BVC-Bulletinen, mars-april 2009 - Webbhotell SLL

ÅRGÅNG
29
Månadsblad för barnhälsovården
inom Stockholms norra länsdelar
08 618 63 89; Fax: 08 – 618 09 18, E-post: ulla.idenstedt@karolinska.se
Hemsida: www.bhvsll.se under ”Verksamheter” välj Barnhälsovård
Alkoholvanor hos småbarnsföräldrar
I samband med Folkhälsoinstitutets kampanj ”Uppmärksamhetsveckan”
den 3–7 november 2008 erbjöds samtliga
föräldrar som besökte BVC i SLL att fylla i ett AUDITformulär
med tio frågor som besvarades anonymt. Formuläret
innehåller frågor om förälderns alkoholvanor under
det senaste året. Drygt 6000 föräldrar besvarade
formuläret under den aktuella veckan. Av de föräldrar
som besvarade enkäten var 80 procent kvinnor (medelålder
32 år). De flesta av föräldrarna (73 procent) hade
barn som var yngre än tolv månader.
Studien visar att 11 procent av männen och 3 procent av
kvinnorna som besvarade enkäten har ett riskbruk av alkohol.
Hela 30 procent av kvinnorna avstår helt och hållet
från alkohol under småbarnstiden.
Männen ändrar inte sitt beteende i lika stor utsträckning,
men 10 procent avstår från alkohol. Föräldrarnas alkoholkonsumtion
måste ses ur barnens synvinkel. Alkohol
gör att den vuxne kan bete sig, lukta och låta annorlunda
än vad barnet är van vid. Det finns alltid en risk för att
man tappar omdömet när man dricker alkohol.
Ett stort tack till alla BVC-sjuksköterskor i hela SLL!
Tack vare det stora förtroende som föräldrar har för BVC
är denna undersökning möjlig att genomföra.
Resultatet i sin helhet kommer att presenteras på heldagskonferensen
om alkohol den 17 resp. 30 september,
2009.
Föräldrastöd – Stimulerande men svårt
Trots att ungefär vart tredje barn i länet är av utländsk
härkomst finns ingen bra beredskap för hur sjuksköterskor
inom barnhälsovården ska bemöta familjer från andra
kulturer. Det var en av anledningarna till att jag, Anita
Berlin, barnsjuksköterska och doktorand på Centrum för
Allmänmedicin (CeFAM) Stockholm ville veta mer om hur
BVC sjuksköterskor upplever samspelet med familjer från
andra kulturer och sin egen arbetssituation. Jag ville också
veta föräldrarnas upplevelser av mötet. Det har resulterat
i tre vetenskapliga studier.
Det samlade resultatet har bidragit till ett ”skräddarsytt”
utbildningspaket i Kulturell Kompetens som nu prövats
bland 24 BVC sjuksköterskor inom barnhälsovården i
Stockholms och Sörmlands län. I en kontrollgrupp ingår
26 BVC sjuksköterskor. Utbildningsprogrammet har omfattat
föreläsningar vilka är tänkta att skapa förståelse av
kulturmötets förutsättningar. Detta har varvats med diskussioner
utifrån fallbeskrivningar med fokus på att lära
sig att hantera det som är främmande och annorlunda.
Nästa steg blir nu att utvärdera utbildningen med hjälp
av enkätsvar från såväl BVC sjuksköterskor som föräld-
rar. Ytterligare information lämnas av Anita Berlin,
Telefon: 08-524 88 722, anita.berlin@sll.se
Depression under spädbarnsåret
NR 3-4
2009
Snabb hjälp från primärvården kan få färre nyförlösta
kvinnor att drabbas av förlossningsdepression. Det visar
en ny brittisk studie i tidskriften British Medical Journal.
Omkring 13 procent av alla kvinnor drabbas av depression
efter förlossningen. I en brett upplagd studie visar
nu forskare från bland annat University of Sheffield i
Storbritannien att tidiga insatser från primärvården skulle
kunna vara ett effektivt sätt att identifiera och hjälpa
kvinnor med förlossningsdepression.
Nyckelpersonerna i undersökningen är så kallade health
visitors och motsvaras ungefär av BVC-sjuksköterskor i
Sverige. Vid 101 primärvårdsenheter i engelska Trent fick
dessa sjuksköterskor specialundervisning i att upptäcka
symtom på förlossningsdepression och att bedöma hur
allvarliga dessa var. Dessutom tränades de i att ge psykologisk
behandling, antingen baserad på kognitiv beteendeterapi
eller ett mer personcentrerat synsätt. 2 749
kvinnor i området som nyligen fött barn slumpades till interventionsgruppen
och 1 335 var kontroller. För att definiera
förlossningsdepression använde sjuksköterskorna
sig av den så kallade Edinburgh postnatal depression scale,
EPDS.
Det visade sig att 418 kvinnor hade ett EPDS-värde på
12 eller mer efter sex veckor och identifierades som riskpersoner.
Efter sex månader hade 34 procent av kvinnorna
med hög risk i interventionsgruppen fortfarande
EPDS-värden över 12, jämfört med 46 procent av kvinnorna
i kontrollgruppen. Det innebär att den relativa risken
att drabbas av förlossningsdepression, efter justering
för andra faktorer, var 40 procent lägre bland kvinnorna
som fick hjälp av sjuksköterskorna än bland kvinnorna i
kontrollgruppen. I en annan studie som också publiceras
online av British Medical Journal visar kanadensiska forskare
att nyförlösta kvinnor som fick tala i telefon med
andra kvinnor som haft förlossningsdepression hade en
mindre risk att själva bli deprimerade än kvinnor som
inte fick denna typ av stöd.
/Clinical effectiveness of health visitor training in psychologically
informed approaches for depression in postnatal
women: pragmatic cluster randomised trial in primary
care BMJ 2009;338:a3045/Dagens Medicin
Recept i kokböckerna förändras –
större protionsstorlekar.
Vid genomgång av en amerikansk kokbok utgiven och
reviderad mellan 1936 och 2006 har några forskare
granskat och följt 18 recept . Man fann att det totala kaloriinnehållet
ökade i 14 av de 18 recepten. Medelinne-

hållet i en maträtt ökade från 2100 till 3100 kalorier.
Detta berodde både på hur man tillagade maten och beräknad
portionsstorlek.
Ett exempel är en kycklingrätt, som 1936 räckte till 14
portioner på 228 kalorier per portion medan samma rätt
2006 beräknades räcka till 10 personer och med 576 kalorier
per portion.
När man tittade på kakrecept fann man att en kaka som
tidigare angivits att delas i 30 bitar för 40 år sedan och i
samma recept 2006 föreslår man att kakan skall delas i
15 bitar. Det man inte vet är hur mycket av portionerna
som i slutändan äts upp.
Källa:Läkartidningen nr 15-16 2009
Baby-STOPP – ett nytt preventionsprogram
mot övervikt och fetma hos barn
Avsikten med Baby-STOPP är att identifiera familjer på
BVC där båda föräldrarna är överviktiga (BMI >25) eller
att minst en förälder lider av fetma (BMI >30) och som
har minst ett barn i åldern 8 månader.
Syftet med Baby-STOPP är att undersöka om man genom
ökat stöd och insatser till ovanstående riskgrupp kan
minska uppkomsten av övervikt och fetma hos deras
barn. 250 familjer kommer att rekryteras via BVC. Av
dessa kommer 200 att antingen randomiseras till interventionsgrupp
eller till kontrollgrupp. Familjerna som
kommer att ingå i interventionsgruppen kommer att få
en individuellt anpassad intervention som avser att stödja
föräldrarna till att öka barnens fysiska aktivitet samt
att ge barnen sunda matvanor med regelbundna måltider,
huvudsakligen efter livsmedelsverkets rekommendationer.
Sömn, och brist av sådan, har på senare år visat sig vara
en viktig faktor för utveckling av övervikt hos barn varför
vi kommer att beröra även denna punk och stötta föräldrarna
till att skapa bra rutiner kring sänggåendet och se
till att barnen får den sömn de behöver.
Familjerna inkluderas i projektet då barnen är 8 månader
gamla och interventionen startar då barnen är ett år och
därefter följs familjerna i fem år.
Kontrollgruppen kommer att erbjudas sedvanlig rådgivning
om kost och fysisk aktivitet via sin BVC-sjuksköterska.
Utöver dessa två grupper kommer även en grupp bestående
av 50 barn med normalviktiga föräldrar att följas
under samma tidsperiod för att representera en normalpopulation.
Snart kommer en inbjudan till alla BVC i SLL,
förutom de BVC som redan deltar i PRIMROSE-projektet.
För ytterligare information kontakta :
anja.nordenfelt@karolinska.se
Att upptäcka utvecklingsavvikelser hos
barn inom öppenvården
I stort sett alla barn som är i förskoleåldern och bor i
Sverige undersöks på BVC. Under barnets första levnadsår
görs läkarbedömning vid 2, 6 och 10-12 månaders ålder.
De allra flesta utvecklingsavvikelser av svårare grad
bör ha identifierats före skolstart och CP-skadorna vid
10-18 månaders ålder. Få föräldrar söker själva direkt för
misstanke om utvecklingsavvikelse under förskoleåldern
men ökar något under skolåldern.
Resultatet av utvecklingsbedömningarna vid 6, 10 och 18
månaders ålder enligt mallen i barnhälsovårdsjournalen
från 1981 anges i en studie av en hel årskull barn i
Sörmland (Lindsjö A. Nordiska Hälsovårdshögskolan. MPH
1998:6). Av drygt 3000 barn var det 0,6-1,4 procent
som hade tre eller fler avvikelser och bland dessa identifierades
28 barn med bestående handikapp. Ett tydligt
samband mellan avvikelsetyngd och handikapp visades
för barn med cerebral pares vid sex och 10 månader och
hos barn med lindrig utvecklingsstörning vid 18 månader.
Källa: Barnläkaren nr.6/12 2008
Bokserie om barns utveckling
Tips till föräldrar!
Författaren Anna Kreutz Wirfelt har tillsammans med
spädbarnsforskare och barnläkare skrivit en bokserie om
små barns utveckling. Serien omfattar nio böcker som
handlar om barns utveckling från det barnet födds till
dess det är 4 år. Målgruppen är nyblivna föräldrar och
syftet är att få läsarna att känna sig tryggare och säkrare
i sitt föräldraskap. Böckerna är även lärorika för oss som
arbetar med föräldrar och barn. Innehållet stämmer
överens med den värdegrund vi arbetar efter. De forskare
och läkare hon hänvisar till är välkända.
Ämnen som behandlas i böckerna är om barnets; skrik,
orsaker och tröst, reflexer, motorik och sinnen, sociala
och psykiska utveckling, sömn och sömnproblem, lekar
och matvanor, sociala och psykiska utveckling, joller och
tidiga språkutveckling, m.m. För mer information se
www.smabarnsutveckling.se eller klicka på bilden ovan.
/Rania Holm, BVC Vallentuna
GLAD PÅSK
önskar,
Gunnel, Ulla, Marianne & Monica

Kalendarium
Fortbildning 2009
Studieftermiddag
Asylsökande/gömda barns verklighet i Stockholm –
Hur skall vi bäst hjälpa familjerna och barnen?
Datum; 11 maj kl 13.30 – 16.30 Karolinska universitetssjukhuset Solna, Nanna Svartz aula
Studieftermiddag
Behandling/omhändertagande av den psykiskt sjuka och sköra gravida/nyförlösta
kvinnan. Ur ett pediatriskt-pstkiatriskt och obstetriskt perspektiv. Obs! Repris från dec 2008
Datum; 11 juni kl 13.30 – 16.30 Karolinska universitetssjukhuset Solna, Nanna Svartz aula
Heldagskonferens
Boka in redan nu heldagskonferens om alkohol/riskbruk den 17 resp. 30 september 2009
Områdesträffar – BVC - Monica Dozai
Järfälla/Kvarnen 2009-04-16 13.00–15.30 Upplands Bro/ Kungsängen
2009-04-28 13.30–16.00
Referensgrupp 2009-05-25 13.30 – 16.00 BHV-enhet Nord, St Göransg. 126, plan 12
Områdesträffar – BVC - Ulla Idenstedt
Rimbo 2009-04-21 14.00 - 16.00 Österåker BVC 2009-05-04 14.00-16.00
Vaxholm 2009-04-27 13.00 - 15.00 Norrtälje BVC 2009-05-12 14.00-16.30
Referensgrupp 2009-04-20 9.00–11.00 Plats: BVC Mörby Centrum, plan 6
Datagrupp möte 2009-05-13 14.00-16.00 Plats: BVC Mörby Centrum, plan 6
Spånga/Tensta/
Rinkeby
Norrmalm
plats: BVC Johannes
Referensgrupp
Innerstan
Områdesträffar – BVC - Marianne Bergström
2009-04-20
Plats: BVC Spånga
14.00–16.00 Kungsholmen
Plats: BVC S:t Erik
2009-05-06 14.00–16.00 Ekerö
Datum
ej bestämt
14.00–16.00
Plats BVC Ekerö
2009-04-27 13.30-15.30
2009-05-04 13.30–15.30
BHV-enhet Nord, Stadshagen, St Göransgatan 126, plan 12