Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsupp- drag om ...

1 (3) 

Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 

Miljökontoret 2013-05-23 Dnr KS 2013-321 

Anneli Hammarström 

Bygg- och miljönämnden 

Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag 

om översyn av producentansvaret för produkter som 

innehåller radioaktiva ämnen, yttrande till Miljödepartementet 

MILJÖKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 

Förslag till Bygg- och miljönämndens beslut: 

1. Miljökontorets förslag till yttrande tillstyrks. 

Förslag till Kommunstyrelsens beslut: 

1. Yttrande avges enligt Miljökontorets förslag. 

SAMMANFATTNING 

Producentansvaret regleras i två olika författningar. Förordning (2005:209) om producentansvar 

för elektrisk och elektroniska produkter (WEEE- förordningen) och 

förordning (2009:193) för producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa 

strålkällor (RP-förordningen). I strålskyddslagens (1988:220) 13§ regleras redan 

ansvaret för innehavare av strålkälla att säkerställa omhändertagandet av det radioaktiva 

avfallet. 

I en översyn har Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterat svårigheter i att praktiskt 

tillämpa RP-förordningen och bedömer att den bör tas bort. Det radioaktiva avfallet 

bör istället regleras med stöd av strålskyddslagen. Tillsammans med förändringar i 

tillhörande förordning och utveckling av föreskrifter kommer förslaget innebära en 

tydligare reglering av omhändertagandet av strålkällor samt förenklade regler för 

berörda företag. 

Miljökontoret ställer sig positiv till förslaget som innebär att regelverket kring omhändertagande 

av produkter innehållande radioaktiva ämnen förtydligas och förenklas 

utan att avkall görs på säkerheten ur strålskyddssynpunkt. 

_____ 

Beslutsunderlag: 

I:\MoS\Namnder\Byggochmiljonamnd\Handlingar 2013\06 Juni\Strålsäkerhetsmyndigheten remiss

BAKGRUND 

Sedan 2007 gäller producentansvar för alla produkter som innehåller radioaktiva 

ämnen. Producentansvar innebär ett ansvar för det fysiska omhändertagandet av avfallet 

som produkterna genererar och även ett ekonomiskt ansvar att säkra medel för 

att finansiera detta. Producentansvaret regleras i två författningar. 

Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter 

som innehåller strålkälla (WEEE- förordningen) och förordning (2009:193) för 

producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (RPförordningen). 

Herrelösa strålkällor är strålkällor som hamnat utanför myndighetens 

kontroll och saknar innehavare till exempel på grund av överlåtelse, stöld eller flytt. I 

strålskyddslagens (1988:220) 13§ regleras också ansvaret för innehavare av strålkälla 

att säkerställa omhändertagandet av det radioaktiva avfallet. 

WEEE- förordningen syftar till att förebygga uppkomst av elektronikavfall och att så 

långt det är möjligt återanvända och återvinna det avfall som ändå uppkommer från t. 

ex brandvarnare och rökdetektorer. Syftet med RP-förordningen är att producenter 

ska se till att övriga produkter som innehåller radioaktiva ämnen och herrelösa strålkällor 

som blir radioaktivt avfall tas omhand och hanteras på ett säkert sätt. Detta kan 

till exempel vara starka strålkällor (HASS) och kalibreringsstrålkällor. 

Produkterna som omfattas av RP-förordningen är av olika karaktär med avseende på 

nuklidinnehåll, användningsområde och form. De kan även ha en användningstid på 

upp till 30 år. Att utan ersättning omhänderta avfallet blir svårt för producenterna 

eftersom det inte går att förutse kostnaderna för omhändertagandet. Detta har i praktiken 

inneburit att förordningen tillämpats i liten omfattning . Dessa brister tillsammans 

med bestämmelserna i den befintliga strålskyddslagen talar för Strålskyddsmyndighetens 

förslag om att RP-förordningen bör tas bort. 

KOMMUNALA MÅL 

Förslaget är förenligt med målen i kommunens avfallsplan i renhållningsordning 

antagen av Kommunfullmäktige i januari 2006. Där framgår bl. a att allt farligt avfall 

skall sorteras ut och styras till rätt slutbehandling. 

Ändring av lokala föreskrifter för 

ÅTGÄRDSFÖRSLAG 

Miljökontoret ställer sig positiv till förslaget som innebär att regelverket kring omhändertagande 

av produkter innehållande radioaktiva ämnen förtydligas och förenklas 

i redan befintlig strålskyddslag med tillhörande förordningar och föreskrifter, utan 

att avkall görs på säkerheten ur strålskyddssynpunkt. Kommunstyrelsen föreslås tillstyrka 

förslaget.

SAMRÅD 

Samråd har skett med Juridikgruppen, som inte har något att erinra mot förslaget. 

MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

Anna Bertilson 

KOMMUNLEDNINGSKONTORET 

Peder Brandt 

Beslutet skickas till:

1 (1) 

Kommunstyrelsen 2013-06-18 Dnr KS 2013-321 

Miljödepartementet 

103 33 Stockholm 

Remiss angående Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning 

av regeringsuppdrag om översyn av producentansvaret för 

produkter som innehåller radioaktiva ämnen 

Linköpings kommun ställer sig positiv till förslaget att förtydliga och förenkla 

omhändertagandet av produkter innehållande radioaktiva ämnen i befintlig 

strålskyddslag med tillhörande förordningar och föreskrifter då förslaget ej synes 

innebära några risker ur strålskyddssynpunkt. 

För Linköpings kommun 

Paul Lindvall 

Kommunstyrelsens ordförande

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 

2013-05-24 

Kommunledningskontoret Dnr VN 2013-9 

Sven Lundberg Dnr KS 2013-414 

Valnämnden 

E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24), yttrande till 

Justitiedepartementet 

KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 

Förslag till Valnämndens beslut: 

1. Kommunstyrelsen föreslås avge yttrande enligt valnämndens förslag. 


1. Yttrande avges enligt valnämndens förslag. 


Justitiedepartementet har gett kommunen tillfälle att yttra sig över 2011 års 

vallagskommittés slutbetänkande "E-röstning och andra valfrågor" (SOU 2013:24). 

Kommittén föreslår bland annat att försök med e-röstning via internet ska 

genomföras vid valen 2018. 

Kommunledningskontoret anser att utredningens förslag är i huvudsak positiva. 

Några oklarheter och svårigheter påpekas dock i förslag till yttrande. 

_____ 


SOU2013:24 

Tjänsteskrivelse med beslutsförslag 

Förslag till yttrande

BAKGRUND 


vallagskommittés slutbetänkande "E-röstning och andra valfrågor" (SOU 2013:24). 

Kommittén föreslår bland annat att försök med e-röstning via internet ska 

genomföras vid valen 2018. 

E-röstning 

Enligt kommittén bör en utredning så snart som möjligt tillsättas med uppdrag att 

närmare överväga förutsättningarna för att införa ett e-röstningssystem som ett 

komplement till det nuvarande valsystemet och, om man bedömer att krav på 

säkerhet med mera kan uppfyllas, redovisa de rättsliga, tekniska och administrativa 

förutsättningar som ska gälla för en försöksverksamhet. Inriktningen bör vara att 

försök med e-röstning ska genomföras vid de allmänna valen 2018. Försöket bör 

avse samtliga tre val och genomföras i ett representativt urval av kommuner. 

Val- och röstningslokaler 

Enligt kommittén är det är ett naturligt krav på de lokaler som används att de av 

väljarna uppfattas som värdemässigt neutrala. Röstmottagningen bör därför inte äga 

rum i t.ex. lokaler som har anknytning till religiösa eller politiska sammanslutningar 

eller liknande och inte heller i lokaler med anknytning till visst företag. Detta bör 

komma till tydligt uttryck i vallagen. 

2 (6) 

Kommunerna måste lägga sig vinn om att röstningslokalerna ges en klar avgränsning 

i förhållande till omgivande verksamheter, så att bestämmelserna i 8 kap. 4 § 

vallagen, som gäller väljarens skydd på ett röstmottagningsställe och röstmottagarnas 

befogenheter att upprätthålla ordningen, ska kunna tillämpas. Det angivna kravet bör 

också klart framgå av vallagen. 

Öppettider för förtidsröstningen 

Vallagens bestämmelser kompletteras med en minimiregel av innebörd att minst en 

röstningslokal i varje kommun måste vara öppen för röstmottagning varje dag under 

den tid röstmottagning får ske och fram till kl. 20.00 valdagen. 

Bemanning 

Vallagens bestämmelser kompletteras med en bestämmelse om att minst två 

röstmottagare ska vara närvarande vid förtidsröstmottagning. 

Rekrytering och utbildning av valnämnder och röstmottagare 

Kommittén föreslår inte några formella regler av jävskaraktär när det gäller 

röstmottagarna. En gräns som kommittén tycker är befogad är att en person som 

kandiderar på lista inte ska fungera som röstmottagare. 

Kommittén föreslår att bara den som har genomgått erforderlig utbildning för 

röstmottagare ska få förordnas som röstmottagare. Den lagstadgade skyldigheten att 

ta emot ett uppdrag som röstmottagare upphävs. 

Ansvaret för utbildning 

Länsstyrelsen ges ansvaret för utbildningen av valnämnderna i länet.

Valnämnderna ansvarar, som hittills, för utbildningen av röstmottagare. 

Valmyndigheten ska utveckla och tillhandahålla erforderligt utbildningsmaterial för 

länsstyrelser och valnämnder. 

Hantering av förtidsröster 

En uttrycklig bestämmelse om att mottagen valmateriel (som härrör från 

förtidsröstningen), i avvaktan på rösträkningen, ska förvaras avskilt och på ett säkert 

sätt bör införas i vallagen. 

3 (6) 

Valnämndens preliminära rösträkning (onsdagsräkningen) 

Om det är nödvändigt för att med betryggande säkerhet klara av den preliminära 

rösträkningen får valnämnderna fortsätta den rösträkning som enligt nuvarande regler 

ska ske på onsdagen efter valet under ytterligare en dag. Fortsätter sammanträdet på 

torsdagen efter valdagen ska de val som räknats färdigt under onsdagen redovisas 

särskilt till länsstyrelsen. 

Förtidsröstning vid omval 

I de kommuner som omvalet gäller ska det finnas röstningslokaler som i fråga om 

öppethållande, tillgänglighet och lokalisering ger väljarna goda möjligheter att rösta. 

I kommuner utanför omvalsområdet ska det finnas minst en röstningslokal som under 

hela förtidsröstningsperioden ger väljarna möjligheter att rösta. Senast en vecka efter 

beslutet om omval ska kommunerna utanför omvalsområdet meddela 

Valmyndigheten var och när förtidsröstning inom kommunen kan ske. 

Tillgängligheten till vallokaler och röstningslokaler 

för förtidsröstning 

Den nuvarande möjligheten för en kommun att, efter dispens, använda en lokal för 

röstmottagning som inte uppfyller kraven på tillgänglighet, tas bort. 

Möjligheten att i vissa fall kunna avge en röst utanför en vallokal ska gälla vid all 

röstmottagning, alltså även vid röstmottagning i röstningslokal under 

förtidsröstningen. 

Biträde åt väljaren vid röstning 

En bestämmelse införs i vallagen som klargör att väljare, som inte själva kan göra i 

ordning sina röster, får anlita inte bara röstmottagarna utan även en enskild person 

som hjälper dem vid röstningen. För att stärka skyddet för valhemligheten i dessa fall 

införs en uttrycklig tystnadsplikt för enskild som hjälper en väljare att rösta. 

Budröstning och ambulerande röstmottagning 

Den nuvarande möjligheten att rösta med hjälp av anhöriga och vårdare som bud 

behålls. 

Väljare som på grund av sjukdom, funktionshinder eller ålder inte kan ta sig till sin 

vallokal eller en röstningslokal för förtidsröstning ska på begäran få lämna sina röster 

i bostaden till särskilt förordnade röstmottagare, två s.k. ambulerande röstmottagare. 

Av kommunerna förordnade bud ersätts med de av kommunerna förordnade 

röstmottagarna.

4 (6) 

Förfarandet vid budröstning 

Vittne och bud ska inte längre ange sina adresser på ytterkuvertet för budröst. 

Väljare som röstar genom bud ska, utöver vad som nu gäller, även intyga att han eller 

hon för varje val han eller hon deltar i själv har lagt en valsedel i ett valkuvert. 

Vissa EU-medborgares rösträtt och valbarhet i kommunala val och val till 

Europaparlamentet 

Bestämmelserna om rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige 

i 4 kap. 2 § kommunallagen utvidgas till att omfatta även unionsmedborgare som 

senast på valdagen fyller 18 år och är bosatta i kommunen men som inte är 

folkbokförda där. Detta innebär att dessa personer inte bara kan rösta och är valbara i 

val till kommunfullmäktige utan också i val till landstingsfullmäktige och i val till 

Europaparlamentet. 

Ökade möjligheter att lämna särskild personröst 

I stället för att som nu anses som obefintlig ska en tillskriven kandidat för ett parti, 

som registrerat partibeteckning och anmält kandidater, beaktas vid 

sammanräkningen, under förutsättning att det är fråga om en kandidat som partiet har 

anmält. Väljaren ska då anses ha lämnat en personröst för den kandidaten. 

Om flera namn skrivs till får den första kandidaten väljarens personröst, om det är 

fråga om en kandidat som partiet har anmält. Övriga tillskrivna kandidater betraktas, 

liksom enligt gällande lag, som obefintliga. 

Ikraftträdande och genomförande 

Kommittén förordar att de framlagda förslagen ska kunna tillämpas 

första gången vid de allmänna valen 2014. 

KOMMUNALA MÅL 

Ur Strategisk plan 2011-2014: 

Linköpingsborna ska känna att de har möjlighet att påverka de kommunala besluten 

och bli sedda utifrån hela sin livssituation i kontakter med kommunen. 

Ur valnämndens egna mål: 

Alla röstberättigade i Linköping ska ha möjlighet att rösta i allmänna val och 

folkomröstningar. 

De allmänna valen ska genomföras med högre valdeltagande än förra gången. 


I huvudsak är utredningens förslag positiva. Men följande synpunkter kan framföras: 

Värdemässigt neutrala lokaler: 

Kommunen har vid senaste valet utnyttjat tio församlingshem eller liknande för 

röstmottagning och som vallokaler, framförallt på landsbygden. Det kommer i många 

fall att bli svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta andra lämpliga lokaler. Om 

förslaget genomförs kommer det att innebära att många väljare kommer att få 

betydligt längre avstånd till sin vallokal.

5 (6) 

Bemanning 

Om minst två röstmottagare alltid ska vara närvarande vid förtidsröstmottagning 

innebär det i princip en fördubbling av hittillsvarande bemanning. Valnämnden har 

inte sett det som ekonomiskt försvarbart att ha två röstmottagare den tid då det är 

liten efterfrågan, för att ta emot ganska få röster. Vissa dagar har det på några platser 

tagits emot färre än tio röster. Men om staten täcker kostnaderna så kommer 

kommunen att ha dubblerad personal även där. 

Utbildning av valnämnder och röstmottagare: 

Utbildade röstmottagare är naturligtvis önskvärt. I den mån utbildningskraven nu 

utökas kommer det att innebära ökade kostnader. 

Förtidsröstning vid omval: 

Utredningen anger inte några kriterier för vilka kommuner, utanför omvalsområdet, 

som ska anordna förtidsröstningslokal. Men i Stadshuset kan det alltid ordnas 

röstmottagning med kort varsel. 

RESURSBEHOV 

Om valnämnden tvingas hyra kommersiella lokaler för röstmottagning på 

landsbygden kommer lokalkostnaderna att öka, men det är mycket svårt att beräkna 

hur mycket. 

För dubblerad bemanning för förtidsröstningen innebär det ökade kostnader med 

omkring 400 000 kronor. 

För utbildning av samtliga röstmottagare vid ett val beräknas valnämndens kostnader 

öka med ca 330 000 kronor. 

Kostnaderna för den ordinarie förtidsröstningen, liksom för förtidsröstningslokaler 

vid omval i annat omvalsområde, har hittills ersatts av staten. 

FINANSIERING 

Vallagskommittén föreslår att staten finansierar förändringarna genom att ta i 

anspråk det reformutrymme som anges under de kommande åren. 

SAMRÅD 

Samråd har skett med stadsjuristen, som inte har några invändningar mot 

beslutsförslaget. 

MBL 

Ej påkallat.

LÄNKAR 

Hela utredningen: http://www.regeringen.se/sb/d/16874/a/214878 


Peder Brandt Susanne Aman 

Beslutet skickas till: 


6 (6)

YTTRANDE 1 (1) 

2013-06- 

Kommunstyrelsen Dnr VN 2013-9 


E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24) 


vallagskommittés slutbetänkande. 

Kommunen ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag. 

Några oklarheter och svårigheter bör dock påpekas: 

Värdemässigt neutrala lokaler: 

Kommunen har vid senaste valet utnyttjat tio församlingshem eller liknande för 

röstmottagning och som vallokaler, framförallt på landsbygden. Det kommer i många 

fall att bli svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta andra lämpliga lokaler. 

Om förslaget genomförs kommer det att innebära att många väljare kommer att få 

betydligt längre avstånd till sin vallokal. 

Kostnadsökningen för att hyra kommersiella lokaler går inte att beräkna. 

Bemanning: 

Om minst två röstmottagare alltid ska vara närvarande vid förtidsröstmottagning 

innebär det i princip en fördubbling av hittillsvarande bemanning. Kommunen har 

inte sett det som ekonomiskt försvarbart att ha två röstmottagare den tid då det är 

liten efterfrågan, för att ta emot ganska få röster. Vissa dagar har det på några platser 

tagits emot färre än tio röster. Men om staten täcker kostnaderna så kommer 

kommunen att ha dubblerad personal även där. 

Utbildning av valnämnder och röstmottagare: 

Utbildade röstmottagare är naturligtvis önskvärt. I den mån utbildningskraven nu 

utökas kommer det att innebära ökade kostnader. 

Förtidsröstning vid omval: 

Utredningen anger inte några kriterier för vilka kommuner utanför omvalsområdet 

som ska hålla med förtidsröstningslokal. Gäller det då samtliga kommuner? 

Senast en vecka efter beslutet innebär kort framförhållning, men i Stadshuset kan det 

alltid ordnas röstmottagning med kort varsel. 

KOMMUNSTYRELSEN 

Paul Lindvall 

Kommunstyrelsens ordförande

1 (2) 

Kommunledningskontoret 2013-06-11 Dnr KS 2013-449 

Säkerhetschefen 

Kommunstyrelsen 

Förslag till vägledning för identifiering av samhällsviktig 

verksamhet och konsekvensbedömning 

Yttrande till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 

1. Yttrande avges enligt kommunledningskontorets förslag. 


Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som ett deluppdrag inom 

ramen för Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet tagit fram en vägledning 

för identifiering av samhällsviktig verksamhet och konsekvensbedömning. 

Linköpings kommun har inbjudits att lämna synpunkter på förslaget. Av förslag till 

yttrande framgår att vägledningens viktigaste bidrag är att den beskriver en arbetsprocess 

för att bedöma konsekvenserna av bortfall i samhällsviktiga funktioner, vilket 

är en viktig del i kontinuitetsplaneringen. Däremot ger den inget ytterligare stöd i 

arbetet med att identifiera samhällsviktiga verksamheter inom kommunens geografiska 

område, vilket genomförs inom ramen för kommunens risk- och sårbarhetsanalys. 

_____

BAKGRUND 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har som ett deluppdrag inom 

ramen för Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet tagit fram en vägledning 

för identifiering av samhällsviktig verksamhet och konsekvensbedömning 

Vägledningen har testats på studenter vid Mittuniversitetet, Länsstyrelsen Värmland, 

Landstinget i Värmland, Karlstad kommun, Arvika kommun samt Filipstads kommun. 

Säkerhet och Juridik har under flera år arbetet med frågor som ligger till grund för de 

modeller och metoder som MSB redovisar i förslaget. 

Framtagandet av en vägledning inom detta sakområde är till hjälp för kommunerna i 

deras arbete med samhällsviktig verksamhet. 


Yttrande avges enligt kommunledningskontorets förslag. 


Peder Brandt 

Susanne Aman 

Beslutet skickas till:

1 (2) 

Kommunstyrelsen 2013-xx-xx Dnr KS 2013-449 

Myndigheten för 

samhällsskydd och beredskap 

651 81 KARLSTAD 

Yttrande över förslag till vägledning för identifiering av 

samhällsviktig verksamhet och konsekvensbedömning – 

(MSB Dnr 2012-2627) 

Linköpings kommun har inbjudits att lämna synpunkter på förslag avseende 

vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och 

konsekvensbedömning. 

Linköpings kommun menar att vägledningens viktigaste bidrag är att den beskriver 

en arbetsprocess för att bedöma konsekvenserna av bortfall i samhällsviktiga 

funktioner, vilket är en viktig del i kontinuitetsplaneringen. Däremot ger den inget 

ytterligare stöd i arbetet med att identifiera samhällsviktiga verksamheter inom 

kommunens geografiska område, vilket genomförs inom ramen för kommunens risk- 

och sårbarhetsanalys. 

Kontinuitetsplanering för samhällviktiga funktioner berör många olika verksamheter, 

såväl kommunala som enskilda. Därför är det positivt att vägledningen har en bred 

målgrupp och uttryckligen säger att ”såväl enkelhet som tydlighet eftersträvats vid 

framtagandet av metoden”. Däremot anser Linköpings kommun att genomförandet 

av detta brister på några punkter: 

• I avsnittet Definitioner och begrepp är definitionen av samhällsviktig 

verksamhet svår att förstå i och med att begreppet funktion definieras med 

hjälp av begreppet funktionalitet som inte förklaras närmare. Definitionen av 

kritisk infrastruktur definieras med begreppet fysisk struktur som inte 

definieras. Vidare är definitionen av tolerabel avbrottstid svårtolkad eftersom 

den inte anger vad som drabbas av avbrott. 

• I avsnittet Metod för identifiering av samhällsviktig verksamhet är den 

inledande tabellen otydlig i och med att Elektroniska kommunikationer 

förekommer både som sektor och som samhällsviktig funktion. Det är heller 

inte tydligt om en funktion alltid hör till endast en sektor i och med att 

funktionen Radio förekommer i två sektorer.

• Exemplet följer inte den definierade metoden. Punkt 3 i Avsnitt 3.1 anger att 

tolerabla avbrottstider för beroenden ska analyseras för de identifierade 

samhällsviktiga verksamheter som har en tolerabel avbrottstid som är kortare 

än 3 timmar. I bilaga 2 identifieras sådana verksamheter tillsammans med 

verksamheter som har en längre tolerabel avbrottstid. Men i den fortsatta 

analysen i bilaga 3 redovisas även verksamheter med tolerabel avbrottstid 

som är längre än 3 timmar (Förskolan P, Skolan A). Dessutom redovisas 

verksamheter som inte redovisas i bilaga 2. Sammantaget ger exemplet inte 

en tydlig bild av hur metoden är tänkt att användas. 

Sammanfattning 

Det är positivt att Vägledningen har en bred målgrupp och uttryckligen säger att 

”såväl enkelhet som tydlighet eftersträvas vid framtagandet av metoden”. För att 

åstadkomma detta resultat, så att vägledningen blir det stöd som eftersträvas, 

bedömer Linköpings kommun att, MSB ånyo ser över förslaget. 


Paul Lindvall 

Kommunstyrelsens ordförande 

2

TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 

2013-05-29 

UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2013-263 

Elisabeth Stärner KS 2013-386 

Barn- och ungdomsnämnden 

Tid för undervisning – lärares arbete med skriftliga 

individuella utvecklingsplaner (DS 2013:23) – Yttrande till 

Utbildningsdepartementet 

UTBILDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT 

Förslag till Barn- och ungdomsnämndens beslut 

1. Utbildningskontorets förslag till yttrande tillstyrks. 


1. Yttrande avges enligt det av Utbildningskontoret upprättade förslaget. 


Denna departementspromemoria, som rör skriftliga individuella utvecklingsplaner, är 

en delredovisning av uppdraget att se hur lärares administrativa arbete kan minskas 

och förenklas, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och 

behov av stöd säkerställs. I denna promemoria föreslås att skriftliga individuella 

utvecklingsplaner i årskurs 1-5 (1-6 för specialskolan) upprättas en gång per läsår, i 

samband med ett av utvecklingssamtalen, i stället för varje termin. Dessutom föreslås 

att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i 

grundskolan och i årskurs 6 i sameskolan samt i grundsärskolans årskurser 6-9 och i 

specialskolans årskurser 7-10 i de ämnen där betyg sätts. 

Utbildningskontoret föreslår att följande yttrande lämnas till 

Utbildningsdepartementet: 

Det digra bakgrundsmaterial som utgör underlag till de slutsatser som dras är 

synnerligen väl underbyggt och ger en tydlig bild av det dagliga arbetet på skolorna, 

men det är först då samtliga arbetsuppgifter för lärare blir synliga som den samlade 

bilden framträder av hur lärarnas arbetssituation ser ut. Det är då ytterst väsentligt att 

tillräcklig tid finns för undervisningen. Linköpings kommun ställer sig positiv till 

intentionen i denna promemoria och delar de slutsatser som dras i promemorian. 

De reformer som under senare år har genomförts inom skolan har inneburit att lärares 

arbetsuppgifter utvidgats och kraven på dokumentation i olika sammanhang har ökat 

kraftigt.

Exempelvis rör det skriftliga individuella utvecklingsplaner. För att formulera sig på 

ett för elever och vårdnadshavare begripligt och korrekt sätt, samtidigt som det ska 

följa styrdokumenten behöver lärare lägga mycket tid till skrivandet. Detta eftersom 

denna skriftliga dokumentation överlämnas till vårdnadshavare och elev i samband 

med utvecklingssamtalet. 

Kommunen bedömer att förslaget något minskar den tid lärare behöver lägga på 

detta, särskilt i årskurs 6-9. Kommunen har samtidigt svårt att se hur det på ett 

påtagligt sätt minskar den tid som lärare behöver lägga på dokumentation, då denna 

ändå måste ligga till grund för utvecklingssamtal och betygssättning. 

Linköpings kommun kan vidare konstatera att anmälningar och överklaganden till 

myndigheter som Skolinspektionen, Barn- och elevombudet (BEO) och 

Skolväsendets överklagandenämnd ökat. Detta är myndigheter med uppdrag att utan 

samordning bevaka elevers rättigheter och tillgång till undervisning, trygghet och 

studiero. 

2 (5) 

Linköpings kommun ser mycket positivt på att den ökade rättssäkerheten för elever 

stärkts i den nya skollagen. En konsekvens av detta är dock att lärare i högre 

utsträckning dokumenterar ”för säkerhets skull”, av rädsla för att göra fel. 

Anmälningar och överklaganden medför utredningar som i många fall hanteras inom 

respektive skola. Berörda lärare behöver då bidra med sin dokumentation till rektor, 

som ansvarar för kommunikationen med myndigheten eller huvudmannen för deras 

utredningar. Som huvudman får Linköpings kommun en bild av hur omfattande detta 

merarbete är i de fall ärendena hanteras av huvudmannen. Till detta kommer de 

ärenden som hanteras av rektor ute på skolorna vilka huvudmannen inte har samma 

insyn i. Sammantaget bedömer vi dock att arbetet är omfattande. 

Ovanstående ger ytterligare ett exempel på hur lärares sammanlagda arbetssituation 

har ökat. Linköpings kommun ser nödvändigheten av och ser mycket positivt på den 

fortsatta utredningen av hur lärares administrativa arbete kan minskas och förenklas. 

Avslutningsvis är det svårt att ta ställning till en delredovisning av ett större uppdrag. 

Det är först när samtliga förslag ligger på plats som det går att göra en samlad 

bedömning av huruvida detta faktiskt bidrar till att lärares administrativa arbete kan 

minskas och förenklas, samtidigt som uppföljningen av varje elevs 

kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställs. 

_____ 


Svar på remiss Tid för undervisning – lärares arbete med skriftliga individuella 

utvecklingsplaner.docx 

Yttrande till Utbildningsdepartementet.docx

BAKGRUND 

3 (5) 

Regeringen tillsatte under hösten 2012 en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utarbeta 

förslag som ska innebära en minskad administration för lärare. Arbetsgruppen har 

studerat ett antal genomförda utredningar ( bl.a. Skolverket Arbetsmiljöverket, 

lärarförbunden) Dessa visar att de skriftliga individuella utvecklingsplanerna 

omfördelar tid från annat pedagogiskt arbete och att det saknas tillräckliga rutiner för 

dokumentationen. Arbetsgruppen har också genomfört 11 skolbesök och träffat 

lärare, skolledare och skolchefer. Därutöver har man träffat tre referensgrupper, en 

med representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, en med 

representanter för skolmyndigheter och en med representanter för elev- och 

föräldraorganisationer. 

De slutsatser som arbetsgruppen drar utifrån denna kartläggning är att 

• lärares arbetsbelastning och arbetsuppgifter har ökat 

• den reformintensiva period som skolan är inne i just nu kan förklara lärarnas 

upplevelse av ökad arbetsbelastning 

• förberedelsearbetet inför Skolinspektionens tillsyn har ökat arbetet 

• föräldrar ställer högre krav än tidigare på lärare vad gäller detaljerad 

dokumentation 

Enligt nuvarande bestämmelser ska utvecklingssamtal genomföras minst en gång per 

termin. I samband med utvecklingssamtalet ska skriftliga individuella 

utvecklingsplaner upprättas. Regeringens arbetsgrupp föreslår i promemorian att en 

skriftlig individuell utvecklingsplan i årskurs 1–5 (1–6 för specialskolan) upprättas 

en gång per läsår, i samband med ett av utvecklingssamtalen, i stället för varje 

termin. I årskurs 6–9 i grundskolan och i årskurs 6 i sameskolan föreslår 

arbetsgruppen att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas. I 

grundsärskolans årskurser 6–9 och i specialskolans årskurser 7–10 föreslår 

arbetsgruppen att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de 

ämnen där betyg sätts. När betyg inte sätts ska läraren, en gång per läsår, vid ett av 

utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om 

elevens kunskapsutveckling. 

Genom ovanstående förslag om skriftliga individuella utvecklingsplaner minskas 

dokumentationsskyldigheten och därmed lärarnas arbetsbelastning. Det kan frigöra 

mer tid för undervisningen och medföra en ökad kvalitet i den obligatoriska 

dokumentationen. 

Arbetsgruppens framför följande motiv till sitt förslag om att minska den 

obligatoriska dokumentationen: 

Att betyg, från och med läsåret 2012/2013, ska sättas varje termin redan från årskurs 6, i 

stället för som tidigare från årskurs 8. 

Att den nya betygsskalan har sex steg i stället för den tidigare som hade tre. En mer 

detaljerad betygsskala ger tydligare information om elevens kunskapsutveckling.

Att de nya kursplanerna är mer detaljerade och mer nationellt styrda. 

Att nationella prov har införts i årskurs 3 samt att det finns nationella prov i fler ämnen 

än tidigare i årskurs 6 och 9. 

4 (5) 

Att det finns andra bestämmelser som reglerar lärares information till och kommunikation 

med elever och föräldrar, till exempel bestämmelser om utvecklingssamtal, fortlöpande 

information och information om skälen för betygen. 

Att lärare även fortsättningsvis kommer att behöva dokumentera elevernas 

kunskapsutveckling och kommunicera om den med eleverna i det dagliga arbetet samt att 

lärare inför ett utvecklingssamtal fortfarande måste lämna information om elevens 

kunskapsutveckling i lärarens ämnen, och om hur eleven kan utvecklas vidare, till den lärare 

som håller i utvecklingssamtalet. 

När det gäller utformningen av den skriftliga information som ges i utvecklingsplanen 

i årskurs 1–5 föreslår arbetsgruppen ingen ändring av rådande förhållande att 

rektorn ska besluta om den. 

Utformningen av de skriftliga individuella utvecklingsplanerna varierar, enligt 

arbetsgruppens erfarenheter, i stor utsträckning. För att underlätta arbetet med 

utformningen av utvecklingsplanerna, för att öka rättssäkerheten för eleverna och för 

att informationen om elevens kunskapsutveckling ska bli tydligare anser 

arbetsgruppen att Skolverket bör ges i uppdrag att revidera sina allmänna råd om 

utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. I reviderade 

allmänna råd kan exempel, i form av mallar för utformningen, ingå. 

Mot bakgrund av ovanstående förslag om skriftliga individuella utvecklingsplaner 

anser arbetsgruppen även att bestämmelsen om utvecklingssamtal behöver justeras. 

För att stärka och tydliggöra informationen om elevens fortsatta utveckling är det 

nödvändigt att utvecklingssamtalet behandlar de insatser som behövs för 

utvecklingen. För att kunna diskutera framåtsyftande insatser om elevens 

kunskapsutveckling behövs en utvärdering av hur eleven ligger till i förhållande till 

kunskapskraven. 

Utvecklingssamtalet ska, enligt nuvarande bestämmelser, behandla hur elevens 

kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid 

utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i 

förhållande till läroplanen. Arbetsgruppen anser att det tydligt ska framgå att 

utvecklingssamtalet fortsättningsvis även ska behandla de insatser som behövs för 

elevens fortsatta utveckling samt att innehållet i utvecklingssamtalet också ska 

grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. 

Arbetsgruppen föreslår därför att detta kommer till uttryck i lagtexten. 


Kommunen föreslås avge yttrande enligt Utbildningskontorets förslag.

SAMRÅD 

Samråd har skett med ett antal rektorer, dessa har ingen avvikande åsikt. 

MBL 

Information har 2013-05-28 skett enl. § 19. 

LÄNKAR 

Promemorian Tid för undervisning - lärares arbete med skriftliga individuella 

utvecklingsplaner (DS 2013:23) finns att läsa på: 

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/214943 

KOMMUNLEDNINGSKONTORET UTBILDNINGSKONTORET 

Peder Brandt Lars Rehnberg 

Yttrandet skickas till: 


Alla rektorer f-9, Linköpings kommun 

Alla skolområdeschefer eller motsvarande, 

Linköpings kommun 

5 (5)

Besöksadress: Apotekaregatan 13 C, Linköping Postadress: Linköpings kommun, 581 81 Linköping 

Växel: 013-20 60 00 Direktnummer: 013-20 57 64 Fax:013-20 53 50 E-postadress: elisabeth.starner@linkoping.se 

1 (2) 


BOU 2013-263 


103 33 Stockholm 

Yttrande över promemorian Tid för undervisning – lärares arbete 

med skriftliga individuella utvecklingsplaner (DS 

2013:23) 

Det digra bakgrundsmaterial som utgör underlag till de slutsatser som dras är synnerligen 

väl underbyggt och ger en tydlig bild av det dagliga arbetet på skolorna, men 

det är först då samtliga arbetsuppgifter för lärare blir synliga som den samlade bilden 

framträder av hur lärarnas arbetssituation ser ut. Det är då ytterst väsentligt att tillräcklig 

tid finns för undervisningen. Linköpings kommun ställer sig positiv till intentionen 

i denna promemoria och delar de slutsatser som dras i promemorian. 

De reformer som under senare år har genomförts inom skolan har inneburit att lärares 

arbetsuppgifter utvidgats och kraven på dokumentation i olika sammanhang har ökat 

kraftigt. 

Exempelvis rör det skriftliga individuella utvecklingsplaner. För att formulera sig på 

ett för elever och vårdnadshavare begripligt och korrekt sätt, samtidigt som det ska 

följa styrdokumenten behöver lärare lägga mycket tid till skrivandet. Detta eftersom 

denna skriftliga dokumentation överlämnas till vårdnadshavare och elev i samband 

med utvecklingssamtalet. 

Kommunen bedömer att förslaget något minskar den tid lärare behöver lägga på detta, 

särskilt i årskurs 6-9. Kommunen har samtidigt svårt att se hur det på ett påtagligt 

sätt minskar den tid som lärare behöver lägga på dokumentation, då denna ändå måste 

ligga till grund för utvecklingssamtal och betygssättning. 

Linköpings kommun kan vidare konstatera att anmälningar och överklaganden till 

myndigheter som Skolinspektionen, Barn- och elevombudet (BEO) och Skolväsendets 

överklagandenämnd ökat. Detta är myndigheter med uppdrag att utan samordning 

bevaka elevers rättigheter och tillgång till undervisning, trygghet och studiero. 

Linköpings kommun ser mycket positivt på att den ökade rättssäkerheten för elever 

stärkts i den nya skollagen. En konsekvens av detta är dock att lärare i högre utsträckning 

dokumenterar ”för säkerhets skull”, av rädsla för att göra fel. 

Anmälningar och överklaganden medför utredningar som i många fall hanteras inom 

respektive skola. Berörda lärare behöver då bidra med sin dokumentation till rektor, 

som ansvarar för kommunikationen med myndigheten eller huvudmannen för deras

utredningar. Som huvudman får Linköpings kommun en bild av hur omfattande detta 

merarbete är i de fall ärendena hanteras av huvudmannen. Till detta kommer de 

ärenden som hanteras av rektor ute på skolorna vilka huvudmannen inte har samma 

insyn i. Sammantaget bedömer vi dock att arbetet är omfattande. 

Ovanstående ger ytterligare ett exempel på hur lärares sammanlagda arbetssituation 

har ökat. Linköpings kommun ser nödvändigheten av och ser mycket positivt på den 

fortsatta utredningen av hur lärares administrativa arbete kan minskas och förenklas. 

Avslutningsvis är det svårt att ta ställning till en delredovisning av ett större uppdrag. 

Det är först när samtliga förslag ligger på plats som det går att göra en samlad bedömning 

av huruvida detta faktiskt bidrar till att lärares administrativa arbete kan 

minskas och förenklas, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling 

och behov av stöd säkerställs. 


Paul Lindvall 


2

1 (2) 

Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-06-10 Dnr 

Matilda Westling 

Kommunstyrelsen 

Anläggningar för vattenförsörjning i Östergötland, förslag till 

områden av riksintresse 

FÖRSLAG TILL BESLUT 

1. Yttrande avges enligt Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. 


Länsstyrelsen har översänt ett förslag för yttrande på vilka områden med anläggningar 

för vattenförsörjning i Östergötland som kan utses som riksintresse. 

I Linköpings kommun föreslås Berggården - Ljungs anläggning med vattenverk, vattenintag 

samt råvattenledning mellan vattentäkt och vattenverk samt Råbergas anläggning 

inklusive vattenintag utgöra riksintresse. Vattentäkterna är både kommunens 

huvudvattentäkter och reservvattentäkter eftersom båda och var och en av anläggningarna 

klarar att försörja kommunen på egen hand. Huvudman för anläggningarna 

är Tekniska verken i Linköping AB. 

Utöver områdena för riksintresse utpekas även influensområden. Influensområdet 

definieras som den yta utanför riksintresseområdet inom vilket olika verksamheter 

riskerar att påverka möjligheten att hållbart nyttja den anläggning som riksintresseområdet 

avser att skydda. För Ljungs vattenintag finns redan ett vattenskyddsområde 

upprättat och influensområdet har i stort sett samma avgränsning. För Råberga pågår 

arbete med att ta fram ett underlag för beslut om vattenskyddsområde och influensområdet 

följer de avgränsningar som föreslås där. 

I materialet beskrivs också förutsättningarna för bevarande av anläggningarnas funktion 

som dricksvattenanläggning. Befintliga och framtida, potentiella risker och hot 

beskrivs för anläggningarna som råvattenresurs. Inga eventuella konsekvenser för 

utvecklingen av området till följd av införandet av riksintresse och tillhörande influensområde 

anges. 

_____ 


Skriv in filens/ernas namn

BAKGRUND 

Länsstyrelsen i Östergötland har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) 

tagit fram förslag på områden med anläggningar för vattenförsörjning som kan bli 

beslutade som riksintresse i Östergötland. Förslag på vilka anläggningar och dess 

avgränsningar har nu skickats på remiss för yttrande till länets kommuner. I Linköpings 

kommun föreslås Berggården - Ljungs anläggning med vattenverk, vattenintag 

samt råvattenledning mellan vattentäkt och vattenverk samt Råbergas anläggning 

inklusive vattenintag utgöra riksintresse. 


Yttrande avges enligt Miljö och samhällsbyggnadsförvaltnignens förslag. 

SAMRÅD 

Samråd har skett inom Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen i framarbetandet av 

yttrandet. Tekniska verken i Linköping Ab svarar separat på remissen. 

MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

Anna Bertilson 


Peder Brandt 

Beslutet skickas till: 

Länsstyrelsen

1 (2) 


Länsstyrelsen Östergötland 

581 86 Linköping 

Yttrande över förslag till områden av riksintresse för 

anläggningar för vattenförsörjning 

Länsstyrelsen har översänt ett förslag för yttrande på vilka områden med 

anläggningar för vattenförsörjning i Östergötland som kan utses som riksintresse. 

I Linköpings kommun föreslås Berggården - Ljungs anläggning med vattenverk, 

vattenintag samt råvattenledning mellan vattentäkt och vattenverk samt Råbergas 

anläggning inklusive vattenintag utgöra riksintresse. Vattentäkterna är både 

kommunens huvudvattentäkter och reservvattentäkter eftersom båda och var och en 

av anläggningarna klarar att försörja kommunen på egen hand. Huvudman för 

anläggningarna är Tekniska verken i Linköping AB. Utöver områdena för 

riksintresse utpekas även influensområden. 

Linköpings kommun anser att det viktigt att skydda anläggningarna för kommunens 

huvudvattentäkter Råberga och Berggården-Ljung. Kommunen är därför i grunden 

positiv till att föreslagna områden för anläggningarna klassas som riksintresse men 

efterfrågar förtydliganden på några punkter innan ställning kan tas till förslaget: 

Anläggningarna 

Eftersom pågående markanvändning inte ska påverkas är det önskvärt att tydligare 

beskriva området som föreslås som riksintresse och de funktioner som finns där idag. 

Exempelvis finns en badplats inom området som föreslås som riksintresse vid 

Råberga. 

Influensområdena 

I remissversionen beskrivs befintliga och framtida risker och hot för vattnet som 

råvattenresurs inom influensområdena. Det framgår dock inte vilka konsekvenser ett 

beslut om riksintresse kan få för de områden som utpekas som influensområden. Det 

är därför önskvärt att komplettera förslaget med en konsekvensanalys av vilka 

effekter riksintresset kan få för utvecklingen av området, framför allt de 

konsekvenser eventuella restriktioner/begränsningar kan få för framtida 

markanvändning. I det sammanhanget är det också av intresse att få belyst hur dessa 

restriktioner/begränsningar förhåller sig till de restriktioner som redan finns för 

Berggården-Ljungs vattenskyddsområde samt för de som finns i förslaget på 

vattenskyddsområde som håller på att tas fram för Råberga. Det bör även förtydligas 

hur eventuella restriktioner till följd av riksintresset förhåller sig till 

miljökvalitetsnormerna för vatten.

För influensområdet för Råberga skiljer sig det en aning från avgränsningen av det 

tertiära området i vattenskyddsområdet. För tydlighetens skull bör dessa 

överensstämma. 


Paul Lindvall 


2

Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning av regeringsupp- drag om ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?