br />
inte behöver passeras flera gånger. Om viktiga<br />
mål punkter ligger på ena sidan av gatan<br />
eller gatan utgör en barriär, är dubbelriktade<br />
cykel banor lämpligast. I stadsmiljö ska enkelriktade<br />
cykelbanor anläggas i <strong>för</strong>sta hand.<br />
Separering av fotgängare och<br />
cyklister<br />
Separering av fotgängare från cyklister med<strong>för</strong><br />
ökad trygghet <strong>för</strong> fotgängarna, särskilt<br />
äldre, och ökad framkomlighet <strong>för</strong> cyklisterna.<br />
Däremot har det ingen nämnvärd betydelse<br />
<strong>för</strong> trafiksäkerheten 7 .<br />
I publikationen Vägar och gators utformning8<br />
, VGU, anges att behovet av separering<br />
mellan fotgängare och cyklister på befintliga<br />
gång- och cykelbanor ska bedömas utifrån<br />
följande tre faktorer:<br />
• Förbindelsens funktion i gång- och<br />
cykelnätet.<br />
• Gång- och cykelflödets funktion och<br />
samman sättning.<br />
• Cykeltrafikens hastighet.<br />
Separeringen av fotgängare från cyklister på<br />
gång- och cykelbana kan ske på flera olika<br />
sätt. Den enklaste formen är en vägmarkering<br />
med heldragen vit linje som då i <strong>för</strong>sta<br />
hand hjälper helt eller delvis seende personer.<br />
För att även blinda personer ska ha glädje av<br />
separeringen bör den också göras kännbar.<br />
Separeringen kan då göras med skiljeremsa,<br />
med olika material och färger på gång- respektive<br />
cykel banan eller med fysisk separering<br />
i form av höjdskillnad med kantsten. I<br />
bild 1 finns exempel på separering av gående<br />
och cyklister.<br />
7 Gcm-handbok, Utformning, drift och underhåll<br />
med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus,<br />
Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket,<br />
2010.<br />
8 Vägar och gators utformning, Vägverket och<br />
Svenska kommun<strong>för</strong>bundet, publikation 2004:80,<br />
2004.<br />
Det är viktigt att skyltningen av gång- och<br />
cykelbanor överensstämmer med markeringen.<br />
För att det ska vara tydligt på vilken del<br />
av en separerad gång- och cykel bana man ska<br />
gå respektive cykla är det viktigt att det finns<br />
markeringar på marken. Markeringarna behöver<br />
upprepas med jämna mellanrum.<br />
Det är viktigt att separeringen inte in<strong>för</strong>s<br />
på <strong>för</strong> smala gång- och cykelbanor eftersom<br />
det innebär att gångbanedelen blir <strong>för</strong> smal.<br />
Minsta mått på en separerad dubbelriktad<br />
cykelbana är 2,25 m. Därutöver tillkommer<br />
gångbana.<br />
utrymmesbehov<br />
Cyklisters utrymmesbehov, prestations<strong>för</strong>måga<br />
och hastighet används <strong>för</strong> att dimensionera<br />
cykelnätet. I figur 1 redovisas de grundvärden<br />
som gäller <strong>för</strong> en cyklist enligt VGU.<br />
I tabell 1 redovisas rekommenderade bredder<br />
på gång- och cykelbanor. Minsta mått på en<br />
dubbelriktad cykelbana är 2,25 m. Då kan<br />
inte omcykling ske samtidigt som två cyklister<br />
möts. Oseparerade gång- och cykelbanor,<br />
det vill säga där gående och cyklister inte<br />
separeras från varandra, ska normalt vara 4<br />
meter breda. I det lokala nätet eller vid låga<br />
flöden kan det minskas till 3 meter.<br />
Typ.av.bana Litet.cykelflöde Stort.cykelflöde<br />
Separerad enkelriktad<br />
cykelbana<br />
Separerad dubbelriktad<br />
cykelbana<br />
Oseparerad<br />
dubbelriktad<br />
cykelbana<br />
Tabell 1. Bredder på cykelbanor.<br />
Material<br />
Cykelbana: 1,6 m Cykelbana:<br />
2,0 m<br />
Cykelbana: 2,25 m Cykelbana:<br />
> 2,5 m<br />
3,0 m 4,0 m<br />
Cykelvägar ska ha hög standard avseende<br />
beläggningar, lutningar med mera. Cyklister<br />
är mycket känsliga <strong>för</strong> typen av underlag och<br />
standarden på underlaget. Om inte cykelbanorna<br />
håller hög standard finns risk att<br />
cyklisten väljer att cykla på vägbanan eller på<br />
gångbanan. Det är även viktigt att gångbanor<br />
13
14<br />
är ”gåvänliga” så att det inte är mer attraktivt<br />
att välja cykelbanan istället <strong>för</strong> gångbanan.<br />
Utgångspunkten är att alla cykelbanor ska<br />
vara belagda med asfalt. Vissa avsteg kan<br />
accepteras om motiven är starka. Gestaltning<br />
är inte ett tillräckligt starkt motiv <strong>för</strong> att<br />
<strong>för</strong>sämra cyklisternas framkomlighet på en<br />
cykelbana i huvudnätet. Om grus används på<br />
en cykelväg ska det vara en jämn och bunden,<br />
slitstark vägyta som tillgodoser kraven på<br />
framkomlighet och trafikantkomfort <strong>för</strong> att<br />
det ska vara acceptabelt.<br />
Bild 1. Exempel på separering av fotgängare<br />
och cyklister (Tulegatan). Cykelbanan är belagd med<br />
asfalt och gångbanan med plattor.<br />
Cykelbana <strong>för</strong>bi busshållplats<br />
Vid busshållplatser är det viktigt att skilja<br />
på- och avstigande resenärer från cykeltrafiken.<br />
För att undvika konflikter kan cykelbanan<br />
ledas bakom hållplatsen,<br />
fram<strong>för</strong> hållplatsen eller ledas<br />
ut i blandtrafik eller cykelfält.<br />
Valet av lösning styrs av<br />
tillgängligt utrymme, cykelflödet<br />
och om cykelbanan är<br />
enkel- eller dubbelriktad. I<br />
<strong>för</strong>sta hand ska cykeltrafiken<br />
ledas bakom hållplatsen.<br />
enkelriktade gator<br />
Enkelriktning av gator görs<br />
oftast som en trafiksanerande<br />
åtgärd där gatan är <strong>för</strong> trång<br />
<strong>för</strong> dubbelriktad trafik eller<br />
0,75 (längd 2,0 m)<br />
där flödena blivit <strong>för</strong> stora. För cyklister som<br />
är betydligt mer avståndskänsliga än bilister<br />
innebär en enkelriktad gata ofta långa omvägar.<br />
Genom att anlägga cykelbana på enkelriktade<br />
gator möjliggörs cykling åt båda håll<br />
och det finmaskigare cykelnätet återfås och<br />
då även de kortare avstånden. Enkelriktade<br />
gator utan cykelbanor ska undvikas.<br />
Cykelöverfarter<br />
Vid obevakade övergångsställen har fordons<strong>för</strong>are<br />
väjningsplikt mot gående. Någon motsvarande<br />
väjningsplikt finns inte <strong>för</strong> fordons<strong>för</strong>are<br />
vid obevakade cykelöverfarter.<br />
Det bästa sättet att öka cyklisters tillgänglighet<br />
och säkerhet vid cykelöverfarter är där<strong>för</strong><br />
om den fysiska utformningen reducerar<br />
biltrafikens hastighet till 30 km/h eftersom<br />
bilisters benägenhet att lämna <strong>för</strong>eträde <strong>för</strong><br />
cyklister vid cykelöverfarter ökar vid lägre<br />
hastigheter. Överfarten ska lokaliseras till<br />
den mest lämpliga platsen som samtidigt är<br />
framkomlig och säker. Om en upphöjning<br />
övervägs i samband med överfarten, bör konsekvenserna<br />
utredas mer ingående. Fördelen<br />
med en upphöjd passage är att den sänker<br />
fordonens hastighet men nackdelen är att<br />
cyklisten kan känna en trygghet som gör att<br />
han/hon därmed blir mindre <strong>för</strong>siktig.<br />
Dagens väjningsregler vid cykelöverfart ger<br />
cyklister få möjligheter till <strong>för</strong>eträde. Det<br />
1,90<br />
Trafikant. Bredd. Längd. Höjd<br />
Cykel inkl. 0,75 2,00 1,90<br />
cyklist<br />
Figur 1. Grundvärden <strong>för</strong> cyklister (VGU). fOTO: MOSTphOTOS
enda tydliga fallet där cyklister har <strong>för</strong>eträde<br />
är vid upphöjd genomgående cykelbana. Annars<br />
gäller grundregeln att cyklister väjer <strong>för</strong><br />
fordon på körbanan.<br />
korsningspunkter<br />
I korsningar med trafiksignaler där cykling<br />
sker i blandtrafik ska korsningen kompletteras<br />
med en cykelbox. En cykelbox innebär<br />
att cyklisterna får ett eget utrymme fram<strong>för</strong><br />
stopp linjen <strong>för</strong> motordrivna fordon. Fördelen<br />
med cykelbox är att cyklisten blir synlig,<br />
får en bra position oavsett i vilken riktning<br />
cyklisten avser att fortsätta färden samt kommer<br />
<strong>för</strong>e bilisterna in i korsningen. I figur<br />
2 finns en illustration av en cykelbox från<br />
VGU.<br />
Cykelparkering<br />
Cykelparkeringar ska finnas i närheten av<br />
alla viktiga målpunkter. Parkeringarna ska<br />
placeras nära målpunkterna och utformas på<br />
ett sådant sätt att cyklisterna naturligt väljer<br />
dem. Utgångspunkten är att varje fastighets<br />
behov av cykelparkering i <strong>för</strong>sta hand ska<br />
anordnas på kvartersmark.<br />
Det som är avgörande <strong>för</strong> om cykelparkeringen<br />
kommer att användas eller inte<br />
är främst dess placering. Cyklisten ställer<br />
krav på att kunna parkera i direkt anslutning<br />
till målpunkten och i nära anslutning<br />
till cykel vägar och attraktiva gatunät. Cykelställ<br />
i anslutning till busshållplatser och<br />
bytespunkter främjar att trafikanten tar sin<br />
cykel till och från kollektivtrafiksystemen. Är<br />
behovet av cykel parkering stort kan bilparkeringsplatser<br />
tas i anspråk. Cykelparkeringar<br />
är betydligt mer yteffektiva än bilparkeringar.<br />
En bilplats rymmer cirka tio cyklar.<br />
Cykelparkeringarna ska vara utformade<br />
med ramlåsbara cykelställ. Om det är möjligt<br />
ska även cykelparkeringarna <strong>för</strong>ses med<br />
väderskydd. Större cykelparkeringar, som till<br />
exempel vid <strong>Sundbyberg</strong>s station, ska även<br />
<strong>för</strong>ses med cykelpump.<br />
drift och underhåll<br />
Drift- och underhållsstandarden av cykelvägar<br />
är viktig <strong>för</strong> att underlätta cykelanvändningen.<br />
Cykeln är tvåhjulig och därmed<br />
instabil. Cyklisten ställs in<strong>för</strong> en mängd samtidiga<br />
krav – att vara motor, balansera på två<br />
hjul, parerar ojämnheter och hantera trafiksituationen.<br />
Cyklister behöver där<strong>för</strong> ett jämnt<br />
underlag och bra drift och underhåll. Cyklar<br />
har begränsad stötdämpning och även av<br />
detta skäl är det viktigt med jämn beläggning<br />
utan gropar. Beläggningen bör vara jämnare<br />
än på intilliggande banor <strong>för</strong> att cyklister ska<br />
välja att cykla på avsedd yta och inte bland<br />
bilar eller på gångbanan.<br />
Tätning av sprickor och lagning av potthål<br />
är vanliga underhållsåtgärder på cykelvägar.<br />
Potthålen är viktiga att åtgärda tidigt eftersom<br />
de utgör en säkerhetsrisk <strong>för</strong> trafikanterna.<br />
I mörker eller om de göms under ett<br />
snö- eller lövtäcke är potthål farliga. Det är<br />
även viktigt att en bra återställning görs av<br />
cykelvägar efter genom<strong>för</strong>da vägarbeten.<br />
På cykelvägar är sopning viktig <strong>för</strong> att minska<br />
antalet singelolyckor och <strong>för</strong> att <strong>för</strong>hindra<br />
punktering till följd av t ex glassplitter och<br />
vassa stenar. Överblivna sand- och grusrester<br />
från vinterunderhållet, nedfallna löv och<br />
annan smuts <strong>för</strong>sämrar ytans friktion, vilket<br />
leder till ökad risk <strong>för</strong> omkullkörning.<br />
Siktröjning av skymmande buskar och träd<br />
längs cykelvägar är viktigt av säkerhetskäl,<br />
men också av trygghetsskäl. Buskar och träd<br />
med lågt hängande grenar som sticker ut över<br />
cykelbanan utgör också en risk <strong>för</strong> cyklister.<br />
Linjer och symboler på gång- och cykelvägar<br />
måste underhållas regelbundet så att målningen<br />
inte nöts bort.<br />
Det är även viktigt att cykelparkeringar<br />
underhålls. Obrukbara cyklar ska tas bort så<br />
fort det är möjligt.<br />
Drift- och underhåll bör hålla en högre nivå<br />
på huvudnätet än på lokalnätet. Huvudnätet<br />
bör prioriteras <strong>för</strong> lokalnätet vid till exempel<br />
snöröjning.<br />
15
16<br />
Gata Cykelnät Prioritet<br />
bällsta bro huvudnät 1<br />
bällstaviken (bro mellan hamngatan och karlsbodavägen) huvudnät 3<br />
esplanaden (mellan löfströms allé och Vasagatan) huvudnät 2<br />
esplanaden (norr om Järnvägsgatan) lokalnät 3<br />
fredsgatan (norr om Vegagatan) huvudnät 1<br />
gamla enköpingsvägen (mellan Milstensvägen och kvarngatan) huvudnät/regionalt planerad<br />
gamla enköpingsvägen (mellan Sevensvägen och Milstensvägen) huvudnät/regionalt 2<br />
hallonbergsplan huvudnät avvakta<br />
hamngatan (mellan Tuvanparken och kommungränsen mot Solna) huvudnät planerad<br />
Järnvägsgatan huvudnät 1<br />
kvarngatan (norr om enköpingsvägen) lokalnät (ev framtida<br />
huvudnät)<br />
planerad<br />
kvarngatan, bro över enköpingsvägen huvudnät avvakta<br />
kyrkogårdsvägen huvudnät/regionalt 2<br />
landsvägen (mellan ekensbergsbron och kommungränsen mot<br />
Solna)<br />
huvudnät 1<br />
löfströms allé (mellan Ågatan och landsvägen) huvudnät pågår<br />
löfströmsvägen huvudnät 2<br />
Madenvägen (mellan kvarteren freden Större och fröfjärden) lokalnät 2<br />
Marieborgsgatan lokalnät planerad<br />
rissne centrum huvudnät avvakta<br />
rosengatan huvudnät 2<br />
Stora ursvik – kommungräns mot Stockholm huvudnät pågår<br />
Tulegatan huvudnät planerad<br />
Vasagatan lokalnät 3<br />
Vegagatan lokalnät 2<br />
örsvängen<br />
Tabell 2. Föreslagna åtgärder av cykelnätet.<br />
lokalnät 3<br />
In<strong>för</strong> arbetet med cykelplanen genom<strong>för</strong>des<br />
en inventering av befintligt cykelnät.<br />
I samband med detta noterades behov av<br />
underhållsåtgärder på ett flertal platser.<br />
Inventeringen kommer att ligga till grund <strong>för</strong><br />
kommande underhållsåtgärder.<br />
En ökad standard på cykelnätet innebär troligtvis<br />
ökade kostnader <strong>för</strong> drift och underhåll.<br />
Även en utbyggnad av cykelnätet kan<br />
innebära ökade drift- och underhållskostnader.<br />
Det är där<strong>för</strong> viktigt att vid <strong>för</strong>ändring<br />
av cykelnätet uppmärksamma vilka effekter<br />
<strong>för</strong>ändringen har på drift- och underhållskostnaden.<br />
Åtgärder<br />
utbyggnad av cykelnätet<br />
Det ska vara enkelt att <strong>för</strong>flytta sig med cykel<br />
mellan olika stadsdelar och till angränsande<br />
kommuner. För att åstadkomma det målet<br />
behöver cykelnätet byggas ut. I cykelplanen<br />
har fokus varit på utbyggnad av huvudnätet.<br />
Målet är att hela huvudnätet ska bestå av<br />
cykelbanor. Några sträckor som inte ingår<br />
i huvudnätet har dock tagits med eftersom<br />
de ansetts vara viktiga länkar i nätet. I karta<br />
6 illustreras de sträckor där nya cykelbanor<br />
<strong>för</strong>slås. Åtgärderna listas i tabell 2.
Åtgärder<br />
ny cykelbana<br />
befintlig cykelbana<br />
blandtrafik<br />
Karta 6. Föreslagen utbyggnad<br />
av cykelnätet (kartan finns även i<br />
bilaga 5).<br />
korsningspunkter<br />
I samtliga trafiksignalreglerade korsningar<br />
där cykling sker i blandtrafik ska korsningen<br />
kompletteras med cykelboxar. Korsningar<br />
på huvudgatunätet ska prioriteras <strong>för</strong>st.<br />
Trafiksäkerhetshöjande åtgärder av korsningspunkter<br />
behandlas i Trafikplan <strong>för</strong><br />
<strong>Sundbyberg</strong>9 .<br />
Cykelparkering<br />
I karta 7 redovisas viktiga målpunkter där<br />
det bör finnas bra cykelparkering. Målpunkterna<br />
är främst större kollektivtrafikhållplatser.<br />
Det är även viktigt att det vid<br />
9 Trafikplan <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong>, 24 april 2012.<br />
andra målpunkter, som till exempel<br />
idrottsanläggningar, finns bra cykelparkering.<br />
I tabell 3 finns platserna<br />
listade med prioritering. Prioriteringen<br />
är gjord på skalan 1 till 3 där 1 innebär<br />
hög prioritet.<br />
Cykelparkeringarna ska vara utformade<br />
med ramlåsbara cykelställ. Om<br />
det är möjligt ska även cykelparkeringarna<br />
<strong>för</strong>ses med väderskydd. Större ska<br />
<strong>för</strong>ses med cykelpump.<br />
Det är viktigt att det skapas tillräckligt<br />
många och bra cykelparkeringar i<br />
samband med nyexploateringar oavsett<br />
om det är bostäder, arbetsplatser eller<br />
handelsetableringar.<br />
Cykelparkering<br />
plats där cykelparkering<br />
<strong>för</strong>eslås<br />
Karta 7. Viktiga målpunkter där<br />
cykelparkering behövs.<br />
17
18<br />
Nr Plats Prioritet<br />
1 landsvägen vid bällsta bro 2<br />
2 landsvägen vid <strong>Sundbyberg</strong>s station 1<br />
3 Järnvägsgatan vid tunnelbana 1<br />
4 Sturegatan/Stationsgatan 3<br />
5 Stationsgatan vid tunnelbana 1<br />
6 Tulegatan vid Tuletorget 3<br />
7 Storskogstorget vid tunnelbana 2<br />
8 Tulegatan vid tunnelbana 2<br />
9 örsvängen 3<br />
10 hallonbergen vid tunnelbana 2<br />
11 ursviksvägen vid motionsspår 2<br />
12 Stora ursvik vid tvärbanehållplats 1<br />
13 rissne vid tunnelbana 1<br />
Tabell 3. Föreslagna cykelparkeringar.<br />
Målning och skyltning<br />
I korsningar med trafiksignaler där cykling<br />
sker i blandtrafik ska korsningen kompletteras<br />
med cykelbox. Korsningar på huvudgatunätet<br />
ska prioriteras <strong>för</strong>st.<br />
Figur 2. Illustration av cykelbox (VGU).<br />
Separerade gång- och cykelbanor ska kompletteras<br />
med markeringar på marken som<br />
visar var man cyklar respektive går. I samband<br />
med detta ska en översyn av skyltningen<br />
genom<strong>för</strong>as så attt skyltning och<br />
markering på marken överensstämmer. Prioriteringen<br />
av åtgärden redovisas i tabell 4.<br />
Prioritet Stråk<br />
1 regionala cykelstråk<br />
2 huvudnätet (som inte ingår i regionala<br />
cykelstråk<br />
3 övriga cykelbanor<br />
Tabell 4. Prioriteringsordning <strong>för</strong> målning av cykelsymboler<br />
på separerade gång- och cykelbanor.<br />
Vägvisning<br />
Huvudregeln <strong>för</strong> vägvisning <strong>för</strong> cykeltrafikanter<br />
är densamma som <strong>för</strong> vägvisning<br />
<strong>för</strong> biltrafik. Detta innebär bland annat krav<br />
på kontinuitet i vägvisningen. Förutom det<br />
huvudsakliga syftet att visa vägen <strong>för</strong> cyklisterna<br />
blir också de skyltade stråken en tydlig<br />
markering av vilka cykelstråk som staden<br />
prioriterar i <strong>för</strong>sta hand.<br />
I <strong>för</strong>sta hand är det huvudnätet som ska vägvisas.<br />
Men <strong>för</strong> att få en heltäckande skyltning<br />
kan även viktiga målpunkter utan<strong>för</strong> huvudstråken<br />
behöva vägvisas till. De målpunkter<br />
som finns inom kommunen är till exempel<br />
stadsdelar, viktiga kollektivtrafikpunkter och<br />
större idrotts anläggningar. För målpunkter<br />
inom kommunen bör även avstånd redovisas.<br />
De mål punkter utan<strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong> som bör<br />
vägvisas är stadsdelar i gränsande kommuner<br />
samt närliggande målpunkter.<br />
Prioritet Stråk<br />
1 regionala cykelstråk<br />
2 huvudnätet (som inte ingår i regionala<br />
cykelstråk<br />
3 Viktiga målpunkter utan<strong>för</strong> huvudnätet<br />
Tabell 5. Prioritetsordning <strong>för</strong> vägvisning av cykelnätet.
lånecyklar<br />
I Stockholms stad finns ett system med lånecyklar.<br />
Att in<strong>för</strong>a lånecyklar i <strong>Sundbyberg</strong>s<br />
stad bedöms som ett projekt med positiva<br />
följder <strong>för</strong> invånarna i <strong>Sundbyberg</strong>s stad.<br />
Låne cyklar bedöms kunna öka cyklandet i<br />
<strong>Sundbyberg</strong> och innebär att tillgängligheten<br />
till olika platser ökar. För att in<strong>för</strong>andet av<br />
lånecyklar i <strong>Sundbyberg</strong> ska kunna bli ett<br />
framgångsrikt projekt är det önskvärt att<br />
synkronisera projektet med i <strong>för</strong>sta hand<br />
Stockholms stad, men även med Solna stad.<br />
Detta då det är rimligt att anta att många av<br />
de som påbörjar eller avslutar sin resa inom<br />
<strong>Sundbyberg</strong> har sin start- eller målpunkt<br />
utan<strong>för</strong> staden.<br />
fortsatt arbete<br />
Denna cykelplan är början på arbetet med att<br />
göra cykeln till ett attraktivt färdmedelsval<br />
i <strong>Sundbyberg</strong>. Vissa delar har endast berörts<br />
mycket kortfattat i denna skrift och det krävs<br />
ett fortsatt arbete. Exempel på delar som<br />
behöver utvecklas ytterligare är:<br />
Kostnadsberäkning av åtgärds<strong>för</strong>slag<br />
referenser<br />
• Översiktsplan <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong>s stad 2010<br />
• Trafikplan <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong>, 2012-04-24<br />
• Vision <strong>för</strong> <strong>Sundbyberg</strong>s stadskärna 2010<br />
• Gcm-handbok, Utformning, drift och underhåll<br />
med gång-, cykel och mopedtrafik<br />
i fokus, Sveriges kommuner och landsting<br />
och Trafikverket, 2010.<br />
• Vägar och gators utformning, Vägverket<br />
och Svenska kommun<strong>för</strong>bundet, publikation<br />
2004:80, 2004.<br />
fOTO: MOSTphOTOS<br />
19
20<br />
bilaga 1: befintligt cykelnät
ilaga 2: befintligt huvudnät<br />
21
22<br />
bilaga 3: regionala cykelstråk
ilaga 4: polis- och sjukhusrapporterade<br />
cykelolyckor<br />
23
24<br />
bilaga 5: <strong>för</strong>eslagen utbyggnad<br />
av cykelnätet
ilaga 6: Sammanställning<br />
av åtgärder<br />
utbyggnad av cykelnätet<br />
Gata Prioritet Status<br />
bällsta bro 1 Investeringsbudget, samarbete med Stockholm<br />
bällstaviken (bro mellan hamngatan och<br />
karlsbodavägen)<br />
3 Investeringsbudget, samarbete med Stockholm<br />
esplanaden (mellan löfströms allé och<br />
Vasagatan)<br />
2 Investeringsbudget<br />
esplanaden (norr om Järnvägsgatan) 3 Investeringsbudget<br />
fredsgatan (norr om Vegagatan) 1 Investeringsbudget<br />
gamla enköpingsvägen (mellan<br />
Milstensvägen och kvarngatan)<br />
planerad Ingår i projekt Stora ursvik<br />
gamla enköpingsvägen (mellan<br />
Sevensvägen och Milstensvägen)<br />
2 Investeringsbudget<br />
hallonbergsplan avvakta avvakta planarbetet med hallonbergen-ör<br />
hamngatan (mellan Tuvanparken och<br />
kommungränsen mot Solna)<br />
planerad Ingår i projekt Tvättstugan<br />
Järnvägsgatan 1 Investeringsbudget<br />
kvarngatan (norr om enköpingsvägen) planerad Ingår i projekt Stora ursvik<br />
kvarngatan, bro över enköpingsvägen avvakta Investeringsbudget (i samband med utbyggnation<br />
av tvärbanan kistagrenen)<br />
kyrkogårdsvägen 2 Investeringsbudget<br />
landsvägen (mellan ekensbergsbron och<br />
kommungränsen mot Solna)<br />
1 Investeringsbudget<br />
löfströms allé (mellan Ågatan och<br />
landsvägen)<br />
pågår pågår, ingår i exploateringsarbeten <strong>för</strong> kv kabeln<br />
löfströmsvägen 2 Investeringsbudget<br />
Madenvägen (mellan kvarteren freden<br />
Större och fröfjärden)<br />
2 Investeringsbudget<br />
Marieborgsgatan planerad Ingår i projekt Stora ursvik<br />
rissne centrum avvakta avvakta planarbetet med rissne centrum<br />
rosengatan 2 Investeringsbudget<br />
Stora ursvik – kommungräns mot<br />
Stockholm<br />
pågår pågår<br />
Tulegatan planerad Ingår i ombyggnation Tulegatan etapp 3<br />
Vasagatan 3 Investeringsbudget<br />
Vegagatan 2 Investeringsbudget<br />
örsvängen 3 Investeringsbudget<br />
25
26<br />
Cykelparkering<br />
Nr Plats Prioritet<br />
1 landsvägen vid bällsta bro 2<br />
2 landsvägen vid <strong>Sundbyberg</strong>s<br />
station<br />
3 Järnvägsgatan vid tunnelbana 1<br />
4 Sturegatan/Stationsgatan 3<br />
5 Stationsgatan vid tunnelbana 1<br />
6 Tulegatan vid Tuletorget 3<br />
7 Storskogstorget vid tunnelbana 2<br />
8 Tulegatan vid tunnelbana 2<br />
9 örsvängen 3<br />
10 hallonbergen vid tunnelbana 2<br />
11 ursviksvägen vid motionsspår 2<br />
12 Stora ursvik vid<br />
tvärbanehållplats<br />
13 rissne vid tunnelbana 1<br />
Större cykelparkeringar ska <strong>för</strong>ses med cykelpump.<br />
Målning<br />
Målning av cykelbox i trafiksignalreglerade<br />
korsningar där cykling sker i blandtrafik<br />
Prioritet Gator<br />
1 korsningar i huvudgatunätet<br />
2 övriga korsningar<br />
Målning av cykelsymboler på cykelbanor<br />
Prioritet Stråk<br />
1 regionala cykelstråk<br />
2 huvudnätet (som inte ingår i regionala<br />
cykelstråk<br />
3 övriga cykelbanor<br />
1<br />
1<br />
Vägvisning<br />
Prioritet Stråk<br />
1 regionala cykelstråk<br />
2 huvudnätet (som inte ingår i regionala<br />
cykelstråk<br />
3 Viktiga målpunkter utan<strong>för</strong> huvudnätet<br />
lånecyklar<br />
In<strong>för</strong>ande av lånecyklar i <strong>Sundbyberg</strong>
Detta är <strong>Sundbyberg</strong>s cykelplan 2012.<br />
<strong>Cykelplan</strong>en är ett planeringsdokument<br />
som anger mål och inriktning <strong>för</strong> cykeltrafiken<br />
i <strong>Sundbyberg</strong>s stad. den ersätter den tidigare<br />
cykelplanen från 2004 och tar avstamp i<br />
gällande översiktsplan.<br />
<strong>för</strong> trafiken i staden finns ett antal uppsatta<br />
mål som berör tillgänglighet, trafiksäkerhet<br />
och hållbart resande. I cykelplanen kan du<br />
läsa mer om dessa mål och exempel på hur<br />
kommunen arbetar <strong>för</strong> att uppnå dessa.<br />
<strong>Sundbyberg</strong> är en av landets snabbast växande<br />
kommuner. det <strong>för</strong>utsätter en god kännedom<br />
om nuläget och planering in<strong>för</strong> framtiden <strong>för</strong><br />
att skapa en hållbar trafiksituation.<br />
172 92 <strong>Sundbyberg</strong> besöksadress Kavallerivägen 4, Rissne<br />
telefon 08-706 80 00 www.sundbyberg.se
Change language