You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den ursprungliga donationsjorden bestod dels av den gamla staden<br />
Brättes landområden, och dels av nya marker. Till staden Brättes land<br />
räknades Vassända, Gunnarstorp, Amunderyd (senare Amnered), Stora<br />
Espered samt Korseberga, sammanlagt 4 mantal.[10]<br />
Till detta tillkom vid stadsgrundningen följande nya marker:<br />
Hufvudnäs, Torpa, Källshagen, Björkholmen, Hufvudnäsön, Stora<br />
Nygårdsängen samt kronohemmanet Intakan som staden dock aldrig<br />
kom i besittning av, sammanlagt cirka 8 mantal.[11]<br />
Ett normalt villkor för städernas donationsjord var att marken endast<br />
fick användas till borgarnas gemensamma nytta. Detta fick till följd att<br />
donationsjorden i många städer togs i anspråk för uppförandet av skolor,<br />
sjukhus och parker.[12]<br />
Men vid slutet av 1800-talet hade stora delar av donationsjorden i<br />
Vänersborg övergått i enskild ägo. ”Tidpunkt och sätt för denna övergång<br />
voro dunkla” skriver Gösta Hasselberg i sin historik över Vänersborg[13],<br />
”men att det i allmänhet icke varit fråga om en med vederbörligt tillstånd<br />
försiggången avyttring kunde med stor sannolikhet antagas”.<br />
Av detta skäl försökte stadsfullmäktige vid ett flertal tillfällen återta<br />
sådan jord, men utan resultat. Försöken gavs upp 1894 efter att stadens<br />
styrelse, drätselkammaren, lagt ett förslag om att ”redan skedda<br />
upplåtelser av donationsjord av billighets- och lämplighetsskäl borde<br />
bekräftas”[14].<br />
Att denna bekräftelse genomfördes framgår av en skrift som staden<br />
utgav 1908.[15] Den redogör för en uträkning som gjordes 1895. Då<br />
uppges stadens donationsjordar uppgå till 1 420 hektar varav 49 hektar<br />
upplåtits till stadsplanen och knappt 10 hektar till allmänna vägar. Av<br />
resterande hektar befanns då 842 hektar vara kvar i stadens ägo, medan<br />
520 hektar ”innehafves under full äganderätt af enskilda, hvilkas fång<br />
därtill allmänneligen blifvit genom lagfart bekräftade”.[16]<br />
Landerierna<br />
Några omtvistade områden av stadens donationsjord låg inom<br />
stadsplanelagt område, men det mesta låg utanför. Dessa marker utanför<br />
stadsplaneområdet utgjordes huvudsakligen av de så kallade<br />
landerierna.[17]<br />
Definitionen av ett landeri är oklar och det finns olika åsikter om hur<br />
många landerier som funnits. Enligt en uppgift fanns det från början 22<br />
landerier[18]. En samtida uppgift anger att det i slutet av 1800-talet<br />
fanns 15 landerier på <strong>Vänersborgs</strong> stads marker[19], medan det enligt<br />
en tredje källa fanns 18 landerier under 1800-talet: Skansen, Beateberg,<br />
46
Change language