Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Först på 1860-talet uppstod en viss brist på lämpliga tomter för<br />
nybyggnation, samtidigt som Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga-järnväg<br />
drogs strax söder om stadsbebyggelsen. Under de kommande fyra<br />
decennierna antogs tre nya stadsplaner, Ingen av dem innebar annat än<br />
smärre förlängningar av rutnätsplanen mot norr, öster och söder.<br />
Det som till sist kom att avgöra frågan om vart staden skulle växa var<br />
den 1906 avtalade markupplåtelsen till Västgötadals regemente. Området<br />
som avdelades till regementet låg strax öster om staden och hindrade<br />
fortsatt expansion åt det hållet. Eftersom hamnen sedan länge hade<br />
hindrat expansion västerut och Vänerns stränder hindrade expansion<br />
norrut var det främst söderut, mot landerierna längs Södra landsvägen,<br />
som staden nu kunde expandera.<br />
Initiativet till en ny stadsplan togs i en motion till stadsfullmäktige<br />
1906. En ny stadsplan ”tänkt att räcka några hundra år fram i tiden,<br />
skulle kunna göras mycket tilltalande om moderna åskådningar fick<br />
göra sig gällande och en kunnig arkitekt anlitades” [30], menade<br />
motionären. Uppgiften gick till stadsingenjören och arkitekten Per Olof<br />
Hallman i Stockholm.<br />
Hallman var sin tids främste företrädare för nya stadsplaneidéer i<br />
Sverige. Han var påverkad av den moderna tidens idéer om en<br />
trädgårdsstad med varierad och luftig bebyggelse. Enligt dessa idéer<br />
skulle gatorna vara breda och böjda, estetiken gick före ekonomin.<br />
Hans stadsplan antogs men visade sig snart svår att förverkliga.[31]<br />
Faktum är att en av få delar av hans ambitiösa stadsplan som så gott<br />
som oförändrad kom att förverkligas handlade just om<br />
Fredriksbergsområdet. Kritiken mot Hallmans plan gick framförallt ut<br />
på att den tog för mycket mark i anspråk för gator och parker, vilket<br />
ansågs oekonomiskt. En ledamot av stadsfullmäktige ansåg att<br />
”oregelbundenheten i stadsplanen var högst onödig, och det vore lämpligt<br />
att omarbeta den så att planen åtminstone innehöll regelbundna<br />
kvarter”.[32] 1919 togs beslut om en ny ”mer traditionell” planering av<br />
området.[33]<br />
Frågan om vatten, avlopp och gator<br />
Vid mitten 1800-talet var de sanitära förhållandena i Vänersborg<br />
dåliga, liksom i de flesta andra städer. Stadsläkare Molin beskriver<br />
förhållandena i staden 1851: ”Den nordöstra delen, som bebos af den<br />
fattigare delen af befolkningen, är äfven sumpig, men i synnerhet illa<br />
byggd, med blott kojor”.[34]<br />
För att förbättra de sanitära förhållandena i staden anlades under 1850-<br />
48
Change language