IP Sigill Frukt & Grönt 2013:1 - Svenskt Sigill

Sigill Kvalitetssystem AB 

IP SIGILL standard | Utgåva 2013:1 | Giltig från 2013-01-01 

IP sIgIll frukt & grönt 

standard för kvalItetssäkrad ProduktIon av bär, 

frukt, PotatIs, frIlands- och växthusgrönsaker 

Med tIllval för klIMatcertIfIerIng 

livsmedelssäkerhet | Miljö

© copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill Kvalitetssystem AB, Stockholm, Sverige. 

att mångfaldiga innehållet i denna skrift, helt eller delvis, utan medgivande från sigill kvalitetssystem ab, är förbjudet enligt lagen (1960:729) 

om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. förbudet gäller varje form av mångfaldigande: genom tryckning, kopiering etc. 

GrAfISK form och ProdUKtIon 

sigill kvalitetssystem ab 2012 

trycK 

lrf Media/elanders ab falköping 

PAPPer 

Maxioffset, 120 g 

KontAKt 

sigill kvalitetssystem ab 

105 33 stockholm 

telefon: 08-7875950 

fax: 08-7875321 

www.sigill.se 

info@svensktsigill.se 

foto 

Mikael lindberg

InnehåLL frukt & grönt 

1 MIljöhusesyn, energIbesParande åtgärder och 

koMPetenskrav ______________________________________ 6 

2 nöd- och olycksfallsberedskaP _____________________ 7 

3 sPårbarhet/särhållnIng och lIvsMedelssäkerhet ___ 8 

4 ordnIng och reda saMt skadedjursbekäMPnIng ____10 

5 avfall ___________________________________________ 10 

6 etIska grundvärderIngar – gMo, bIologIsk 

Mångfald, avloPPsslaM och avel __________________ 11 

7 karta över gården och Platsens betydelse ________ 13 

8 växtnärIng och journalförIng __________________ 14 

9 vattenskydd och vattenanvändnIng _____________ 18 

10 förvarIng och hanterIng av keMIska Produkter ___ 20 

11 Integrerat växtskydd ____________________________ 22 

12 val av växtskyddsMedel och förbud av 

glyfosatanvändnIng På gårdsPlan _________________24 

13 tIllståndsbevIs, funktIonstest och 

rengörIng av växtskyddssPruta __________________ 25 

14 journalförIng av växtskyddsbehandlIngar ________26 

15 föröknIngsMaterIal _____________________________ 27 

16 skörd, PacknIng och hanterIng __________________ 28 

17 Personal och besökare __________________________ 30 

tILLvAL för KLImAtcertIfIerInG 

1 energIanvändnIng I företaget ___________________ 33 

2 transPorter och MaskInanvändnIng InoM 

företaget och vId försäljnIng av Produkter _______35 

3 kväveflöden vId växtodlIng ______________________ 35 

4 användnIng av stallgödsel och sPecIalgödselMedel________________________________________37 

5 växtföljd _______________________________________ 37 

6 skötsel av vall/gröngödslIng ____________________ 38 

7 växthusProduktIon _____________________________ 38 

allMänna vIllkor ________________________________ 41

IP sIgIll FRUKT & gRÖNT Utgåva 2013:1 | giltig från 2013-01-01 

4 (44) 

ProdUKtIonSregler 

IP sIgIll är en standard för kvalitetssäkring 

IP SIGILL är en standard för kvalitetssäkring av produktion av 

livsmedel och prydnadsväxter, i hela kedjan från primärproduktion 

till förädling. IP SIGILL ägs och förvaltas av Sigill Kvalitetssystem 

AB, ett dotterbolag till LRF. Svenskproducerade råvaror 

som är certifierade enligt IP SIGILL får märkas med Svenskt 

Sigill, efter avtal om licens. 

IP SIGILL-certifieringen syftar till: 

1. Säkra livsmedel 

2. God djuromsorg 

3. Miljöansvar med utgångspunkt i resurshushållning och klimat. 

Ett certifierat företag granskas återkommande av en tredjepartsrevisor 

från ett oberoende certifieringsorgan. Mer att läsa om IP 

SIGILL-certifieringen och Svenskt Sigill finns på www.svensktsigill.se. 

Allmänna villkor – ramverket för certifieringen 

Allmänna villkor är den del i standarden där generella krav redovisas 

för företag som ska certifieras. I Allmänna villkor regleras 

t.ex. kompetenskrav för revisorer, krav på certifieringsorgan, 

villkor för certifiering samt hur en revision ska genomföras etc. 

Mer information finns längst bak i denna handbok. 

IP sIgIll-regler 

En handbok med produktionsregler innehåller gemensamma 

basregler för alla inriktningar samt specifika regler för respektive 

produktionsinriktning. 

Det finns tre typer av regler: kritiska regler som är markerade 

med en röd oval, omarkerade ”vanliga”regler samt rekommendationer. 

Varje år ska du själv kontrollera att du uppfyller reglerna 

genom att göra en egenrevision. 

När du ska göra din egenrevision, dvs. svara på frågorna i din 

checklista, kan du göra det antingen digitalt eller på papper. 

egenrevision 

De år du inte har revision på plats ska du skicka en kopia av 

åtgärdsplanen från IP SIGILL till det certifieringsorgan som du 

är ansluten till. En signerad och daterad åtgärdsplan ska skickas 

även om det inte finns några avvikelser eller behov av åtgärder 

noterade från egenrevisionen. Alternativt kan egenrevisionen 

göras digitalt med verktyget IPE; IP Egenrevision. 

IP egenrevision - digitalt 

Vill du göra egenrevisionen digitalt, gå in på www.ipegenrevision.se. 

Uppe i högra hörnet på skärmen finns en rund prick som 

används när man loggar in. Klicka på den, välj alternativet ”Ny 

användare” och fyll där i din e-postadress och valfritt lösenord. 

Lösenordet måste vara minst 6 tecken långt men du kan fritt 

blanda bokstäver och/eller siffror.

Utgåva 2013:1 | Giltig från 2013-01-01 IP SIGIll FRUKT & GRÖNT 

Fyll i dina kontakt- och företagsuppgifter, välj den produktionsinriktning 

som du vill ha IP SIGILL-certifierad. Fyll därefter i alla 

uppgifter som är specifika för din verksamhet, avsluta med ”slutför”. 

När allt är klart visas den/de checklista/or som gäller för din 

verksamhet. 

Gå igenom alla regler och kryssa i om du uppfyllt en regel eller 

inte. De regler som inte uppfylls förs automatiskt över till en åtgärdsplan. 

Under knappen ”sammanställning” syns om alla frågor 

besvarats och om allt är klart kan du då gå över till ”Skicka till 

CO”, (vilket står för CertifieringsOrgan). 

När du skickar till CO får det certifieringsbolag som du angav 

under mina uppgifter din åtgärdsplan och checklista via e-post och 

därmed är egenrevision klar! 

IP egenrevision med handböcker 

1) Miljöhusesyn 

• Gå igenom de checklistor i Miljöhusesyn som berör din 

verksamhet. Varje krav som är uppfyllt ska kunna besvaras 

med ett ja. Svar nej innebär att punkten inte är uppfylld. 

För punkter som inte berör företaget ska alternativet ej 

aktuellt användas. 

• Krav som eventuellt inte uppfylls i Miljöhusesynen ska 

noteras i tillhörande åtgärdsplan tillsammans med planerade 

åtgärder. 

• Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 

2) IP SIGILL-handboken 

• Gå igenom alla regler. Varje krav som är uppfyllt ska kunna 

besvaras med ett ja. Svar nej innebär att punkten inte är 

uppfylld. För punkter som inte berör företaget ska alterna- 

tivet ej aktuellt användas. 

• Krav som eventuellt inte uppfylls i IP SIGILL handboken 

ska noteras i en åtgärdsplan, tillsammans med planerade 

korrigerande åtgärder. 

• Datera och signera därefter åtgärdsplanen. 

extern revision av produktionen på företaget 

Vartannat år kommer en ordinarie, föranmäld extern revision att 

genomföras på företaget. Revisionen omfattar granskning av 

dokumentation; skriftliga rutiner, och instruktioner, intyg, analysprotokoll, 

journaler etc, samt inspektion av pågående produktion 

anmäld för certifiering. 

ny! 

KrItISKA reGLer är markerade med en röd oval. det är regler som 

är särskilt viktiga för livsmedelssäkerhet, djuromsorg eller miljö och därmed 

IP sIgIlls värdegrund. avvikelser på vissa av de kritiska punkterna ses 

som särskilt allvarliga för trovärdigheten och kan leda till avstängning 

eller uteslutning. exempel på sådana avvikelser är vanvård av djur och 

användning av otillåtna växtskyddsmedel. 

nya regler och regler som väsentligen förändrats är markerade med ny! 

i handboken. 

Certifieringsorganet har också en skyldighet att utföra ett visst antal 

revisioner baserade på stickprov, samt därutöver om det finns 

särskilda skäl för att göra speciella uppföljande kontroller. I dessa 

fall behöver inte revisionen vara föranmäld. 

Läs mer om det längst bak i handboken. 

godkänd revision och sanktioner 

För godkänd revision krävs att alla eventuella avvikelser har åtgärdats. 

I undantagsfall kan revisionen godkännas trots att det finns 

kvarstående avvikelser, men då ska företaget kunna presentera en 

trovärdig åtgärdsplan. 

Om revisionen inte blir godkänd kan företaget bli avstängt och i 

sämsta fall uteslutet. 

Mer information om sanktioner och hur de hanteras, finns längst 

bak i handboken samt i Allmänna Villkor. 

Producentens åtaganden: 

Den som söker anslutning för IP SIGILL-certifiering 

måste göra följande åtaganden: 

• Verksamheten ska följa lagen och reglerna i IP SIGILL. 

• Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktigt ska 

kopia på tillstånd/anmälan kunna uppvisas vid revision. 

• Skyldighet att ta del av förändringar i reglerna som Sigill 

Kvalitetssystem meddelar. 

• Ansvara för att underleverantörer (t.ex. sprutförare och av 

bytare), får information om kraven och åtar sig att uppfylla 

reglerna. 

• Ansvara för att mark, byggnader, maskiner etc. som an 

vänds i verksamheten uppfyller reglerna även om ägaren 

inte är det certifierade företaget. 

• Medverka vid och underlätta för att revisioner kan 

genomföras på företaget, vilket också gäller 

oanmälda revisioner. 

• Skyldighet att till Certifieringsorganet anmäla alla 

planerade förändringar i produktionen, som kan ha 

betydelse för certifieringen (t.ex. ägarbyte och utvidgning 

av verksamheten). 

tvÄr! 

X-t 

reKommendAtIoner är markerade med grönt. det är frivilligt 

att följa dessa. 

tvärvillkor är markerade med tvÄr! och t. de visar att hela eller 

delar av regeln i stort sett motsvarar ett tvärvillkor. kontakta jordbruksverket 

för exakta uppgifter. 

betyder att det är ett eXtrA tvÄrvILLKor. det är ytterligare 

tvärvillkor som du måste följa för att få full utbetalning om du 

sökt miljöersättning. 

5 (44)


6 (44) 

1 Miljöhusesyn, energibesparande åtgärder och kompetenskrav 

De producenter som är anslutna till IP SIGILL ska känna till och uppfylla de lagkrav som ställs på produktionen. Därför ska alla relevanta 

delar av Miljöhusesyn gås igenom varje år. Dessutom ska de delar i Miljöhusesyn som syftar till att skydda naturmiljön, såsom 

skydd av vilda fåglar och fridlysta växter etc. gås igenom. Vissa av dessa regler är tvärvillkor. 

I en energikartläggning identifieras de punkter där energi kan sparas. Detta är bra för miljön och kan också ge en ekonomisk 

besparing. Användning av energiväv eller plastfolie i växthus verkar isolerande och sänker därför energibehovet för uppvärmning. 

Uppfylls regeln? 

Kontrollpunkt Verifieringskrav Ja nej ej rel. 

1.1B Miljöhusesyn ska årligen genomföras. Företaget ska: 

a) årligen gå igenom de avsnitt i Miljöhusesyn som 

berör företagets certifierade verksamhet, inklusive 

avsnittet om arbetsmiljö, 

b) kunna uppvisa en daterad och signerad åtgärdsplan. 

1.3B 

gäller 

endast: 

• bär 

• frukt 

• friland 

• Potatis 

1.4fG 

gäller 

endast: 

• växthus 

en energikartläggning ska göras. Företaget ska: 

a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av 

anläggningens årliga energianvändning. 

Energianvändningen ska vara uppdelad på 

elenergi, dieselolja, eldningsolja, samt ev. 

andra drivmedel och bränslen för företagets 

verksamhet, 

b) identifiera områden där energibesparingar kan 

göras, 

c) revidera kartläggningen vartannat år. 

företagets energianvändning ska 

dokumenteras fortlöpande och 

en energianalys med tillhörande 

åtgärdsplan ska upprättas. 

Företaget ska: 

a) kunna uppvisa dokument med regelbundna 

noteringar av energiförbrukning fördelat på de 

i företaget förekommande energislagen. Längsta 

intervall mellan noteringar får vara högst fyra 

veckor alternativt en kalendermånad. Underlag 

från leverantör godkänns som dokumentation, 

b) kunna beskriva hur energisituationen analyserats, 

c) kunna uppvisa en åtgärdsplan där möjligheten 

att minska mängden fossil energi och möjliga 

åtgärder för energieffektivisering ska ingå. 

Se stödmaterial i producentpärm.


1.5fG 

gäller 

endast: 

• växthus 

1.6fG 

gäller 

endast: 

• växthus 



energianvändningen bör utgöras av 

minst 80 % förnybar energi* på årsbasis 

eller av högst 2,5 kWh/m 2 fossil energi 

per odlingsvecka. 

uppvärmda växthus bör vara utrustade 

med energiväv eller plastfolie när 

odling sker under perioden 15/10-1/4. 

Företaget bör visa att ett av följande alternativ 

uppfylls: 

– Energianvändningen sammantaget (uppvärmning, 

belysning, kylning, tillverkning av CO2 samt drift) utgörs till minst 80 % av förnybar 

energi på årsbasis. 

– Fossil energi uppgår till högst 2,5 kWh per m2 och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden 

(t.ex. kallväxthus). 

Företaget bör: 

a) kunna beskriva att väv eller plastfolie 

används. 

Undantag gäller för dubbelmaterialhus. 

2 nöd- och olycksfallsberedskap 

En nöd- och olycksfallsberedskap är viktig för ett snabbt och effektivt agerande om sådana händelser uppstår. Denna regel är viktig både ur 

arbetsmiljösynpunkt och för att säkerställa ett gott djurskydd även i nödlägen. 



2.1B I alla företag ska det finnas skriftliga 

rutiner för åtgärder vid nöd- eller 

olycksfall** (en beredskapsplan). 

Det ska också finnas en situationsplan 

som beskriver var viktiga 

objekt är belägna. 

På alla företag ska finnas: 

a) en larmlista*** 

b) en situationsplan med beskrivningar som visar 

var följande objekt finns: 

-tankar och oljecisterner 

-kemikalieförråd 

-påfyllningsplats för växtskyddsspruta 

(t.ex. biobädd) 

-kyllager 

-lagringsplats för explosiva ämnen 

-gastuber 

-huvudströmbrytare 

-anslutningsdon till reservelverk 

-brandsläckare/brandpost eller släckvatten 

-samlingsplats vid fara 

-första hjälpen-utrustning 

-utrymningsvägar för djur och människor i 

händelse av brand 

c) säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska vara 

samlade på ett ordnat sätt. (Se också specifika 

regler för växtskyddsmedel 10.14FG) 

d) larmlista och situationsplan ska vara kända av alla 

på företaget och finnas lätt tillgängliga och/eller 

vara anslagna på väl synlig plats. 

e) alla rutiner/- instruktioner ska vara skrivna på ett 

språk som förstås av de anställda. 

* Med förnybar energi menas vattenkraft, vindkraft, solenergi och biobränsle men spillvärme och nordisk elmix där kärnkraftsproducerad el ingår är här också godtagbart. 

** exempelvis personskador, hastig sjukdom, brand, utsläpp av kemikalier, elavbrott, sabotage. 

*** se exempel i producentpärmen. 

7 (44)


8 (44) 

3 spårbarhet/särhållning och livsmedelssäkerhet 

Livsmedelsförordningen kräver att råvaror eller tillsatser som ingår i ett livsmedel samt foder, ska kunna spåras ett steg bakåt och ett steg 

framåt i livsmedelskedjan. Syftet med spårbarhetskravet är att trygga livsmedelssäkerheten och underlätta eventuell spårning av förorenad 

produkt som kan innebära en hälsorisk. Vid parallellproduktion av varor är det mycket viktigt att produkter inte sammanblandas och väl 

genomtänkta särhållningsrutiner behövs för att förhindra detta. 

3.1B 

tvÄr! 



livsmedel och foder som säljs från företaget 

ska kunna spåras till mottagaren. T 

3.2B IP sIgIll-råvaror och -produkter ska 

kunna identifieras som IP SIGILL när 

de lämnar gården/företaget. 

3.3B rutiner för att särhålla IP sIgIll-råvara/ 

produkter ska finnas om parallellproduktion 

förekommer. 

3.4fG registrerade IP sIgIll-produkter ska 

vara spårbara tillbaka till produktionsplatsen 

där de har odlats. 

Företaget ska för den certifierade produktionen: 

a) kunna uppvisa dokumentation med vars hjälp 

produkterna kan spåras till mottagaren. 

Ska innehålla information om produktslag, mängd, 

leveransdatum och till vilken juridisk person 

leveransen skett 

b) spara dokumentationen i minst 5 år. 


a) försäkra sig om att råvaror samt livsmedelsproducerande 

djur till slakt, som säljs som 

IP SIGILL-certifierade ska vara identifierade 

med IP-nummer i medföljande dokumentation 

eller genom permanenta arrangemang med 

mottagare/kund. 

Frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, potatis som säljs 

som IP SIGILL-certifierade och oförädlade till 

konsument bör vara märkta med Svenskt Sigillmärket 

med IP-nummer på förpackningsemballaget. 


a) kunna uppvisa skriftliga rutiner 

b) kunna redogöra för hur särhållningsrutinerna 

efterföljs 

c) kunna uppvisa dokumentation om mängderna 

producerad respektive såld certifierad vara 

d) använda särskiljbara sorter; färg, form, storlek vid 

parallellodling om det finns risk för samman- 

blandning. 

Med parallellproduktion avses samtidig produktion 

av lika råvaror i primärproduktionen, där endast en 

del av den producerade volymen är certifierad enligt 

IP SIGILL. 

Exempel på lämpliga särhållningsrutiner vid växtodling 

är att skiften skördas vid olika tidpunkter och att 

grödorna lagras i separata utrymmen. 


a) kunna uppvisa ett dokumenterat system för spårbarhet 

som möjliggör att produkten kan spåras 

tillbaka till produktionsplatsen; företag, gård, 

packeri etc.




3.5fG dokumenterade rutiner som visar hur 

produkter kan återkallas ska finnas. 

3.6fG 

ny! 

företaget ska årligen bedöma livsmedelsrisker 

för alla produkter som 

ingår i certifieringen. Riskbedömningen 

ska omfatta hela produktionskedjan 

fram till och med leveransfärdig produkt 

eller till den punkt då mottagaren 

övertar produktansvaret. 

Risker som identifieras ska åtgärdas 

och/eller förebyggas med lämpliga 

åtgärder. 

a) Företaget ska ha en återkallelseplan som visar 

hur en produkt kan återkallas på eget initiativ 

eller till följd av myndigheternas krav. 

b) Om produkterna säljs genom försäljningsorganisation 

ska organisationens plan även omfatta 

spårbarhet till den enskilde leverantören. 

Riskbedömningen skall vara dokumenterad och 

kan utgå från generell mall för riskanalys, t.ex . 

enligt det stödmaterial som Sigill Kvalitetssystem 

tillhandahåller (riskanalysen i stödmaterialet täcker 

in alla kontrollpunkter om livsmedelsäkerhet som 

finns i Frukt&Grönt-handboken). 

Riskbedömningen skall anpassas till företagets 

förutsättningar och om man använder en generell 

mall för riskanalys ska nödvändiga kompletteringar 

göras skriftligt. 

Riskbedömningen ska täcka alla arbetsmoment och 

-situationer, insatsvaror, t.ex. gödsel- och växtskyddsmedel, 

material samt redskap, hjälpmedel 

och lokaler, som används i produktionen. 

Åtgärdar som vidtagits för att åtgärda eller förebygga 

identifierade risker ska dokumenteras. 

Den årlig genomgången och uppdateringen av 

riskanalysen ska bekräftas skriftligt med datum och 

signatur av ansvarig person. 

9 (44)


10 (44) 

4 ordning och reda samt skadedjursbekämpning 

Livsmedel och foder ska skyddas mot kontamination. Vegetation runt byggnader bör hållas borta så att skadedjur inte kan söka skydd eller 

vistas i anslutning till byggnader där livsmedel hanteras/lagras. 



4.1B ordning och reda ska råda. Företaget ska: 

a) ge ett ordnat och strukturerat intryck. 

b) förvara utrustning/material som används i 

verksamheten på deras avsedda platser. 

c) upprätta särskilda platser för hantering och 

förvaring av avfall. 

4.2B 

tvÄr! 

ett aktivt förebyggande arbete mot 

förekomst av skadedjur ska finnas. 


a) förse öppningar med skydd för att förhindra att 

fåglar/gnagare tar sig in till utrymmen där foder/ 

livsmedel förvaras eller hanteras 

b) städa undan spill av produkter som kan bli föda åt 

skadedjur. 

c) ta bort eller klippa vegetation runt byggnader som 

kan ge skydd för skadedjur 

d) dokumentera skadedjursbekämpning som utförs; 

preparat, tid, plats, utförare, och ange förekomst av 

skadedjur. T 

5 avfall 

Enligt Miljöbalken ska försiktighetsprincipen tillämpas. Det innebär bland annat krav på att man ska hantera farligt avfall på ett säkert sätt 

så minskar risken för spridning av gifter i naturen. En välordnad avfallshantering minskar risken för att foder och livsmedel förorenas. Återanvändning 

bidrar till att tillvarata ändliga resurser. 



5.1B 

tvÄr! 

allt avfall ska hanteras och lagras 

så att förorening och smittspridning 

förhindras. T 


a) tillse att allt avfall omhändertas av kommunen 

eller av annan godkänd mottagare. 

b) föra journal över typ och mängd av farligt avfall* 

som uppstår på företaget. 

c) kunna uppvisa kvitton/fakturor eller avfallsjournal 

som visar att farligt avfall har avyttrats 

på ett godkänt sätt. 

d) nyttja tillgängliga retur- och återvinningssystem 

enligt kommunens riktlinjer. 

e) tillse att överblivna läkemedelsrester, sprutor och 

kanyler destrueras på ett säkert sätt. 

* Med farligt avfall avses spillolja och uttjänta oljefilter, torkdukar eller annat upptorkningsmaterial förorenat med olja, batterier, lösningsmedel, lack och färgrester, alla emballage 

med rester av miljöfarliga ämnen, lysrör, glödlampor, lågenergilampor och termometrar, impregnerat virke, rivningsavfall innehållande asbest, Pcb eller kvicksilver, uttjänta fordon, 

kasserade kylar/frysar och annan utrustning som innehåller cfc, hcfc eller hcf, elskrot samt smittförande avfall.


5.2fG 

ny! 

6 etiska grundvärderingar – gMo, biologisk mångfald, avloppsslam och avel 

Riskerna för miljö och hälsa, framförallt vid långtidsanvändning av GMO är fortfarande ofullständigt kartlagda. Ensidig odling av GMO-soja 

och bristande rutiner vid hantering av glyfosat har i Sydamerika lett till ett ökat problem med restsubstanser av glyfosat i många brunnar och 

vattendrag. 

GMO-förbudets syfte är att skapa trygghet för konsumenterna och främja odling av andra grödor. IP SIGILL är positiv till forskning och 

teknikutveckling inom området och baserar nuvarande förbud på försiktighetsprincipen. 

Den biologiska mångfalden ska värnas och för detta behövs en viss andel av permanent bevuxna områden/biotoper som fungerar som 

skydd, övervintrings-, födosöks-, och boplats för det vilda, s.k. vårdbiotoper. Dessa förbättrar också förutsättningarna att hålla stabila populationer 

av nyttoinsekter som t.ex. humlor och rovinsekter, vilket stärker viktiga funktioner i agroekosystemet såsom pollination av grödor och biologisk 

kontroll av skadeinsekter. Att ta tillvara och optimera dessa naturens tjänster ger ökad odlingssäkerhet och är en viktig del i integrerad 

produktion (IP). 

Genom att tills vidare avstå från användning av avloppsslam som gödselmedel förhindras spridning av smittämnen, tungmetaller, restsubstanser 

av kemikalier och läkemedel m.m. En annan orsak bakom den restriktiva hållningen till spridning av slam från avloppsreningsverk är 

risken för kontaminering från okontrollerade inflöden med tungmetaller eller andra oönskade ämnen som kan komma via industriella processer, 

dagvatten etc. Mejerinäringen har i en gemensam policy tagit beslut om att avloppsslam inte får spridas på mjölkgårdar. Anledningen är 

att kor får i sig jord vid betning och flera sjukdomsframkallande bakterier och virus kan överleva i jorden under flera år. 

Avelsarbetet är grunden för god djuromsorg. Inriktningen ska vara friska och sunda djur. Genen för muskelhypertrofi hos djur av rasen Belgisk 

blå ger svåra kalvningar och andra problem. Därför får inte djur av Belgisk blå-boskap eller dess korsningar födas upp inom verksamheten. 



6.1B Genmodifierat utsäde, plantmaterial och 

foder får ej användas i företagets verksamhet.* 


a) inte hantera/odla GMO-gröda inom företaget 

(förbudet avser hela företagets verksamhet) 

b) inte köpa in foder innehållande GMO (förbudet 

avser hela företagets verksamhet) 

c) kunna uppvisa fakturor eller leveranssedlar på 

inköpt utsäde, plantmaterial och foder.** 



Det ska finnas goda rutiner för hygienisk 

hantering av det avfall som uppstår i den 

dagliga hanteringen av färska produkter. 

Kasserade produkter och annat avfall som kan 

medföra hygienrisk ska hållas avskilt från färska 

produkter. 

Kärl för förvaring av avfall ska vara täckta om 

innehåll och hantering utgör en risk för kontaminering 

av färdiga produkter. 

Utrymmen där avfall hanteras ska regelbundet 

rengöras efter ett fastställt städschema och vid 

behov desinficeras. 

* undantaget är produkter som tillverkas i slutna system, t.ex. vitaminer eller oavsiktlig inblandning under 0,9 %. enligt eg-förordningen nr 1829/2003 accepteras oavsiktlig 

eller tekniskt oundviklig inblandning under 0,9 %, under förutsättning att företaget har vidtagit åtgärder för att förhindra sammanblandning. 

** leveranssedlar, eller annan foderdokumentation ska kunna uppvisas som visar att gMo inte blandats in i fodret. se producentpärm eller www.svensktsigill.se. 

11 (44)


12 (44) 



6.2B en beskrivning över hur man tar tillvara 

och utvecklar företagets natur- och 

kulturvärden bör finnas. 

6.3B avloppsslam från reningsverk ska inte 

användas. 

6.4B belgisk blå-boskap eller dess korsningar 

får inte hållas på företaget. (gäller endast 

om nötboskap hålls på företaget). 


a) beskriva hur man tar till vara och utvecklar 

förutsättningarna för artrikedom och ekologisk 

infrastruktur, s.k. vårdbiotoper. Hänsyn ska tas 

till företagets (gårdens) lokala förutsättningar. 

Finns en skötselplan så uppfylls kravet 

b) ge exempel på åtgärder som kan öka den biologiska 

mångfalden på gården som t.ex. restaurering 

och skötsel av ängs- och betesmarker, 

anläggande av våtmarker eller viltåkrar, sprutfria 

zoner samt busk- och trädplanteringar i 

slättbygd. Det finns också en mängd mindre 

åtgärder som att sätta upp fågelholkar, spara rishögar 

på lämpliga platser, så in blommande örter 

i åkerkanter eller lägga ut halmbalar som boplatser 

åt humlor och vilda bin. 

För mer tips och instruktioner om olika åtgärder 

för främjande av den biologiska mångfalden se 

producentpärm. 


a) avstå från spridning av avloppsslam i växtföljd 

med certifierade grödor 

b) avstå att gödsla skiften med avloppsslam på 

mjölkgårdar där foder odlas till certifierade djur 

(Svensk Mjölks policy). 

OBS! Lagkraven för slamspridning går inte lika 

långt som Sigill-reglerna. I IP SIGILL gäller vid 

inträde, nyarrende eller köp av mark en karenstid på 

tre år före skörd efter spridning av avloppsslam.


7 karta över gården och platsens betydelse 

En karta där man kan markera skiften, diken, skyddsobjekt etc. är god hjälp vid planering och uppföljning av verksamheten. En aktuell 

karta är också värdefull som vägledning för inhyrda entreprenörer/maskinstationer. En riskbedömning av nya produktionsplatser kan 

avgöra om odling kan ske riskfritt eller ej. Goda avstånd till och skydd mot vägar minskar risken för kontaminering av bl.a. tungmetaller 

från avgaser. 

7.1B 

gäller 

endast: 

• bär 

• frukt 

• friland 

• Potatis 

* Vattendrag som är vattenförande hela året är blåmarkerade på den topografiska kartan/terrängkartan, t.ex. Lantmäteriets terrängkarta 1:50 000. 

** exempel på åtgärder för biologisk mångfald kan vara anlagda viltåkrar eller våtmarker, naturbetesmarker, sprutfria kantzoner etc. 



Det ska finnas en karta som visar var 

företagets certifierade verksamhet 

bedrivs. 

7.2fG det ska göras en riskbedömning för 

varje ny, tillkommande produktionsplats 

samt för befintliga platser om förutsättningar 

och omständigheter för produktion 

där har förändrats. 

7.3fG 

gäller 

endast: 

• bär 

• frukt 

• friland 

Säkerhetsavstånd ska finnas till vägar 

vid odling av grödor som har ätliga 

delar ovan mark. 

Företaget ska ha en aktuell karta (t.ex. blockkarta) 

med information/markering om: 

a) produktionsplatser: 

- bruknings-/gårdscentrum, växthus, 

packlokal 

- växtodlingsskifte/odlingskvarter 

- beten, betesmark 

b) miljökänsliga objekt(skyddsobjekt) 

- öppet vatten (vattendrag som är vattenförande 

hela året)* 

- skyddszon vid vattendrag 

- platser som omfattas av åtgärder för biologisk 

mångfald** 

- vattentäkter (även inom 12 m på grannens 

areal) 

- dammar och märgelhål. 

De beteckningar/ namn som anges på kartan ska 

överensstämma med uppgifter i odlingsplan, 

odlingsjournaler och journaler för utförd växtskyddsbehandling. 

Företaget ska kunna visa en dokumenterad riskbedömning 

där man tagit hänsyn till risker för 

- livsmedelssäkerhet, 

- miljö 

Det ska framgå av bedömningen att den omfattar 

- tidigare verksamhet på platsen och 

- den nya verksamhetens påverkan på angränsande 

produktion och omgivande miljö. 

Finns det tvivel om platsens lämplighet måste man 

förvissa sig om den är lämplig eller inte, t.ex genom 

kompletterande analys av jord. Observera risker för 

höga halter av kadmium i rotfrukter och brödspannmål; 

vete, havre. Om en produktionsplats bedöms som 

olämplig för verksamheten, ska företaget avstå från att 

ta den i bruk. 

Se stödmaterial. 


a) hålla avstånd på 50 meter till Europaväg 

b) hålla avstånd på minst 20 meter till riksväg (väg med 

1- eller 2-siffrigt nummer). 

c) Vid nyplantering av frukt kan mindre avstånd tillåtas 

om tillräckligt tät och hög skyddshäck eller liknande 

finns. 

Undantag vid odling av konservärt, men inte andra 

ärtväxter som odlas för direktkonsumtion t.ex. sockerärt, 

bönor, etc. Se riktlinjer i producentpärm. 

13 (44)


14 (44) 

8 växtnäring och journalföring 

Stallgödsel ska användas så att näringsinnehållet tas tillvara i största möjliga utsträckning och kväveförluster till luft och vatten minimeras. 

Lagringskapaciteten ska vara tillräcklig så att spridningstidpunkten kan anpassas till grödans behov. Flera tvärvillkor handlar 

om lagring av både mineral- och stallgödsel. 

Regler om spridning av gödsel och regler om grön mark syftar till att nå miljökvalitetsmålen; ingen övergödning, grundvatten av god 

kvalitet och hav i balans samt levande kust och skärgård. 

Planeringsverktyg som t.ex. markkartering och registrering av utförda åtgärder är viktiga delar i en aktiv produktionsstyrning och 

ger ett underlag för ständig förbättring. Utifrån markkarteringskartan, kännedom om växtnäringsinnehållet i organisk gödsel, samt 

information om markens bördighet kan gödselgivan anpassas bättre till grödans behov. 

Tillverkning av mineralgödsel orsakar stora utsläpp av framförallt lustgas vilken har en stor negativ klimatpåverkan. Genom att 

använda sig av mineralgödsel som har tillverkats enligt bästa möjliga teknik kan växthusgasutsläppen minskas. 

Kadmium är en tungmetall som har en negativ påverkan på miljön och människors hälsa och tillförs det biologiska kretsloppet via 

nedfall, foder och gödselmedel. För de flesta produkter finns det gränsvärden för hur mycket kadmium de får innehålla. 

IP SIGILL vill verka för rena och säkra kretslopp med återföring av restprodukter från livsmedelskedjan. Utveckling av kvalitetssäkring 

av hanteringen pågår och produkter som uppfyller högt ställda krav får användas efter särskild prövning. 

8.1B 

gäller 

endast: 

• bär 

• frukt 

• friland 

• Potatis 



all mark som ingår i växtföljden där 

certifierad produktion sker ska grundkarteras. 

(undantag om enbart naturbeteskött 

produceras på gården.) 

Företaget ska för mark som ingår i den certifierade 

verksamheten: 

a) genomföra en grundkartering, minst vart 10:e år 

b) uppvisa värden för pH, P-AL, K-AL och Mg-AL. 

Alternativt kan för fält över 3 ha 1 prov/ha tas ut 

med punktkarteringsmetoden. För fält under 3 ha 

kan ytkartering eller linjekartering med minst 

1 prov/3 ha väljas. 

För specialgrödor är det tillåtet att använda andra 

provtagnings- och analysmetoder.* 

Undantag från regeln gäller i högst 2 år för ny 

mark som ingår i certifieringen. Det är tillåtet att 

dela upp karteringen över 5 år, dvs. hela arealen 

ska vara karterad inom en femårsperiod. 

Vissa arealer undantas kravet på markkartering; 

vid extensiv produktion på exempelvis utmarker, 

ogödslad mark och på tillfälliga arrenden. 

Läs gärna rapporten ”Riktlinjer för gödsling och 

kalkning” (www.sjv.se) för mer information. 



7.4fG skyddshäckar eller annan skyddande barriär 

bör finnas mot angränsande vägar. 

Vid anläggning av skyddande barriär/skyddshäck 

ska hänsyn tas till avstånd till produkt, skördemetod, 

avstånd till väg, vägens beskaffenhet, trafiktäthet 

etc. 

* Notera att om det finns ett kalkbehov är jordart och mullhalt två faktorer som påverkar hur mycket kalk som måste tillsättas. En jordarts- och mullhaltsanalys är då att 

rekommendera. detta är också ett krav för att erhålla stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet. se jordbruksverkets anvisningar sjvfs 2007:42.




8.2B kväveinnehållet (ammoniumkväve) i 

urin och flytgödsel ska fastställas minst 

en gång vart femte år *. 

8.3B 

gäller 

endast: 

• bär 

• frukt 

• friland 

• Potatis 

8.4B 

gäller 

endast: 

• bär 

• frukt 

• friland 

• Potatis 

8.5B 

tvÄr! 

en växtodlings- och gödslingsplan för 

kommande säsong ska vara upprättad 

före växtodlingssäsongens början. T 

växtodlings- och gödslingsplanen ska 

vara tillräckligt detaljerad så att det 

framgår att tillförd mängd gödselmedel 

anpassats till grödans behov och platsens 

förutsättningar. 

jordbruksverkets riktlinjer*** för 

kvävegödsling ska utgöra maximal giva 

för de grödor; bl.a. spannmål, potatis, 

där riktlinjer finns. 

eventuella avsteg ska kunna motiveras 

och styrkas av analys eller annan 

dokumenterad behovsbedömning. 

Företaget ska för flytgödsel och urin som sprids på 

mark som ingår i den certifierade verksamheten: 

a) kunna uppvisa dokumentation med information 

om innehåll av ammoniumkväve. 

b) spara resultatet från analysen i minst 5 år. 

Kväveanalys kan göras på laboratorium eller med 

en enklare metod i fält genom att använda en 

”kväveburk”. Kontakta din växtodlingsrådgivare för 

mer information alternativt lån av en ”Kväveburk”. 

Företaget ska upprätta en växtodlings- och 

gödslingsplan för all odlingsmark som ingår i den 

certifierade verksamheten. 

Växtodlings-/gödselplanen ska innehålla följande 

uppgifter per skifte/odlingsplats: 

- förfrukt 

- årets gröda samt sort 

- förväntad skörd** 

- behov av växtnäring och kalk grundat på 

förväntad skörd, 

- markkartering och markens skattade 

växtnäringsleverans under säsongen 

(förfruktseffekt, stallgödselns långsiktiga 

leverans, kvävefixering) 

- planerad giva av N, P och K i mineral 

gödsel, stallgödsel eller andra organiska 

gödselmedel. 

Växtodlingsplanen ska sparas minst fem år eller för 

den tidsperiod som motsvarar en hel växtföljd om 

denna är längre än fem år. 


a) beräkna kvävegödselgiva utifrån följande parametrar: 

- förfrukt 

- mullhalt 

- mineralisering 

- årsmån 

- grödans utveckling 

- förväntad skörd och eventuella 

kvalitetskrav t.ex. proteinhalt. 

I känsliga områden**** är det även ett tvärvillkor 

att grödan ska tillföras endast så mycket kväve som 

den antas behöva under odlingssäsongen. T 

* Kväveanalys av flytgödsel ingår som ett krav om man erhåller stöd för Miljöskyddsåtgärder inom Landsbygdsprogrammet. Se Jordbruksverkets anvisningar SJVFS 2007:42. 

** förväntad skörd beräknas/skattas som ett genomsnitt av de fem senaste årens skörd undantaget det av åren med minst avkastning. 

*** se producentpärm. 

**** till känsliga områden hör blekinge, skåne, hallands, gotlands, stockholms län samt öland, kustområdena i södermanlands, östergötlands, kalmar och västra götalands län 

samt delar av uppsala, södermanlands, östergötlands, västra götalands, örebro och västmanlands län. se Miljöhusesyn, bilaga 4. 

15 (44)


16 (44) 



8.7B Mineralgödsel som har tillverkats enligt 

en metod med låg klimatpåverkan bör 

väljas.* 

8.8B gödselmedel med lågt kadmiuminnehåll 

ska användas. 

8.9B 

gäller 

endast: 

friland 

Potatis 

8.10B 

tvÄr! 

8.11B 

tvÄr! 

endast hygieniserade, kvalitetssäkrade 

avloppsfraktioner och restprodukter 

godkända av IP sIgIll, med känt 

näringsinnehåll och garantier vad det 

gäller dess innehåll av metaller och 

andra föroreningar, får användas. 

lagring av gödsel ska ske så att foder 

och livsmedel inte förorenas. T 

lagring av stallgödsel ska ske på ett 

säkert sätt för att skydda människor, 

djur och miljö. 

Företaget bör för den certifierade produktionen: 

a) köpa in mineralgödsel som inte har orsakat mer 

utsläpp än 4 kg CO2-ekvivalenter per kg N 

b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som inte 

ska ha orsakat mer än 3,6 kg CO2-ekvivalenter 

per kg N 

c) från leverantören kunna uppvisa intyg eller 

annan dokumentation som visar att dessa 

kriterier uppfylls. 

Undantag gäller vid odling av specialgrödor där 

det inte finns gödselmedel som uppfyller tillverkningskriterierna 

för låg klimatpåverkan. 


a) använda NP- och NPK-produkter med 

max 12 mg Cd per kg P 

b) använda P- och PK-produkter med 

max 30 mg Cd per kg P. 

På företaget är tillåtet att använda: 

a) rötrester godkända enligt SPCR120, anläggningskategori 

A, med tilläggskrav på kadmiumbalans 

för att säkerställa att inte nivån ökar i 

marken. Användningen av certifierade rötrester 

är begränsad till spannmål, rotfrukter, potatis 

och konservärt 

b) kvalitetssäkrade restprodukter från industriprocesser 

godkända av IP SIGILL. 

c) källsorterade avloppsfraktioner från enskilda 

hushåll under förutsättning att dessa är kvalitetssäkrade 

enligt ett etablerat system. 

Användningen är begränsad till spannmål. 

Anläggningar som är certifierade enligt SPCR 120; 

http://www.sp.se/sv/index/services/certprod/ 

certprodprofil/jord/biogodsel/Sidor/default.aspx. 

Se också Restproduktpolicy och restproduktsregler 

inom IP SIGILL den 26 januari 2012 

All användning av organiska gödselmedel ska ingå i 

riskbedömning enligt 8.13FG. 


a) lagra mineral- och stallgödsel väl åtskilt från 

foder, plantor och livsmedel. 

På företaget ska finnas: 

a) täta lagringsutrymmen för stallgödsel. T 

b) tillräckligt stor lagringskapacitet** T 

c) skydd mot nedstörtning runt gödselbehållare. 

Det ska finnas ett tätt stängsel eller ett stabilt 

lock om kanten ligger mindre än 1,20 m ovanför 

marken*** och i vissa områden**** även: 

d) stabilt svämtäcke eller täckning på urin- och 

flytgödselbehållare T, X-T 

e) påfyllning av gödselbehållare ska ske under 

täckning. T, X-T 

* Undantag vid odling av specialgrödor där det inte finns gödselmedel som uppfyller tillverkningskriterierna för låg klimatpåverkan. 

** tvärvillkor inom nitratkänsligt område, extra tvärvillkor utanför. 

*** höjden på stängslet ska anpassas till snöförekomst och eventuell ramp i anslutning till gödselbrunnen. 

**** se Miljöhusesyn.


8.12B 

tvÄr! 



gällande lagstiftning för spridning och 

hantering av gödselmedel ska följas. T 

8.13fG före användning ska organisk gödsel 

bedömas med avseende på risker för 

livsmedelssäkerhet samt risker för 

spridning av växtsjukdomar och ogräs. 

8.14fG 

gäller 

endast: 

• friland 

• växthus 

gödsling ska ske så att höga halter 

av nitrat undviks i sallatsgrödor; 

huvudsallat, spenat, babyleaf etc. 

8.15fG spridningen av mineralgödsel bör begränsas 

till ett smalt band över grödan 

då radodling tillämpas och grödans 

rotsystem täcker mindre än 50 % av 

odlingsytan under de närmaste 2 månaderna 

från gödseltillfället. 

8.16fG 

gäller 

endast: 

• växthus 

odlingsjournalerna för växthus ska 

omfatta följande uppgifter: 

- växthus, avdelning eller motsvarande 

- odlingsyta (m 2 ) 

- kultur 

- frö, sticklingar och plantor 

- sort 

- tidpunkt för sådd alt. plantering 

- växtnäringstillförsel. 

8.17fG all tillförsel av växtnäring inklusive 

bevattning med växtnäring och/eller 

bladgödsling till jord och växter ska 

journalföras. 

Gällande regler finns beskrivna i Miljöhusesyn. 

Observera att de flesta gödselspridningsreglerna är 

tvärvillkor. Detta gäller särskilt i känsliga områden. 

Företaget ska kunna visa att man gjort en riskbedömning 

samt vidtagit lämpliga åtgärder för att 

förhindra olägenheterna med användning av organiska 

gödselmedel avseende livsmedelssäkerhet samt 

risker för spridning av växtsjukdomar och ogräs. 

Riskbedömningen ska dokumenteras och omfatta 

alla certifierade produkter där organiska gödselmedel 

har använts. 

Se stödmaterial för riskbedömning av organiska 

gödselmedel. 


a) kunna redogöra för hur höga nitratvärden undviks 

b) kunna visa i gödslingsplan och odlingsdokumentation 

att kravet beaktas. 


a) kunna redogöra för rutiner och utrustning 

b) kunna visa i fält att radgödsling eller liknande 

tillämpas om grödan är av sådan typ att rotsystemet 

täcker mindre än 50 % av odlingsytan 

under de närmaste 2 månaderna från gödslingstillfället. 


a) se till att beteckning för växthus, avdelning 

eller motsvarande överensstämmer med karta 

över anläggningen 

b) ange kultur som växtslag med svenskt namn, 

krukor/plantor per ytenhet och ange sort som 

gängse inregistrerat sortnamn/handelsnamn 

c) för sådd/plantering i omgångar under säsong 

journalföra varje omgång för sig alt. ha sådd-/ 

planteringsschema med angivande av eventuella 

avvikelser. 

Areal kan anges som bruttoareal för växthus eller 

som nettoodlingsyta. 


a) journalföra tillförsel av växtnäring för alla kulturer/ 

avdelningar eller motsvarande 

b) för växtnäring som tillförs genom bredspridning 

vid odling i markbädd anteckna datum, typ och 

mängd av gödselmedel 

c) för växtnäring som tillförs via bevattningssystemet 

anteckna datum för tillredning av stamlösning och 

recept, eller referera till sådant. 

17 (44)


18 (44) 

9 vattenskydd och vattenanvändning 

EU:s nya vattendirektiv ställer stränga krav på skydd av vatten. Kraven kommer att beröra de flesta producenter. Syftet med skyddszoner 

är att minska läckage av växtnäring och bekämpningsmedel till vattendrag. Ett ökat utnyttjande av skyddszoner är exempel på 

åtgärder som man i Sverige bidrar med för att nå miljökvalitetsmålen: levande sjöar och vattendrag, hav i balans samt levande kust och 

skärgård, ingen övergödning och giftfri miljö. 

Växtskyddsmedel eller gödselmedel kan hamna i vattendragen via vindavdrift, vid oförsiktig hantering och spridning. Ett skyddsavstånd 

till vattendragen där man varken bekämpar kemiskt eller sprider gödsel minskar risken för förluster till vattendragen. Om bra teknik 

används vid spridning av gödsel kan skyddsavståndet vara kortare. 

En övervägande andel av den fosfor som når sjöar och hav kommer från ytavrinning. Det är främst vid snösmältning och vid stora regnmängder 

som mycket fosfor kan förloras via ytavrinning ned i vattendragen. När det inte finns någon växtlighet som täcker marken ökar 

risken ytterligare för läckage. Syftet med permanenta gräsbevuxna skyddszoner är att stoppa upp flödet så att risken för förluster minskar. 

En biologiskt aktiv yta har också förmåga att bryta ned växtskyddsmedel. Bevattning ska ske med rent vatten för att undvika smittspridning. 

9.1B 

tvÄr! 



skyddsavstånd vid växtskyddsbehandlingar 

ska hållas.* T 


a) hålla minst 12 m skyddsavstånd till vattentäkter 

b) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och 

vattendrag som är vattenförande hela året 

(räknat från strandlinjen vid högvatten) samt småvatten 

c) hålla minst 1 m skyddsavstånd till dräneringsbrunnar/stenfickor 

och mindre diken. 

d) markera 12- och 6-meters skyddsavstånden på 

en fältkarta 

e) hålla dräneringsbrunnar täckta med hela lock 

f) hålla mark kring dräneringsbrunnar biologiskt 

aktiv (minst 1 m) genom täckning med halm 

eller bark eller genom växtlighet. 



8.18fG utrustning för spridning av mineralgödselmedel 

ska underhållas och kalibreras 

regelbundet. 

8.19fG 

ny! 

utrustning för spridning och styrning 

av näringslösning ska underhållas, kontrolleras 

och kalibreras regelbundet. 

Företaget ska kunna visa noteringar/ dokumentation, 

t.ex i underhållsjournal, som visar att spridarutrustningen 

har kalibrerats under de senaste 12 

månaderna. 

Arbetet kan utföras av lantbrukaren själv eller av 

ett specialiserat företag, t.ex. leverantör av gödselspridare. 

Undantag gäller för gödselspridare med 

automatisk kalibrering. 

Företaget ska kunna redogöra för vilka rutiner 

som tillämpas för att kontrollera utrustningens 

tillförlitlighet avseende mätning och styrning mot 

Lt, pH och fasta blandningsförhållanden. Det ska 

framgå av dokumentation, t.ex. journal för underhåll 

och kalibrering, att instrument som används 

av företaget för egen kalibrering årligen kalibreras 

mot en referens. Om kalibreringsvätskor används 

ska dessa förnyas varje år. 

* I broschyrerna ”hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom” och ”hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd 

vid användning av fläktspruta i fruktodling” finns vägledning. Se producentpärm. Obs för vattentäkter avses både borrade och grävda brunnar och oavsett om de används eller inte 

eftersom det alltid finns en risk att de kan leda föroreningar till grundvatten. Vid förekomst av exempelvis jätteloka kan avstrykning med glyfosat tillämpas inom skyddsavstånden.




9.2B skyddsavstånd vid gödselspridning ska 

hållas. 

9.3B I s.k. känsliga områden* ska en permanent 

skyddszon anläggas utmed öppet 

vatten. den ska utgöras av en minst 6 

meter bred väletablerad gräsvall. 

9.4fG 

gäller 

endast: 

• växthus 

då inte återanvändning av dräneringsvattnet 

sker ska den totala dräneringen 

på årsbasis vara under 25 %. 

9.5fG obehandlat avloppsvatten får inte 

användas till bevattning/växtnäringsbevattning. 

9.6fG en årlig riskbedömning, avseende 

livsmedelssäkerhet, ska göras för allt 

vatten som används till bevattning, med 

eller utan växtnäring, för spridning av 

växtskyddsmedel eller på annat sätt 

kommer i kontakt med gröda och 

färdig produkt. 


a) hålla minst 6 m skyddsavstånd till sjöar och 

vattendrag som är vattenförande hela året 

(räknat från strandlinjen vid högvatten) 

b) markera skyddsavstånd på en fältkarta. 

Om precisionsgödsling tillämpas med t.ex. rampspridare, 

släpslangspridare, radgödsling eller droppbevattning, 

gäller 2 meter. Observera att det är ett 

tvärvillkor att avståndet till vattendrag vid gödselspridning 

är minst 2 meter. 


a) etablera gräsvall på skyddszonen senast 15 juni** 

b) avstå från att sprida stall- eller handelsgödsel eller 

använda kemiska växtskyddsmedel inom skyddszonen 

c) markera skyddszonerna på en fältkarta. 

Gäller sjöar och vattendrag som är vattenförande 

hela året, undantag när skiftet under 3 av 5 år 

odlas med vall. 


a) kunna redogöra för och visa underlag för hur 

andelen dräneringsvatten beräknats. 

Företaget ska kunna bekräfta att obehandlat 

avloppsvatten inte används genom att visa vilken/ 

vilka vattenkällor som används, samt ledningssystem 

och eventuella uppsamlingsdammar från källa 

till användning. 

OBS! Allt vatten som kommer till användning i 

produktionen ska bedömas med avseende på risker 

för livsmedelssäkerheten. 

Risker för förorening/ kontaminering av produkten 

ska bedömas för alla vattenkällor och 

situationer där vatten används. Bedömningen ska 

också göras i relation till den färdiga produktens 

egenskaper och användningsområde(n). 

Riskbedömningen ska vara dokumenterad och visa 

vilka risker som beaktats, samt om det finns behov 

av åtgärder som kan eliminera identifierade risker. 

Den årliga genomgången och uppdateringen av 

riskanalysen ska bekräftas skriftligt, med datum 

och signatur av ansvarig person. 

Se stödmaterial för riskbedömning av vatten. 

* Känsliga områden finns definierade i 5§ SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket. Se Miljöhusesyn. 

** I vissa områden kan stöd för skyddszon beviljas inom ramen för landsbygdsprogrammet. då gäller skördeförbud under våren/försommaren. kontakta länsstyrelsen om 

detaljregler för stödet. för den som anlägger eller bryter en skyddszon gäller samma regler som i sjv anvisningar för stöd för skyddszoner. se sjvfs 2007:42. 

19 (44)


20 (44) 

10 förvaring och hantering av kemiska produkter 

Kemikalier ska förvaras så att risker för hälsa och miljö minimeras. En säker förvaring av kemikalier och väl märkta produkter minskar 

risken för förväxling eller kontaminering av livsmedel eller foder och förhindrar läckage till miljön. Det finns en mängd krav på hur 

ett växtskyddsförråd ska vara utformat. Snabb tillgång till absorberande material kan hindra växtskyddsmedel från att läcka ut vid en 

eventuell olycka. 

10.1B 

tvÄr! 

Uppfylls regeln 


förvaring av kemiska produkter ska ske 

på ett säkert sätt för människor, djur 

och miljö. 

Obs! Se specifika krav för växtskyddsmedel 

i 10.2b. 

a) Förvaring av kemiska produkter ska ordnas så 

att det sker avskilt från: 

- foder och livsmedel, inkl. skördade produkter 

- obehöriga och barn 

b) Kemiska produkter ska så långt det är praktiskt 

möjligt förvaras och hanteras i originalförpack 

ningar. Om en förpackning måste delas ska den 

nya förpackningen vara märkt på samma sätt 

som originalförpackningen med; namn, faro 

symbol, eventuell färgkod. 

c) Kemiska produkter som är brandfarliga eller 

klassificerade som explosiva, ska förvaras avskilt 

från övriga kemikalier, men i övrigt följa samma 

regler. 

d) Lagring, förvaring och hantering ska ordnas så 

att läckage till mark och vatten inte uppstår. 



9.7fG bevattningsvattnet ska analyseras så ofta 

som riskbedömningen kräver och åtgärder 

ska vidtas vid oacceptabla resultat. 

9.8fG 

gäller 

endast: 

• växthus 

9.9fG 

gäller 

endast: 

• växthus 

recirkulering av bevattningsvattnet i 

odlingen ska ske så att risk för kontaminering 

av produkter undviks. 

dräneringsvatten/överskottsvatten från 

odlingsrännor, bord och odlingsbäddor 

får bara användas till annan gröda om 

det kan ske utan risk för kontaminering 

av produkter. 


a) ta vattenanalyser så ofta som riskbedömningen 

kräver 

b) beakta mikrobiella föroreningar vid analysen 

c) åtgärda oacceptabla analysresultat. 

Företaget ska kunna visa att systemet för recirkulering 

har utformats så att förorening av bevattningsvattnet 

förhindras genom uppförökning av 

mikroorganismer och ackumulering av oönskade 

ämnen och substanser, t.ex restsubstanser av bekämpningsmedel 

och tungmetaller. 

Kvalitén på det cirkulerade bevattningsvattnet ska 

kunna styrkas med en analys. 

OBS! Allt vatten som kommer till användning i 

produktionen ska bedömas med avseende på risker 

för livsmedelssäkerheten. 

Företaget ska kunna visa att risker för kontaminering 

har beaktats.


10.2B 

tvÄr! 



växtskyddsmedel ska förvaras på ett 

säkert sätt för människor, djur och 

miljö. 

10.3B betat utsäde ska förvaras i tätt emballage 

som har tydlig märkning. 

10.4fG växtskyddsförrådet ska hållas i god 

ordning och lagret ska regelbundet 

inventeras och uppdateras så att 

risken för förväxling mellan preparat 

minimeras. 

10.5fG 

tvÄr! 

förvaring och hantering av växtskyddsmedel 

ska ske på ett säkert sätt så 

att foder- och livsmedelssäkerhet inte 

riskeras. T 

Förvaring/ lagring av växtskyddsmedel (klass 1L och 

2L) ska uppfylla följande krav: X-T 

- frostfritt utymme 

- väl ventilerat (särskilt förråd man kan gå in i) 

- kunna kvarhålla läckage och spill 

• täta golv, väggsocklar och tröskel 

• annan anordning; backar, brickor etc. 

- låst utrymme 

För hantering av spill ska det finnas omedelbar 

tillgång till absoberande medel; sågspån, absol eller 

liknande, samt redskap och behållare för hantering 

av spill. 

Tillträde till växtskyddsförrådet ska begränsas till 

personer som har giltigt kunskapsbevis för växtskyddsmedel. 


a) förvara betat utsäde i tätt emballage 

b) märka emballage tydligt. 

Innehållet i växtskyddsförrådet ska redovisas i en 

inventarielista, som ska uppdateras minst två ggr 

per år. Listan ska dateras och signeras och innehålla 

uppgifter om produktnamn/ handelsnamn samt 

kvantitet. 

Inventarierlistan ska stämmas av mot aktuella uppgifter 

om godkända preparat från Jordbruksverket, 

Kemikalieinspektionen eller annan betrodd källa. 

Avstämning ska också göras så att det finns aktuella 

säkerhetsdatablad för alla preparat i förrådet. 

(Se också 2.1B) 

Eventuellt utgångna preparat ska förvaras avskilt 

med tydlig märkning där det framgår att de inte får 

användas och ska avyttras. 

Förvaring och hantering av växtskyddsmedel måste 

ske väl åtskilt från fodermedel, färska produkter och 

andra livsmedel. 

Stor försiktighet ska iakttas vid förflyttning av 

växtskyddsmedel från förråd till plats för påfyllning/ 

tillredning av växtskyddsmedel. 

Även risker för kontaminering av emballage, arbetsredskap, 

skördelådor, arbetskläder etc måste beaktas 

vid all hantering av växtskyddsmedel. 

21 (44)


22 (44) 

11 Integrerat växtskydd 

Integrerat växtskydd syftar till att hålla användningen av växtskyddsmedel på nivåer som är biologiskt hållbara och ekonomiskt 

försvarbara. Integrerat växtskydd är en del i integrerad produktion där man ser hela brukningsenheten med alla dess grödor som en 

helhet. Man utnyttjar och stärker de platsgivna naturliga resurserna. Möjliga och tillgängliga biologiska, tekniska och kemiska metoder 

ska balanseras mot varandra medan man noga beaktar effekterna på agroekosystemen, lönsamheten och sociala behov liksom 

människors och husdjurs hälsa. 

En bra växtföljd är en grundbult i integrerad produktion och integrerat växtskydd. En dålig växtföljd måste, om det alls är helt 

möjligt, kompenseras med ökad kemisk bekämpning och mer jordbearbetning. Avkastning, motståndskraft mot svampsjukdomar och 

konkurrensförmåga mot ogräs är alla viktiga faktorer vid val av grödsorter. Idag kan vi bara konstatera att fältens kantzoner kan 

ha betydelse för förekomst av vissa naturliga fiender. Ett mångformigt landskap ger en större artrikedom och kanske också en ökad 

biologisk kontroll. 

Jordbruksverket med flera informerar under säsongen fortlöpande om behovet av olika bekämpningsinsatser. Genom att följa 

rådgivning som bygger på besiktningar i fält och väderförhållanden kan användning av växtskyddsmedel minimeras. 

11.1B Integrerat växtskydd ska tillämpas 

avseende växtföljder. 


11.2B förebyggande åtgärder mot skadegörare 

bör tillämpas avseende sortval. 

11.3B Integrerat växtskydd ska tillämpas 

vilket innebär att eventuella bekämpningsinsatser 

ska kunna motiveras 

och utföras vid optimal tidpunkt.* 

11.4fG Minst en införd växtskyddande åtgärd 

i odlingen som har förebyggande syfte 

ska finnas. 

Företaget ska för mark som ingår i den certifierade 

verksamheten: 

a) beakta tillgängliga råd för goda växtföljder för 

aktuell gröda/kultur 

b) motivera avvikelser från allmänna rekommendationer. 

En god växtföljd (under normala förhållanden) 

innebär för stråsäd odling under högst 4 av 6 år 

alternativt 5 av 6 år om havre ingår i växtföljden. 

För råd om växtföljder se tillgängligt stödmaterial 

och växtodlingsrådgivares rekommendationer. 


a) om möjligt välja sorter med god motståndskraft 

mot skadegörare. 


a) kunna motivera insatserna som finns i växtskyddsjournalen, 

t.ex. med hjälp av växtskyddsbrev, 

professionell rådgivning eller egna gjorda observationer 

av förekomst av skadedjur, nyttoinsekter, 

sjukdomar och ogräs. 


a) ge exempel på minst en åtgärd som har vidtagits 

för att minska förekomsten och konsekvensen av 

angrepp från skadegörare och därmed har minskat 

behovet av kemisk bekämpning, t.ex. en god växtföljd 

eller val av motståndskraftig sort. 

* OBS! För att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt Landsbygdsprogrammet gäller Jordbruksverkets anvisningar (SJVFS 2007:42) där det bland annat anges att det ska finnas ett 

motiv till växtskyddsbehandling.


11.5fG 

gäller 

endast: 

• Potatis 

11.6fG 

gäller 

endast: 

• växthus 



ett samlingsprov per skifte och säsong 

ska tas för analys av potatiscystnematod. 

växthus med inredning och installationer 

ska hållas rena, och marken i och 

runt växthus ska hållas fri från ogräs, 

för att förhindra uppförökning och 

spridning av skadedjur och sjukdomar. 

11.7fG Minst en åtgärd som kan betecknas 

som observation och övervakning av 

växtskadegörare ska ha vidtagits i 

odlingen. 

11.8fG 

gäller 

endast: 

• växthus 

I första hand ska punktbehandling ske 

vid användning av kemiska växtskyddsmedel 

i växthusodling. 

11.9fG I första hand ska biologisk bekämpning 

ske och kemiska växtskyddsmedel ska 

endast användas som stöd till de biologiska 

metoderna. 

11.10fG Insättningar av nyttodjur/organismer 

ska journalföras. 

11.11fG 

gäller 

endast: 

• frukt 

11.12fG 

gäller 

endast: 

• bär 

• friland 


a) kunna uppvisa dokumentation på att kravet har 

uppfyllts 

b) styrka att valet av sort har gjorts med hänsyn 

till resistens/toleranskrav för potatiscystnematod 

om förekomsten överstiger 0,5 ägg per gram jord. 

Undantag tillåts för färskpotatis som skördas senast i 

juni månad. Metod för godkänd analys enligt Växtinspektionens 

anvisningar (ej krav på artbestämning). 

Företaget ska kunna redogöra för vilka rutiner som 

gäller för rengöring mellan kulturer, men även vad 

som gäller fortlöpande under kulturtiden. 

Det ska också finnas rutiner för att hålla ogräsfritt i 

och omedelbart utanför växthus. 

Företaget ska kunna ge belägg för att växtskyddande 

insatser baserats på fältprovtagning/inspektion eller 

prognos/ varning. Exempel på åtgärder kan vara: 

- mjöldaggsobservationer på plantor 

- skorvobservationer (skorvvarningssystemetkan 

användas) 

- bankprov jämte en visuell observation för bedöm 

ning av skadedjur 

- användning av prognos och varningssystem för 

jordfly, morotsfluga,lökbladmögel etc. 

- klisterskivor för övervakning av skadeinsekter 


a) kunna redogöra för vilka rutiner och vilken 

utrustning som används för växtskyddsbehandling 

i växthus. 


a) kunna styrka att biologiska metoder i första hand 

har använts genom journaler. 


a) dokumentera och följa upp insättningar. 

barkultur ska begränsas i fruktodlingar. Företaget ska: 

a) kunna förevisa i odlingarna att den ogräsfria 

ytan inte överstiger 50 % av totalytan eller 50 % 

av hela trädkronans bredd. 

Mekanisk ogräsrensning mellan 

raderna bör ske vid åtminstone ett 

tillfälle under odlingssäsongen. 


a) kunna redogöra för rutiner och utrustning som 

används till mekanisk ogräsrensning. 

b) kunna förevisa i fält att mekanisk ogräsrensning i 

viss mån sker. 

23 (44)


11.14fG 

gäller 

endast: 

jordgubbar 

24 (44) 



kulturperioden för jordgubbar bör 

vara maximalt 3 fullskördeår. 

11.15fG Minst 3 år med annan gröda bör finnas 

mellan jordgubbskulturerna. 


a) kunna visa genom odlingsdokumentation och 

inspektion på fält att angiven kulturperiod 

tillämpas. 


a) kunna visa genom odlingsdokumentation och 

inspektion på fält att rekommenderad växtföljd 

tillämpas. 

12 val av växtskyddsmedel och förbud av glyfosatanvändning på gårdsplan 

Isoproturon är ett lättrörligt ämne som oftast överskrider det s.k. riktvärdet för ytvatten. Det är mycket giftigt för vattenlevande 

organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön samt misstänks ge cancer hos människor. Det finns med som 

prioriterat ämne i ramdirektivet för vatten (EU-direktiv), vilket innebär att länderna ska införa åtgärder för att begränsa och fasa ut 

användningen av dessa. 

Orsaken till förbudet att sprida växtskyddsmedel på gårdsplan och hårdgjorda ytor eller sent på hösten är att den biologiska aktiviteten 

i marken är mycket låg, vilket innebär att växtskyddsmedel inte bryts ner och därmed är risken stor för läckage till grundvattnet. 

12.1B 

tvÄr! 



enbart växtskyddsmedel som är godkända 

i sverige får användas och endast 

enligt anvisningar på etikett. * T 

12.2B växtskyddsmedel får inte sprutas på 

gårdsplan eller andra hårdgjorda ytor. 

Användning av godkända växtskyddsmedel ska 

kunna bekräftas genom granskning av företagets 

- journal för växtskyddsbehandlingar 

- lista över godkända preparat 

- inventarieförteckning för växtskyddsförrådet 

- växtskyddsförråd med innehåll 

- inspektion av företagets verksamhet 


a) inte sprida växtskyddsmedel på mark som inte 

är biologiskt aktiv** och som ingår i företagets 

verksamhet. 

Avstrykning med glyfosat och användning av ogräsättika 

är dock tillåten. Andra metoder som kan användas 

är till exempel flamning och ogräsharvning. 

* det är användaren av växtskyddsmedel som är ansvarig för att de preparat som används är godkända. varje år är det ett antal växtskyddsmedel vars godkännande upphör. 

Information om vilka preparat som är godkända finns på Kemikalieinspektionens hemsida. www.kemi.se. 

** Med mark som inte är biologiskt aktiv mark menas grus, makadam, singel, betong, cement, kullersten, stenplattor etc.


13 tillståndsbevis, funktionstest och rengöring av växtskyddsspruta 

Kursen som ger tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel ger grundläggande kunskap om säker användning, 

både ur användarens perspektiv och för miljön. I broschyren ”Säkert växtskydd” anges olika skyddsavstånd beroende på väder och 

vind. Inom IP SIGILL gäller ett antal ytterligare regler förutom vad lagen kräver. 

Regelbundna funktionstester av sprutan ger förutsättningar för optimal bekämpning och förhindrar onödigt läckage. Påfyllning, 

rengöring och förvaring av sprutan är kritiska moment som ska ske med omsorg. Mätningar har visat att om en ej rengjord spruta 

förvaras utomhus kan regnvatten ta med sig rester som kan rinna vidare ner i marken till vattendrag eller grundvatten. 

Intill dräneringsbrunnar på fälten är risken stor att växtskyddsmedel följer med vatten ner i brunnen vid snösmältning och häftigt 

regn. Därför ska brunnen omges med biologiskt aktivt material som kan ta upp och bryta ner rester av växtskyddsmedel. 

13.1B 

X-t! 



den som utför behandling med växtskyddsmedel 

på företaget ska ha giltigt 

tillstånds-/kunskapsbevis. * 

13.2B om någon utomstående anlitas för 

att utföra växtskyddsbehandlingar 

ska det finnas dokument som visar 

att IP sIgIlls regler angående bekämpning 

efterföljs. 

13.3B 

X-t! 

den/de sprutor som används inom 

den certifierade verksamheten ska 

regelbundet funktionstestas. 

13.4B Påfyllning av växtskyddsmedel samt ut- 

och invändig rengöring av sprutan ska 

ske på ett säkert sätt.**** 

Företaget ska kunna visa att den som utför behandling 

med växtskyddsmedel har ett giltigt behörighetsbevis 

för växtskyddsmedel i klass 1L och 2L. 

Särskilt behörighetskrav gäller för den som utför 

betning av utsäde. X-T 

Företaget ska ha: 

a) ett skriftligt avtal** med företaget/utföraren där 

utföraren av tjänsten åtar sig att följa gällande 

regler i IP SIGILL 

b) en kopia av tillstånds-/kunskapsbevis för sprutföraren. 

Observera att även kopia på godkänt funktionstest 

och kopia på aktuell sprutjournal ska finnas tillgängligt. 

Godkänt funktionstest för sprututrustning får vara 

max 2 år gammalt. X-T 

Om sprutan används mer än 25 ha per rampmeter 

och år, ska den funktionstestas inför varje säsong.*** 

Utfärdade testprotokoll ska sparas och finnas tillgängligt. 

a) Påfyllning och/ eller rengöring av sprutan kan 

ske på 

- en fungerande och tillräckligt stor biobädd 

- en tät och tillräckligt stor platta med uppsamling. 

Uppsamling av spill- och spolvatten ska 

göras i en tät behållare, där det uppsamlade spillet 

kan spridas på biologiskt aktiv mark. 

b) Om påfyllning/rengöring sker på skiftet, ska en 

mobil påfyllningsutrustning med tank för vatten 

och låsbart förvaringsutrymme avsett för växt 

skyddsmedel användas. (SJVFS 2008:17) 

c) Vid påfyllning och rengöring ska det vara ett 

skyddsavstånd på 30 m till brunnar, diken, 

vattendrag och sjöar. 

d) För biobädd och platta gäller samma krav på 

storlek; en yta som är större än sprutans bredd 

och längd i transportläge. 

e) Påfyllning av vatten direkt från vattendrag, brunn 

el.likn. får endast göras med en separat pump, dvs 

inte pumpen på sprutan. 

* I broschyrerna ”Säkert växtskydd - en självklarhet” och ”Säkert växtskydd i frukt- och växthusodling” finns aktuell information som stöd för att bedriva säkert växtskydd. 

se producentpärm. extra tvärvillkor. 

** se exempel på avtal i producentpärmen. 

*** för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller att funktionstestet ska vara utfört enligt sjvfs 2006:18. 

**** för att få stöd för Miljöskyddsåtgärder enligt landsbygdsprogrammet gäller jordbruksverkets anvisningar enligt sjvfs 2007:42. 

25 (44)


26 (44) 



13.5B Parkering av ej rengjord spruta ska ske 

på godkänd påfyllningsplats enligt 13.4 

eller, om sprutan är tom, under tak. 

För rengjord spruta som används inom företaget 

gäller att: 

a) parkering ska ske på godkänd påfyllningsplats 

b) tom spruta ska parkeras under tak. 

14 journalföring av växtskyddsbehandlingar 

Växtskyddsmedel ska användas så att människor inte skadas och miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Syftet med journalföring är 

att kunna följa upp effekterna av bekämpningen och att kunna spåra eventuella läckage. 

14.1B 

tvÄr! 

14.2B 

tvÄr! 



utförda växtskyddsbehandlingar ska 

journalföras. T 

journal för utförd växtskyddsbehandling 

ska innehålla uppgifter som bekräftar 

att hänsyn tagits till miljö och livsmedelssäkerhet. 

T 

Den som utför en växtskyddsbehandlingen är skyldig 

att dokumentera nödvändiga uppgifter utan dröjsmål 

(se 14.2B). 

Om behandling utförts av utomstående(se 13.1B 

och 13.2B)ska företaget spara original eller kopia av 

växtskyddsjournal. 

Det certifierade företaget ska spara journalen i minst 

tre år. 

Den som utfört växtskyddsbehandlingen ska i journalen 

notera obligatoriska uppgifter om: T 

- preparat 

- dos 

- tidpunkt 

- plats 

- karenstid 

- skördedatum (se också 16.1FG för detaljer) 

OBS! Uppgifter om karenstid och skördedatum 

kan alternativt föras i skördejournal el.likn. under 

förutsättning att plats och tidpunkt för växtskyddsbehandling 

kan spåras till sprutjournalen. 

- vem som utfört bekämpningen 

Kompletteringar i journalen ska göras avseende 

- förekomst av blommande vegetation (gröda eller 

ogräs) om bigiftiga preparat används X-T 

- val av tidpunkt för behandling med hänsyn till pol 

linerande insekter X-T 

- motiv till behandlingen 

Har behandling med växtskyddsmedel gjorts utomhus 

tillkommer följande uppgifter: X-T 

- temperatur- och vindförhållanden 

- skyddsobjekt 

- skyddsavstånd till skyddsobjekt 

- försiktighetsmått som iakttagits till skydd mot 

miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring* 

* OBS! Försiktighetsmått enl SNFS 1997:2, 9 §, avser skydd mot miljöpåverkan vid påfyllning och rengöring. Plats för påfyllnad och rengöring av spruta ska anges. Inom ett avstånd på 

minst 1 m omkring dräneringsbrunn/stenficka får kemisk bekämpning inte ske. Kemisk bekämpning får inte heller ske närmare än 12 m från dricksvattenbrunn. Spridning får inte ske 

vid vindhastigheter över 5 m/s (vid användning av konventionell spruta).


15 förökningsmaterial 

En certifiering av föröknings- och plantmaterial garanterar att det är friskt material som säljs. Användningen av egenförökat potatisutsäde 

och nya generationer av jordgubbsplantor från ett certifierat parti får bara ske i begränsad utsträckning eftersom friskheten 

inte längre kan garanteras då detta sker en längre tid. 



15.1fG företaget ska försäkra sig om att inköpt 

förökningsmaterial; fröer, sticklingar, plantor, 

potatisutsäde, lökar, knölar etc., 

följer krav på sundhet och äkthet samt 

att det är fritt från allvarliga skadegörare. 

15.2fG 

gäller 

endast: 

• Potatis 

15.3fG 

gäller 

endast: 

• Potatis 

15.4fG 

gäller 

endast: 

• bär 

15.5fG 

gäller 

endast: 

• bär 

egenförökat potatisutsäde från samma 

certifierade parti får användas under 

högst tre säsonger. 

Rutiner för virustest bör finnas för 

egenförökat utsäde och viruskänsliga 

sorter bör markeras i växtodlingsplan 

och /-journaler. 

Certifierat plantmaterial, producerat 

enligt jordbruksverkets krav, ska användas 

för jordgubbar, hallon och vinbär. 

Maximalt två generationer jordgubbsplantor 

får användas efter inköp av 

certifierat plantmaterial. 

För inköpt förökningsmaterial ska krav på sundhet, 

äkthet och frihet från allvarliga skadegörare kunna 

verifieras med 

- växtpass för de växter som omfattas av sådana regler. 

- certifikat för potatisutsäde 

- certifikat/intyg/märkning som visar att fröutsäde är 

godkänt för saluföring. 

Växtpass ska sparas i 5 år, eller om kulturtiden är 

längre ska växtpasset sparas så länge som plantorna är 

kvar i odling. 


a) kunna bekräfta omloppstiden i växtodlingsplan 

och/-journaler för det förökningsmaterial som 

används. 


a) kunna redogöra för i vilken omfattning virustest 

av utsäde utförs och redogöra för vilka åtgärder 

som vidtas vid ej tillfredställande resultat 

b) markera viruskänsliga sorter i växtodlingsplan 

och/-journaler. 

Det ska finnas dokumentation, t.ex. E-certifikat, som 

visar att plantmaterialet uppfyller Jordbruksverket 

krav på produktionskontroll och frihet från allvarliga 

skadegörare. 


a) kunna bekräfta omloppstiden för det förökningsmaterial 

som används genom växtodlingsplan och/journaler. 

27 (44)


28 (44) 

16 skörd, packning och hantering 

Produkter ska skyddas från kontaminering och kvarhålla sin goda kvalitet i alla steg i produktionskedjan. Rutiner för god hygien och 

lagringsförhållanden säkerställer detta. 

16.1fG 

tvÄr! 



Det ska finnas rutiner som säkerställer 

att registrade karenstider följs. t 

16.3fG kemiska medel för efterskördsbehandling 

av IP sIgIll-produkter får 

inte användas. 

16.4fG redskap och utrustning som används 

vid skörd ska rengöras, underhållas och 

förvaras så att skördade produkter inte 

utsätts för kontaminering. 

16.5fG skördade/packade produkter och 

förpackningsmaterial, som används i 

samband med skörd, ska skyddas mot 

kontaminering. 

16.6fG fordon som används för transport av 

skördade produkter ska underhållas och 

rengöras i tillräcklig omfattning så att 

produkter inte kontamineras. 

Journaluppgifter om verkligt skördedatum ska 

bekräfta att karenstider har följts. Journaluppgifter 

måste vara precisa med avseende på plats, gröda/ 

växtslag och tidpunkt för behandling, särskilt i situationer 

då kontinuerlig skörd kommer i fråga. 

Om endast en del av ett fält/odlingsyta har behandlats 

ska skyltar i fält tydligt markera vilken del som 

avses, samt när skörd tidigast kan påbörjas. Säkerhetsavstånd 

för risker av spridning ska beaktas. 

Se också 14.2B 


a) intyga och förevisa i lager att behandling inte har 

utförts. 


a) se till att lådor/backar/containrar endast används 

till skördade produkter. 

b) rengöra, underhålla och förvara backar, skörde 

redskap och skördeutrustning så att de skyddas från 

kontaminering. 

c) ha rutiner som säkerställer att all utrustning som 

används vid skörd är tillfredsställande rengjord. 

a) Skördade/packade produkters ska ställas i skydd 

under natten. 

b) Vid skörd och packning i fält ska skördade pro- 

dukter och förpackningsmaterial täckas och skyd 

das mot kontaminering. 

c) Uppsamlingsplats/ lager för skördade/packade 

produkter ska vara rengjord och i sådant skick att 

produkterna skyddas mot kontaminering. 

Företaget ska ha schemalagda rutiner för att rengöra 

och underhålla fordon som används för transport av 

skördade produkter. Om fordon/vagnar etc även används 

för andra ändamål ska en noggrann rengöring 

göras innan de används till skördade produkter.




16.7fG vatten som används för tvättning av den 

slutgiltiga produkten, och eventuell is, 

som används vid hantering i samband 

med skörd ska hålla dricksvattenkvalitet. 

16.8fG all personal ska ha skyddande arbets-/ 

skyddskläder som är rena, lämpliga för 

ändamålet och skyddar produkterna 

från kontaminering. 

16.9fG bruk av tobak, intag av mat och dryck 

och andra aktiviteter, som innebär smittorisk 

för grödan och risk för 

kontaminering av produkter, ska 

begränsas till särskilda områden. 

16.10fG lokaler där färska produkter sorteras, 

putsas, packas etc., ska uppfylla krav för 

livsmedelslokal. 

16.11fG Fastställda rutiner ska finnas för renhållning, 

underhåll och avfallshantering för 

lager, kylar, packlokaler och utrustning 

för produkthantering. 

16.12fG 

ny! 

förpackningsmaterial (inklusive 

returbackar) ska förvaras i rena och 

hygieniska utrymmen. 

16.13fG företaget ska förebygga risker för att 

produkter kontamineras med splitter 

av glas och hårdplast, och ha dokumenterade 

säkerhetsrutiner för eventuella 

olyckor med glas- och plastkross. 

Företaget ska kunna visa att allt vatten som kommer 

i kontakt med slutprodukten håller dricksvattenkvalitet. 

Kravet gäller vid: 

a) framställning av is, där man ska kunna visa 

tillverkning och hantering av is sker under goda 

hygieniska förhållanden. 

b) vid tvättning av potatis och rotfrukter i den slut- 

liga sköljningen 

c) all sköljning/spritning av färska produkter 

Vattnets kvalitet ska kunna styrkas med en mikrobiologisk 

analys som genomförts under den senaste 

12 månadsperioden av ett ackrediterat laboratorium. 

Företaget ska se till att all personal har skyddande 

arbets-/skyddskläder som är lämpliga för ändamålet. 

Produkt och typ av arbetsuppgift avgör 

valet av kläder. 

Företaget ska kunna visa hur man hanterar riskerna 

samt att man har inrättat utrymmen för 

a) rökning och annat bruk av tobak 

b) intag av mat och dryck 

Undantag för dricksvatten i plastflaska kan göras för 

arbete i fält och i växthus. 

Företaget ska se till att material och utrustning som 

inte behövs för arbetsmoment i samband med hantering/ 

packning hålls borta från lokalerna. I större 

utrymmen kan tydlig avskiljning/avgränsning göras 

så att kontaminering undviks. 


a) ha schemalagda, dokumenterade rutiner för ren- 

göring och underhållning av lokaler och utrustning 

(t.ex. processlinjer, maskiner, väggar, golv, lag 

ringsytor, pallar) med en på förhand bestämd lägsta 

frekvens 

b) notera vidtagna åtgärder i journal. 

c) säkerställa att rutiner för rengöring följs. 

Förpackningsmaterial som inte förvaras i packlokal 

ska förvaras rent och säkert, eventuellt med täckning 

om så behövs, så det kan användas till färdiga 

produkter utan risk för kontaminering. 

Glödlampor och installationer som hänger ovanför 

produkter eller material som används vid hantering 

av produkter ska vara av säkerhetstyp eller täckta/ 

skyddade. 

Det ska finnas skriftliga instruktioner som säkerställer 

att krossat glas och hårdplast kan avlägsnas och hanteras 

så att kontaminering av produkter inte riskeras. 

Instruktionerna ska avse alla platser och situationer 

där produkter skördas, hanteras och lagras. 

29 (44)


30 (44) 



16.14fG Det skall finnas kontrollrutiner för temperatur 

och luftfuktighet (om tillämpligt) 

då produkter lagras på företaget. 

16.15fG Inträngande ljus får inte förekomma i 

långtidslager där ljuskänsliga produkter 

förvaras. 

16.16fG husdjur får inte komma i kontakt med 

färska produkter. 

16.17fG Det ska finnas rutiner för att övervaka 

och åtgärda förekomst av skadedjur i 

packeri-, lager och produktionslokal. 

Företaget ska införa dokumenterade rutiner för kontroll 

av temperatur och luftfuktighet för skördade och 

packade produkter som lagras på företaget. 


a) se till att ljus inte tränger in i lokaler där ljuskänsliga 

produkter som t.ex. potatis långtidslagras. 


a) ha vidtagit åtgärder så att husdjur inte kan komma 

i kontakt med färska produkter (oskördade och 

skördade). 

Företaget ska kunna redogöra för vilka rutiner som 

tillämpas. Eventuella betesplatser och fällor ska 

finnas angivna på karta/situationsplan. 

17 Personal och besökare 

Personal och besökare är möjliga spridare av smittoämnen och andra föroreningar och ska därför vara informerade om hur man minimerar 

riskerna för detta i produktionen. 

Uppfylls regeln 


17.1fG Det ska finnas skriftliga hygienrutiner, 

som är kända av alla på företaget och 

som tillämpas av all personal, inkl 

företagsledning. 


a) ha utbildat personal i att undvika fysisk, mikrobiell 

och kemisk kontaminering av produkter 

b) se till att det finns tillgång till utrustning för 

handtvätt som icke-parfymerad tvål, vatten och 

hjälpmedel för handtorkning nära arbetsplatsen 

c) se till att det finns tydliga anslag där anställda 

uppmanas att tvätta händerna innan de återgår 

till arbetet 

d) kunna uppvisa skriftliga belägg, t.ex. signerad mottagning 

av instruktioner, som visar att anställda har 

fått muntliga och skriftliga instruktioner gällande: 

- skyldighet att anmäla ohälsa och andra infektioner 

- personlig hygien och toalettbesök 

- sårvård och handrengöring 

- personligt beteende, t.ex. regler för bruk av tobak, 

spottning etc 

- anvisningar om arbetskläder/skyddskläder 

- anvisade platser för mat och dryck 

- hantering av färska produkter och skördeemballage. 

Alla hygienrutiner/-instruktioner ska vara skrivna på 

ett språk som förstås av de anställda.




17.2fG anställda ska ha tillgång till toalett i 

närheten av sitt arbete. 

17.3fG besökare ska informeras om grundläggande 

regler rörande hygien, 

ordning och säkerhet. 


a) se till att anställda har tillgång till fast eller mobil 

toalettutrustning alternativt rimliga transportmöjligheter 

till toalett. 

Toalettutrustningen ska vara tillverkad av material som 

är lätt att rengöra, försedd med uppsamlingsanordning 

som konstruerats för att förhindra kontaminering i fält 

och som håller god hygienstandard. Toaletten får inte 

ha ingång direkt mot plats där produkthantering sker 

med mindre än att dörren är självstängande. 

Företaget ska kunna uppvisa synbara bevis på att 

hygien- och ordningsregler samt säkerhetsföreskrifter 

även är riktade till besökare och underleverantörer. 

Exempel på bevis är skriftliga instruktioner som är 

synligt anslagna på platser där de kan läsas av besökare. 

31 (44)

tIllval för klIMatcertIfIerIng 

frukt & grönt 

regelverkets oMfattnIng 

reglerna för klimatcertifiering av frukt och grönt omfattar odlingen på företaget. för att kunna bli godkänd 

enligt detta regelverk måste verksamheten ha en kvalitetscertifiering som bas, som ställer grundläggande 

hållbarhetskrav. en sådan kvalitetscertifiering är IP sIgIll frukt & grönt, alltså det regelverk som ni 

hittar tidigare i denna handbok. syftet med detta är att understryka att klimat- och energifrågor är en del 

av arbetet för hållbar utveckling inom livsmedelsproduktionen.


Tillvalsregler för klimatcertifiering 

Tillvalsreglerna gäller tillsammans med IP SIGILL Frukt & Grönt. Reglerna gäller för IP SIGILL-certifierade odlare som marknadsför sig 

som klimatcertifierade. Tillvalsreglerna möjliggör en minskning av den totala klimatpåverkan från produktionen. Kapitel 1-6 är regler 

för frilandsproduktion och kapitel 7 är regler för växthusproduktion. 

1 energianvändning i företaget 

Målet med reglerna är att effektivisera energianvändningen samt ersätta fossil energi med förnybar energi på företaget och därmed 

minska klimatpåverkan. 



1.1K en energikartläggning och en plan ska 

upprättas för hur mängden direkt energi 

som används per producerad enhet kan 

minskas. 


a) kunna uppvisa en daterad kartläggning av anläggningens 

årliga direkta energianvändning. Energianvändningen 

ska vara uppdelad på elenergi, 

dieselolja, eldningsolja, samt ev. andra drivmedel 

och bränslen för företagets verksamhet. Hushållsel 

eller privata transporter ska inte ingå i kartläggningen. 

Energianvändning i inlejda tjänster ska 

inkluderas medan legokörningar i annan verksamhet 

ska räknas bort. Kartläggningen ska kunna 

styrkas med fakturor eller liknande 

b) kunna uppvisa en treårig daterad plan* för hur 

energianvändningen per producerad enhet 

kan effektiviseras 

c) revidera kartläggningen vart femte år. 

d) kunna visa upp en förbättrad effektivitet i energianvändningen 

inom tre år efter inträde i certifieringen. 

Med förbättring avses en minskning 

av energianvändningen per producerad enhet, där 

10 % under treårsperioden efter inträdet är ett 

inriktningsvärde. Undantag från detta kan medges 

om omfattande energiåtgärder genomfördes 

strax innan energikartläggningen utfördes eller 

om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga 

att påverka (till exempel ökat uppvärmnings- eller 

torkbehov på grund av väderleken etc.). 

Planen ska innehålla konkreta förslag till energieffektivisering 

för t.ex. fältarbeten, gödsling, 

dieselanvändning, torkning, transporter och uppvärmning. 

* Planen ska innehålla konkreta förslag till energieffektivisering för t.ex. fältarbeten, gödsling, dieselanvändning, torkning, transporter och uppvärmning. 

33 (44)


34 (44) 



1.2K nyckeltal för använd mängd energi ska 

finnas. 

1.3K Mängden använd fossil energi inom 

företaget ska minskas. 

1.4K den el som används av företaget 

ska till 100 % komma från förnybara 

energikällor, exempelvis miljömärkt el 

eller motsvarande. 

1.5K hänsyn till energieffektivitet vid 

ny- och återinvesteringar, samt vid 

ny- och ombyggnationer ska tas. 

Företaget ska kunna uppvisa följande nyckeltal: 

a) använd mängd direkt energi i relation till 

gårdens areal för växtodlingen (kWh per hektar) 

b) använd mängd energi i relation till mängd 

borttorkat vatten för spannmål och ev. torkat 

foder (kWh per kg borttorkat vatten) 

c) använd mängd energi i relation till antalet djurenheter 

för djurhållningen (kWh per djurenhet) 

d) drivmedelsanvändning i växtodlingen (liter per 

hektar). 

Nyckeltalet ska innehålla den summerade användningen 

av elenergi, dieselolja, eldningsolja, ev. 

andra drivmedel och bränslen för olika verksamheter 

på gården. 


a) göra en kartläggning av möjligheterna att ersätta 

fossila bränslen på företaget med förnybara bränslen. 

I kartläggningen ska visas att man har tagit hänsyn 

till möjliga lösningar för t. ex. fordon, uppvärmning, 

utgödsling, torkning, med mera 

b) kunna uppvisa dokumentation över detta. 


a) åtgärda detta vid nytecknande av elavtal, dock 

senast 1 januari 2013 

b) kunna uppvisa avtal, datum för tecknande och 

varaktighet för avtalet. 


a) kunna uppvisa dokumentation angående val av 

system som visar vilken hänsyn som har tagits till 

energiåtgången för produktens användning/livstid 

i företaget. 

Löpande underhåll av utrustning klassas inte som 

en investering och omfattas därför inte av den här 

regeln.


2 transporter och maskinanvändning inom företaget och vid försäljning av produkter 

Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan från transporter och användning av maskiner inom företaget och vid transport av 

produkter från företaget. 



2.1K en plan för att utbilda samtliga förare 

som regelbundet arbetar inom verksamheten 

i sparsamt körsätt ska finnas. 


a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs senast 

31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta minst en 

hel dags kurs, där individuell och handledarledd 

praktik varvas med teori. 

b) uppdatera utbildningen vart femte år. 

c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan 

d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande av 

transportföretag. 

Då företag anlitas, t.ex. maskinstationer, ska de ha en 

plan att utbilda samtliga förare i sparsamt körsätt. 

3 kväveflöden vid växtodling 

En av de viktigaste klimatåtgärderna inom växtodlingen är att minska mängden lättillgängligt kväve som blir kvar i marken efter 

skörd. Åtgärder för att minska mängden överskottskväve varierar stort mellan gårdar varför få konkreta krav ställs i regelverket 

som styr i denna riktning. Istället finns krav på att producenten optimerar sin gödsling och har ett planerat förbättringsarbete som 

är anpassat till den aktuella gården för att minska överskottskvävet i mark efter skörd. I kommande regelutgåvor och i takt med 

kunskapsutvecklingen inom detta område, kan krav införas på lägre tillförsel av kväve eller andra åtgärder. 



3.1K en kvävebalans ska göras årligen. Företaget ska: 

a) årligen göra en kvävebalans på gårdsnivå och 

kunna uppvisa daterad dokumentation på detta. 

3.2K nyckeltal för hela gårdens kväveutnyttjande 

ska finnas. Nyckeltalen ska 

följas upp över en femårsperiod. 


a) uppvisa dokumentation på förbättringsarbete 

som innebär att man har identifierat åtgärder för 

att minska mängden överskottskväve 

b) redovisa nyckeltalet som ett överskott av kg kväve 

per hektar (tillfört – bortfört) samt som procentuell 

utnyttjandegrad (bortfört/tillfört x100) 

c) sammanställa nyckeltal för den senaste femårsperioden, 

med start vid inträde i certifieringen. 

35 (44)


36 (44) 



3.3K nyckeltal för företagets växtodling 

som reglerar tillförsel av nytt kväve (n) 

per ton skördad produkt ska årligen tas 

fram. Med nytt kväve avses kväve från 

mineralgödsel och/eller kväve fixerat av 

N-fixerande grödor. 

3.4K nyttjandegraden för kväve skiftesvis 

eller på grödnivå ska dokumenteras 

varje år, med förslag till åtgärder för 

att höja nyttjandegraden sett över 

ett treårsperspektiv. 


a) kunna uppvisa daterad dokumentation på nyckeltal 

för nytt kväve för olika grödor uttryckt i kg 

nytt kväve per ton skördad produkt 

b) följa upp nyckeltalet för nytt kväve och ha ett 

planerat förbättringsarbete för effektivare 

användning av nytt N per ton skördeprodukt. 

Uppföljning ska göras minst vart femte år 

c) kunna uppvisa dokumentation av nyckeltalet för 

nytt kväve för varje år den senaste femårsperioden, 

med start vid inträde i certifieringen. 


a) genomföra åtgärderna inom tre år 

b) kunna uppvisa dokumentation på nyttjandegraden 

för kväve skiftesvis eller på grödnivå. 

Nyttjandegraden ska beräknas som bortförseln av 

kväve med skördeprodukter i procent av total 

kvävetillförsel. I beräkningen av kvävetillförsel 

ska inkluderas mineralgödsel, stallgödsel och 

andra organiska gödselmedel, utsäde, kvävedeposition 

och kvävefixering 

c) kunna uppvisa ett daterat åtgärdsförslag. 

3.5K en skiftesvis gödslingsplan ska göras. Företaget ska: 

a) upprätta en årlig gödselplan som ska finnas 

dokumenterad 

b) beräkna gödselgivor utifrån förväntade skördar 

som ligger inom ramen för det som skördats på 

gården under en femårsperiod 

c) ta hänsyn till stallgödselns totala näringsinnehåll, 

förfruktseffekter och gröngödsling/vallar i 

växtföljden.


4 användning av stallgödsel och specialgödselmedel 



4.1K Urin och flytgödsel får inte höstspridas 

till höstsådd spannmål. 

4.2K Myllning av stallgödsel måste ske 

inom fyra timmar vid spridning på 

öppen mark. 

4.3K stallgödsel ska analyseras på innehåll 

av lättillgängligt kväve och totalkväve 

varje år under tre år. 

4.4K torkad stallgödsel får endast användas 

om torkningen görs med 100 procent 

förnybara energikällor, som miljömärkt 

el eller motsvarande. 

4.5K Mineralgödsel som har tillverkats enligt 

en metod med låg klimatpåverkan ska 

väljas.* 


a) kunna uppvisa växtodlingsjournal eller motsvarande 

som visar tidpunkt för gödselspridningen. 


a) kunna uppvisa växtodlingsjournal eller motsvarande 

där spridningsteknik, tidpunkt och metod 

för myllning framgår. 

Undantag medges för djupströgödsel. 


a) låta analysera stallgödsel med avseende på kväveinnehåll. 

Analyser görs varje år under tre år. 

Om analyserna visar stabila värden ska förnyade 

analyser endast göras vid förändringar i foderstat, 

hanteringssystem eller annan väsentlig förändring 

i produktionen 

b) ta proverna under omrörning i samband med 

spridning 

c) kunna uppvisa daterade analyser. 

Undantag från denna regel medges för fastgödsel 

och djupströbädd. Inget undantag medges för 

fjäderfägödsel. 


a) kunna uppvisa intyg från leverantören av torkad 

stallgödsel som visar att gödseln torkats med 

förnybara bränslen eller motsvarande. 

Företaget ska för den certifierade produktionen: 

a) från och med 1 juli 2011 köpa in mineralgödsel 

som inte har orsakat mer utsläpp än 4 kg CO2ekvivalenter 

per kg N. Det mineralgödsel som 

köpts in innan denna tidpunkt omfattas inte av 

denna regel. 

b) från 1 juli 2012 köpa in mineralgödsel som har 

orsakat mer utsläpp än 3,6 kg CO2-ekvivalenter 

per kg N. 

c) kunna uppvisa intyg att dessa kriterier uppfylls och 

en hänvisning till en öppet redovisad beräkningsmodell 

av utsläppen från leverantören. 

5 växtföljd 



5.1K vid en ensidig växtföljd ska avbrottsgrödor, 

som till exempel vall, oljeväxter 

eller baljväxter, ingå i växtföljden. 

* Undantag vid odling av specialgrödor där det inte finns gödselmedel med låga klimatgasutsläpp att tillgå. 


a) se till att en avbrottsgröda odlas minst två år i en 

växtföljd som är sex år eller längre alternativt ett år 

om havre ingår i växtföljden 

b) se till att en avbrottsgröda odlas minst ett år i en 

växtföljd som är fem år eller kortare 

c) uppvisa en växtodlingsplan som visar växtföljden. 

Denna ska sparas i sju år. 

37 (44)


38 (44) 

6 skötsel av vall/gröngödsling 

Med kvävefixerande baljväxter i vallen kan gödselgivan minskas. Vid vallbrott frigörs stora mängder näring och denna bör man 

utnyttja i så stor grad som möjligt för att undvika näringsläckage till yt- och grundvatten och för att ytterligare kunna minska gödselgivorna 

på fälten. 



6.1K I vallar ska baljväxter ingå med minst 10 

viktsprocent av fröblandningen i insådd. 

6.2K vid gödsling av blandvallar ska jordbruksverkets 

riktlinjer för reducerad gödsling 

av blandvallar i relation till klöverandel, 

inkluderat stallgödsel användas. 

6.3K företaget bör kunna visa att hänsyn 

tagits till att stora mängder näring 

frigörs i marken vid vallbrott, särskilt 

vid tidpunkter då grödan inte kan ta 

upp näringen. 


a) kunna uppvisa dokumentation i form av leveranssedel 

eller motsvarande av vallfröblandningar som 

visar andelen baljväxter i fröblandningen alt. 

okulär besiktning i fält under odlingssäsong om 

vallen innehåller hög andel baljväxter 

b) kunna uppvisa recept för blandningsmängder vid 

användande av egen vallfröblandning. 


a) kunna uppvisa notering i växtodlingsplan eller 

liknande vilken klöverandel som skiftet hade vid 

gödslingstillfället 

b) kunna uppvisa gödslingsplan som visar reducerad 

gödsling av blandvallar enligt Jordbruksverkets 

riktlinjer för gödsling. 

Inga krav på tidpunkt eller metod för brytning av 

vall/gröngödsling finns eftersom val av effektiva 

åtgärder varierar inom landet och mellan gårdar. 

7 växthusproduktion 

Följande regler gäller för klimatcertifiering av växthusproduktion. Målet med reglerna är att effektivisera energianvändningen samt 

ersätta fossil energi med förnybar energi på gårdsnivå och därmed minska klimatpåverkan. 



7.1vK en energikartläggning över energianvändningen 

ska göras. 

kartläggningen ska göras vid inträde 

i certifieringen. 


a) kunna visa upp en energikartläggning över energianvändningen 

för uppvärmning, belysning, kylrum 

och koldioxidproduktion samt ev. övrig användning 

av el 

b) dela upp energianvändningen i förnybar och icke 

förnybar energi 

c) revidera kartläggningen vart femte år.




7.2vK I energikartläggningen bör även den 

indirekta energianvändningen ingå. 


a) inkludera den indirekta energianvändningen i form 

av insatsvaror som till exempel inköpta gödselmedel 

och odlingssubstrat. Indirekt energianvändning 

inkluderar bland annat energi som används 

vid produktion av gödselmedel och kan inom vissa 

verksamheter vara betydande. 

7.3vK Nyckeltal för använd energi ska finnas. Företaget ska: 

a) ta fram nyckeltal för mängd använd energi i relation 

till producerad mängd gröda och per kvadratmeter 

produktionsyta. För krukväxter används 

enbart nyckeltalet i relation till yta, inte till producerad 

mängd 

b) kunna uppvisa daterad dokumentation över 

nyckeltal. 

7.4vK en plan ska upprättas över hur energianvändningen 

kan effektiviseras. 

Täljare: kWh tillförd elenergi samt kWh bränslen, 

omräknade enligt tabell 5 i anvisning. Nämnare: 

Mängd gröda, t. ex. ton gurka eller antal krukor, 

samt m 2 växthusyta i produktion. 


a) baserat på energikartläggningen upprätta en 

treårig plan över hur energianvändningen per 

producerad enhet kan effektiviseras 

b) kunna uppvisa en förbättrad effektivitet i energianvändningen 

inom tre år efter inträde i certifieringen. 

Med förbättring avses en minskning av energianvändningen 

per producerad enhet, där 10 % 

under treårsperioden efter inträdet är ett inriktningsvärde. 

Undantag från detta kan medges 

om omfattande energiåtgärder genomfördes 

strax innan energikartläggningen utfördes eller 

om yttre faktorer inträffat, som inte varit möjliga 

att påverka (till exempel ökat uppvärmningseller 

torkbehov på grund av väderleken etc.). 

Planen ska innehålla konkreta förslag till energieffektivisering 

för t.ex. fältarbeten, gödsling, 

dieselanvändning, torkning, transporter och 

uppvärmning. 

39 (44)


40 (44) 



7.5vK användningen av icke förnybar energi 

ska minskas. 

7.6vK vid nyttjande av uppvärmda växthus 

ska energiväv eller plastfolie användas 

när odling sker under perioden 

15 oktober till 1 april. 

7.7vK en plan för att utbilda samtliga förare 

som regelbundet arbetar inom verksamheten 

i sparsamt körsätt ska finnas. 


a) uppfylla en av följande regler: 

– energianvändning sammantaget för uppvärmning, 

belysning, kylrum samt tillverkning av 

koldioxid ska till minst 80 procent utgöras av 

förnybara energikällor på årsbasis, exempelvis 

miljömärkt el, biobränslen eller motsvarande 

– fossil energi får uppgå till högst 2,5 kilowatttimme 

per kvadratmeter och odlingsvecka i 

genomsnitt under kulturtiden 

b) kunna uppvisa: 

– omräkning av tillförd energi till kWh, samt uträkning 

av hur stor andel som är förnybar, t.ex. 

biobränslen, förnybar el, spillvärme 

– dokumentation som visar användningen av kWh 

energi för anläggningens processer uppdelat på 

odlingsveckor. 


a) använda energiväv eller plastfolie för att uppfylla 

regeln. Detta gäller inte om du har dubbelmaterialhus. 


a) kunna uppvisa intyg från genomgången kurs 

senast 31 dec 2012. Utbildningen ska omfatta 

minst en hel dags kurs, där individuell och 

handledarledd praktik varvas med teori. 

b) uppdatera utbildningen vart femte år. 

c) kunna uppvisa en daterad utbildningsplan 

d) kunna uppvisa kravspecifikation vid anlitande 

av transportföretag. 

Då företag anlitas, t.ex. maskinsstationer, ska de 

ha en plan att utbilda samtliga förare i sparsamt 

körsätt.


I Allmänna villkor finns regler om hela certifieringssystemet 

I IP Allmänna villkor 2011-1 beskrivs i detalj vilka krav som 

ställs på företag som ska certifieras, hur revision ska genomföras 

och vilken kompetens certifieringsorganen ska ha. Dokumentet 

kan laddas ner från www.svensktsigill.se eller beställas från Sigill 

Kvalitetssystem. Här följer en sammanfattning. 

olika typer av revisioner 

För att kontrollera att produktionsreglerna uppfylls sker regelbundna 

revisioner: 

Egenrevision genomförs varje år. Det innebär att företaget går 

igenom checklistan med IP SIGILL-reglerna och Miljöhusesyn. 

Eventuella avvikelser ska noteras i en åtgärdsplan, och åtgärdas 

så fort som möjligt. 

Revision på plats sker minst vartannat år. Då kommer en revisor 

från certifieringsorganet ut till företaget och går igenom dokumentationen 

och inspekterar produktionen. Alla produktionsregler 

kontrolleras och eventuella avvikelser noteras. 

Stickprovsrevisioner genomförs varje år på 5 % slumpmässigt 

utvalda företag för att kontrollera att reglerna följs även under 

mellanåret. 

Extrarevisioner kan genomföras om certifieringsorganet har 

anledning att misstänka att kraven för certifiering inte uppfylls. 

resultat av revisionen 

Efter revisionen på plats skriver revisorn ett revisionsprotokoll 

med eventuella avvikelser tillsammans med uppgift om vad som 

ska åtgärdas. Både företaget och revisorn skriver under. Därefter 

ska avvikelserna åtgärdas inom 28 dagar (3 månader vid inträdesrevision). 

godkänd revision (nytt från 2011, gäller alla 

utom mjölkproducenter) 

För att revisionen ska bli godkänd ska alla avvikelser vara åtgärdade. 

I vissa specialfall kan certifieringsorganet godkänna en revision 

trots att det finns avvikelser kvar. Då krävs en godkänd åtgärdsplan 

som tydligt beskriver hur det ska gå till, och någon form av 

bevis på att det kommer att ske, till exempel en beställning från 

en hantverkare. 

OBS! För mjölkproducenter gäller de gamla reglerna för godkänd 

revision. 

• Att alla kritiska punkter är uppfyllda. 

• Att minst 90 % av övriga punkter är uppfyllda. 

ej godkänd revision 

Om avvikelserna inte åtgärdats i tid kan certifieringsorganet besluta 

om att stänga av företaget tills åtgärderna är genomförda. 

Avstängning kan gälla hela företaget eller en del av verksamheten. 

Om avvikelserna ändå inte åtgärdas riskerar företaget att bli uteslutet. 

Uteslutning kan också ske vid upprepad avvikelse på en 

kritisk punkt eller om avvikelsen är så allvarlig att det riskerar att 

allvarligt skada IP SIGILLs trovärdighet. Exempel på sådana av- 

vikelser är användning av otillåtna bekämpningsmedel, användning 

av GMO eller vanvård av djur. 

Vid avstängning och uteslutning får företaget inte uppge att råvaror 

och produkter är certifierade enligt IP SIGILL. Råvaror och 

produkter som producerats före, eller under tiden för avstängning 

eller uteslutning är inte godkända. 

Certifikat 

Som ett bevis på att reglerna i IP SIGILL uppfylls utfärdas ett 

certifikat (eller ett intyg om företaget ingår i en gruppcertifiering). 

Det är giltigt i 24 månader under förutsättning att alla åtaganden 

uppfylls och under förutsättning att verksamheten inte förändras i 

någon större omfattning. Om det finns några särskilda villkor för 

certifieringen anges de på certifikatet. 

reklamationer och överklagan av beslut 

Eventuella klagomål på revisionens genomförande: bokning, 

bemötande, bedömningar etc., ska lämnas direkt till certifieringsorganet. 

De är skyldiga att ha rutiner för att hantera klagomål, 

bland annat ska de hålla en opartisk certifieringskommitté. 

utträde 

Utträde ur systemet sker på egen begäran till certifieringsorganet 

(eller till huvudman för gruppcertifieringen). Råvaror eller produkter 

som produceras efter datum för utträde är inte godkända. 

kunniga revisorer 

Certifieringsorganen ska ha revisionsledare som leder revisionsarbetet 

och revisorer som genomför revisioner ute hos företagen. 

Detaljerade krav ställs på kompetens hos revisorerna. De 

ska ha både teoretisk och praktisk kunskap om de verksamheter 

de reviderar. För att bedömningarna ska bli så lika som möjligt 

mellan olika revisorer och olika certifieringsorgan genomförs 

regelbundet kalibreringar. 

sekretess 

Certifieringsorganen är skyldiga att lämna ut uppgifter om att 

ett företag är certifierat. Däremot måste information om verksamheten 

hos certifierade företag behandlas konfidentiellt. Om 

företaget vill byta certifieringsorgan övergår dock alla uppgifter 

om företaget till det nya certifieringsorganet. Swedac som är 

den myndighet som övervakar certifieringsorganens arbete får 

också tillgång till uppgifter om anslutna företag. Sekretess gäller 

även för Swedac. 

Överflyttning av ansvaret för certifiering 

Överflyttning och erkännande av befintliga certifikat innebär 

överflyttning av ansvaret för certifieringen från ett certifieringsorgan 

till ett annat. Det nya ”accepterande” certifieringsorganet 

ska utvärdera certifieringen och försäkra sig om att inga hinder 

för fortsatt certifiering finns. Utvärderingen ska ske genom att 

den sökande bekräftar att certifieringsvillkoren uppfylls genom 

dokumentation. Certifieringsorganet gör i de flesta fall också ett 

besök hos det sökande företaget. 

utgåva av nya regler 

Sigill Kvalitetssystem meddelar när nya regler har publicerats, 

antingen på hemsidan eller genom utskick. Samtidigt meddelas 

också datum då de nya reglerna börjar gälla. 

41 (44)

AntecKnInGAr 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________

AntecKnInGAr 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________ 

______________________________________________________________________________________________________


44 (44) 

Sigill Kvalitetssystem AB | 105 33 stockholm | tel 08-787 59 50 | fax 08-787 53 21 | www.svensktsigill.se

IP Sigill Frukt & Grönt 2013:1 - Svenskt Sigill

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?