Matglädje på äldre dar 2011 av Maria Almström ... - Ljusdals kommun
Matglädje på äldre dar 2011 av Maria Almström ... - Ljusdals kommun Matglädje på äldre dar 2011 av Maria Almström ... - Ljusdals kommun
På några ställen får de boende inte hjälpa till vid kökssysslorna. På ett boende fanns en tydlig gräns till köksregionen. Det finns ingenting i lagstiftningen som hindrar de boende att delta i matlagning och kökssysslor i avdelningsköken. Trevligt och ombonat med dukar, blommor och gardiner på samtliga ställen. Ett av boendena stack ut lite extra för att de dagligen lade ner mycket omsorg på maten; gjorde om vissa maträtter till extra festliga, tex gjorde om köttfärssåsen en fredag till lasagne m vin till. Närvårdsavdelningen (NVA) i Ljusdal har 10 kommunala vårdplatser sk SOL-platser samt 10 primärvårdsplatser sk HSL-platser. Någon karläggning på NVA har inte tidigare gjorts. Projektledaren har tillbringat en kartläggningsdag för att observera mat- och måltidsmiljön på NVA. Utifrån denna dag gjorde projektledaren en sammanställning ,se bilaga 2, som har presenterats på en APT-träff där personalen har fått tips på vad som kan förbättras. Under hösten har projektledaren besökt samtliga boenden på APT för en slutlig uppföljning av kartläggningen, hur det har gått med förbättringsarbetet, samt tagit tillfället i akt att informera om måltidsorningens- och mellanmålens betydelse samt om nattfasta. Se rekommendation bilaga 3. En nattfastemätning är planerad i februari 2012. Projektledaren har tillbringat en dag i centralköket för att få en bild över hur maten produceras och förpackas/distribueras. 6. Utbildning och information av personal Att höja kompetensen inom området kost och nutritionsområdet inom kommunen har varit och är en viktig uppgift för projektledaren. På den första stora kostombudsträffen fick kostombuden svara på en enkät om vad de behövde mer kunskap om. De flesta angav att de önskade mer kunskap om kost kring specifika sjukdomar. Ett mail skickades sedan ut till samtliga enhetschefer där projektledaren erbjöd sig komma ut och föreläsa kring kost vid specifika sjukdomar. Det som var mest efterfrågat var föreläsning om kost vid demens. På de stora kostombudsträffarna, dit även enhetschefer bjudits in, har projektledaren informerat om nutritionspreparat samt om kost vid förstoppning förutom det återkommande diskussionerna om måltidsordning, nattfasta och måltidsmiljö. En grundläggande utbildning i kost och nutrition har hållits tillsammans med nutritionsföretaget Nestlé, som är det företag som vi har upphandlat produkter ifrån. Utbildningen som kallas EduCare hölls under 2 eftermiddagar. Förutom kommunens sköterskor, kostombud, kökspersonal och andra intresserade bjöds även landstingets distriktssköterskor in. Projektledaren inledde dessa eftermiddagar med att informera om nyheter som händer på nutritionsområdet. Samtliga föreläsningar och informationer finns under bilaga 3. Sjuksköterskorna har efterfrågat en fördjupningsdag om äldre, åldrande och nutritionens betydelse. På grund av lång framförhållning hos föreläsaren Marie Ernsth-Bravell planeras denna utbildning till den 29 februari 2012. Nutritionens betydelse kommer även att belysas. Problematiken med undernäring startar ofta i hemmet på grund av ensamhet, aptitlöshet och dåliga matvanor/livsmedelsval och måltidsordning. Att utbilda hemtjänstpersonalen att stötta de äldre till bättre matvanor är betydelsefullt och har efterfrågats. Utbildningsdagar har erbjudits men för få har anmält sig så utbildningsdagarna har tyvärr ställts in. Broschyren Mat
på äldre dar-råd och tips (gjord av tidigare projektledare Kjell Olsson) har reviderats och skall skickas ut till hemtjänsten för att kunna delas ut till kunderna. 7. Dietistresurs Nytt för 2011 är att projektledaren, som är leg. dietist, även finns som dietistresurs för kommunens kunder på vård- och omsorgsboenden och kan ge enskilda råd, kostbehandling samt ordinera näringspreparat, se ordinationsblankett bilaga 4. Dietisten arbetar även som stöd och resurs till anhöriga, sköterskor och övrig personal samt kökets personal. Dietisten gör även beräkningar utifrån kost- och vätskeregistreringar som en grund för nutritionsbedömningar. I första hand görs en förenklad version, se bilaga 5 men i vissa fall behövs en mer detaljerad näringsberäkning. Inom ramen för projektet har näringsberäkningsprogrammet Dietist XP köpts in. Behovet av dietist har visat sig vara stort. Sköterskorna är oerhört tacksamma att få hjälp med nutritionsbedömningar, näringsberäkningar och ordinationer. Dietisten skriver i vård- och omsorgsjournalen. Projektledaren arbetar efter att dietisten skall vara en del i veksamheten och inte en extern konsult. Att finnas ute på plats och ta del av matsituationen, matning, sittställningar och måltidsmiljö och samtidigt ha en dialog med personal, sköterska och anhöriga är väldigt viktigt för att göra en bra nutritionsbedömning. Många ärenden uppkommer utifrån MNA bedömningar i Senior Alert. Ett flödesschema över när dietist skall kontaktas har tagits fram av projektledaren tillsammans med övriga dietister i kommunerna och landstinget Gävleborg, se bilaga 6. I och med Senior Alert bedömningarna ha dietisten blivit en naturlig del i de åtgärder som följer med riskbedömningarna. Från och med hösten har dietisten deltagit i teamträffar tillsammans med sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterska, enhetschef och berörd personal. Där går man igenom de kunder som behöver hjälp från flera håll, vilket höjer kvalitén och gör att alla jobbar mot samma mål. En gång i månaden hålls teamträff på varje boende. 8. Utarbetande av rutiner och material Egenkontrollpärm och lathund En egenkontroll pärm för livsmedelshygien togs fram av tidigare projektledare. Denna har reviderats av projektledaren under 2011. Samtliga enheter ha erhållit den reviderade versionen. En lathund för användning av termometrar har även framtagits för att underlätta för personalen. Inplastade lathundar finns ute i varje kök, se bilaga 8. Rutin för enteral nutrition Kommundietisterna i länet har tagit fram en rutin för enteral nutrition som har godkänts av länets MAS-sköterskor. Denna finnas tillgänglig på respektive kommuns hemsida, se bilaga 9. Rutin för näringspreparat Projektledaren har tillsammans med kommunens MAS-sköterska och i samarbete med övriga kommundietister i länet utarbetat en rutin för näringspreparat. Detta för att användandet av näringsdrycker och berikningar skall bli rätt utnyttjat och kostnadseffektivt. Näringsdrycker
- Page 1 and 2: Slutrapport 2011 Stimulansmedelspro
- Page 3: Att arbeta med personalutbildning o
- Page 7 and 8: 10. Evenemang Vårsupé En kväll i
- Page 9 and 10: Bilaga 1 Omsorgs- och socialförval
- Page 11 and 12: Bilaga 2 Sammanställning av observ
- Page 13 and 14: Rummet: Måltidens fysiska inramnin
- Page 15 and 16: Bilaga 3 Måltidsf ltidsfördelning
- Page 17 and 18: Tallnoret 110505 Föreläsning Kost
- Page 19 and 20: Bilaga 5 Kost- och nutritionsordina
- Page 21 and 22: Bilaga 7 Riskbedömning av undernä
- Page 23 and 24: Bilaga 9 Rutiner vid Enteral Nutrit
- Page 25 and 26: Tillförselvägar Infartsvägarna d
- Page 27 and 28: Komplikationer Vanligaste komplikat
- Page 29 and 30: Bilaga 10 Rutiner ordination och be
- Page 31 and 32: Bilaga 11 Vårsupé på Källan Fö
- Page 33 and 34: Förbättra er måltidsmiljö -en t
- Page 35 and 36: Bakgrund Maten inom äldreomsorgen
- Page 37 and 38: Stek i tunna skivor Börjar med at
- Page 40 and 41: Furugården Midsommar Vi dukade lå
- Page 42 and 43: Tallnoret Äntligen helg! Vi delar
- Page 44: Ljusdals kommun 827 80 Ljusdal 0651
<strong>på</strong> <strong>äldre</strong> <strong>dar</strong>-råd och tips (gjord <strong>av</strong> tidigare projektle<strong>dar</strong>e Kjell Olsson) har reviderats och skall<br />
skickas ut till hemtjänsten för att kunna delas ut till kunderna.<br />
7. Dietistresurs<br />
Nytt för <strong>2011</strong> är att projektle<strong>dar</strong>en, som är leg. dietist, även finns som dietistresurs för<br />
<strong>kommun</strong>ens kunder <strong>på</strong> vård- och omsorgsboenden och kan ge enskilda råd, kostbehandling<br />
samt ordinera näringspreparat, se ordinationsblankett bilaga 4. Dietisten arbetar även som<br />
stöd och resurs till anhöriga, sköterskor och övrig personal samt kökets personal. Dietisten<br />
gör även beräkningar utifrån kost- och vätskeregistreringar som en grund för<br />
nutritionsbedömningar. I första hand görs en förenklad version, se bilaga 5 men i vissa fall<br />
behövs en mer detaljerad näringsberäkning. Inom ramen för projektet har<br />
näringsberäkningsprogrammet Dietist XP köpts in.<br />
Behovet <strong>av</strong> dietist har visat sig vara stort. Sköterskorna är oerhört tacksamma att få hjälp med<br />
nutritionsbedömningar, näringsberäkningar och ordinationer. Dietisten skriver i vård- och<br />
omsorgsjournalen. Projektle<strong>dar</strong>en arbetar efter att dietisten skall vara en del i veksamheten<br />
och inte en extern konsult. Att finnas ute <strong>på</strong> plats och ta del <strong>av</strong> matsituationen, matning,<br />
sittställningar och måltidsmiljö och samtidigt ha en dialog med personal, sköterska och<br />
anhöriga är väldigt viktigt för att göra en bra nutritionsbedömning.<br />
Många ärenden uppkommer utifrån MNA bedömningar i Senior Alert. Ett flödesschema över<br />
när dietist skall kontaktas har tagits fram <strong>av</strong> projektle<strong>dar</strong>en tillsammans med övriga dietister i<br />
<strong>kommun</strong>erna och landstinget Gävleborg, se bilaga 6. I och med Senior Alert bedömningarna<br />
ha dietisten blivit en naturlig del i de åtgärder som följer med riskbedömningarna.<br />
Från och med hösten har dietisten deltagit i teamträffar tillsammans med sjukgymnast,<br />
arbetsterapeut, sjuksköterska, enhetschef och berörd personal. Där går man igenom de kunder<br />
som behöver hjälp från flera håll, vilket höjer kvalitén och gör att alla jobbar mot samma mål.<br />
En gång i månaden hålls teamträff <strong>på</strong> varje boende.<br />
8. Utarbetande <strong>av</strong> rutiner och material<br />
Egenkontrollpärm och lathund<br />
En egenkontroll pärm för livsmedelshygien togs fram <strong>av</strong> tidigare projektle<strong>dar</strong>e. Denna har<br />
reviderats <strong>av</strong> projektle<strong>dar</strong>en under <strong>2011</strong>. Samtliga enheter ha erhållit den reviderade<br />
versionen. En lathund för användning <strong>av</strong> termometrar har även framtagits för att underlätta för<br />
personalen. Inplastade lathun<strong>dar</strong> finns ute i varje kök, se bilaga 8.<br />
Rutin för enteral nutrition<br />
Kommundietisterna i länet har tagit fram en rutin för enteral nutrition som har godkänts <strong>av</strong><br />
länets MAS-sköterskor. Denna finnas tillgänglig <strong>på</strong> respektive <strong>kommun</strong>s hemsida, se bilaga 9.<br />
Rutin för näringspreparat<br />
Projektle<strong>dar</strong>en har tillsammans med <strong>kommun</strong>ens MAS-sköterska och i samarbete med övriga<br />
<strong>kommun</strong>dietister i länet utarbetat en rutin för näringspreparat. Detta för att användandet <strong>av</strong><br />
näringsdrycker och berikningar skall bli rätt utnyttjat och kostnadseffektivt. Näringsdrycker
Change language