Remiss - Får ej åberopas

Remiss - Får ej åberopas 

7 TRANSPORTSYSTEM M M 

Transportsystem ska utföras och installeras så att de ger ett tillfredställande skydd för 

säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn. 

Svensk standard 

Beakta projektörens ansvar att inom ramen för sitt uppdrag se till att en 

god arbetsmiljö kan uppnås inom byggnadsverket. 

Samråd med berörd projektör. 

Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EES. 

Utförande enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället anses uppfylla 

kravet om inte högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller i handlingarna i 

övrigt. 

Elsäkerhetskrav behöver anges endast om dessa är högre än 

myndighetskraven. 

Krav på funktion och metod måste särskilt anges. 

Ange i klartext eller genom hänvisning till aktuell standard krav på 

funktioner och metoder under aktuell kod och rubrik på såväl 

systemnivå som produktionsresultatnivå. I standarder kan förekomma 

alternativ. Ange i så fall det alternativ som ska gälla. 

Gränsdragning mot annat installationssystem eller annan 

entreprenad 

Beakta avgränsning mot annat installationssystem eller annan 

entreprenad. Samråd med berörd projektör. 

Ange vid utförandeentreprenad under AFC.1 och vid totalentreprenad 

under AFD.1 kortfattad, översiktlig omfattning av transportsystemen. 

Uppgifter om öppningar, infästningsgods, ytbehandling och 

målningsarbeten lämnas till byggnadsprojektören. Uppgifter om 

ventilationsbehov, värmeavgivning samt eventuellt avlopp lämnas till 

vvs-projektören. Uppgifterna lämnas till berörd projektör så att de kan 

föras in i aktuell handling. Uppgifterna ska omfatta placering, storlek 

och antal samt funktion. 

Ange infästningsgods som ska levereras av entreprenören, men som 

enligt AFJ.212 ska monteras av annan. 

Gränsdragningslista 

Redovisa gränsdragningar mot annat installationssystem eller annan 

entreprenad i en särskild gränsdragningslista eller i en gemensam 

förteckning. Av gränsdragningslistan eller förteckningen ska framgå i 

vilket installationssystem eller vilken entreprenad exempelvis följande 

ingår: 

− leverans (L) 

− montage (M) 

− elanslutning (A) 

− annan anslutning (A) 

− märkning/skyltning (S) 

− funktionsansvar (F). 

Redovisa exempelvis gränsdragningar, avseende följande: 

− vem som ska tillhandahålla scheman, monteringsföreskrifter o d 

− vem som ansvarar för sammanställning av CE-dokumentation och 

utför riskanalys 

− vem som utför anslutningar i överlämningspunkter, gällande el-, 

tele-, brandlarm-, driftövervaknings-, passerkontroll- och 

nödsignalsystem 

1


Motordrifter 

− vem som utför potentialutjämningssystem 

− infästningsgods 

− byggnadsarbeten för transportsystem, t ex håltagningar, 

ursparningar, undergjutning av trösklar, ljudtätning, brandtätning, 

klimattätning, montering av infästningsgods, ingjutning av 

infästningsgods, infästningar, gjutning av plintar och fundament, 

målningsarbeten 

− överlämningspunkter i transportsystem, gällande el-, tele-, 

brandlarm-, driftövervaknings-, passerkontroll- och nödsignalsystem 

− transport av skrymmande och tungt gods inom arbetsområdet 

− vem som utför flyttning, demontering och rivning. 

Krav på märkning och skyltning anges i avsnitt YTB. 

Krav på flyttning, demontering och rivning anges i avsnitt BE. 

Ange om gränsdragningslistan är gemensam för samtliga berörda 

entreprenader. 

Ange 

− till vilka motorer entreprenören ska ansluta kablar o d samt ange 

eldata för respektive motor 

− vem som tillhandahåller scheman och monteringsanvisningar för 

motordrifter, om dessa inte ingår i entreprenaden 

− om motor innehåller lindningstemperaturvakt eller annan form av 

motorskydd som entreprenören ska koppla in. Beakta var 

återställning ska ske. 

− vilket drivsystem som motor, för transportsystem, är utförd med. 

− vilka motorer, ingående i transportsystem, som ska anslutas samt 

data för respektive motor. 

Samråd med berörd projektör om automatisk återstart ska ske efter 

spänningsbortfall. Undersök om nätägaren tillåter automatisk återstart, 

med eller utan begränsningar. 

Särskilda samordningskrav 

Ange om entreprenören ska på arbetsplatsen tillsammans med den 

som beställaren utsett som samordningsansvarig som ett led i 

samordningen 

− detaljstudera placering och utförande av transportsystem med 

hänsyn till tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar 

− detaljstudera kritiska passager och utrymmen med ritningar och 

beskrivningar som grund 

− bevaka samt vidta sådana åtgärder att installationer hörande till 

transportsystem inte kolliderar med övriga installationer 

− kontrollera samt vidta sådana åtgärder att placering av installationer 

hörande till transportsystem inte blir olämplig med hänsyn till 

åtkomlighet för drift, skötsel, underhåll och besiktning. 

Ange hur samordning ska ske med övriga entreprenörer för att undvika 

kollisioner mellan olika installationer samt rapportera till beställaren. 

Kritiska passager och utrymmen bör redovisas på ritningar som är 

samgranskade av projekteringsgruppen. 

Redovisa hur entreprenaden har samordnats med andra 

entreprenader. 

Beträffande samordning av ursparning, håltagning och igensättning, 

se AFJ.31. 

Personals kvalifikationer 

Ange 

2


Miljöaspekter 

− om utförande av visst arbete kräver särskild teknisk kompetens hos 

entreprenörens personal 

− om personal ska vara certifierad inom visst teknikområde och i så 

fall av vem. 

Ange vid utförandeentreprenad under avsnitt AFC.342 och vid 

totalentreprenad under avsnitt AFD.342 om krav ställs på särskild 

kompetens hos entreprenörens arbetsledning. 

Ange vilka miljöutredningar som utförts, t ex 

miljökonsekvensbeskrivningar och energiutredningar. 

Miljöaspekter att beakta i projekteringsarbetet 

Beakta vid utformning av transportsystem och vid val av material och 

produkter i systemen att 

− energianvändningen minimeras 

− råvaruanvändningen minimeras 

− utsläpp av farliga och miljöstörande ämnen minimeras. 

Minimera energianvändningen genom att t ex 

− systemlösningar utformas så att det finns möjlighet att hålla 

systemets totala energibehov på en låg nivå 

− fördelningen mellan värmeenergi och elenergi görs optimal 

− system och utrustningar utformas så att de kan styras med hänsyn 

till de variationer i behovet som förekommer. 

Minimera råvaruanvändningen genom att t ex 

− välja material och systemutformningar med god beständighet mot 

korrosion och förslitning, liksom mot fukt- och vattenskador 

− placera installationsdelar så att de är lätt åtkomliga för 

funktionskontroll, underhåll, reparation och utbyte 

− välja material, produkter och komponenter som kan återanvändas 

− placera apparatskåp så att kabeldragningar minimeras. 

Minimera utsläpp till luft, mark och vatten genom att t ex 

− vid val av material och produkter använda Prioriteringsguiden – 

PRIO, utgiven av Kemikalieinspektionen KemI 

− vid rivning beakta problem med ämnen som kan förorsaka farliga 

eller miljöstörande utsläpp. 

Minimera restprodukter genom att t ex 

− underlätta för entreprenören att välja måttanpassade leveranser 

− ställa krav på att spill ska minimeras och återtas 

− ställa krav på emballage 

− identifiera eventuell förekomst av farligt eller miljöstörande avfall 

− ange lämpliga rivnings- och omhändertagandemetoder 

− ställa krav på selektiv rivning med uppdelning av rivningsmaterialet i 

fraktioner anpassade till lokala förutsättningar för återanvändning, 

materialåtervinning, energiutvinning och deponering. 

Eleffektivitet 

Beakta att utrymmen och installationer i transportsystem ska utformas 

så att energibehovet begränsas genom låga värmeförluster, effektiv 

värmeanvändning och effektiv elanvändning. Se BBR. 

Beakta krav på effektiv elanvändning, t ex att 

− systemlösningar utformas så att det finns möjlighet att hålla 

systemets totala elenergibehov på en låg nivå 

3


Miljöbetingelser 

− fördelningen mellan värmeenergi och elenergi görs optimal 

− system och utrustningar ska kunna styras med hänsyn till de 

variationer i behovet som förekommer. 

Ange 

− vilka miljöutredningar som utförts, t ex 

miljökonsekvensbeskrivningar, energiutredningar 

− faktorer som kan påverka materielvalet, t ex termiskt klimat, hygien 

och kemiskt aggressiv atmosfär i olika utrymmen 

− miljöklass enligt BSK 94 för olika utrymmen 

− gränsvärden för omgivningstemperatur, t ex om temperaturen kan 

antas bli lägre än -5 °C eller högre än +40 °C 

− elektriska störningar mot vilka utrustning ska skyddas, t ex 

spänningstransienter och övertoner 

− i en förteckning den kapslingsklass som ska gälla för respektive 

utrymme. Beteckningar på kapslingsklasser finns angivna i 

SS-EN 60529 

− risker för annan yttre påverkan, se SS 4364000 

− korrosivitetsklass enligt BSK 07 för olika utrymmen. 

Beakta EMC-föreskrifternas krav på att tillfredsställande skydd ska 

finnas för system, utrustning och apparater, vilkas funktion kan 

försämras av elektromagnetiska störningar som orsakas av elektriska 

och elektroniska apparater. 

Beakta krav på högsta ljudnivåer från installationer. Se BBR. 

Beträffande system för begränsning av elektriska och magnetiska fält, 

se avsnitt 66.H. 


Explosionsfarlig miljö 

Transportsystem i explosionsfarlig miljö kan uppkomma vid hantering 

av brännbar vätska (klass 1 och 2a), gas, ånga, dimma eller damm 

samt explosivämne. 

Beträffande föreskrifter för elektriska utrustningar och elektriska 

skyddssystem avsedda för användning i explosionsfarlig miljö samt för 

komponenter som är avsedda att installeras i sådana utrustningar eller 

skyddssystem, se ELSÄK-FS. Se även SEK Handbok 427 för 

elinstallationer i explosionsfarliga områden. 

För riskområden där explosionsrisken betingas av brandfarlig gas eller 

ånga ska en klassningsplan upprättas enligt SRVFS 2004:7. 

Anvisningar för upprättande av klassningsplan finns i SS-EN 60079-10 

som ingår i SEK Handbok 426. Denna kan även tillämpas då 

explosionsrisken betingas av dimma. 

Ange för val av elmateriel 

− den zon som materielen ska placeras i 

− den explosionsgrupp som ska tillämpas 

− den temperaturklass som ska tillämpas. 

Beträffande elinstallationer i riskområden med explosiv gasblandning, 

se följande standarder, SS-EN 60079-14, SS-EN 60079-17, 

SS 4210822 och SS 4210823. 

För riskområden där explosionsrisken betingas av damm, se 

AFS 2003:3. 

Beträffande klassning av riskområden med explosivämne, se 

SÄIFS 1988:2 och SS 4210824. I standarden finns även uppgifter om 

antändningstemperatur och temperaturklass för ett antal ämnen. 

4


I SS 4210825 ges anvisningar om den elektriska materielens 

utförande, installation, användning, underhåll m m i rum, utrymme eller 

område, där explosiv vara hanteras på sådant sätt och i sådan mängd 

att särskilda krav måste ställas på bland annat den elektriska 

installationen. 

Särskilda regler gäller för utrymmen avsedda för sprutmålning med och 

torkning av brandfarliga vätskor, se SEK Handbok 426. 

För automatisk sprutmålning finns kompletterande krav i 

SS-EN 50176. För brännbart pulver finns motsvarande krav i 

SS-EN 50177. 

Beträffande elektrisk utrustning för användning vid förekomst av 

brännbart damm, klassning av riskområden med explosiv 

dammatmosfär, se SS-EN 61241-10. 

Beträffande elektrisk utrustning för användning vid förekomst av 

brännbart damm, val och installation, se SS-EN 61241-14. 

Beträffande åskskyddsystem, se avsnitt 66.D. 

Beträffande system för potentialutjämnad närmiljö, se avsnitt 66.G. 

Brandfarlig miljö 

I utrymmen som angetts som brandfarliga ska installationsapparater, 

t ex installationsströmställare och uttag samt kopplingsdosor, ha lägst 

kapslingsklass IP34. Maskiner, transformatorer, kondensatorer, 

strömriktare, startkopplare och liknande apparater ska ha lägst 

kapslingsklass IP54. För kortslutna motorer är kapslingsklass IP44 

tillräcklig om motorns kabelintag har kapslingsklass IP54. För andra 

bruksföremål än ljusarmaturer ska kapslingsklassen vara lägst IP23. 

Fast uttag i kabel som skyddas av säkring med högre märkström än 

16 A eller motsvarande överströmsskydd ska vara blockerat eller 

förreglat. 

Exempel på lokal för brandfarlig verksamhet är lokal som betecknas 

som brandfarligt utrymme enligt SS 4364000. Brandfaran är bland 

annat beroende av om det finns lättantändligt stoft, t ex textilämnen, i 

lokalen. Se punkt 422.3 i SS 4364000.Beträffande skydd mot brand i 

jordbruk, trädgårdsmästerier och byggnader för husdjur, se punkt 422 i 

SS 4364000. 

Markera på ritning eller på annat sätt de utrymmen som anses vara 

brandfarliga utrymmen, i anslutning till transportsystem. 

Material i och metod för uppförande av byggnad 

Utrymmen 

Ange monteringsunderlag. Se även kommentarer under kapitel S och 

under Huvuddata under aktuell kod och rubrik. 


Ange 

− vem som utarbetar klassningsplan för brand- respektive 

explosionsfarliga miljöer 

− storlek, placering och planering av utrymmen för transportsystem 

samt hur utrustning ska ställas upp och anordnas så att framtida 

utbyggnad underlättas 

− på ritning eller på annat sätt utrymmen som är fuktiga, våta, 

brandfarliga eller explosionsfarliga 

− tillgängligt transportutrymme. Entreprenören ska dock lämna uppgift 

om transportöppningar enligt avsnitt AFJ.111. Kontrollera därför att 

avsnitt AFJ.111 är åberopad i de AMA AF 07 

− om entreprenören ska lämna uppgift om utrymmesbehov för vara 

som han väljer 

5


Batteriutrymmen 

− under avsnitt AFJ.51 särskilda krav beträffande uppvärmning och 

uttorkning i utrymmen under byggtiden 

− vilka utrustningar som entreprenören ska installera efter samråd 

med beställaren. 


Transportsystem utförda med integrerat UPS-system för automatisk nödströmskörning 

eller nödsänkning, ska vara anpassade för de krav som ställs på system och funktioner i 

handlingarna. Se även strömförsörjningssystem. 

Beakta ventilationen i lokal där batterier ställs upp. Rådgör med berörd 

projektör. Beakta sambandet mellan temperatur och batterilivslängd. 

Beakta att batterier via battericellernas ventiler kan avge en brännbar 

och explosiv gasblandning som är lättare än luft. Om rummet där 

batterierna är placerade är otillräckligt ventilerat kan 

gaskoncentrationen öka till explosionsfarlig nivå. 

Beträffande uppställning av laddningsbara batterier i samt ventilation 

av utrymme för transportsystem, se SS-EN 50272-2. Standarden ger 

anvisningar om hur man beräknar den laddningsström som ger upphov 

till vätgasutveckling samt metod för beräkning av erforderligt 

ventilationsluftflöde. 

Allmänna fordringar och säkerhetsfordringar för uppställning av 

batterier i driftrum för UPS-system finns i SS-EN 62040-1-2. 

Beakta att batterianläggningar för traktionära batterier behandlas i 

SS-EN 50272-3. 

Undvik att placera elapparater och ljusarmaturer där gasfickor kan 

bildas, t ex vid tak. 

Beakta att nödöppnare ska finnas på dörrar till batteriutrymmen. 

Dörrstängare får inte finnas. 

Samråd med berörd projektör beträffande bärande byggnadsdelar för 

batteriutrymmen samt nödöppnare på dörr. 

Transportvägar 

Transportvägar bör finnas för intransport och utbyte av utrustningar 

utan byggnadstekniska ingrepp. Härvid ska beaktas 

− golvens bärförmåga 

− dörröppningar och takhöjder 

− korridorbredder och svängradie 

− tillgång till lyftdon (byggkranar, bygghissar o d) 

− om utrustning för transportsystem behöver delas i moduler. 


Mediaförsörjning 


Nätägare och leverantörer 

Ange 

− nätägare för el 

− leverantör för el 

− nätägare för tele 

− leverantör för tele 

− i aktuella fall nätägare och leverantörer för vatten, avlopp, värme 

m m. 

Leveransdata 

6


System och funktioner 

Ange 

− spänningssystem och strömart för el 

− eventuella begränsningar av effekt vid direktstart av motor 

− fast nät eller mobilt nät för telefonförbindelse 

− vid behov leveransdata för vatten, avlopp, värme m m. 

Apparater, maskiner och utrustningar hörande till transportsystem ska vara anpassade 

till de krav som ställs på system och funktioner i handlingarna. 

Beskriv under aktuell kod och rubrik systemens uppbyggnad, funktion 

och omfattning i den utsträckning detta erfordras utöver vad som 

framgår av ritningar och scheman och övriga handlingar. 

Ange provning av system under aktuell kod och rubrik under 

avsnitt YTC.17. 


Strömförsörjning 

Beträffande strömförsörjningssystem (hjälpsystem), se avsnitt 63.M. 

Beträffande system för reservkraft, avbrottsfri kraft och nödkraft, se 

avsnitt 63.N. 

Se även Batteriutrymmen. 

Samråd med elprojektören. 

Styrning och övervakning 

Styr- och övervakningssystem för sammansatta transportinstallationer 

Ange systemuppbyggnad och funktion med hjälp av blockschema, 

processbeskrivning, funktionsbeskrivning o d. 

Beskriv systemens omfattning i den utsträckning detta erfordras utöver 

vad som framgår av scheman och övriga handlingar. 

Hänvisa i förekommande fall till särskild beskrivning, t ex beskrivning 

för styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift. 

Ange 

− krav på funktioner och funktionssamband 

− behov av indikeringar vid spänningsbortfall 

− övergripande funktionskrav för manöver, driftpresentation, larm m m 

− larmklasser samt de fel som ska indikeras 

− gräns mot andra entreprenader. 

CENTRALUTRUSTNINGAR 

Ange 

− för vilket fördelningssystem centralutrustningar ska vara utförda, 

t ex TN-S-system, TN-C-system eller IT-system 

− placering 

− krav på utbyggnadsmöjlighet 

− om och hur centralutrustning ska anslutas till reservkraftsystem eller 

system för avbrottsfri kraft 

− krav på kylning av centralutrustning 

− redovisa elcentraler, apparatskåp o d som ingår i annan 

entreprenad och som har betydelse för entreprenaden. 

KANALISATIONSSYSTEM 

7


LEDNINGSSYSTEM 

Kanalisation för transportsystemEl- och telekanalisationssystem anges 

i avsnitt 61. Hänvisa till ritningar. 

Ange avgränsningar mot annan entreprenad. 

Ledningar för transportsystem 

Ange typ av fördelningssystem som ska installeras, t ex TN-S-system, 

TN-C-system. 

Beträffande lågspänningsnät för växelström, högst 1 000 V, se 

avsnitt 63.BCB. 

Samordna förläggning av kablar för transportsystem med övrig 

kabelförläggning. 

Ange 

− kabeltyper och principiellt förläggningssätt i olika utrymmen 

− omfattning av skärmade kablar 

− omfattning av hängkablar 

− om annan entreprenör ska leverera och montera huvudelkopplare i 

inkommande huvudledning samt fördelningscentral med säkringar 

och därifrån kablar och inkoppling till respektive system 

− om s k gemensamt ledningsnät som ingår i annan entreprenad ska 

utnyttjas. 

Samråd med berörd projektör samt ange i handlingarna hur kabel ska 

förläggas, monteras och kopplas in. 

PLATSUTRUSTNINGAR 

ÖVRIGT 

Vissa platsutrustningar innehåller komponenter, vilkas funktion kan 

störas av kyla och fukt. Detta kan förhindras genom att 

uppvärmningsanordning används. Ange under aktuell kod och rubrik 

om uppvärmningsanordning och ventilation ska finnas och i så fall krav 

på anordningen och ventilationen. 

Ange 

− monteringssätt i olika utrymmen 

− placering av platsutrustningar 

− om utrustning ska anslutas fast eller med stickpropp 

− plats för uppsättning av verktyg. 

Tekniska uppgifter i anbud 

Beträffande anbuds form och innehåll, se kommentarer under AFB.31 i 

RA, AF AMA 07. 

Ange under avsnitt AFB.31 i de fall det är särskilt motiverat att 

− anbud ska innehålla tekniska data, beskrivningar, fabrikat, 

katalognummer och typbeteckning för offererad materiel i den 

utsträckning som erfordras för en fackmässig bedömning av 

anbudet, bland annat med avseende på driftsäkerhet, 

personsäkerhet, underhåll, miljöpåverkan, livscykelkostnader och 

utrymmesbehov samt tillgänglighet för personer med 

funktionsnedsättningar 

− i anbud ska anges om offererad utrustning inte får plats inom 

angivna utrymmen och om angivna vägar för intransport är 

otillräckliga 

− anbudsgivare, efter anfordran, ska överlämna måttskisser, 

uppställningsritningar o d för utrustning som är tänkt att ingå i 

8


71 HISSYSTEM 

entreprenaden och att avvikelser eller andra konstruktionslösningar 

än vad handlingarna visar, ska redovisas separat i anbudet 

− anbudsgivare ska redovisa minsta möjliga mått som krävs för 

transportsystemet utöver de mått som redovisas i handlingarna och 

om byggåtgärder krävs för att erhålla minsta möjliga mått med 

avseende på utrymme för transportsystem, ska detta redovisas 

separat i anbudet 

− tekniska uppgifter i anbud ska redovisas på svenska. 

Ange även vilka detaljuppgifter som anbudsgivare ska kunna redovisa 

efter anfordran utöver vad som föreskrivs i AMA. 


Föreskrifter och allmänna råd för permanent installerade hissar 

redovisas i BFS 2006:26 H10 och BFS 2008:10 H11. Beakta att 

detaljkrav för elinstallation enligt ELSÄK-FS redovisas i svensk 

standard, b a SS 4364000. 

Hissar placerade i byggnader och anläggningar tillgängliga för 

allmänheten såsom bostäder, hotell, kontor m m, ska utföras enligt 

SS-EN 81-70 med tanke på tillgänglighet för personer med 

funktionsnedsättningar. 

Beslut om att uppfylla tillgänglighetskrav ska ske vid byggsamråd med 

berörd byggnadsnämnd. 

Hissar utförda utan hisskorg som lågfartshissar, typ plattformshissar, 

med märkhastighet högst 0,15 m/s, ska utföras enligt harmoniserade 

standarder knutna till maskindirektivet 2006/42/EG. 

Hissar utförda med hisskorg, med en märkhastighet högre än 

0,15 m/s, ska utföras enligt harmoniserade standarder knutna till 

hissdirektivet 95/16/EG. 

Säkerhetsregler för konstruktion och installation av elektriska hissar 

finns i SS-EN 81-1. 

Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hydrauliska hissar 

finns i SS-EN 81-2. 

Säkerhetsregler för konstruktion och installation av elektriska och 

hydrauliska småvaruhissar finns i SS-EN 81-3+A1:2008. 

Säkerhetsregler för nya personoch varupersonhissar i befintliga 

byggnader, finns i SS-EN 81-21. 

Säkerhetsregler för alarmsystem för personoch varupersonhissar 

finns i SS-EN 81-28.Säkerhetsregler för konstruktion och installation av 

trapphissar och plattformshissar som rör sig längs en lutande bana, 

avsedda för personer med nedsatt rörelseförmåga finns i 

SS-EN 81-40:2008. 

Säkerhetsregler för konstruktion och installation av vertikalgående 

plattformshissar för personoch godstransport i schakt finns i 

SS-EN 81-41. 

Säkerhetsregler för brandprovning av schaktdörrar finns i 

SS-EN 81-58. 

Säkerhetsregler för tillträde till hissar för personer samt personer med 

funktionsnedsättningar, finns i SS-EN 81-70. 

Säkerhetsregler för vandalsäkra hissar finns i 

SS-EN 81-71:2005+A1:2007.Säkerhetsregler för 

brandbekämpningshissar finns i SS-EN 81-72. 

Säkerhetsregler för hissars funktion vid brand finns i 

SS-EN 81-73:2005. 

Säkerhetsregler för förbättring av säkerheten hos existerande personoch 

varupersonhissar finns i SS-EN 81-80. 

Säkerhetsregler för förbättring av tillgängligheten till hissar för personer 

inklusive personer med funktionsnedsättningar, finns i SS-EN 81-82. 

9


Hisstyp 

Regler för underhåll av hissar och rulltrappor finns i 

SS-EN 13015+A1:2008. 

Regler för elektromagnetisk kompatibilitet för hissar, rulltrappor och 

rullramper beträffande utstrålning finns i SS-EN 12015:2005. 


rullramper beträffande immunitet finns i SS-EN 12016:2005. 

Ange 

− vilka föreskrifter, utförande- och säkerhetsstandarder som gäller för 

hissystemet 

− vilka krav som gäller vid ändring eller byte av hissens styrsystem, 

apparatställ eller maskineri samt vid byte av hisskorgens inredning 

eller av hela hisskorgen 

− för vilken trafiksituation som hissystemet ska utföras, t ex för 

bostadshus, kontor, varuhus, hotell 

− särskilda krav för personer med funktionsnedsättningar 

− om transport med speciellt gods ska förekomma 

− om transporter med tungt gods ska förekomma 

− om transporter med skrymmande gods ska förekomma 

− om transporter med farligt gods ska förekomma 

− om särskilda krav finns på speciella prioritetsfunktioner m m 

− om särskilda krav finns på kvalitet, tillgänglighet m m. 

Hisstyp ska vara utförd som permanent installerad hiss. 

Hisstypen är avgörande för vilka föreskrifter som ska gälla. 

Ange hisstyp och benämning med hänsyn till avsedd användning, t ex 

− personhiss 

− varupersonhiss 

− bilhiss 

− lågfartshiss utan hisskorg (plattformshiss) i schakt 

− lågfartshiss utan hisskorg (plattformshiss) utan schakt 

− lågfartshiss med hisskorg 

− låglyftande rullstolshiss eller trapphiss 

− varuhiss 

− småvaruhiss 

− avfallstransporthiss 

− brandbekämpningshiss 

− tillsynshiss. 

Huvuddata 

Ange huvuddata för varje hiss eller hissar i grupp. 

Ange, vid modernisering och ombyggnad av hissystem, under 

avsnitt BBB vilka undersökningar som är utförda och som ligger till 

grund för angivande av huvuddata på befintliga hissystem. 


Hissar och hissbeteckning 

Ange antal lika hissar och vilka av dessa som ska bilda en hissgrupp. 

Ange hissarnas beteckning, anpassade till fastigheten. Vid val av 

beteckning ska hänsyn tas till befintliga hissar i fastigheten. 

10


Hissutförande och maskinrumsplacering 

Hissmaskineri med tillhörande anordningar och brytskivor ska placeras i ett rum eller 

annat utrymme som kan nås via fasta invändiga tillträdesvägar utan att hissen behöver 

användas. Utrymmen för hissmaskineri och brytskivor får endast innehålla anordningar 

för hissinstallationen. Ett hissmaskinrum får vara gemensamt för flera hissar. 

Ange 

− hissens arbetssätt eller hissutförande, t ex linhiss, hydraulhiss, 

linhydraulhiss, kedjehiss, skruvhiss, kuggremshiss, kuggstångshiss 

− maskinrumsplacering, t ex separat maskinrum eller integrerat i 

hisschaktet 

− maskinrumsplaceringens läge i förhållande till hisschaktet, t ex 

ovan, på sidan, integrerat i hisschaktet vid översta eller nedersta 

stannplan 

− brandskyddskrav. 

Märklast 

Beakta att märklast ska väljas som motsvarar säkerhetsreglerna i 

SS-EN 81-1, 8.2 eller SS-EN 81-2, 8.2. 

Ange 

− märklast i förhållande till tillgänglig korgarea 

− märklast med antal trafikanter i förhållande till korgarea. 

Vid varupersonhissar ska hänsyn också tas till tyngden av lastningsoch 

lossningshjälpmedel som kan komma att köras in i hisskorgen. 

Märkhastighet 

Beakta att märkhastighet ska väljas som motsvarar säkerhetsreglerna 

enligt SS-EN 81-1, 12.6 och SS-EN 81-2, 12.8. 

Ange 

− märkhastighet för linhissar 0,5---2,5 m/s 

− märkhastighet för hydraulhissar 0,15---1,0 m/s 

− märkhastighet för lågfartshissar med hisskorg 0,15---0,3 m/s 

− märkhastighet för lågfartshissar med plattform max. 0,15 m/s. 

Stannplan 

Lyfthöjd 

Beakta lämpliga stannplansbeteckningar enligt SS-EN 81-70 

Beakta hissars funktion i händelse av brand enligt SS-EN 81-73. 

Ange 

− antal stannplan 

− lämpliga stannplansbeteckningar 

− det vertikala avståndet mellan stannplanen där avståndet är mindre 

än 2 m 

− om något stannplan är beläget lägre än entréplanet 

− om det är stannplan på motstående sida 

− om det är stannplan på motstående sida i halvplan 

− om det är genomgång, åt två håll, vid samma stannplan 

− vilket stannplan som är stationsplan 

− för brandkörning vilket plan som ska vara utrymningsplan och 

eventuellt alternativt utrymningsplan. 

Ange 

− lyfthöjd för nya hissar enligt samråd med berörd projektör 

11


Schaktdörrar 

Korgdörrar 

Drivsystem 

Styrsystem 

Hisskorg 

Hisschakt 

Hissgrop 

− lyfthöjd för befintliga hissar enligt kontrollmätning. 

Ange 

− antal dörrar 

− schaktöppningsmått vid öppen dörr 

− dörrtyp 

− öppningsriktning 

− antalet dörrblad per schaktdörr 

− ytskikt 

− ljudkrav 

− brandklassningskrav 

− front eller karm. 

Ange 

− antal dörrar 

− korgöppningsmått vid öppen dörr 

− dörrtyp 

− öppningsriktning 

− antal dörrblad 

− ytskikt. 

Ange drivsystem. 

Ange styrsystem. 

Ange 

− bredd 

− djup 

− höjd 

− antal korgöppningar 

− utförande. 

Beakta om förhållandet tillgänglig korgarea överensstämmer med 

märklast. 

Ange 

− bredd 

− djup 

− utförande 

− uppvärmning 

− ventilation 

− brandskyddskrav. 

Beträffande måttoleranser för hisschakt, se avsnitt 27.HFB i AMA Hus. 

12


Hisstopp 

Ange 

− djup 


Beakta om tillräckligt räddningsutrymme finns. 

Ange 

− höjd 


Beakta om tillräckligt räddningsutrymme finns. 


entreprenad 



Ange arbeten som ska utföras eller levereras av annan entreprenör för 

att förtydliga avgränsning mot annat installationssystem eller annan 

entreprenad, t ex 

− byggnadsarbeten för hissystem, t ex håltagningar, brand- och 

ljudtätningar, montering av infästningsgods och balkar, gjutning av 

plintar, ingjutning av gejdstöd, ursparning och undergjutning av 

trösklar 

− målning av hisschakt, inklusive hisstopp och hissgrop 

− elinstallationsarbeten för kraftmatning inklusive huvudelkopplare till 

hiss 

− elinstallationsarbeten, t ex belysning och vägguttag i hissmaskinrum 

och i hisschakt 

− elinstallationsarbeten för extra belysning till ankomstindikering 

− el- / teleinstallationsarbeten, t ex prioritetskörning, brandlarm, 

nödkraft, reservkraft, driftövervakning, nödsignalsystem 

− hjälp med transport och uppställning av hissmaskineri 

− Ange om gejdstödbalkar ingår i annan entreprenad. Se även 

avsnitt WBD.1 

− vem som levererar infästningsgods 

− vem som levererar belysningsarmaturer för ankomstindikering 

− vem som levererar utrustning för prioritetskörning, t ex kort- och 

kodläsare, låscylinder inklusive nycklar m m. 


Ange spänning och strömart samt om hiss ska anslutas till 

reservkraftanläggning e d. 

Beträffande funktion för reservkraft, avbrottsfri kraft och nödkraft i 

hissystem, se avsnitt 71.EH.Beträffande huvudledning inklusive 

huvudelkopplare för hiss, se under rubriken LEDNINGSSYSTEM. 


Beakta BBR beträffande ljudisolering vid hissmaskinrum eller utrymme 

för hissmaskineri. 

Ange 

− om särskilda krav på energianvändning för hissystem ska gälla 

− om särskilda krav på råvaruanvändning för hissystem ska gälla 

− om särskilda krav på PVC- och halogenfritt utförande för hissystem 

ska gälla 

13


Utrymmen 

Säkerhetsfunktioner 

− byggnadens ljudklass 

− om särskilda krav på ljudisolering ska gälla 

− om särskilda krav ställs på luftljud från hissmaskineri och 

apparatskåp, från korg under gång i hisschakt och från schaktdörrar 

under rörelse 

− om särskilda krav ställs på vibrationsisolering av hissmaskineri, 

apparatskåp, brytskivor m m 

− de temperaturer som kan förekomma i hisschakt och 

hissmaskinrum 

− om och i vilken omfattning hög fuktighet förekommer i hisschakt och 

de särskilda krav detta medför 

− vem som ska utföra ljudisoleringsåtgärder 

− om särskilda krav, utöver vad som anges i myndighetskrav 

baserade på EMC-direktivet, ställs på elektromagnetisk 

kompatibilitet 

− om särskilda krav mot spännings- och strömövertoner finns. 

om särskilda krav på återkoppling till elnätet finns. 


Redovisa utrymmen med planer och sektioner. För in på ritning 

måttuppgifter för schaktbredd, schaktdjup, gropdjup, lyfthöjd, topphöjd, 

maskinrumsmått, korgmått, dörrmått m m. 

Ange 

− material som respektive utrymme utförs av 

− transportvägar, t ex lucka i maskinrumsgolv 

− om schaktdörrar ska placeras i samma vägg eller fördelas på två 

väggar 

− maskinrummets placering i förhållande till schaktet samt om 

maskinrummet är gemensamt för flera hissar 

− tillträdesväg till maskinrum. 

Ange brandklass i de fall krav finns att hisschakt med tillhörande 

maskinrum och brytskiverum ska utgöra egen brandcell, dvs vara 

brandtekniskt avskilt från angränsande utrymmen. 


Ange 

− säkerhetsfunktioner för personer som befinner sig utanför 

hisskorgen 

− säkerhetsfunktioner för personer som befinner sig i hisskorgen 

− säkerhetsfunktioner för schakt- och korgdörrar 

− säkerhetsfunktioner för att frigöra och evakuera passagerare 

instängda i hisskorgen 

− säkerhetsfunktioner för temperaturövervakning i hissystem 

− säkerhetsfunktioner för tillräcklig luftväxling i hisskorg vid 

strömbortfall 

− säkerhetsfunktioner, t ex möjlighet att spärra av vissa stannplan, 

samordning med passerkontrollfunktioner 

− säkerhetsfunktioner med hissrangering vid utlöst brandlarm 

− säkerhetsfunktioner vid akuttransport 

− säkerhetsfunktioner i utrymmen för underhåll, reparation, 

återkommande kontroll och räddningsaktioner för hissystem. 

14


Ombyggnad av hissar 

Beträffande säkerhetsfunktioner i utrymmen för underhåll, reparation, 

återkommande kontroll och räddningsaktioner för hissystem, 

SS-EN 81-1 och SS-EN 81-2. 


Ombyggnad och modernisering av hissystem ska vara utförda och installerade så att de 

ger ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, underhåll och 

service, samt så att kraven på tillgänglighet för personer och personer med 

funktionsnedsättningar uppfylls. 

Vid ändring eller utbyte av hissens styrsystem, apparatställ eller 

maskineri samt vid byte av hisskorgens inredning eller av hela 

hisskorgen, ska kraven i följande punkter i BFS 2006:26 H10, bilaga 

5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för 

persontransport: 

− manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i 

hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelseeller 

orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2 

− korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som 

saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en 

korgöppning, gäller kravet för samtliga korgöppningar 

− kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse 

med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9 

samt 

− god belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt 

punkterna 4.8 och 4.9. 

Vid ändring eller utbyte av hissens styrsystem, apparatställ eller 

maskineri, ska dessutom kraven i följande punkter i BFS 2006:26 H10, 

bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för 

persontransport: 

− beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås 

och dörrkontakter ska finnas enligt punkterna 

1.6.4, 4:e strecksatsen 

− fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 

2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i 

schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen samt 

− anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare 

ska finnas enligt punkten 4.4. 

Entreprenören ska i sin försäkran om överensstämmelse endast 

bestyrka huruvida en ombyggd och moderniserad hiss uppfyller 

tillgänglighetskraven för hisskorg och manöverorgan eller inte. Dock tar 

entreprenören inte ansvar för huruvida hissen enligt nationella krav 

måste uppfylla dessa krav eller inte. 

Ange en sammanfattning på ombyggnadens omfattning. Beakta 

kraven i BFS 2006:26 H10. Se även säkerhetsregler för förbättring av 

säkerheten hos existerande personoch varupersonhissar 

SS-EN 81-80. 

Ange, vid modernisering och ombyggnad av hissystem, i råd och 

anvisningar under avsnitt BBB vilka undersökningar som är utförda och 

under avsnitt BBC vilka undersökningar som ska utföras av 

entreprenören beträffande huvuddata på befintliga hissystem. 

Ange 

− uppgifter på befintlig lastbärare, hisskorg, upphängning och bärande 

organ 

− uppgifter om kontroll av rörelser, inklusive överhastighet 

− uppgifter om hissmaskineri 

− uppgifter på manöverorgan 

15


− uppgifter om utrymmen för personer som befinner sig utanför 

hisskorgen 

− uppgifter om utrymmen för personer som befinner sig i hisskorgen. 


Apparatskåp för hissar 

Elektriska apparater för hiss vilka funktionsmässigt inte är bundna till viss placering i 

schakt eller maskinrum, ska anordnas i gemensamt apparatskåp. 

Ange 

− om apparatskåp ska placeras i hissmaskinrum 

− om apparatskåp ska placeras integrerat i eller på hissfront / 

dörrkarm vid översta eller nedersta stannplan 

− om apparatskåp ska placeras i nära anslutning till hisschakt vid 

översta eller nedersta stannplan 

− om brandskyddskrav gäller för apparatskåp placerade i anslutning 

till hisschakt. 

Utförande av apparatskåp för hissar anges under avsnitt SKB.51. 

KANALISATIONSSYSTEM 

Samråd med berörd projektör om kanalisationssystem mellan 

hissmaskinutrymme och schakt. 

Ange 

− utförande och dimension för kanalisation för hydraulhissar 

− vem som ska utföra kanalisationen. 

Öppningar och genomföringar 

Öppning i golv, vägg och tak erfordras för linor, oljeledningar, 

kabelstråk m m. För att undvika håltagning bör ursparning användas. 

Samråd med berörd projektör beträffande håltagningar, ursparningar 

och genomföringar. 

Ange 

− krav beträffande ljud- och brandavskiljning 

− mekaniska skydd, t ex linfoder. 

Brandavskiljning 

Se krav och råd i BBR beträffande skydd mot brandspridning och 

brandgasspridning mellan brandceller. 

Se även Svenska Brandförsvarsföreningens rekommendation 2000 

brandskydd hissar. 

Ange 

− om krav finns på brandgasventilation för hisschaktet 

− om risk finns för rökgasspridning från maskinrum till schakt, t ex när 

maskinrum är placerat i höjd med översta stannplan eller lägre. 

Ange åtgärder mot brandspridning eller brandgasspridning från eller 

via hisschakt till andra brandceller. 


Ventilation 

Ange om ventilationsöppningar ska utföras i fronter. 

Ta hänsyn till dörrspringor vid beräkning av erforderlig tilluftarea för 

schaktventilationen. 

16



Ledningsnät 

Beträffande förläggning av kablar, se avsnitt SC. 

Huvudledning för hiss 

Huvudelkopplare i huvudledning för hiss ska utgöras av säkerhetsbrytare. 

Ange 

− om matande nät är utfört för TN-C- eller TN-S-system 

− om annan entreprenör levererar och monterar huvudelkopplare i 

inkommande huvudledning. Se även 63.BCB/1 

− om entreprenören ska leverera och montera huvudledning mellan 

huvudelkopplare och apparatskåp 

− om vid flera hissar med gemensam huvudledning annan 

entreprenör levererar och monterar fördelning med säkringar samt 

huvudelkopplare för varje hiss 

− om huvudledning för hiss ska vara brandsäkert förlagd. 

Samråd med brandskydds- och elprojektören samt ange i handlingarna 

huvudledningars antal, kabeltyp, förläggningssätt och dimensioner. Se 

kommentarer under rubriken Huvudledning för hiss under 63.BCB/1. 

Utförande av säkerhetsbrytare anges under SKF.72. 

Kablar i schakt och maskinrum 

Kablar för hissutrustning ska i maskinrum förläggas på kabelstegar eller i kabelkanaler. 

Hisskabel ska användas mellan maskinrum och hisskorg. Sådan kabel får dras direkt 

fram till apparatskåpet. Kabeln ska vara dimensionerad och avsedd för hängande 

montering med aktuella frihängande höjder. Infästningsdon ska vara dimensionerade 

och avsedda för hängkabel. 

Kablar och ledare i hjälpströmkrets 

Kabel ska utföras med skydd mot mekanisk åverkan. 

Mantlad kabel ska förses med tätningsdon i införing till dosa eller låda. 

Ange krav på och typ av kabel i våta och fuktiga utrymmen. 

Kablar för telefon 

Kabel för telefon till korg ska vara separat och av hängkabeltyp. Infästningsdon för 

kabeln ska vara avsett för hängande montering. 

Ange typ av kabel, t ex tung gummikabel 12×1 mm 2 . 


Belysning och vägguttag 

Ange om dubbelt vägguttag ska sättas upp invid apparatskåp. 

Ange om vägguttag för handlampa ska finnas på korgbottens 

undersida. 

Fast belysning och vägguttag i brytskiverum och i hisschakt utförs 

lämpligen inom hissentreprenaden. Samråd med berörd projektör om 

att gruppledning, avslutad med en kopplingsdosa ska framdras av 

elentreprenör. Fast belysning och vägguttag i hissmaskinrum bör ingå i 

elentreprenaden. 

Belysning framför schaktdörrar utförs normalt av elentreprenören. 

Beakta lägsta tillåtna belysningsstyrka enligt SS-EN 81-1 och 

SS-EN 81-2. 


17


ÖVRIGT 


71.B Drivsystem i hissinstallation 

Ange under AFB.31 

− om avvikelser ska redovisas i anbud och åtföljas av beskrivning 

över systemet i de fall valt system har detaljer eller funktioner som 

avviker från vad som anges i förfrågningsunderlaget 

− om uppgifter om ljud och vibrationer ska lämnas för offererad 

utrustning 

− vilka övriga tekniska uppgifter för hissystem som ska redovisas i 

anbud. 


RA, AMA AF 07. 

Drivsystem ska dimensioneras med hänsyn till hissens art och användning samt 

inkopplingstiden. 

Hisskorgs stannplansinställning och planhållning, för persontillåtna hissar, ska hållas 

inom de värden som krävs för tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid 

användning. I händelse av att temperaturen i hissmaskinrummet eller maskinutrymmet 

överskrider det av hissinstallatören fastställda högsta värdet, ska hissen fullfölja 

pågående färd och därefter inte acceptera nya startimpulser. 

Välj drivsystem med hänsyn till kapacitetskrav, hastighet, 

stannplansinställning och planhållning. 

Hisskorgs stannplansinställning och planhållning, för persontillåtna 

hissar, ska hållas inom de värden som anges i SS-EN 81-70, 5.3.3. 

Beträffande planhållning se WBF.2. 

Ange det antal driftcykler (start-märkhastighet-stopp) per timme som 

drivsystemet minst ska tåla. Lämpligt antal driftcykler per timme bör 

ligga inom följande intervall beroende på hisstyp: 

Linhiss 90–240. 

Hydraulhiss 60–90. 

Lågfartshiss 15–20. 

Ange under aktuell kod och rubrik 

− typ av drivsystem 

− om annan stannplansinställning och planhållning än den som 

föreskrivs i AMA ska gälla 

− om drivsystem ska vara utfört med integrerat UPS-system för 

automatisk nödströmskörning eller nödsänkning. 

71.BB Drivsystem i linhissinstallation 

Ange 

− om linförningen ska vara oblockad, 1:1, eller blockad, 1:2 

− typ av motordrivsystem. 

Beträffande system för start, varvtalsstyrning och bromsning av 

elmotorer se även avsnitt 63.J. 

71.BB/1 Drivsystem i linhissinstallation – system med 

enhastighetsmotor 

Drivsystemet ska vara utfört med växelströmsmotor. 

Enhastighetsmotor kan användas utan speciell styrning vid hastigheter 

upp till 0,3 m/s. För varu- och småvaruhissar kan tillåtas 0,5 m/s. 

18



tvåhastighetsmotor 

Drivsystemet ska vara utfört med växelströmsmotor. 

Tvåhastighetsmotor kan användas utan speciell styrning vid 

hastigheter upp till 1,0 m/s. 

Ange varvtalsförhållande. Vanligast förekommande är 1:4 och 1:6. 


varvtalsstyrd motor 


tyristorstyrd motor 

Drivsystemet ska vara utfört med växelströmsmotor. Systemet ska minimera startström 

samt starta och stoppa hissen mjukt och utan ryck. 

Ange om både start- och stoppförloppet eller endast stopp- eller 

startförloppet ska tyristorstyras. 


frekvensstyrd motor 

Drivsystemet ska vara utfört med växelströmsmotor med frekvensomriktare för start, 

märkhastighet och stopp. Systemet ska minimera energiåtgång samt starta och stoppa 

hissen mjukt och utan ryck. Frekvensomriktare ska vara dimensionerad för minst antal 

driftcykler (start-märkhastighet-stopp) som anges under avsnitt 71.B. 

Ange om återkoppling från motor ska ske. 


likströmsmotor med statisk omformare 

Drivsystem med varvtalsstyrd likströmsmotor används oftast vid s k 

höghastighetshissar. 

71.BC Drivsystem i hydraulhissinstallation 

Hydraulhissystem kan väljas vid hastigheter upp till 1,0 m/s. 

Ange 

− om lyftcylindern ska vara direkt ansluten till korgen, s k direkt drift, 

eller ansluten via linor eller kedjor, s k indirekt drift 

− typ av drivsystem. 

71.BC/1 Drivsystem i hydraulhissinstallation – system med 

elektroniska ventiler 

Pumpmotor ska vara utrustad med momentant flödeskompenserande elektroniskt styrt 

start- och stoppförlopp. 

Ange om systemet ska vara oberoende av oljetemperatur. 

71.BC/2 Drivsystem i hydraulhissinstallation – system med 

magnetventiler 

71.BD Drivsystem i skruvhissinstallation 

Skruvhiss bör inte väljas vid högre hastigheter än 0,5 m/s. 

Ange 

− om driftcykel (start-märkhastighet-stopp)ska frekvensomriktas 


19


71.BE Drivsystem i kedjehissinstallation 

Kedjehiss bör inte väljas vid högre hastigheter än 0,3 m/s. 

Ange 

− om driftcykel (start-märkhastighet-stopp) ska frekvensomriktas 


71.BF Drivsystem i kuggstångshissinstallation 

Kuggstångshiss bör inte väljas vid högre hastigheter än 0,3 m/s. 

Ange 

− om driftcykel (start-märkhastighet-stopp) ska frekvensomriktas 


71.BG Drivsystem i kuggremshissinstallation 

Kuggremshiss bör inte väljas vid en högre hastighet än 0,6 m/s. 

Ange 

− om driftcykeln (start-märkhastighet-stopp) ska frekvensomriktas 


71.E Styrfunktioner för trafik med hiss 

Serviceinstrument, t ex handburna terminaler som erfordras för att utföra kontroller, 

programmeringar och underhållsarbeten i hissystemet, ska ingå i entreprenaden. 

71.EA Styrsystem i hissinstallation 

Stationsplan, våningsbeteckningar, avstängda stannplan och andra omställbara 

funktioner samt dörrtider och ställbara tider ska kunna omprogrammeras. 

Ange under aktuell kod och rubrik typ av styrsystem som hiss ska 

utföras med. 

71.EAB Styrsystem i installation med persontillåtna hissar 

Styrsystem ska vara elektroniskt och mikrodatorbaserat. 

Dataöverföring och utrustning ska vara störningsskyddad såväl mot övertoner, 

transienter, som mot spänningstoppar på nätspänningen. 

Hiss ska styras automatiskt med elektriska impulser från tryckknappar. Anropsknapp, 

varmed hiss kan kallas till stannplanet, ska placeras vid sidan av schaktdörr. I korg till 

persontillåten hiss ska manöverpanel sättas upp med en destinationsknapp för varje 

stannplan. 

Manöver- och signalorgan för hiss ska uppfylla SS-EN 81-70. 

I tabell RA 71.E/1 ges allmänna riktlinjer för val av styrsystem för 

persontillåtna hissar. Beakta dock projektspecifika krav och resultat av 

kapacitetsberäkning. 

Tabell RA 71.E/1 

Hissar i bostadshus 

En hiss Kollektiv-ned 

Två hissar intill varandra 

Hissar i kontorshus 

Kollektiv-ned med väljare 

En hiss med högst tre stannplan Direktstyrning med lagrade 

impulser 

En hiss med över tre stannplan Helkollektiv 

Två hissar belägna intill varandra Helkollektiv med väljare för två 

med över tre stannplan 

hissar 

Hissgrupp med två eller flera Trafiksystem för 

20


hissar för stort kapacitetsbehov personhissgrupp 

Hissar i vårdmiljö 

En hiss Direktstyrning med lagrade 

impulser 

Två hissar intill varandra Direktstyrning med väljare och 

lagrade impulser 

Vid hissgrupp Trafiksystem 

Varu-personhissar 

En hiss Direktstyrning med lagrade 

impulser 

Två hissar intill varandra Direktstyrning med väljare och 

lagrade impulser 

71.EABB Styrsystem i installation med ensam persontillåten hiss 

71.EABB/1 Styrsystem i installation med ensam persontillåten hiss – 

direktstyrning med lagrade impulser 

Impuls från destinationsknapp i korg ska endast tas emot och betjänas när hiss står 

stilla. 

Impuls från anropsknapp vid schaktdörr ska tas emot och betjänas direkt om hiss är 

ledig. Om hissen är upptagen tas anropsimpulserna emot och lagras samt betjänas i den 

ordning de avgavs, när hissen blir ledig. 

Ange om hiss ska förses med automatisk återsändning till stationsplan. 

Indikeringar 

− Följande indikeringar ska finnas: Kvitteringsindikering enligt avsnitt 71.EJB. 

− Optisk ankomstindikering enligt avsnitt 71.EJD/1. 

− Akustisk ankomstindikering enligt avsnitt 71.EJD/2. 

− Färdriktningsindikering enligt avsnitt 71.EJE. 

− Stannplansindikering enligt avsnitt WBJ.42. 

Ange 

− om stannplansindikering vid schaktdörr ska finnas enligt 

avsnitt WBJ.41 

− om stannplansindikering i hissmaskinrum ska finnas enligt 


− om avstängdindikering ska finnas enligt avsnitt 71.EJG. 

Funktioner 

Nödsignalsystem ska finnas enligt avsnitt 71.G/2, 71.G/3 eller 71.G/4. 

Ange 

− om det ska finnas prioritetskörningsfunktion enligt avsnitt 71.EB 

− om det ska finnas brandlarmsfunktion enligt avsnitt 71.EC 

− om det ska finnas dörröppningsfunktion enligt avsnitt 71.EE 

− om det ska finnas efterinställningsfunktion enligt avsnitt 71.EF 

− om det ska finnas säkerhetsfunktion för täcklock enligt 

avsnitt 71.EG 

− om det ska finnas funktion för körning med nödkraft eller reservkraft 

enligt avsnitt 71.EH 

− om det ska finnas driftlarmsystem och driftindikeringssystem enligt 

avsnitt 71.FB, 71.FBB eller 71.FBC. 

Överlastskydd 

21


Överlastskydd ska finnas enligt avsnitt WBE.4. 


kollektiv–ned 

Impuls från anrops- och destinationsknappar ska tas emot och lagras när hissen är i drift. 

Hissen ska vid anrop gå till högst belägna stannplan varifrån anrop getts och därefter 

betjäna anropen i tur och ordning. Plan som korgen gått förbi före anrop ska betjänas vid 

nästa färd. 

Om hissen har stannplan under stationsplanet och anrop ges från stationsplanet när 

korgen befinner sig på lägre nivå än detta ska hissen under uppfärden stanna vid 

stationsplanet även om anrop då har getts från högre belägna plan. 


Indikeringar 

Följande indikeringar ska finnas: 

− Kvitteringsindikering enligt avsnitt 71.EJB. 





Ange 






Funktioner 


Ange 

− om det finnas vara prioritetskörningsfunktion enligt avsnitt 71.EB 





avsnitt 71.EG 





Fullsattkontroll 

Ange om hiss ska vara utrustad med fullsattkontrollfunktion enligt 

avsnitt 71.ED. 




helkollektiv 

Vid översta och nedersta stannplan ska anordnas en anropsknapp och vid mellanplanen 

två anropsknappar, den ena för färd uppåt och den andra för färd nedåt. 

22


Impulser från anrops- och destinationsknappar ska tas emot och lagras när hissen är i 

drift. Hissen ska sedan gå automatiskt i tur och ordning till berörda stannplan, först i den 

ena färdriktningen och därefter i den motsatta. 


Indikeringar 







Ange 






Funktioner 


Ange 






avsnitt 71.EG 






Fullsattkontroll ska finnas enligt avsnitt 71.ED. 




direktstyrning utan lagrade impulser 

Hålldonsmanövrering från destinationsknapp på plattform eller från anropsknapp vid 

schaktdörr ska endast tas emot och betjänas när hiss står stilla. 

Indikeringar 


− Upptagenindikering enligt avsnitt 71.EJC. 


Ange om avstängdindikering ska finnas enligt avsnitt 71.EJG. 

Funktioner 

Ange 

23


− om det ska vara säkerhetsfunktion för täcklock enligt avsnitt 71.EG 



71.EABC Styrsystem i installation med persontillåtna hissar i 

grupp 

Vid bortkoppling av eller fel på en eller flera hissar i en hissgrupp får den (de) 

återståendes funktion inte hindras eller inkommande anrop blockeras. 

71.EABC/1 Styrsystem i installation med persontillåtna hissar i 

grupp – direktstyrning med väljare och lagrade impulser 

Impuls från destinationsknapp i korg ska endast tas emot och betjänas när hiss står 

stilla. 

Hissar ska utföras med gemensam anropsknapp eller parallellkopplade knappar vid varje 

stannplan. Impuls från anropsknapp ska tas emot och betjänas direkt om någon hiss är 

ledig. Om hissarna är upptagna ska anropsimpulserna lagras och betjänas i den ordning 

de avgavs, när någon hiss blir ledig. Ett anrop får inte föranleda att mer än en hiss 

tillkallas. 

Trafikintensiteten i trafiksystem för persontillåtna hissar ska styra hissar i hissgrupp. 

Ange 

− hur många och vilka hissar som ska ingå i väljargruppen 

− om hissystemet ska förses med automatisk återsändning till 

stationsplan 

− hur styrsystemet ska utföras om hissarna i en väljargrupp är olika i 

något avseende. 

Indikeringar 






− Hänvisningsindikering enligt avsnitt 71.EJF. 


Ange 






Funktioner 


Ange 






− om det ska vara funktion för körning med nödkraft eller reservkraft 


24







grupp – kollektiv–ned med väljare 

Impulser från destinationsknappar ska tas emot och lagras när hiss är i drift. 

Impulser från anropsknappar ska tas emot och lagras när någon hiss i gruppen är i drift. 

Vid avgiven anropsimpuls ska styrsystemet tilldela anropet till den hiss i gruppen som är 

lämpligast med hänsyn till väntetider och hissgruppens kapacitet. 

Om anrop avges ungefär samtidigt från flera stannplan ska en hiss gå till det högst 

belägna anropande planet. Övriga anrop ska lagras och betjänas på nedfärden. 

Om korgen på nedfärd har passerat ett plan där anrop getts ska anropet tilldelas den 

hiss i gruppen som är lämpligast. 

Ange 

− hur många och vilka hissar som ska ingå i hissgruppen 


något avseende 

− i det fall att fler än en hiss i gruppen är lediga, om en hiss ska 

stanna kvar vid stationsplanet (entréplanet) eller återgå dit och 

övriga lediga hissar ska stanna kvar vid det stannplan där senaste 

färden avslutades 

− i det fall att hissystemet har stannplan under stationsplanet och 

anrop ges från stationsplanet när någon av hissarna befinner sig på 

lägre nivå än detta, om hiss som kommer nedifrån under uppfärd 

ska stanna vid stationsplanet även om anrop då har getts från högre 

belägna plan. 

Indikeringar 








Ange 






Funktioner 


Ange 

− om det ska vara prioritetskörningsfunktion enligt avsnitt 71.EB 

− om det ska vara brandlarmsfunktion enligt avsnitt 71.EC 

− om det ska vara dörröppningsfunktion enligt avsnitt 71.EE 

− om det ska vara efterinställningsfunktion enligt avsnitt 71.EF 


25











grupp – helkollektiv med väljare 

Hissarna ska förses med gemensamma eller parallellkopplade anropsknappar, vid 

översta stannplanet en knapp för nedfärd och vid nedersta stannplanet en knapp för 

uppfärd. Mellanplanen ska förses med två anropsknappar, den ena för färd uppåt och 

den andra för färd nedåt. 

Impulser från destinationsknappar ska tas emot och lagras när hissen är i drift. 

Impulser från anropsknappar ska tas emot och lagras när någon hiss i gruppen är i drift. 

Lagrad impuls från anropsknapp ska automatiskt tilldelas den hiss i systemet som 

genom sitt läge och sin färdriktning ger den snabbaste betjäningen. 

Lagrade impulser från destinationsknappar ska medföra att hissen i tur och ordning 

stannar när korgen på upp- eller nedfärd kommer till de stannplan för vilka 

destinationsimpulser har getts. 

Ange 

− hur många och vilka hissar som ska ingå i hissgruppen 

− om hiss ska förses med automatisk återsändning till stationsplan 


något avseende. 

Indikeringar 








Ange 






Funktioner 


Ange 





26












grupp – trafiksystem till personhissar 

Hissar i grupp ska utföras med gemensamma manöverdon på stannplanen. Med 

manöverdonen ska trafikanter kunna ge impulser till trafiksystemet, att man vill åka uppåt 

eller nedåt alternativt att man vill åka till ett bestämt stannplan. 

Impulser från utvändiga manöverdon ska tas emot och lagras i trafiksystemet när någon 

hiss i trafiksystemet är i drift. 

Om hisskorgar är försedda med destinationsknappar ska impulser från dessa tas emot 

och lagras i trafiksystemet när hissen är i drift. 

Lagrad impuls från manöverdon på stannplanen ska automatiskt tilldelas den hiss som i 

rådande trafiksituation förväntas utföra transporten snabbast och som tar minst kapacitet 

i anspråk från hissgruppen. 

Vid destinationsknappar i hisskorgar ska impuls som getts från dessa åstadkomma att 

hissen i tur och ordning stannar när korgen på upp- eller nedfärd kommer till de 

stannplan för vilka destinationsimpulser har getts. 

Systemet ska kunna detektera trafiktoppar, lokalisera dessa och vidta åtgärder för dessa 

med ledning av ständigt kontrollerade parametrar, t ex frekvensen på avgivna impulser 

från passagerare på olika stannplan, antal passagerare i hisskorgar m m. 

Hissar ska vara utrustade med anordning som registrerar antalet personer eller last i 

hisskorgarna och använder resultatet som en parameter vid fördelning av anrop mellan 

hissarna. 

Fördelning av hissar på entréplan och övriga plan eller zoner i schakten ska bestämmas 

av hissgruppens storlek, rådande trafikförhållanden och beräkningar av hur 

passagerarna betjänas snabbast. 

Vid högtrafik ska anropsimpulser som väntat på betjäning länge prioriteras efter en i 

förväg fastställd tid. 

Ange 

− hur många och vilka hissar som ska ingå i hissgrupp 

− om i gruppen ingående hissar ska ha olika antal stannplan 

− om i gruppen ingående hissar ska ha olika märklast eller korgstorlek 

− antal manöverdon och deras placering 

− om trafiktablå ska sättas upp 

− byggnadens användning, t ex kontorshus för ett eller flera företag, 

sjukhus, varuhus, hotell 

− antal i byggnaden sysselsatta personer och deras fördelning på 

olika våningar 

− arbetstider och deras spridning 

− lunchlokal och dess läge i byggnaden 

− omfattning av godstransport 

− omfattning av intern persontransport 

− under entréplanet belägna stannplan som ska betjänas under 

rusningstider 

27


Indikeringar 

− från hiss lättillgänglig trappa 

− längsta väntetid på hiss efter anrop 

− inom vilken tid 80 % av anropen ska vara betjänade 

− vilken evakueringskapacitet hissgruppen ska ha. 


Om destinationsknappar i hisskorg förekommer ska dessa vara försedda med 

kvitteringsindikering enligt avsnitt 71.EJB. 

Om anropsknappar på stannplanen förekommer ska dessa vara försedda med 

kvitteringsindikering enligt avsnitt 71.EJB. 

Om destinationsimpulser ges redan vid ankomst till hisshall eller stannplan ska det, när 

hiss anländer till stannplan, indikeras över schaktdörr vilka stannplan den kommer att 

betjäna. 

I övrigt ska följande indikeringar finnas: 







Ange 






Funktioner 


Ange 















grupp – trafiksystem till hissar i vårdmiljö 

Hissar i grupp ska utföras med gemensamma anropstablåer på stannplanen. 

Lagrad impuls från anropsknapp ska automatiskt överföras till den hiss i gruppen som 

snabbast kan betjäna den. Hiss med tilldelat anrop ska utan att stanna vid andra plan gå 

28


till det stannplan varifrån det tilldelade anropet kommer. Därefter ska nya anrop kunna 

betjänas. 

Destinationsimpulser ska alltid betjänas med förtur. 

Fördelning av hissar på entréplan och övriga plan eller zoner i schakten ska bestämmas 

av hissgruppens storlek, rådande trafikförhållanden och beräkningar av hur 

transporterna betjänas snabbast. 

Ange 

− om hiss kan komma att användas för besökstrafik 

− om trafiktablå ska sättas upp. 

Ange omfattning av 

− sängtransporter 

− besökstransporter 

− godstransporter 

− interna persontransporter 

− under entréplanet belägna stannplan som ska betjänas under 

rusningstider 

− från hiss lättillgänglig trappa. 


Prioritetskörning 

Prioritetskörning ska finnas enligt avsnitt 71.EB. 

Indikeringar 







Ange 






Funktioner 


Ange 











29




71.EAC Styrsystem i installation med personförbjudna hissar 

71.EACB Styrsystem i varuhissinstallation 

När hisskorg stannat vid stannplan får den inte kunna startas genom anrop från annat 

plan förrän efter en tid, som ska vara inställbar mellan 3–30 sekunder. 

71.EACB/1 Styrsystem i varuhissinstallation – system med 

destinationsknappar vid varje stannplan 

Vid varje schaktdörr eller skjutlucka ska finnas manöverpanel utrustad med en 

anropsknapp och destinationsknappar till alla övriga stannplan. Anropsknappen ska 

markeras tydligt genom avvikande färg och form. 

Indikeringar 






71.EACB/2 Styrsystem i varuhissinstallation – system med 

destinationsknappar vid ett stannplan 

Vid schaktdörr eller skjutlucka på stationsplanet ska finnas manöverpanel utrustad med 

en anropsknapp och destinationsknappar till alla övriga stannplan. Anropsknappen ska 

markeras tydligt genom avvikande färg och form. 

Vid övriga schaktdörrar eller skjutluckor ska finnas manöverpanel utrustad med en 

anropsknapp. 

Ange 

− om automatisk återsändning av hiss ska ske till stationsplan efter en 

inställbar tid (10–60 s) från hissens ankomst till planet. Tiden ska 

avbrytas och återsändning ska ske direkt efter det att schaktdörr 

eller skjutlucka öppnats och stängts (efter det att hissen blivit lossad 

eller lastad) 

− om akustisk ankomstsignal ska repeteras om schaktdörr eller 

skjutlucka inom en inställbar tid efter hissens ankomst till plan inte 

öppnats och stängts (hissen har blivit lossad eller lastad). Ange 

även om akustisk ankomstsignal inte ska repeteras på något 

stannplan, t ex på ett stationsplan 

− om manöverpaneler vid andra plan än stationsplan ska vara 

försedda med knappar för återsändning av hiss till stationsplan. 

Indikeringar 






71.EB Prioritetskörningsfunktioner 

Transportkörning 

30


I hisskorg ska monteras en lägesmarkerad elkopplare med vilken anropsknapparna kan 

kopplas bort. Om hissen ingår i hissgrupp ska den samtidigt kopplas bort från denna. 

Om hissen har automatiska dörrar ska dessa öppnas helt när elkopplaren slås till och 

förbli öppna tills en destination getts. När elkopplaren är tillslagen ska hissen kunna 

manövreras enbart från korgen. 

Akuttransport 

I anslutning till anropstablå ska monteras separat tablå med tryckknapp för akutanrop. 

Tryckknapp ska förses med kvitteringsindikering enligt avsnitt 71.EJB samt optisk 

indikering ”AKUTTRANSPORT” integrerad med indikering enligt avsnitt WBJ.41 och 

WBJ.42. 

Vid akutanrop ska samtliga inneliggande anrops- och destinationsimpulser släckas. 

Hissen ska, direkt och utan dröjsmål, gå till det stannplan från vilket akutanropet gavs 

och evakuera eventuella passagerare samt tas över av akutpersonal. Akutpersonal ska 

kunna ge ett destinationstryck för akuttransport och efter att detta stannplan betjänats så 

ska hissen återgå till normaldrift. 

Körning via entré- och passerkontrollsystem i hisskorg 

I anslutning till korgtablå i hisskorg ska monteras kort- och kodläsare för destination till 

förutbestämda stannplan eller förutbestämd dörröppning i hisskorg med genomgång på 

samma stannplan. 

Körning via entré- och passerkontrollsystem från stannplan 

I anslutning till anropstablå på stannplan ska monteras kort- och kodläsare för anrop av 

hiss. Om anropsknapp finns på samma stannplan som kort- och kodläsaren ska 

anropsknappen blockeras via kort- och kodläsaren. 

Körning med kodfunktion via destinationsknappar 

Destinationsknappar ska utföras med kodfunktion med vilken destination endast kan ges 

till förutbestämda stannplan. 

Prioritetskörningsfunktion bör finnas vid hiss som under kortare eller 

längre tid behöver disponeras för visst ändamål, t ex posttransport, 

sängtransport, städning och akuttransport. 

Ange 

− om hiss även ska kunna prioritetsköras från något eller några 

stannplan 

− på vilka stannplan som akutanrop ska kunna ges 

− om akustisk indikering vid akuttransport ska finnas 

− om elkopplaren ska manövreras med nyckel, kort- och kodläsare 

e d vid transportkörning 

− vilka stannplan som ska kunna nås via kort- och kodläsare i 

hisskorg 

− vilka stannplan som ska förses med kort- och kodläsare 

− vilka stannplan som ska kunna nås via kodfunktion i 

destinationsknappar 

− typ av cylinder om nyckelströmställare ska användas 

− vem som levererar cylindrar och nycklar och vem som monterar 

cylindrar i de fall ljusindikering ska finnas 

− vem som levererar kort- och kodläsare 

− var kort- och kodläsare ska placeras i de fall kort- och kodläsare 

ingår i leveransen samt vem som levererar och monterar den 

− om hisstillverkaren ska leverera och montera separat kabel mellan 

kort- och kodläsare och hissmaskinrumsvägg samt vem som 

levererar och monterar kopplingsplintar på maskinrumsvägg 

− om ljusindikering ska finnas 

− om säkerhetsfunktions för täcklock enligt avsnitt 71.EG ska finnas. 

31


71.EC Brandlarmsfunktion 

Vid brandlarm ska samtliga inneliggande anrops- och destinationsimpulser släckas. Hiss 

ska, direkt och utan dröjsmål, gå till ett förutbestämt stannplan för evakuering av 

eventuella passagerare. Därefter ska hiss bli stående blockerad med stängda dörrar så 

länge brandlarm kvarstår. Dörrövervakning i korgöppning ska kopplas förbi. Dörrar ska 

kunna öppnas under brandlarm, med dörrknapp i hisskorg och med anropsknapp på 

stannplan där hiss står. 

Om hissen är blockerad på grund av tekniskt fel, aktiverat nödstopp eller aktiverad 

servicekörning ska brandlarmsfunktionen ej kunna starta hissen. 

I varje indikeringstablå vid schaktdörr ska anordnas en indikering som visar symbol enligt 

figur 71.EC/1. Indikeringarna ska aktiveras automatiskt när brandlarmsfunktionen 

aktiveras. Texten ska inte synas när indikeringen är släckt. Indikeringen ska utföras med 

samma spänningsmatning som för övriga manöver- och indikeringsdon för hissen. 

Figur 71.EC/1 ”Förbjuden ingång” 

I anslutning till hissen på samtliga stannplan ska anbringas en skylt enligt figur 71.EC/2. 

Figur 71.EC/2 ”Använd ej hissen vid brandlarm” 

Beträffande hissars funktion i händelse av brand, se 

SS-EN 81-73:2005. 

Beträffande brandbekämpningshissar, se SS-EN 81-72. 

Ange 

− vem som levererar och monterar kopplingsplintar med potentialfri 

växlande kontaktfunktion för indikering av brandlarm 

− vem som ska förlägga kabel mellan apparatställ och 

kopplingsplintar 

− var kopplingsplintarna ska monteras, t ex på maskinrumsvägg eller i 

apparatutrymme 

− stationsplan 

− om adresserbart brandlarm ska bestämma stationsplan 

− om evakueringsplan ska bestämmas av brandlarm som detekterar 

brandhärdens läge 

− om fler än ett evakueringsplan ska förutbestämmas 

− om dörröppningsfunktion ska vara låsbar, efter det att 

brandpersonal kontrollerat att hisskorg är evakuerad 

− om automatisk nödströmskörning ska finnas enligt avsnitt 71.EHB 

− om automatisk nödsänkning ska finnas enligt avsnitt 71.EHC. 


71.ED Fullsattkontrollfunktion 

När korglast uppgår till 75 % av märklasten får hissen inte stanna för anrop förrän lasten 

minskat. 

I styrsystem för en hiss ska anropen kvarstå och bli betjänade under nästa färd. 

I styrsystem för hissgrupp ska anropen omfördelas och tilldelas de hissar eller den hiss 

som förutsätts kunna betjäna dem snabbast. 

32


Impuls från anropsknapp får inte hindra stängande automatdörr vid aktiverad 

fullsattkontroll. 

Ange om fullsattkontrollfunktionen ska vara kombinerad med 

överlastskyddet enligt avsnitt WBE.4. 

71.EE Dörröppningsfunktion 

Tidig dörröppning 

Automatiska dörrar ska börja öppnas när hissen är i rörelse och kommit in i dörrzon. 

71.EF Efterinställningsfunktion 

Planhållning ska ske med öppen dörr. 

Ange om planhållning inte ska ske med öppen dörr. 

Utförande av planhållning anges under WBF.2. 

71.EG Säkerhetsfunktion för täcklock 

Funktion ska finnas som omöjliggör körning av hissen om täcklock på manöverpanel 

demonteras. Återställning ska endast kunna ske i hissmaskinrum eller apparatutrymme. 

Säkerhetsfunktion för täcklock ska anges då låsningar i 

manöverpaneler förekommer. Avsikten är att eliminera missbruk och 

försvåra för obehöriga att överbrygga nyckelströmställare, kortläsare 

o d och åka till låsta stannplan eller kalla till sig en låst hiss. 

Ange om alla eller endast vissa täcklock ska ha säkerhetsfunktion för 

täcklock. 

Beträffande vandalsäkra hissar, se SS-EN 81-71:2005+A1:2007. 

71.EH Funktion för körning med nödkraft eller reservkraft 

71.EHB Automatisk nödströmskörning 

Efter spänningsbortfall på nätet och då nöd- eller reservkraft har spänningssatt 

huvudledningarna ska hiss automatiskt köras till ett förutbestämt stannplan och släppa ut 

passagerare, varefter den ska bli stående tills nödströmsläget upphör. Förloppet får inte 

avbrytas. Vid fel på någon hiss ska den felaktiga hissen hoppas över. Om krav på 

brandklass föreligger ska dörrar stängas under stillståndet. 

Dörröppning med anropsknapp eller "Dörr"-knapp i korgtablå ska fungera. 

När alla hissar är parkerade ska förvalda prioriterade hissar återuppta trafiken i normal 

omfattning. Val av hur många och vilka hissar som ska prioriteras ska vara omställbart. 

Samtliga huvudledningar till hissarna ska samtidigt spänningssättas 

med nöd- eller reservkraft. Av de hissar som ska betjänas av ett och 

samma nöd- eller reservkraftaggregat får inte mer än ett förutbestämt 

antal hissar i taget belasta nöd- eller reservkraften. Hissarnas 

styrsystem ska ha funktion för detta. Kablar för nödvändig information 

mellan hissarnas styrsystem ska förläggas och kopplas in i de fall 

apparatställen är placerade i samma hissmaskinrum. Ange 

− vilka hissar som ska betjänas av nöd- eller reservkraftaggregat 

− hur många hissar som samtidigt får belasta nöd- eller 

reservkraftaggregatet 

− vem som förlägger och kopplar in styrkablar mellan hissmaskinrum 

− varifrån omkoppling av de hissar som ska prioriteras ska göras samt 

hur gränssnittet ska vara beskaffat 

− om styrkablar mellan hissmaskinrum ska ersättas med elektroniska 

tidur e d i varje hissmaskinrum som ombesörjer tidsförskjutning 

mellan hissar samt vem som ska leverera tiduren 

− om strömkälla ska finnas innan nöd- eller reservkraft träder i kraft 

− om strömkälla ska vara utfört med integrerat UPS-system för 

automatisk nödströmskörning 

33


71.EHC Automatisk nödsänkning 

71.EJ Indikeringsfunktioner 

− kapacitetskrav för UPS-systemet, t ex antal driftcykler, 

dörröppningar m m 

− om fel på UPS-systemet ska vidarebefordras via driftlarm enligt 

71.FBB eller 71.FBC 

− om funktion ska finnas för nödströmskörning till visst stannplan, t ex 

vid brand. Se även avsnitt 71.EC 

− om funktion ska finnas för att spärra mot nödströmskörning till visst 

stannplan, t ex vid brand. Se även avsnitt 71.EC. 

Vid spänningsbortfall ska hiss, med stängda dörrar och bibehållen 

säkerhet, automatiskt sänkas eller gå till närmaste stannplan, där 

dörrarna ska gå att öppna. Om hiss stängs av med huvudelkopplare 

eller säkerhetsbrytare ska inte automatisk nödsänkning ske. Ange 

− strömkälla för nödsänkningsutrustning 

− om strömkälla ska vara utfört med integrerat UPS-system för 

automatisk nödsänkning 

− kapacitetskrav för UPS-systemet, t ex antal driftcykler, 

dörröppningar m m 

− om fel på UPS-systemet ska vidarebefordras via driftlarm enligt 

71.FBB eller 71.FBC 

− om funktion ska finnas för nödsänkning till visst stannplan, t ex vid 

brand. Se även avsnitt 71.EC 

− om funktion ska finnas för att spärra mot nödsänkning till visst 

stannplan, t ex vid brand. Se även avsnitt 71.EC. 

Indikeringsfunktioner ska utformas och anpassas för personer med 

funktionsnedsättningar. 

Indikeringsfunktioner ska utföras enligt SS-EN 81-70. 

Beträffande utförande av manöver- och indikeringsdon till hiss, se 

avsnitt WBJ. 

71.EJB Funktion för kvitteringsindikering 

När destinations- eller anropsimpuls avgetts och hissens styrsystem tagit emot impulsen 

ska ljusindikering ske i eller vid respektive tryckknapp eller i förekommande fall 

låscylinder. Ljusindikeringen ska släckas automatiskt när hissen betjänat destinationen 

eller anropet. 

71.EJC Funktion för upptagenindikering 

Vid varje schaktdörr ska anordnas en ljusindikering som lyser med rött ljus när hissen är 

i gång eller när den är stillastående med öppen schakt- eller korgdörr. Ljusindikeringen 

ska placeras i manöverpanelen ovanför tryckknapparna. 

71.EJD Funktion för ankomstindikering 

71.EJD/1 Funktion för ankomstindikering – ljusindikering 

Vid varje schaktdörr eller skjutlucka ska anordnas en ljusindikering placerad antingen i 

manöverpanel ovanför knappar, i särskild tablå eller i armatur över eller vid sidan av 

schaktdörr eller skjutlucka. 

Indikering ska lysa vid det stannplan där hisskorgen stannat och släckas automatiskt när 

korgen lämnar planet. 

Indikeringarna ska utformas så att de tydligt kan uppfattas även av person som befinner 

sig intill frontväggen och på avstånd från schaktdörren eller skjutluckan. 


34


− ankomstindikeringarnas placering 

− om ankomstindikeringar ska kompletteras med akustiska 

ankomstsignaler. 

71.EJD/2 Funktion för ankomstindikering – akustisk indikering 

Akustisk signal ska avges när hissen är på väg att stanna vid stannplanet och börjar 

sakta in. Vid drivsystem utan avsaktning ska ankomstsignalen ljuda när hissen stannat. 

Signal ska även avges om anrop sker på plan där hiss står med öppen dörr. 

Signalens längd, frekvens och ljudvolym ska steglöst kunna ställas in så att signalen är 

tydligt hörbar på 5 m avstånd från schaktdörr eller skjutlucka även i bullrig miljö. 

Om hiss utrustas med ankomstindikering, färdriktningsindikering eller 

hänvisningsindikering är det lämpligt att placera de akustiska 

ankomstsignalerna i samma manöverpaneler, tablåer eller armaturer 

som dessa. 

Ange 

− placering av akustiska ankomstindikeringar 

− förekomst av bullrig miljö 

− för varuhiss om ankomstsignalen ska vara extra lång och om den 

ska repeteras om hissen inte lossas eller lastas inom en viss tid 

− om i vissa byggnader, t ex hotell, sjukhus och vårdhem, akustisk 

indikering ska vara frånkopplad nattetid. 

71.EJE Funktion för färdriktningsindikering 

Vid varje schaktdörr ska anordnas indikeringsdon, med en ljusindikering vid ändplanen 

och två ljusindikeringar vid mellanplanen. När hissen närmar sig ett plan för att stanna 

och impuls för fortsatt färd finns lagrad ska den indikering tändas vid stannplanet som 

anger hissens fortsatta färdriktning. Om hiss står ledig vid ett mellanplan ska båda 

ljusindikeringarna lysa vid detta plan. Indikeringarna ska släckas automatiskt när hissen 

lämnar planet. 

Ljusindikeringarna ska anordnas skilda från manöverpanelen och placeras upptill 

antingen vid sidan av eller över schaktdörr. Indikeringarna ska utformas så att de tydligt 

kan uppfattas även av person som befinner sig intill frontväggen och på avstånd från 

schaktdörren. 

Ange 

− placering av färdriktningsindikeringar 

− om färdriktningsindikeringen ska kombineras med akustisk 

ankomstsignal 

− om färdriktningsindikering ska kombineras med akustisk indikering 

enligt SS-EN 81-70. 

71.EJF Funktion för hänvisningsindikering 

Hänvisningsindikering ska anordnas vid varje stannplan. När en hiss är på väg till planet 

eller har börjat minska hastigheten för att stanna ska en mot hissen svarande 

ljusindikering tändas som anger vilken hiss som kommer. Indikeringen ska släckas 

automatiskt när hissen lämnar planet. 

Vid två hissar i systemet och med den gemensamma anropsknappen placerad mellan 

schaktdörrarna får indikeringen ske med hänvisningspilar i eller på täcklocket till 

manöverpanelen. Indikeringen ska anordnas så att den tydligt kan uppmärksammas av 

person som befinner sig framför anropsknappen. 

Vid fler än två hissar i systemet ska en ljusindikering placeras upptill vid sidan av eller 

rakt över varje schaktdörr. Indikeringarna ska utformas så att de tydligt kan uppfattas 

även av person som befinner sig intill frontväggen och på avstånd från schaktdörren. 

Ange 

− placering av hänvisningsindikeringar 

− om hänvisningsindikeringen ska kombineras med akustisk 

ankomstsignal. 

35


71.EJG Funktion för avstängdindikering 

I varje indikeringstablå vid schaktdörr ska anordnas en indikering som visar texten 

AVSTÄNGD eller symbol enligt figur 71.EJG. Indikeringarna ska aktiveras med 

elkopplare i hissmaskinrum/apparatskåp eller automatiskt när hissens anrops- och 

destinationsknappar bortkopplas eller då omkopplare för servicekörning aktiveras. 

Texten eller symbolen ska inte synas när indikeringen är släckt.. Elkopplaren ska vara 

lägesindikerad och försedd med skylt märkt AVSTÄNGDINDIKERING. 

Avstängdindikering ersätter lösa skyltar på schaktdörr när 

anläggningen stängs av för reparation, underhåll e d. För hissgrupp 

används avstängdindikering endast undantagsvis. Om 

avstängdindikering för hela hissgruppen ska användas bör skylt förses 

med texten ALLA HISSAR AVSTÄNGDA. 

Ange 

− placering av avstängdindikeringar 

− placering av elkopplare 

− om avstängdindikeringen ska integreras med ankomstindikering 

enligt avsnitt 71.EJD 

− aktivering med brandlarm 

− om avstängdindikeringen ska utföras med separat klenspänning 

från en skyddstransformator (SELV eller PELV) ansluten till 

gruppcentralen för allmänbelysningen i hissmaskinrummet eller 

hisschaktet. 

Figur 71.EJG ”Avstängd” 

71.F Driftövervakningssystem i hissinstallation 

Ange 

− om antal driftcykler (start-märkhastighet-stopp) för drivsystem ska 

kunna verifieras och avläsas i hissens styrsystem 

− om antal driftcykler (öppning-stängning) per år för schakt- och 

korgdörrar inklusive dörrmaskineri ska kunna verifieras och avläsas 

i hissens styrsystem. 

Antal driftcykler för drivsystem anges under avsnitt 71.B. 

Antal driftcykler för schakt- och korgdörrar inklusive dörrmaskinerier 

anges under avsnitt WBF.3, WBG.1 och WBH.1. 

71.FB Driftlarmsystem och driftindikeringssystem i 

hissinstallation 

Hissystemet ska förses med startimpulsräknare, drifttidmätare och minne som lagrar de 

10 senast inträffade felen, med typ av fel och tidpunkt när felen har inträffat. 

Funktionen ska ombesörjas av driftövervakningssystemet och lagrad information får inte 

raderas vid strömavbrott. 

Ange 

− larmklasser och de fel som ska indikeras 

− om lagrade larm ska anges i klartext eller med kod som anger typ 

av larm 

− om lagrade fel som anges med kod ska kompletteras med 

översättning i klartext 

− om driftlarm ska föras vidare till driftdator, larmmottagare e d 

− typ av gränssnitt 

36


− gräns mot annan entreprenad 

− om larmindikeringar ska skrivas ut på skrivare. 


Beträffande fjärrövervakning av hissar, se SS-EN 627. 

71.FBB Differentierade driftlarmsystem i hissinstallation 

Driftlarm ska ha potentialfria växlande kontaktfunktioner som kopplas till plint placerad på 

maskinrumsvägg eller på annan angiven plats. 

Kabel ska förläggas mellan hissutrustning och plint. 

Ange vilka driftlarm som ska kunna vidarebefordras, t ex larm från eller 

orsakade av 

− driftstopp 

− kontaktdon i säkerhetskrets på hisskorg 

− slaklinebrytare 

− kontaktdon på fångare 

− gränsbrytare för manöverström 

− dörr- och regelkontakter 

− hissmotorskydd 

− UPS-system för nödströmskörning eller nödsänkning. 

Ange var plint ska placeras vid maskinrumslösa hissar. 

71.FBC Summalarmsystem i hissinstallation 

Driftlarm som utförs som summalarm ska ha potentialfria växlande kontaktfunktioner 

som kopplas till plint placerad på maskinrumsvägg eller på annan angiven plats. 

Samtliga typer av fel, inklusive summalarm från nödsignalaggregat och UPS-system för 

nödströmskörning eller nödsänkning, ska påverka kontaktfunktionen. 

Kabel ska förläggas mellan hissutrustning och plint. 

Ange var plint ska placeras vid maskinrumslösa hissar. 

71.G Nödsignalsystem i hissinstallation 

Strömförsörjningsaggregat ska utföras med laddningsbara batterier och 

underhållsladdning. Om batterikapaciteten understiger en timmas drifttid ske 

serviceorganisationen larmas automatiskt. 

Fel på strömförsörjningsaggregat, t ex för hög eller för låg batterispänning, jordfel och 

avbrott på laddström, ska kunna tas ut som summalarm över potentialfri växlande 

kontaktfunktion. 

Underhållsladdningsaggregatets strömförsörjning ska vara fast förlagd. 

Siren ska utföras elektronisk och ha tillräckligt högt ljudtryck för att bli uppmärksammad i 

den aktuella miljön. Sirenen ska ljuda när nödsignalknapp i hisskorg är påverkad. 

Nödsignalsystemet ska utföras så att, aktiverat larm fortsätter tills det kvitteras. 

Om larmsignalen faller bort ska larmet återstartas med minsta möjliga fördröjning och 

sedan fortsätta tills det kvitteras. 

Beakta att larmet ska kvitteras av person med rätt kompetens. Ange 

utförande 

Tvåvägskommunikation bör märkas med avsedd symbol och placeras i 

hisskorg på samma täcklock som destinationsknapparna eller på 

separat tablålock. 

Symbol 71.G ”Tvåvägskommunikation” 

37


Nödsignalsystem ska uppfylla kraven i SS-EN 81-28. 

Beträffande nödsignalsystem i hissar som ska kunna användas av 

personer med funktionsnedsättningar, se SS-EN 81-70. 

Ange 

− om tvåvägs kommunikation ska utföras som lokaltelefon, telefon via 

allmänt telenät eller hisstelefon 

− om tvåvägs kommunikation ska finnas vid skötsel, underhåll, tillsyn 

eller räddningsaktioner utförd av fler än en person då lyfthöjden 

överskrider 30 m eller att det ej går att kommunicera med varandra 

vid nödmanövrering 

− placering av siren, t ex på korgtak, i hisschakt, i omedelbar 

anslutning till hisschakt 

− krav på sirens ljudtryck samt om den ska vara försedd med ställbart 

ljudtryck 

− om siren ska utföras med pulserande eller svepande ton 

− om nödbelysning i hisskorg ska strömförsörjas med 

strömförsörjningsaggregat i nödsignalsystemet 

− om nödsänkningsutrustning till hydraulhiss ska strömförsörjas med 

strömförsörjningsaggregat i nödsignalsystemet. 

Beträffande laddningsbara batterier, se avsnitt SJB.1. 

71.G/2 Nödsignalsystem i hissinstallation – system med 

lokaltelefonförbindelse 

Lokaltelefonförbindelse ska utföras som tvåvägs kommunikationssystem som möjliggör 

en permanent förbindelse med serviceorganisation under hela den tid som hissen kan 

användas. 

Tvåvägs kommuniktationssystem ska utföras med automatiskt funktionskontroll som 

testar funktionen minst var 3:e dag. Lokaltelefon ska anslutas direkt till nödsignalknapp 

på ett sådant sätt att telefonen aktiveras då knappen påverkas. 

För att lokaltelefon ska godtas som tvåvägs kommunikationssystem i 

nödsignalanläggning måste kraven uppfyllas i SS-EN 81-28. 

Ange 

− vem som levererar lokaltelefonen 

− typ av lokaltelefon 

− vem som installerar lokaltelefonen 

− placering av apparat i hisskorg 

− om hissentreprenören ska leverera och fälla in dosa för lokaltelefon 

i korgvägg samt typ av dosa 

− om hissentreprenören ska bereda utrymme i korgtablå och anpassa 

täcklock för lokaltelefon 

− typ av sladd och gränssnitt 

− vart lokaltelefonen ska kopplas. 



telefonförbindelse via allmänt telenät 

Telefonförbindelse via allmänt telenät ska utföras som tvåvägskommunikationssystem 

som möjliggör en permanent förbindelse med serviceorganisation under hela den tid 

som hissen kan användas. Tvåvägskommuniktationssystem ska utföras med automatiskt 

funktionskontroll som testar funktionen minst var tredje dag. 

Telefonapparat ska placeras i nisch med lucka och dolda gångjärn. Luckan ska graveras 

med texten Nödtelefon. 

Beständig skylt, med telefonnummer till plats eller platser där hjälp kan erhållas, ska 

finnas permanent fastsatt på insidan av lucka till nisch. 

38


Telefon ska vara fast ansluten till kopplingsdosa på vägg i hissmaskinrum. Mellan 

telefonen och kopplingsdosan i hissmaskinrummet ska separat 8-ledarkabel förläggas. 

För att telefonförbindelse via allmänt telenät ska godtas som tvåvägs 

kommunikationssystem i nödsignalanläggning måste kraven uppfyllas i 

SS-EN 81-28. 

Ange 

− vem som levererar och monterar telefonapparat 

− typ av telefonapparat 

− vem som levererar och monterar kopplingsdosa på vägg i 

maskinrum 

− vem som ombesörjer och bekostar telefonabonnemang 

− telefonnummer till plats eller platser där hjälp kan erhållas. 



hisstelefon 

Hisstelefon ska utföras som tvåvägskommunikationssystem som möjliggör en permanent 

förbindelse med serviceorganisation under hela den tid som hissen kan användas. 

Tvåvägskommuniktationssystem ska utföras med automatiskt funktionskontroll som 

testar funktionen minst var 3:e dag. 

Nödsignalsystemet ska bestå av högtalande hisstelefon med mikrofon och högtalare 

samt centralenhet. Telefonen ska antingen monteras dolt i korgtak eller vandalsäkert 

bakom täcklock i korgtablå. Centralenheten ska placeras i hissmaskinrum. 

Telefonen ska anslutas direkt till nödsignalknapp. Om knappen påverkas i mer än 2– 

10 sekunder ska talförbindelse automatiskt kopplas upp till förprogrammerade 

telefonnummer. Minst fyra telefonnummer ska kunna programmeras, varvid 

automatuppringning ska ske i turordning tills talförbindelse upprättas. 

Telefonen ska ha funktion för kontrolluppringning, med programmerbart intervall och för 

funktionen separat programmerbart telefonnummer. Fördröjning, telefonnummer och 

intervall ska vara programmerade i hisstelefonen och kunna ändras utan terminaler eller 

annan specialutrustning. 

På täcklock för korgtablå ska i anslutning till nödsignalknapp texten "Håll knappen 

intryckt i 15 sekunder" anges. Texten ska vara utförd på samma sätt som övrig text på 

täcklocket. 

Hisstelefon ska vara fast ansluten till kopplingsdosa på vägg i hissmaskinrum. Mellan 

hisstelefonen och kopplingsdosan i hissmaskinrummet ska separat 8-ledarkabel 

förläggas. 

Ange 

− vilka larmtyper som ska användas (t ex. P100, Voice, Q23, CPC) 

− hur många hissar en centralenhet ska användas till 

− vem som levererar och monterar kopplingsdosa på vägg i 

maskinrum 

− vem som ombesörjer och bekostar telefonabonnemang 

− telefonnummer som ska programmeras in i telefonen, t ex 

fastighetsskötare, serviceföretag, brandkår, polis, hotellreception, 

larmcentral. (Minst en av telefonerna ska alltid vara bemannad). 


73 RULLTRAPPSSYSTEM OCH RULLRAMPSSYSTEM 

Föreskrifter och allmänna råd för permanent installerade rulltrappor 

och rullramper redovisas i BFS 2006:26 H10 och 

BFS 2008:10 H11Beakta att detaljkrav för elinstallation enligt 

ELSÄK-FS redovisas i svensk standard, bl a SS 4364000 


rullramper beträffande finns i SS-EN 12015:2005 och 

SS-EN 12016:2005+A1:2008. 

39


Ange 

− typ av system 

− antal rulltrapps- respektive rullrampssystem samt 

systembeteckningar 

− för vilken trafiksituation som systemen ska utföras, t ex varuhus, 

flygplats, järnvägsstation, inomhus, utomhus 

− kvalitetsnivå med avseende på livslängd. 

Beakta elinstallationstekniska och belysningstekniska krav i BBR samt 

SS-EN 115-1:2008. 


Huvuddata 

Ange 

− uppställning 

− lutningsvinkel 

− stegbredd 

− märkhastighet 

− styrsystem 

− upplagspunkternas antal 

− antal plana steg vid på- och avstigningssträckor 

− lyfthöjd 

− gropmått 

− om anläggningen ska vara utförd för allmän trafik 

− placering av maskineri. 


entreprenad 

Den elektriska huvudledningen som kopplas in i huvudelkopplaren samt gruppledningen 

för belysning i maskineriutrymme, driv- och vändställen ingår i annan entreprenad. 




− byggnadsarbeten, t ex utförande av anslutningar till byggnad, 

skyddsräcken, ursparningar 

− transport och uppställning 

− vem som installerar huvudelkopplare 

− vem som ansluter el- och styrkablar 

− om sprinklersystem ska installeras och i så fall av vem. 

Samråd med berörda projektörer. 



Ange spänning och strömart. Samråd med berörd projektör. 

Ljudnivå från anläggning med lyfthöjd 6 m och lägre får inte överstiga 53 dB(A) mätt 1 m 

över golv och 1 m från övre vändstation. 

Ange 

− mätpunkter för mätning av ljudnivå samt hur mätningen ska utföras 

− om särskilda ljudkrav ska gälla även för anläggningar med lyfthöjd 

över 6 m 

− om miljökrav ställs på speciellt utförande, t ex för att begränsa 

åtgången av smörjmedel vid underhåll 

40


Utrymmen 

− hur spillolja ska samlas upp. 

Redovisa uppställningsritning med omkringliggande utrymmen. 

Redovisa på ritning intransportvägar med tillåtna golvbelastningar och 

transportöppningarnas storlekar. 

Utrymme för maskineri 

Ange om maskineri ska placeras i maskinrum eller annat för 

maskineriet avsett utrymme. 

Ombyggnad och av rulltrappor och rullramper 

Ombyggnad och modernisering av rulltrapps- och rullrampssystem ska 

vara utförda och installerade så att de ger ett tillfredställande skydd för 

säkerhet och hälsa vid användning, underhåll och service. Ange en 

sammanfattning på ombyggnadens omfattning. Se även 

säkerhetsregler för förbättring av säkerheten hos existerande 

rulltrappor och rullramper SS-EN 115-2. 

Vid inventering och följande åtgärdsförslag, i samband med 

ombyggnad och modernisering av befintliga rulltrappor och rullramper, 

ska särskilt beaktas att ovanstående retroaktiva krav uppfylls. 

Ange, vid modernisering och ombyggnad av rulltrapps- och 

rullrampssystem, i råd och anvisningar under avsnitt BBB vilka 

undersökningar som är utförda och under avsnitt BBC vilka 

undersökningar som ska utföras av entreprenören beträffande 

huvuddata på befintliga rulltrapps- och rullrampssystem. 

Ange uppgifter om 

− inbyggnad, omgivande område, bärande konstruktion och belysning 

− balustrader 

− maskineriutrymmen 

− handledare 

− steg, lameller, band och kammar 

− drivning av steg, lameller och band 

− lutning hos rulltrappa eller rullramp 

− styrning av steg, lameller och band 

− om avstånd mellan steg eller lameller samt avstånd mellan 

sockelplåt och steg, lameller eller band 

− om drivmaskineri 

− om elektriska installationer och utrustning 

− om skydd mot elektriska fel 

− om manöveranordningar 

− om skyltar, signaler och anvisningar för användning 

− om driftinstruktioner. 


Apparatskåp 

Elektriska apparater o d, vilka funktionsmässigt inte är bundna till viss placering, ska 

anordnas i gemensamt apparatskåp som placeras lätt åtkomligt i maskinutrymme. 

Dammkänslig apparat ska förses med kåpa med kapslingsklass IP54. 

In- och utgående kablar ska anslutas via kopplingsplintar och förläggas överskådligt. 

Utförande av apparatskåp anges under SKB.51. 

41



Ledningsnät 

Huvudledning för rulltrappa och rullramp 

Huvudelkopplare i huvudledning för rulltrappa eller rullramp ska utgöras av en 

säkerhetsbrytare. 

Ange 

− om huvudledning är utförd för TN-C- eller TN-S-system 

− om annan entreprenör levererar och monterar huvudelkopplare i 

inkommande huvudledning. Se även 63.BCB/1 

− om entreprenören ska leverera och montera huvudledning mellan 

huvudelkopplare och apparatskåp 

− huvudlednings utförande i de fall rulltrappa eller rullramp är försedd 

med värmeanläggning. 

Samråd med brandskydds- och elprojektören samt ange i handlingarna 

huvudledningars antal, kabeltyp, förläggningssätt och dimensioner. Se 

kommentarer under rubriken Huvudledning för rulltrappa och rullramp 

under 63.BCB/1. 


Gruppledning till belysning och uttag 

Beakta att belysning och eluttag ska vara oberoende av 

strömförsörjning till drivmaskineriet och matas genom separat kabel 

som ansluts före huvudelkopplaren till rulltrappan eller rullrampen. 



ÖVRIGT 

Ange 

− vilka vägguttag som ska installeras 

− om vägguttagen ska kombineras med jordfelsbrytare 

− om fast belysning ska installeras i fackverk eller vändstationer. 


Ange under avsnitt AFB.31 i AMA AF 07 




− vilka tekniska uppgifter för rulltrappssystem eller rullrampssystem 

som ska redovisas i anbud. 

Beträffande anbuds form och innehåll, se kommentarer under 

avsnitt AFB.31 i RA AF 07. 

73.B Drivsystem i installation med rulltrappa eller rullramp 

Ange typ av drivsystem. 

73.B/1 Drivsystem i installation med rulltrappa eller rullramp – 

system med Y/D-start 


system med enkel frekvensomriktning 

42


Drivsystem ska vara utfört med asynkronmotor med mjukstart. Systemet ska minimera 

startströmmar samt starta rulltrappa eller rullramp mjukt och utan ryck. 

Ange funktionskrav på mjukstart. 

Krav på mjukstartare anges under SKF.56. 


system med fullständig frekvensomriktning 

Drivsystem ska vara utfört med asynkronmotor med frekvensomriktare för start- och 

stoppsekvens samt med variabel hastighet. Nödstopp ska dock ske med mekaniska 

bromsar. 

Ange 

− inom vilka gränser varvtalet på motor ska kunna varieras 

− om behov finns av låg service- eller beredskapshastighet 

− lägsta och högsta varvtal vid lägsta respektive högsta belastning. 

73.E Styr- och övervakningssystem i installation med 

rulltrappa eller rullramp 

System ska vara mikrodatorbaserat. 

Serviceinstrument som erfordras för att utföra kontroller och underhållsarbeten i 

rulltrapps- eller rullrampssystemet ska levereras. 

Ange typ av serviceinstrument, t ex handburen terminal. 

73.EB Styrsystem i installation med rulltrappa eller rullramp 

Ange 

− typ av styrsystem 

− hur styrsystemet för rulltrappor eller rullramper normalt ska startas 

och stoppas på morgonen och kvällen. 

73.EBB Styrsystem för kontinuerlig drift i installation med 


73.EBC Styrsystem för kontinuerlig drift med 

beredskapshastighet i installation med rulltrappa eller 

rullramp 

Ange under aktuell kod och rubrik under avsnitt WDH.1 hur 

manöverdon ska utföras. 

73.EBD Styrsystem för intermittent drift i installation med 


Ange 

− under aktuell kod och rubrik under avsnitt WDH.1 hur manöverdon 

ska utföras 

− hur omkoppling mellan intermittent och kontinuerlig drift ska ske. 

73.EBE Funktioner i styrsystem i installation med rulltrappa eller 

rullramp 

73.EBEB Brandlarmsfunktion 

Rulltrappa och rullramp inom larmad sektion ska stoppas vid utlöst brandlarm och förbli 

stående tills brandlarmet återställts. 

Ange 

43


− om brandlarm ska installeras 

− hur signal från utlöst brandlarm ska överföras. 


73.EBEC Funktion för färdriktningsindikering för trafikanter 

73.EBED Fjärrmanöverfunktion 

Ange 

− typ av indikering 

− placering av indikering 

− gränssnitt om indikering inte ska utföras av rulltrapps- eller 

rullrampsentreprenör. 

Ange system- och funktionskrav. 

73.EC Driftövervakningssystem i installation med rulltrappa 

eller rullramp 

73.ECB Driftlarmssystem och driftindikeringssystem i 

installation med rulltrappa eller rullramp 

Rulltrapps- och rullrampssystem ska förses med startimpulsräknare, drifttidmätare och 

minne som lagrar de 10 senast inträffade felen, med typ av fel och tidpunkt när felen har 

inträffat. 

Funktionen ska ombesörjas av driftövervakningssystemet och lagrad information får inte 

raderas vid strömavbrott. 

Planerad avstängning av rulltrapps- eller rullrampssystem får inte orsaka driftlarm. 

Ange 

− larmklasser och de fel som ska indikeras 

− om lagrade larm ska anges i klartext eller med kod som klart anger 

typ av larm 

− om driftlarm ska föras vidare till driftdator, larmmottagare e d 

− typ av gränssnitt 

− gräns mot annan entreprenad 

− om larmindikeringar ska skrivas ut på skrivare. 


Driftindikering i apparatskåp 

I apparatskåp ska valt driftläge, upp, ned, beredskapshastighet, kontinuerlig eller 

intermittent drift indikeras. 

73.ECBB Differentierade driftlarm 

Driftlarm ska ha potentialfria växlande kontaktfunktioner som kopplas till plint placerad på 

maskinrumsvägg eller på annan angiven plats. 

Kabel ska förläggas mellan utrustning för rulltrappor respektive rullramper och plint. 

Ange vilka driftlarm som ska kunna vidarebefordras, t ex larm från eller 

orsakade av 

− driftstopp 

− kontaktdon i säkerhetskrets 

− motorskydd 

− nödstopp. 

Ange var plint ska placeras. 


44


73.ECBC Summalarm 

Driftlarm som utförs som summalarm ska ha potentialfria växlande kontaktfunktioner 

som kopplas till plint placerad på maskinrumsvägg eller på annan angiven plats. 

Samtliga typer av fel ska påverka kontaktfunktionen. 

Kabel ska förläggas mellan utrustning för rulltrappor respektive rullramper och plint. 

Ange var plint ska placeras. 


73.ECBD Fjärrdiagnossystem för fel 

74 KRANSYSTEM 

Ange systemets uppbyggnad inklusive maskin- och programvara. 

Travers och telferbanor dimensioneras enligt Boverkets konstruktionsregler BKR och 

Boverkets handbok för stålkonstruktioner BSK. 

Elektrisk utrustning som ingår i entreprenaden ska uppfylla god El-säkerhetsteknisk 

praxis inom EES. Utförande enligt svensk standard som gäller vid upphandlingstillfället 

anses uppfylla kravet om inte högre säkerhets- eller utförandekrav föreskrivs i AMA eller 

i handlingarna i övrigt 

Lyftinrätningar konstrueras enligt standarder som harmoniserats 

genom maskindirektivet. 

Beakta att lyftinrättningar och lyftredskap ska följa AFS 2008:3. 

Lyftinrättningar ska klassificeras med hänsyn till lastväxlingar, drifttid 

och lastspektrum. 

Som vägledning kan blanketter i följande standard användas. För hela 

lyftinrättingen, se SS ISO 9374-5 och för elutrustning, se 

SS-EN 60204. Beakta även alternativet att använda leverantörens 

dokument och blanketter. 

Exempel på uppgifter som bör redovisas 

− sammanställningsritning som visar utrymme med begränsningar 

− lyftkapacitet 

− produktion 

− driftcykeltider 

− typ av nyttolast, krok, lyftutrustning 

− tillträdesvägar 

− arbetshastigheter 

− lyfthöjder 

− åkrörelser 

− drifttid per dag 

− lastspektrun 

− omgivningstemperatur 

− miljöbetingelser 

− speciella arbetsförhållanden t ex smält metall 

− typ av räl 

− styrningssätt t ex från hytt, radio, hängmanöverdon 

− system för energitillförsel 

− strömförsörjning 

− begränsningsanordningar. 

Beträffande grundläggande hälso- och säkerhetskrav för att undanröja 

de särskilda riskerna med lyft, se AFS 1994:48. 

Beträffande elektrisk utrustning till kranar och andra lyftinrättningar, se 

SS-EN 60204-32och SS EN 13557. 

45


Beakta EMC-föreskrifternas krav på tillfredsställande skydd mot 

elektromagnetiska störningar för system, utrustning och apparater med 

avseende på den yttre miljön. 

Beträffande toleranser för kranbanor, se SS-ISO 12488-1. 

Beträffande arbetsmiljökrav se AFS 2006:6 Användning av 

lyftanordningar och lyftredskap. Beakta speciellt 29§ samt 30§-34§. 


entreprenad 



Ange avgränsning mot annat installationssystem eller annan 

entreprenad. Samråd med berörd projektör. 

Ange 

− vilka delar som ska ingå i kransystemet t ex lyftinrättning, traversräl, 

telferbanor, strömtillförsel 

− var eventuella leveransgränser går, t ex strömmatning, 

traverskranbana, telferbana 

− vem som ska bekosta mobilkranar, truckar och ställningar. 

Uppgifter om öppningar, infästningsgods, ursparning, undergjutning, 

ytbehandling och målningsarbeten lämnas till byggnadsprojektören. 

Uppgifterna ska omfatta placering, storlek, antal samt funktion. 

Samråd med berörd projektör och beställare om gångbanor, 

plattformar, trappor, lejdare, räcken o d. Säkerhetsregler för 

tillträdesleder finns i SS-EN 13586:2004+A1:2008. 

Ange för respektive system 

− spänning och strömart 

− vem som utför elförsörjningen till systemet. 


Ange för respektive system 

− systemets elförsörjningssystem, se principschema i figur RA 74/1 

− styrsystem för åk- och lyftrörelser. 

Beträffande elektriska drivsystem och motordrifter, se avsnitt 63.J. 

46


Flexibelt kabel system alternativt Strömskene system 

Spänningsmatning 

Kranmatnings brytare 

*) Här kan det vara en 

kontaktor, lastbrytare eller 

dvärgbrytare. 

Flexibelt kablage 

Manöverspänning, placeras 

antingen fore arbetsbrytare 

kran eller huvudkontaktor. 

Huvudbrytare kran 

*) 

 

Matningspunkt 

 

 

Brytare arbetsström kran 

Motorskyddsbrytare och manöversäkring 

Strömskena 

Kranmatningsbrytare 

Säkerhetsbrytare för 

special kretsar 

47 

Leveransgräns 

Manöverspänning för 

specialkretsar ovanför 

lyftmaskineriet 

Brytarkrets för special kretsar 

Figur RA 74/1. Elutrustning för kranar, traverser och telfrar. 

Principschema. 

Strömbanor, kontaktskenor 

Vid strömbanor, kontaktskenor ska beröringsskydd finnas på kran. 

För att förhindra oavsiktlig beröring av strömskenor när person 

befinner sig på trallan kan strömavtagarskydd förses med extra skärm. 

Ange 

− typ av fördelningssystem, t ex TN-C-system, TN-S-system 

− om långlinje ska utföras med koppartrådsprofiler eller skenor 

− om strömavtagarskydd ska förses med extra skärm. 

Strömavtagare 

Ange om strömavtagare ska vara försedd med’ 

− enkla kol 

IEC 258/08


− dubbla kol. 

För lyftinrättningar med avancerad elektronik bör man överväga 

strömavtagare med dubbla kol. 

Manöverutrustning 

Vid radiostyrning ska radioutrustningen uppfylla kraven enligt SS 7680008. 

Ange 

− manöverspänning 

− hur signaler från manöverenhet ska överföras till styr- och 

anpassningsenhet 

− frekvensval vid radiostyrning i samråd med beställaren. 

Jordning 

Utsatta delar på kranar, traverser och telfrar samt räler och åkbanor ska skyddsjordas 

genom anslutning till det matande nätets skyddsledare eller ingå i byggnadens 

potentialutjämningssystem. 

Jordning av manöverkrets ska vara så anordnad att jordfel i manöverkretsen inte kan 

förorsaka oavsiktlig igångsättning av kran eller travers. På manövertransformator ska 

sekundärlindningens ena pol vara direkt jordad genom anslutning till det matande nätets 

skyddsledare. 

Beakta även SS EN 60204-32. 


Utrymmen 

Ange miljöförhållanden i samråd med beställaren. 

I de fall utomhuskran förses med särskilt utrymme för elutrustningen ska utrymmet vara 

värmeisolerat och försett med uppvärmning. 

Ange vid behov 

− placering av elutrustning, t ex på ena kranbalken eller i särskilt 

utrymme 

− om utrymme ska förses med fläkt och filter för ventilation 

− hur utrymme ska isoleras och värmas upp eller kylas. 


Apparatskåp 

Elektriska apparater som inte är bundna till viss placering ska anordnas i apparatskåp. 

Beträffande elcentraler, se avsnitt SKB. 



Ange 

− var kablar särskilt ska utföras med skydd mot mekanisk åverkan 

− hur kabelförband till tralla ska utföras samt typ av kablar 

− hur kabelupphäng ska utföras 

− om särskilda skydd ska anordnas mot t ex kross- och klämskador. 

Beträffande kablar och förläggning av kablar, se avsnitt SC. 


Kopplingsutrustningar, elmotorer, elapparater och kablar anges under 

aktuell kod och rubrik i kapitel S. 

48


Varningsskyltar och varningstecken som ska ingå i entreprenaden 

anges under YTB.274. 

Anordningar för frånskiljning och frånkoppling 

Säkerhetsbrytare ska monteras på bekväm manöverhöjd i anslutning till golvplan. 

Säkerhetsbrytare ska monteras i den matande kabeln till strömskena samt på 

maskinutrustning. 

Om fler än en maskin används för åkrörelse ska för respektive maskin finnas 

frånskiljningsmöjlighet i apparatskåp. 


Ange hur anordning för frånkoppling ska utföras för att förhindra 

oavsiktlig igångsättning. 

Belysning 

ÖVRIGT 

Förarhytt, apparatskåp, lådbalksutrymmen, eldriftrum, överbyggnad för 

tralla m m bör förses med belysning. 

För belysning av arbetsområde bör armatur i första hand placeras 

under trallan och vara lättåtkomlig för service. 

För portal- och svängkranar bör belysning finnas vid uppgång och 

längs gångbryggor. 


Beträffande elbelysningssystem, se avsnitt 63.F och beträffande 

ljusarmatur och ljuskällor, se avsnitt SN. 






− vilka tekniska uppgifter för kransystem som ska redovisas i anbud. 


AMA AF 07. 

74/1 Kransystem – system med travers 

74/2 Kransystem – system med telfer 

Ange traverstyp och huvuddata. 



SS-EN 60204. 

Ange telfertyp och huvuddata. 



SS-EN 60204. 

74/3 Kransystem – system med portalkran 

75 RÖRPOSTSYSTEM 

Ange krantyp och huvuddata. 



SS-EN 60204. 

49


Huvuddata 

Drivsystem 

Ange om rörpostsystemet är uppdelat i flera delsystem med eller utan 

inbördes kommunikation. Redovisa rörpostsystemets sträckning på 

ritning. 

Säkerhets- eller värdeskåp kan anslutas till rörpostsystem. För säker 

förvaring och inslussning av patroner eller sedelpåsar med pengar 

måste skåpet vara försett med inslussningsenhet. Ange typ av 

säkerhets- och värdeskåp för rörpostanslutning. 

Ange huvuddata t ex 

− antal delsystem (linjer/zoner) 

− antal rörpoststationer 

− lastvikt 

− lastbärare (rörpostpatron, sedelpåse) 

− kapacitet 

− patronhastighet (normal sämdning) 

− alternativ patronhastighet (halvfart). 

Ange om rörpostsystemet ska drivas av ett eller flera enfas eller trefas 

drivaggregat. 

Rördimensioner 

Ange rördimension. 

Följande rördimensioner som avser ytterdiameter på rör är standard: 

63 mm, 90 mm, 110 mm, 132 mm och 160 mm. 

Transportgodsets art och dimensioner 

Ange vilket transportgods som är avsett att transporteras, t ex 

dokument, laboratorieprover, reservdelar, sedlar, mynt. 

Ange erforderliga mått hos patronen samt utförande av eventuell 

patroninsats. 

Lastvikt 

I tabell RA 75/1 ges riktlinjer för högsta nyttiga last per patron vid olika 

rördimensioner. 

Tabell RA 75/1 

System för lastvikt upp till 15 kg finns, men kräver då mer robusta 

anordningar. 

Antal rörpoststationer 

Ange antal stationer och i vilken omfattning systemet ska kunna 

byggas ut. 

Ange om rörpostsystemet ska betjäna skilda byggnader samt om 

några transportrör ska placeras utomhus, i markkulvert eller linspann i 

luften. 

50



entreprenad 





entreprenad, t ex byggnadsarbeten för rörpostsystem såsom 

håltagningar, brand- och ljudtätningar, montering av infästningsgods 

och linspann, arbeten med kulvert. 

Samråd med berörd projektör om gränsdragning mellan 

rörpostentreprenad och elentreprenad. 

Ange spänning och strömart. Samråd med berörd projektör. 

Vid system med tre eller fler stationer ska patronerna adresseras med knappstyrning, 

knappsatsstyrning eller automatiskt adressering med t ex transponder. I de fall 

knappstyrd eller knappsatsstyrd patron blir feladresserad ska, innan patronen hunnit 

starta, adresseringen kunna ändras genom tryckning på rätt knapp alternativt genom 

angivande av ny adresskombination på knappsatsen. 

Mottagarstationer ska utrustas med patronbroms för att förhindra skador på patron, last 

och station. 

Fel, driftstörning, renkörning eller avstängt rörpostsystem ska indikeras vid alla stationer 

samt vid rörpostsystemets styrcentral. 

Rörpostsystemet ska kunna renköras, dvs tomköras på lastbärare. 

Patron som är adresserad till avstängd station ska kunna gå till annan förutbestämd 

station. 

Ange om samtliga stationer inom rörpostsystemet ska kunna 

samtrafikera med varandra. I ett kassarörsystem för penninghantering 

ska dock stationerna i kassalinjen endast kunna sända till vissa utvalda 

mottagare, t ex kassakontor, kundtjänst, kassaskåp. 

Ange 

− om rörpostsystemet ska utföras för enkelriktad eller dubbelriktad 

trafik 

− styrsystem 

− om speciell form av samtrafik ska finnas 

− om feltyp o d ska indikeras i klartext vid systemets styrcentral 

− om renkörningsfunktionen ska vara automatisk 

− stationstyper 

− antalet adressater per station 

− vilka stationer som ska utföras med personlig ankomstsignal 

− om olika adressater vid gemensam station ska utföras med 

individuella ankomstsignaler 

− platser för adressaternas ankomstsignaler samt typ av 

ankomstsignal, t ex lampa, summer 

− vem som ska utföra kabelförläggning mellan station och 

adressatens indikeringsdon. 

Tilläggsfunktioner för rörpostsystem 

Ange eventuella tilläggsfunktioner, t ex: 

− vilka stationer som ska utföras med luftevakuering 

− vilka stationer eller adresser som ska prioriteras samt kriterier för 

prioritering 

− vilka stationer som ska ha en förvald adressat eller mottagarstation 

vid sändning 

51


− station till vilken patronen vidarekopplas när den egna stationen är 

avstängd 

− kvittoskrivare som skriver ut kvitto med tid och datum 

− bevakning av varje sändning 

− räknare som visar totalt antal gjorda sändningar. 

Ange 

− om stationsskåpens sändarluckor ska förreglas automatiskt när 

rörpostsystemet kopplas bort för att tas ur trafik. Förregling vid 

bortkoppling avser att förhindra att främmande föremål stoppas in i 

sändare 

− om stationsskåpens luckor ska vara automatiskt förreglade under 

tiden sändning förbereds vid en station till dess patronen anlänt till 

mottagarstationen. 

Styrning och övervakning 

Rörpostsystem med knappstyrning och manuell avsändning 

När stationsväljare trycks in för önskad mottagare vid sändarstation ska indikering 

tändas vid denna. Vid mottagande station ska indikering i avvikande färg tändas. Vid 

övriga stationer ska indikering tändas, denna indikering ska ha avvikande färg mot 

sändande och mottagande station. 

I sändarstation ska patronen kunna placeras och därefter avgå automatiskt till avsedd 

mottagarstation. 

Ange färg på indikeringar 

Rörpostsystem med knappsatsstyrning och avsändningsautomatik 

Patron ska kunna placeras i sändarstation även under pågående sändning, dvs laddning 

av patron och bokning av sändning ska kunna ske samtidigt vid flera stationer. Efter det 

att station valts ska patronen avgå automatiskt till avsedd mottagarstation, så snart 

färdvägen blir fri. Patronerna ska sändas i den ordning som de placerats i respektive 

sändarstation. Möjlighet till prioritetssändning ska finnas. 

Sändarstationens display ska i klartext ge anvisning till brukaren, visa intryckt adress 

samt meddela system- och stationsstatus. 

I systemets styrcentral ska det finnas display som indikerar rörpostsystemets driftstatus, 

fel, renkörning och programparametrar. 

Om avsänd patron inte anländer till mottagarstationen inom tillåten längsta gångtid ska 

rörpostsystemet stängas av och indikera fel alternativt starta automatisk renkörning. 

Ange de eventuella tilläggsfunktioner som ska ingå i 

knappsatsstyrningssystemet, t ex: 

− loggskrivare för utskrift av drift- och felinformation 

− övervakningsdator 

− stationer med transponderavläsare och i så fall vilka 

− patroner med transponder och i så fall hur många 

− inmatningsenhet för flera patroner 

− linjekopplare eller överföringssystem med växlar för 

sammankoppling av delsystem. 

Utrymmen 

Redovisa på ritning stationernas läge i höjdled och i plan samt markera 

de brandcellsavskiljande väggar och bjälklag som måste genombrytas 

av transportrören. Stationer och förbindande rör bör, så långt det är 

möjligt, placeras i samma vertikalplan i varje byggnad eller del av 

byggnad. 

Ange om det, förutom för fläktaggregat, erfordras avstängt utrymme för 

överföringsenhet e d. 

52



Styrcentral 

Ange läge för de elcentraler (gruppcentraler) till vilka rörpostsystemets 

delar ska anslutas. 

Styrcentral ska vara inrymd i plast- eller plåtskåp, utfört i kapslingsklass IP65. 

Styrcentralens delar ska vara anordnade så att underhåll och utbyte av delar underlättas. 

Rörliga komponenter ska monteras så att störande ljud inte överförs. 

Ange om i styrcentralen ska finnas 

− summalarm 

− reläutgång för extern felindikering. 

Ange om loggskrivare som skriver ut driftmeddelande, felmeddelande 

o d ska kunna anslutas till styrcentralen. 


Ljusindikeringar 

Ljusindikeringar ska vara väl synliga såväl i artificiell belysning som i dagsljus. 

Ljudindikeringar 

Ljudnivån ska kunna justeras eller stängas av. 

Ange krav på ljudnivå 

Motor 

Växelströmsmotor ska förses med säkerhetsbrytare. 


ÖVRIGT 






− vilka tekniska uppgifter för rörpostsystem som ska redovisas i 

anbud. 


AMA AF 07. 

75/1 Rörpostsystem – direktrörpostsystem 

Direktrörpostsystem ska utföras för transport mellan endast två stationer. 

Rörpostsystem för penninghantering bör vara enkelriktat. 

75/11 Rörpostsystem – enrörs direktrörpostsystem 

Vid dubbelriktad transport ska samma rör användas för trafik i båda riktningarna. När en 

sändning förbereds ska röd indikering tändas vid båda stationerna. Den röda 

indikeringen ska lysa under hela transporten. 

Ange om systemet ska utföras för enkelriktad eller dubbelriktad 

transport. 

Ange om sändarluckor ska ha automatisk förregling. 

75/12 Rörpostsystem – tvårörs direktrörpostsystem 

53


76 SYSTEM MED MASKINDRIVEN PORT, GRIND, DÖRR M M 

Föreskrifter och allmänna råd för permanent installerade maskindrivna 

portar redovisas i BFS 2006:26 H10 och BFS 2008:10 H11. 

Beakta att detaljkrav för elinstallation enligt ELSÄK-FS redovisas i 

svensk standard, bl a SS 4364000. 

Maskindriven port, grind, dörr m m, ska uppfylla kraven enligt 

SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1. 

Ange, vid modernisering och ombyggnad av system med maskindriven 

port, grind, dörr m m, i råd och anvisningar under avsnitt BBB vilka 

undersökningar som är utförda och som ligger till grund för angivande 

av huvuddata på befintliga system med maskindriven port, grind, dörr 

m m. 

Ange 

− typ av objekt, t ex vikport, takskjutport, rullport, grind, roterdörr 

− antal och beteckningar 

− huvuddata 

− hänvisning till ritningar som anger mått vid sidan av och ovan port, 

grind eller dörr 

− vilka standarder som ska gälla för maskindrivna portar, grindar, 

väggar, dörrar m m 

− fria passagemått 

− material i karminfästningar samt infästningsalternativ 

− typ av vibrationsisolering 

− driftintensitet 

− inbrottsskydd, klassindelning enligt SS 81 73 45. 

Beakta SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1 beträffande elutrustning. 

Standarden gäller portar, dörrar, galler och grindar som öppnas och 

stängs med maskinkraft. 

Beakta krav och råd i BBR och i AFS. 

Beakta standarden SS–EN ISO 13850:2006 för utformning av 

nödstopp. 


entreprenad 





− byggnads- och schaktningsarbeten 

− strömförsörjning 

− elarbeten, t ex leverans, montering, anslutning (L, M, A) 

− ljudisolering 

− transport 

− ursparning e d i golvbjälklag. 

Beakta krav på brandklass och skyddsanordningar. 


Maskineri ska vara försett med anordning för fast elanslutning. Maskineri som är en 

komplett enhet avsedd för garageport för enskilt bruk i anslutning till småhus får dock 

anslutas till fast installerat enfasigt vägguttag för högst 16 A, 230 V, placerat invid 

maskineriet. 


54



Ange 

− systemspänning och strömart för motordrifter 

− spänning och strömart för styr- och hjälpströmkretsar. 

Styrsystem för portar, grindar och dörrar 

Vid påverkan av kontaktlist under stängning ska port eller grind omedelbart stoppa och 

reversera. 

Port och grind ska styras automatiskt med impulsdon enligt angivet styrsystem. 

Gångdörr i port och grind ska ha kontaktdon som hindrar porten eller grinden att röra sig 

när dörren är öppen. 

Port och grind med automatisk återstart efter stoppimpuls i mellanläge ska vara försedd 

med utrustning som känner av hela öppningens bredd så nära port- respektive 

grindbladet som möjligt och som förhindrar stängningsrörelse vid påverkan. 

Stoppdon för port och grind styrd med impulsdon ska vara stoppknapp märkt enligt 

SS-EN 60 073. 

Styrsystem kan utföras enligt ett flertal alternativ, t ex 

− tryckknappsstyrning 

− fotocellstyrning 

− radiosignalstyrning 

− styrning med induktiv givare 

− styrning med rörelsedetektor 

− styrning med pneumatisk givare 

− hålldonstyrning. 

Ange 

− styrsystem och funktionskrav 

− om port, grind, dörr ska styras med hålldon eller impulsdon 

− om automatisk stängning ska ske efter inställbar tid med 

övervakning av port-, grind- eller dörröppning 

− för port och grind med automatisk återstart efter stoppimpuls i 

mellanläge typ av övervakning av port- eller grindöppning, t ex 

fotocell med separat monterad sändare på motsatta sidan av 

öppningen 

− om port e d ska fjärrstyras samt vilka övervakningar som ska ingå 

− nödstoppsfunktion 

− krav på driftindikering 

− särskilda funktioner, t ex slussöppning 

− krav på förreglingar om slussöppning förekommer, t ex mellan inoch 

utfartsportar 

− om några funktioner ska låsas viss tid med tidur 

− om manöverström ska kunna frånkopplas via brytare som påverkas 

av portens eller grindens låsanordning 

− om indikering för låsning ska ingå i centraliserat 

övervakningssystem 

− om manöverström ska kunna brytas med nyckelmanövrerad 

elkopplare 

− om manövercentral eller apparatskåp ska förses med utgångar för 

manöver av trafiksignaler 

− om luftridå ska styras av portöppning 

− om port i brandcellsavskiljande vägg ska stänga automatiskt då 

överströmsskydd, rökdetektor e d löser ut. Ange för vilket slags 

55


Indikeringar 

Utrymmen 

stängningsimpuls från sådant larmorgan som 

portmanöverutrustningen ska reagera 

− särskilt inbrottsskydd för port i yttervägg. 

Ange vid tryckknappsstyrning 

− manöverfunktion, t ex ÖPPNA, STÄNG och STOPP 

− antal tryckknappslådor och deras placering 

− nödstoppsknappars placering 

− krav på fjärrstyrning. 

Ange vid fotocellstyrning 

− om impuls för såväl öppning som stängning ska ges av fotocell 

− impulsdons placering 

− om stängningsimpuls ska ske via tidrelä påverkat av gränsställare 

för öppet läge. 

Ange vid radiosignalstyrning om radiosändare för montering i fordon 

ingår i entreprenaden. 

Ange vid styrning med induktiv givare 

− var kabelslinga för induktiv öppningssignal ska förläggas 

− om stängningsimpuls ska ske via kabelslingan 

− om stängningsimpuls ska ske via tidrelä påverkat av gränsställare 

för öppet läge. 

Ange vid styrning med rörelsedetektor 

− typ av rörelsedetektor 

− den area framför port inom vilken detektorn ska reagera för rörelse. 

Arean redovisas lämpligen på ritning 

− om automatisk stängningsimpuls ska ges via tidrelä som kan 

blockeras av fotocell i öppningsområdet. 

Ange vid styrning med pneumatisk givare 

− om impulsen för såväl öppning som stängning ska ges av 

pneumatisk givare 

− givares placering. 

Beakta vid hålldonstyrning att hålldonet ska placeras så att god sikt 

finns över det styrda objektet. 

Ange om indikeringar för t ex låsning av ports, grinds eller dörrs läge 

ska kunna vidaresändas till övervakningscentral. 


Beakta att erforderligt utrymme finns för maskineri. 

För in måttuppgifter på ritning. 


Ombyggnad och av maskindriven port, grind, dörr m m 

Ombyggnad och modernisering av maskindriven port, grind dörr m m ska vara utförda 

och installerade så att de ger ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid 

användning, underhåll och service. 

Vid inventering och följande åtgärdsförslag, i samband med ombyggnad och 

modernisering av befintlig maskindriven port, grind dörr m m, ska särskilt beaktas att 

retroaktiva krav uppfylls. 

Informera beställaren om de retroaktiva krav som gäller. 

Ange, vid modernisering och ombyggnad av system med maskindriven 

port, grind, dörr m m, i råd och anvisningar under avsnitt BBB vilka 

56


undersökningar som är utförda och under avsnitt BBC vilka 

undersökningar som ska utföras av entreprenören beträffande 

huvuddata på befintliga system med maskindriven port, grind, dörr 

m m. 

Vid inventering och följande åtgärdsförslag, i samband med 

ombyggnad och modernisering av befintlig maskindriven port, grind, 

dörr m m, ska särskilt beaktas att retroaktiva krav uppfylls. 

Ange uppgifter om 

− befintlig upphängning och bärande organ 

− kontroll av rörelser 

− maskineri 

− manöverorgan 

− utrymmen. 


Utrymme ska finnas för förvaring av teknisk dokumentation i särskilt förvaringsfack vid 

apparatskåp eller på särskilt iordningställd plats invid porten. 

Ange särskilda krav för förvaring av teknisk dokumentation, t ex 

förvaringsfack av brandsäkert material. 

Apparatskåp 

Elektriska apparater för portmaskineri och styrsystem, som funktionsmässigt inte är 

bundna till viss placering, ska anordnas i gemensamt apparatskåp. 

Apparatskåp för placering utomhus ska vara försett med uppvärmningsanordning och 

ventilation. 

Ange 

− om apparatskåp ska utföras med uppvärmning och ventilation vid 

placering i icke uppvärmda utrymmen inomhus 

− om låscylinder på lucka till apparatskåp ska ingå i fastighetens 

låssystem. 



Ledningsnät 

Ange om och i så fall hur kablar ska förläggas för undvikande av 

sabotage. 

Huvudledning 

Ange 

− vem som förlägger och ansluter huvudledning till apparatskåp, t ex 

elentreprenören 

− om huvudledning ska anslutas över säkerhetsbrytare. Utförande av 

säkerhetsbrytare anges under SKF.72 

− vem som monterar säkerhetsbrytare, t ex elentreprenören. 


Annan kabel än huvudledning 

Ange 

− krav på kabel och antal parter i sladdar för impulsdon m m 

− krav på kabel i fuktiga eller våta utrymmen. 


57


Utrustningar ska placeras och monteras så att komponenter blir lätt åtkomliga för tillsyn 

och underhåll. 

ÖVRIGT 

Ange placering av apparatskåp och säkerhetsbrytare, t ex att 

säkerhetsbrytare ska monteras omedelbart före apparatskåpet. 

Beakta att apparatskåp och manöverutrustning bör placeras så att 

tillsyn och underhåll kan utföras åtkomligt från golv samt inte hindras 

av trafik på platsen. 

Beträffande port- och grindmaskinerier m m, se avsnitt WHB. 


76.B System med maskindriven port 

Ange under avsnitt AFB.31 i AMA AF 07 




− vilka tekniska uppgifter för system med maskindriven port, grind, 

dörr m m som ska redovisas i anbud. 

Beträffande anbuds form och innehåll, se kommentarer under 

avsnitt AFB.31 i RA AF 07. 

Om en del av portkonstruktionen används som apparatutrymme ska detta vara avskilt 

och kapslat i lägst kapslingsklass IP21 samt ha separat lucka och varningsskylt. 


− placering av maskineri 

− hur portblad eller sektion ska vara utförd, t ex sandwichkonstruktion 

eller rambyggd stålkonstruktion 

− om gångdörr ska placeras i portblad samt storlek på dörr och 

låsning 

− glastyp eller transparent siktfält med storlek, placering och antal för 

port som förses med fönster 

− krav på korrosionsskyddsbehandling 

− om port ska vara färdigmålad från fabrik och i vilken kulör 

− krav på ljud- och värmeisolering 

− brandklass på port 

− låssystem. 

Kompletterande krav på utförande av portblad, ytskikt, tätningar, 

infästningar, gångjärn m m anges under aktuell kod och rubrik under 

avsnitt NSC.23. Se AMA Hus. 

Ange vem som ska montera in porten i vägg. 

76.B/1 System med maskindriven port – system med vikport 

Maskindriven vikport ska vara försedd med täta portblad med ytskikt av grundmålad 

stålplåt eller aluminiumplåt. Styrning ska ske mot golv på portbladets framkant i stängt 

läge. 

Tätningar ska finnas mot byggnadsstomme. Gångjärn och styrningar ska vara 

justerbara. 

Gångjärn ska utföras med utbytbara slitytor eller med smörjnippel. 

Ange om porten ska vara inåtgående eller utåtgående. 

Ange om ytskikt ska vara annat än grundmålad stål- eller 

aluminiumplåt. 

58


76.B/2 System med maskindriven port – system med 

takskjutport 

Maskindriven takskjutport ska vara försedd med täta sektioner med ytskikt av 

grundmålad stålplåt eller aluminiumplåt. Tätningar ska finnas mot byggnadsstomme. 

Styrningar ska vara justerbara. 

Gångjärn och styrningar ska utföras med utbytbara slitytor eller med smörjnippel. 

Ange om ytskikt ska vara annat än grundmålad stål- eller 

aluminiumplåt. 

76.B/3 System med maskindriven port – system med skjutport 

Snabbskjutportar 

Maskindriven snabbskjutport ska vara försedd med portblad av täta sektioner eller kraftig 

duk och tätningar mot byggnadsstomme. 

Ange 

− längsta tider för öppning och stängning 

− om porten ska vara isolerad 

− typ av och material i portblad 

− rörelseriktning: horisontal, vertikal. 

76.B/4 System med maskindriven port – system med rullport 

Snabbrullportar 

Maskindriven snabbrullport ska vara försedd med portblad av duk och tätningar mot 

byggnadsstomme. 

Ange 

− om portduk ska förses med transparenta siktfält 

− kulör på portduk och portstomme 

− kvalitet och tjocklek på dukmaterial 

− lägsta öppnings- och stängningshastighet i m/s. 

76.C System med maskindriven grind, bom e d 

76.D System med maskindriven dörr 

Ange 

− placering av maskineri 

− om grind ska vara inåtgående eller utåtgående 

− konstruktion och ytbehandling 

− låssystem. 

Kompletterande krav på utförande av grindar och bommar anges 

under aktuell kod och rubrik under avsnitt NSC.3. Se AMA Hus. 

76.D/1 System med maskindriven dörr – system med slagdörr 

Ange 

− typ av drivsystem, t ex elektriskt, pneumatiskt, hydrauliskt 

− styrfunktioner, t ex manuellt, rörelsestyrt. 

76.D/2 System med maskindriven dörr – system med 

pendeldörr 

Ange 

− typ av drivsystem, t ex elektriskt, pneumatiskt, hydrauliskt 

59


− styrfunktioner, t ex manuellt, rörelsestyrt. 

Kompletterande krav på utförande av pendeldörrar eller pendelportar 

anges under aktuell kod och rubrik under avsnitt NSC.2. Se AMA Hus. 

76.D/3 System med maskindriven dörr – system med roterdörr 

Ange 

− låssystem 

− belysningssystem 

− eventuell utrymningsfunktion 

− mått på roterdörr 

− antal vingar. 

Kompletterande krav på utförande av roterdörrar anges under aktuell 

kod och rubrik under avsnitt NSC.2. Se AMA Hus. 

76.E System med maskindriven rörlig vägg m m 

Här anges krav för drivsystem, styrsystem och säkerhetssystem för 

maskindrivna rörliga väggar m m. 

Rörliga väggar m m anges under aktuell kod och rubrik under 

avsnitt NSC.4. Se AMA Hus. 

76.F System med maskindriven solavskärmningsanordning, 

mörkläggningsgardin m m 

Ange typ av maskindriven anordning, t ex gallerjalusi, markis. 

Kompletterande krav på utförande av solavskärmningsanordningar, 

mörkläggningsgardiner, persienner, jalusier, markiser e d anges under 

aktuell kod och rubrik under avsnitt NSC.73. Se AMA Hus. 

76.G System med maskindriven lastbrygga 

Lastbrygga ska utföras enligt SS-EN 1398. 

Ange krav på korrosionsskyddsbehandling. 

76.H System med maskindriven vädertätning 

76.J Automatiska dockningssystem 

Dockningssystem ska ha funktion för automatisk anslutning av vädertätning och 

lastbrygga till fordon. 

Ange 

− vilka delar som ska ingå i dockningssystemet, t ex lastbrygga, 

vädertätning, port 

− typ av och prestanda för lastbrygga 

− typ av och material i vädertätning, t ex lameller, uppblåsbar, väv, 

gummi 

− lägsta värmeisolering 

− täthetskrav för vädertätning och port 

− om möjlighet till samordnad styrning av port, lastbrygga, 

vädertätning ska finnas, t ex slussfunktion 

− krav på indikering och varningssignaler. 

76.K System med maskindrivet lyftbord e d 

Maskindrivet lyftbord ska uppfylla fordringarna enligt SS-EN 1570. 

Ange högsta tillåtna bullernivå i dB(A). 

60


Drivsystem 

Styrsystem 

Ange typ av mekaniskt drivsystem, t ex hydrauliskt, pneumatiskt, 

lyftskruv, kuggstång. 

Ange typ av manöversystem t ex, hand- eller fotmanövrerat, via 

datoriserat styrsystem. 

61

Remiss - Får ej åberopas

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?