2006 - Vänersborgs Söners Gille

Bild- och stenhuggaren
Gustav Adolf Johansson
Stenhuggeri – ett konsthantverk
Utdrag ur seminarieuppsats
av Lars Blyme, dotterson till Johansson
Gustav Adolf Johansson föddes 1865. Fadern drev ett mindre jordbruk
strax utanför granitbrottet vid Graversfors bruk i Östergötland. Vid 12
års ålder började Gustav Adolf som lärpojke vid ”bruket”, Han stannande
där i 25 år och lärde sig stenhuggeriyrket från grunden. Han fick där
också lära sig att hugga ornament, reliefer och skulpturer.
Gustav Adolf Johansson gifte sig tidigt och fick 6 barn, varav ett var
författarens blivande mor.
Efter några års anställning vid stenindustri i Västervik flyttade familjen
1903 till Uddevalla, där firman som sedermera kom att heta AB
Kullgrens Enka hade en stor filial. G A Johansson anställdes som förman
och bolagets bildhuggare. Bolaget hade vid den här tiden ”importerat”
en bildhuggare från Italien, som sannolikt kom att tillföra friska impulser.
Såväl Graversfors AB som AB Kullgrens Enka fick beställningsuppdrag
från utomstående, väl etablerade konstnärer, som Eld, Fagerberg
och Christian Eriksson. Dessa gjorde modeller i gips varefter bolagets
bildhuggare mejslade ut dessa exakt efter modellen. De signerades sedan
av respektive konstnär. Av vilken orsak konstnären själv inte högg sina
verk vet man ej. Möjligen hade man för många uppdrag och kom i
tidsnöd.
G A Johansson stannade hos Kullgens till 1918, då han öppnade eget
stenhuggeri i Vänersborg med gravvårdar som specialitet. Han fick dock
fortfarande beställningsuppdrag på skulpturarbeten från Kullgrens AB.
Johansson fick i Vänersborg ett mycket gott anseende och i gamla klipp
från dödsrunor i lokalpressen kan man bl a läsa följande: ”G A Johansson
var en verkligt framstående bildhuggare, som med utmärkt porträttlikhet
utfört ett stort antal porträttmedaljonger till gravvårdar. Det vilade över
hans arbeten en upphöjd och sann konstnärlig anda.”
29