Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vänhem, Fredriksberg, Lyckhem, Tengrenstorp, Eriksberg, Stora Torpa,<br />
Lilla Torpa, Nabbensberg, Johannesberg, Loviseberg, Carlslund,<br />
Niklasberg, Fredrikslund, Källshagen, Starkekärr och Mariero.[20]<br />
Fredriksberg<br />
Fredriksbergs huvudgård ligger inte långt från den plats där det<br />
ursprungliga Huvudnäs sätesgård låg vid tiden för <strong>Vänersborgs</strong><br />
grundande 1644. Av en karta från 1699 framgår att marken kring det<br />
som skulle bli Fredriksberg var den allra först uppodlade i området.[21]<br />
Det har inte gått att hitta ett datum för när Fredriksberg anlades, men<br />
troligen skedde detta någon gång på 1820-talet av Fredrik Agrell. Han<br />
var en handelsman med anknytning till jordbruksnäringen. Efter honom<br />
innehades landeriet av Lars Johan Brun, även han en handelsman med<br />
inriktning på jordbruk. Under en period hyrde Brun ut till överste Otto<br />
Fredrik Taube vid Westgötadals regemente. Taube var Sveriges<br />
krigsminister åren 1880-82.[22]<br />
1885 eller 1886 köptes landeriet av J A Krumlinde men det såldes<br />
redan under 1886 vidare till G Cling. 1891 övertogs Fredriksberg av<br />
lantbrukaren Albert Reuterskiöld som ägde landeriet fram till 1908.[23]<br />
Under Reutenskiölds tid hade landeriet omfattande markinnehav även<br />
öster om Södra landsvägen. Tillsammans med de cirka 7 hektar mark<br />
som omgärdade gårdsbyggnaderna väster om landsvägen förfogade<br />
landeriet över cirka 24 hektar på den här tiden.[24]<br />
1907 flyttar Albert Reuterskiöld från Vänersborg[25] och säljer<br />
landeriet till Victor Häckner. Med i köpet följer bara marken väster om<br />
landsvägen. Priset är 52 000 kronor. I köpet ingår varken inventarier<br />
eller gröda. Häckners tid som landeriägare varar i tio år. 1917 köps<br />
landeriet av Torborg och Carl Gustaf Stenström. De fullföljer den<br />
omvandling av landeriet till villakvarter som sattes igång under Häckners<br />
tid.<br />
Stadsplanearbetet<br />
Efter stadsbranden på hösten 1834 var Vänersborg ”en hög av kolnade<br />
ruiner”.[26] Men uppbyggnadsarbetet kom snabbt igång. Före branden<br />
hade det funnits 217 hus och gårdar i staden. Redan fyra år efter branden<br />
hade 191 hus återuppbyggts.[27]<br />
En ny stadsplan togs snabbt fram och fastställdes den 29 november<br />
1834.[28] Denna stadsplan utökade stadens område något mot söder<br />
och öster och rymde 433 tomter. I stort sett bevarade den det gamla<br />
gatunätet från 1600-talet, med dess regelbundna rutsystem.[29]<br />
47
Change language