06.09.2013 Views

Hösten 2012 - Ljungskile folkhögskola

Hösten 2012 - Ljungskile folkhögskola

Hösten 2012 - Ljungskile folkhögskola

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

horisont<br />

öppen<br />

<strong>2012</strong><br />

Fräknefejden<br />

Orienteringen<br />

firar 50 år<br />

Jubileum<br />

90 år på<br />

150 sidor<br />

Evert Svensson<br />

"Palme var<br />

ett fynd"<br />

Utbytesstudenter<br />

Svensk musik<br />

populär i Japan


Fånga<br />

läsaren!<br />

Skrivarkurs på distans<br />

Journalistiskt skrivande – för dig som söker ett effektivare språk.<br />

Ny kurs startar i januari 2013. Sista ansökningsdag 1 december.<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> | 459 80 <strong>Ljungskile</strong> | Telefon: 0522-68 69 47 | E-post: exp@ljungskile.fhsk.se | www.ljungskile.org<br />

Bo<br />

vandrarhem<br />

på vårt<br />

året runt!<br />

Stanna i <strong>Ljungskile</strong> över natten.<br />

På <strong>folkhögskola</strong>ns vandrarhem har du nära till hav, skog och sjö.<br />

Boka ditt rum på telefon 0522-68 69 70.<br />

Pris från 225:-/vuxen, barn från 95:-.<br />

Öppet året runt!<br />

Välkommen! www.ljungskile.org<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>s<br />

kamrat- och vänförening<br />

öppen<br />

horisont <strong>2012</strong><br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Jan Lindvall<br />

PROJEKTLEDARE<br />

Lena Bengtsson<br />

REDAKTIONSCHEF<br />

Viktoria Oskarsson<br />

FOTOGRAF<br />

Hedda Berander<br />

LAYOUT<br />

Fredrik Janlind<br />

Emil Gustafsson<br />

REPORTRAR<br />

Erik Weiefors<br />

Carl Thanner<br />

Sofia Andersson<br />

Cristian Jonsson<br />

Kristian Risenfors<br />

ADRESS OCH TELEFON<br />

Öppen Horisont<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong><br />

459 80 <strong>Ljungskile</strong><br />

tel: 0522-68 69 00<br />

HEMSIDA<br />

www.ljungskile.fhsk.se<br />

(<strong>folkhögskola</strong>n)<br />

www.lfkv.se<br />

(<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>s<br />

kamrat- och vänförening)<br />

E-POST<br />

exp@ljungskile.fhsk.se<br />

KURSGÅRDEN<br />

tel: 0522-68 69 70<br />

boka@kustkonferens.se<br />

POSTGIRO<br />

Kamrat- och vänföreningen:<br />

Plusgiro: 54 95 24-7<br />

Bankgiro: 5328-6001<br />

Glöm inte att ange<br />

ditt namn vid betalning<br />

av medlemsavgiften!<br />

TRYCK<br />

Munkreklam, Munkedal<br />

04<br />

KRÖNIKA<br />

Folkhögskolan ska ge alla<br />

kraft till utveckling<br />

JAZZ<br />

En levande musikform<br />

öppen horisont<br />

06<br />

PALME<br />

"Han var ett fynd"<br />

09<br />

JUBILEUM<br />

En djupdykning i skolans historia<br />

10<br />

FLYTT<br />

Folkhögskolan tar sig in i anrikt cityhus<br />

FÖRÄNDRINGAR<br />

Stort intresse för rektorstjänst – och<br />

Västkustgården ska byggas om<br />

12<br />

ANN-KRISTIN<br />

FALKEBY<br />

Hennes liv på <strong>folkhögskola</strong>n<br />

14<br />

VARG<br />

Inget vargrevir på Bredfjället<br />

15<br />

ORIENTERING<br />

Stor uppslutning i lerig fejd<br />

04<br />

22<br />

16<br />

KÖPCENTRUM<br />

Galleriorna är vår tids kyrkor<br />

18<br />

JAPANER<br />

Förenas i blyghet<br />

19<br />

KAMRATER<br />

"Jag har fått ut otroligt mycket av<br />

medlemsskapet"<br />

20<br />

LFKV:S FRAMTID<br />

Verksamheten läggs ner nästa år?<br />

MINNEN<br />

Erik Brandt minns tillbaka i tiden<br />

22<br />

BILDKOLLAGE<br />

Skapandeveckan är i full gång<br />

23<br />

BILDKOLLAGE<br />

Skapandeveckan i full gång<br />

23<br />

12


Vi vill ge kraft<br />

till utveckling<br />

Folkhögskolans roll är att vara en kraft till<br />

utveckling. Den nordiska <strong>folkhögskola</strong>n har<br />

spelat en viktig roll i samhällets utveckling<br />

i mer än 100 år och <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong><br />

har gjort det i 90 år. Redan från början fanns<br />

två sidor av uppdraget, nämligen att ge möjlighet åt<br />

individer att utvecklas och att peka på brister i samhällets<br />

förmåga att erbjuda denna möjlighet till alla.<br />

En av <strong>folkhögskola</strong>ns roller idag är att ge stöd åt människor<br />

i utanförskap för att de skall kunna närma sig<br />

arbetsmarknaden. Det gör vi framgångsrikt och vi får<br />

resurser av samhället för att vi gör det. För att spela rätt<br />

roll räcker det inte att följa med i utvecklingen. Det krävs<br />

att vi spanar in i framtiden – hur ser det samhälle ut som<br />

våra kursdeltagare skall leda om tjugo år?<br />

Världen över finns en stor grupp unga vuxna utan<br />

jobb. Det är möjligt att de kommer att finna en väg<br />

till försörjning och meningsfullt liv utanför det vi kallar<br />

arbetsmarknaden. Kanske formar de ett liv med mer<br />

mening än vad det är inne i ekorrhjulet? Folkhögskolan<br />

har unika förutsättningarna till insiktsfulla samtal om<br />

dessa frågor eftersom vi lever med de som kommer att<br />

forma framtidens samhälle.<br />

Det civila samhället brukar definieras som en arena,<br />

skild från staten, marknaden och det enskilda<br />

hushållet där människor organiserar sig och agerar<br />

tillsammans för gemensamma intressen. Folkhögskolan<br />

är en viktig del av det civila samhället. Det finns krafter<br />

som i första hand vill se frivilliga organisationer spela en<br />

serviceroll, ta hand om samhällets brister, som att vara<br />

en bro mellan utanförskap och arbetsmarknad. Det är<br />

säkert rätt att även spela den rollen, men vi måste också<br />

satsa kraft på den andra sidan av uppdraget, den att<br />

påverka samhällets utveckling. Det kan vi göra genom<br />

att samtidigt fråga oss vad det beror på att det just nu<br />

är stora grupper av unga vuxna världen över som inte<br />

får jobb.<br />

Vi skall utrusta våra deltagare med verktyg för att<br />

analysera vår samtid. Vi skall ge dem lust att kritiskt<br />

granska och engagemang att förändra. När vi gör det blir<br />

<strong>folkhögskola</strong>n en kraft till utveckling idag. Folkhögskolan<br />

kommer att behövas i den rollen även i framtiden.<br />

Tomas Rydsmo,<br />

rektor på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong><br />

öppen horisont öppen horisont<br />

Jazz –<br />

en levande musikform<br />

MÅNGA MÖJLIGHETER. På <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>s afroinriktning kan man söka in på samtliga instrument med jazzprofil: jazzsång, jazzpiano/brukspiano, elgitarr, elbas/kontrabas, blås, trummor med mera.<br />

Paradox – allt fler skickliga<br />

jazzmusiker kommer fram<br />

samtidigt som det blir allt<br />

svårare att försörja sig på<br />

musiken. Lars Jansson har<br />

lyckats. Elvira Seger hoppas<br />

på samma sak. Båda bor i<br />

<strong>Ljungskile</strong>, där det spisas<br />

ovanligt mycket jazz.<br />

Svinstian, som också kommit att kalllas<br />

Swingstian, är en typisk replokal på<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>. Golvet, en<br />

brun tovig heltäckningsmatta, ockuperas<br />

av pärmar, notblad, sladdar och<br />

instrument. Mitt i denna kreativa röra<br />

står tre musiker och kämpar med ett<br />

arrangemang deras lärare satt ihop.<br />

Basisten Max Sjödin spelar med vantar<br />

och mössa. Saxofonisten Elvira Seger<br />

kommenterar kylan:<br />

– Ja, nu är det kallt men på sommaren<br />

blir det stekhett, så är det.<br />

HON SÄTTER IGÅNG metronomen, räknar<br />

in Etsuko Ogura på pianot och tar<br />

ett stadigt tag i saxofonen och stampar<br />

takten med sina silvertejpade tofflor.<br />

Vit strumpa i ena, svartblommig i<br />

andra. Hon kommer av sig. Låten är<br />

svår.<br />

Det var på ett jazzläger när hon var<br />

13 år som jazzen förtrollade henne.<br />

Favoritskivan blev ett loppisfynd med<br />

Oscar Peterson. Jazzen är drömmen<br />

men hon vet om att det är svårt.<br />

– Det är få som kan leva på det.<br />

Många jobbar vid sidan om, som typ<br />

musiklärare. De flestas ambition är nog<br />

inte att slå kommersiellt heller, i alla<br />

fall inte i den här musikgenren, säger<br />

Elvira.<br />

I SLUTET AV november ska hennes band<br />

vara förband åt Lars Jansson trio på jazzklubben<br />

L’jazz i <strong>Ljungskile</strong>. Lars Jansson<br />

är en världsetablerad jazzmusiker och<br />

håller med om Elviras resonemang.<br />

– Allt fler yngre och skickliga musiker<br />

kommer fram men allt fler blir också<br />

tvungna att kombinera musiken med<br />

en annan utbildning. Mycket på grund<br />

av nedladdning, Spotify och dåligt be­<br />

talt. Min son Paul, som spelar i trion, är snart<br />

färdigutbildad pilot. Ska man spela på en jazzklubb<br />

en fredagskväll och får 600 spänn i gage<br />

är det svårt att klara sig, säger han.<br />

SJÄLV HAR LARS Jansson aldrig känt sig pressad<br />

av kommersiella intressen. Han har alltid<br />

prioriterat konstnärlig frihet och levt efter den<br />

utan att sälja sig.<br />

Elvira Seger.<br />

I år är det jubileum. För exakt 25 år sedan<br />

var Lars Jansson med och startade upp jazzklubben<br />

L’jazz i <strong>Ljungskile</strong>. En klubb som<br />

satte lilla <strong>Ljungskile</strong> på den stora jazzkartan.<br />

Det började med en jazzkurs på <strong>folkhögskola</strong>n<br />

som sedan utmynnade i jazzklubben som i<br />

dag lockar kända namn till orten. Efter 15 år<br />

som husband släppte Lars Jansson sina ansvarsområden<br />

i klubben.<br />

Lars Jansson.<br />

Lars Jansson<br />

61 år<br />

Tips på inkörsportar till jazzens värld:<br />

Lars Jansson Trio – Ballads<br />

Jan Johansson – Jazz på svenska<br />

John Coltrane – Ballads<br />

Elvira Seger<br />

20 år<br />

Tips på inkörsportar till jazzens värld:<br />

Esbjörn Svensson Trio – Tuesday wonderland<br />

Frank Sinatra – "Vad som helst, allt är najs."<br />

Elin Larsson Group – Let you in<br />

Tips<br />

Om du vill lyssna på Elvira Seger och<br />

Lars Jansson:<br />

Lars Jansson trio spelar på <strong>Ljungskile</strong>gården<br />

torsdag 29 november. Förband är<br />

Elvira med flera.<br />

JAZZ ANSES AV många som svår och avancerad<br />

musik som kräver skarpsinnade lyssnare.<br />

– Det är synd. Jazz är inte en produkt, det är<br />

en levande musikform som ska upplevas, säger<br />

han.<br />

– Om jazz spelades en kort stund vare dag<br />

i svensk TV tror jag att fler skulle få upp intresset<br />

och fastna. Massmedias makt. Nu är vår<br />

publik oftast äldre.<br />

Men det finns hopp. Elvira Seger är ett.<br />

– Jazz är fantastiskt, så mycket mer än ”påtisdag­på­tisdag”.<br />

Man vet aldrig vart det ska<br />

ta vägen när man börjar. När jag spelar så får<br />

jag en melodi i huvudet som blixtrar ut i fingrarna.<br />

Det är en fantastisk här och nu­känsla<br />

som man får även som lyssnare.<br />

I Svinstian har nu musikerna rest sig upp.<br />

De har bytt låt, en låt de kan bättre. Efter ett<br />

vasst pianosolo från Etsuko Ogura är det Elvira<br />

Segers tur, känslan infinner sig, tonerna från<br />

saxofonen strömmar ut och höjer temperaturen.<br />

TEXT: KrISTIan rISEnForS<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr


Olof Palme. Älskad och hatad.<br />

Vem var han egentligen, utöver<br />

den karismatiske statsministern i<br />

talarstolen? Evert Svensson, vän<br />

och före detta medarbetare, tar<br />

oss med på en resa som tog sin<br />

början i mitten av femtiotalet.<br />

PÅ KONGAHÄLLAGATAN I Kungälv ligger radhusen<br />

tätt. I ett av husen bor Evert Svensson, 87. Han<br />

står i köket, i full gång med att bre leverpastej<br />

på ett knäckebröd och med en stor kastrull<br />

lingon kokandes framför sig. Rårörda lingon<br />

som, enligt en missnöjd Evert, ser alldeles för<br />

vattniga ut i grytan.<br />

Solen kastar sitt sken längs det avlånga<br />

köket. Närmast fönstret står ett runt bord med<br />

duk och trästolar omkring, alla försedda med<br />

varsin sittdyna.<br />

Det är varmt och gemytligt. Bekräftar bilden<br />

av ett svenskt folkhem.<br />

EVERT SVENSSON ÄR en bevandrad man med en<br />

lång bakgrund inom den socialdemokratiska<br />

politiken.<br />

Han kom till riksdagen år 1957, då Tage<br />

Erlander var statsminister.<br />

− De var i symbios med varandra, Palme<br />

och Erlander. För honom betydde Palme<br />

mycket eftersom Tage själv inte var särskilt talförd.<br />

Han växte upp med att läsa och skriva.<br />

Palme kunde tyska, engelska och franska. Han<br />

blev fixaren, som hade lätt för att formulera<br />

sig, säger han.<br />

− Palme var ett fynd.<br />

Olof Palme och Evert Svensson kom till<br />

riksdagen ungefär samtidigt, men det var<br />

först då Evert blev ordförande för den socialdemokratiska<br />

Broderskapsrörelsen som de<br />

verkligen kom i kontakt med varandra.<br />

Han minns en karismatisk, men också distanserad<br />

man.<br />

− Han gick alltid och funderade och kunde<br />

verka frånvarande. Han kunde sitta i ett<br />

sammanträde och läsa en promemoria och<br />

verka som om han inte lyssnade, fastän att<br />

han gjorde det. Han sysslade alltid med två<br />

saker samtidigt.<br />

− Palme var alltid aktiv i den meningen att<br />

han satte sig in i saker och ting och han arbetade<br />

mycket med sina tal.<br />

Palme hade alltid många omkring sig<br />

öppen horisont öppen horisont<br />

"Olof Palme var ett fynd"<br />

PERSONLIG REPRESENTANT. Palme brukade utnyttja Broderskapsrörelsens kongresser för att tala om internationella<br />

frågor. ”På den punkten möttes vi verkligen och vid några tillfällen blev jag ivägskickad för att<br />

avlyssna och rapportera. Vi hade en vän i honom” säger Evert Svensson.<br />

som alla hjälptes åt. Det var ett arv från Tage<br />

Erlander. Hans medarbetare blev kända som<br />

”Erlanders pojkar” och där ingick bland andra<br />

Olof Palme och Ingvar Carlsson.<br />

– Det är socialdemokratin när den är som<br />

bäst, säger Evert.<br />

HAN FORTSÄTTER BERÄTTA om Broderskapsrörelsens<br />

kongress som Palme besökte 1965.<br />

Evert Svensson träffade honom innan besö­<br />

ket. Han gjorde klart att de hade hört tillräckligt<br />

om hur tillväxten gett människor<br />

möjligheter i form av telefoner och bilar,<br />

det krävdes någonting annat. Palme tog fasta<br />

på vad Evert sa. Talet blev berömt som ett<br />

kritiskt anförande mot Vietnamkriget. Evert<br />

citerar:<br />

− ”Det är en illusion att tro att man kan<br />

möta kraven på rättvisa med våld och militära<br />

maktmedel”.<br />

KAFFET HAR KALLNAT och solens bleka sken täcker<br />

vardagsrummet. Stora och små tavlor fyller<br />

tapeterna, inte en kvadratmeter får vara ifred.<br />

I bokhyllan, som bara rymmer en liten del<br />

av alla böcker Evert Svensson äger, står ryggarna<br />

tätt.<br />

Återkommande ord är: politik, historia, religion,<br />

Palestina och Palme.<br />

Under Olof Palmes tid som statsminister<br />

upplevde Socialdemokraterna både mycket<br />

låga och höga siffror. Han fick ofta råd av sina<br />

TEXT & FOTO: SoFIa anDErSSon<br />

närmaste inom partiet att ta det lugnare i debatter,<br />

då han kunde uppfattas som aggressiv.<br />

Olof Palmes sätt att angripa högern och<br />

blanda sig i internationella frågor gjorde honom<br />

till en kontroversiell ledare som väckte<br />

känslor hos de flesta. Hat och beundran.<br />

Men hur kommer det sig då att denne karismatiske,<br />

ambitiöse och kunnige person var<br />

så hatad?<br />

− Det fanns ett arrogant drag hos honom,<br />

minns Evert. Eftersom han var född och upp­<br />

Evert Svensson<br />

Riksdagsledamot (s) 1957-1991<br />

Ordförande i Broderskapsrörelsen 1968-<br />

1986<br />

President för The International League of<br />

Religious Socialists 1983-2003<br />

Delegat till FN och Europeiska Säkerhetskonferensen<br />

samt ledamot av Europarådet<br />

Ordförande i Kamrat- och vänföreningen<br />

Författare till böcker som Vägen till Palestina<br />

- Två folk och ett stycke jord och Vägen<br />

ut ur fattigdomen: välfärdsstaten Sverige<br />

vuxen på Östermalm, kände han högerkrafterna<br />

och deras resonemang. Han kunde därför<br />

gå ut väldigt hårt.<br />

− Han tog till kraftorden ”diktaturens kreatur”<br />

när han pratade om Tjeckoslovakiens<br />

styre.<br />

Vid ett annat tillfälle kallade han Spaniens<br />

ledare Franco för ”satans mördare”.<br />

Palmes inblandning i Vietnamfrågan väckte<br />

stor uppmärksamhet internationellt efter Jultalet<br />

på juldagen 1972, efter att USA bombat<br />

Hanoi. Städer som genom tiderna utsatts för<br />

blodiga grymheter räknas upp, följt av ”Där<br />

har våldet triumferat. Men eftervärldens dom<br />

har fallit hård över dem som burit ansvaret.<br />

Nu fogas ett nytt namn till raden: Hanoi, julen<br />

1972.”<br />

NYLIGEN GICK DOKUMENTÄREN ”Palme” upp på de<br />

svenska biograferna. I filmen visas ett klipp då<br />

statsministern möter Moderaternas, då Högerpartiets,<br />

partiledare Gösta Bohman i en tv­<br />

studio.<br />

Bohman kritiserar Palme för att uttala sig<br />

i sådana ordalag som han gör i Jultalet och<br />

säger att det inte anstår en statsminister. Evert<br />

Svensson reagerade starkt.<br />

− Jag undrar personligen, vad tänkte<br />

Bohman? Tusentals människor bombades ihjäl<br />

och så ger han sig på Palme för att ta till ett för<br />

hårt språk, det är ju absurt!<br />

− Jag gillade hans djärvhet, säger Evert<br />

Svensson. Han var inte dumdristig, men han<br />

tog risker.<br />

EVERT SVENSSON VISAR vägen till ett annat rum,<br />

med ytterligare en bokhylla. Han fingrar<br />


försiktigt på några bilder som han sedan räcker<br />

över. De visar en vinterklädd Palme med fackla<br />

i handen. Bakom går Evert med ett fast grepp<br />

om den vietnamesiska lotusblomman.<br />

– Vi tyckte att Arafat från PLO skulle komma<br />

hit, och när vi föreslog det för Palme sa han<br />

”Vill han komma är han välkommen”. Det var<br />

ingen tvekan, trots att han begrep att det skulle<br />

bli en väldig uppståndelse.<br />

– Jag såg bortom arrogansen, för han var i<br />

själva verket en stor humanist, säger Evert.<br />

Som ett exempel på Palmes humanistiska<br />

gärningar berättar Evert om år 1956 då Palme<br />

ingick ett skenäktenskap med en flicka som<br />

hade det besvärligt i Öststaterna. Han gav henne<br />

därmed möjligheten att lämna sitt land.<br />

– JAG TROR VI alla tolkade det som ett drag av<br />

hans medkänsla. Han räddade henne.<br />

Det var en lördag i februari, en lördag Evert<br />

Svensson alltid kommer att minnas. En riksdagsledamot<br />

ringde och gav dödsbeskedet,<br />

varpå Evert kastade sig på första bästa flyg<br />

till partistyrelsens verkställande utskotts akuta<br />

sammanträde.<br />

− Ja, vad säger man?<br />

− Det var en chock, en händelse man<br />

inte glömmer. Allt finns kvar som en film<br />

i huvudet. Det är nästan som ett dödsfall i<br />

familjen …<br />

öppen horisont öppen horisont<br />

SERGELS TORG 1968. Från vänster: Olof Palme, Evert Svensson, Nhuyen Tho Chyan. Palme hade lovat<br />

tala på Vietnamdemonstrationen, men när det stod klart att Nordvietnams Moskvaambassadör skulle<br />

hälsa på uppstod oro i regeringen. ”Någon sa till Palme att han borde sjukanmäla sig, varpå han svarar<br />

”men jag är ju inte sjuk...?”. Jag tycker det är så bra! Han ville inte smita på det fega sättet.” säger Evert<br />

Svensson.<br />

Evert Svensson saktar ner tempot då han<br />

pratar. Det blir tyst. Han pekar på knäckemackorna<br />

framför sig.<br />

− Men du äter ju ingenting!<br />

FRAMFÖR OSS LIGGER foton och biografier utspridda<br />

på bordet. Evert återvänder till köket<br />

och lingonen. Med sig bär han minnet av en<br />

god vän, en handlingens man. Olof Palme.<br />

recension: Filmen om Palme<br />

EN BILD PÅ en rutig kavaj, dränkt i blod, samtidigt<br />

som ett knastrande telefonsamtal spelas<br />

upp. Det känns som att hela biosalongen håller<br />

andan. En man har blivit skjuten på Sveavägen<br />

den 28 februari 1986. I polisradion framkommer<br />

det snabbt att det inte är vilken man som<br />

helst, utan Sveriges statsminister Olof Palme.<br />

I FILMEN FÅR vi en inblick i Olof Palmes liv.<br />

Mobbad i ung ålder, Tage Erlanders högra<br />

hand, gift trebarnsfar och det han är mest känd<br />

för: att ha varit. Sveriges statsminister.<br />

MED MATERIAL FRÅN dåtidens television, privata<br />

filminspelningar och nygjorda intervjuer med<br />

kollegor och familjemedlemmar bjuds publiken<br />

på vem den socialdemokratiske politikern<br />

var. Bilderna från sommarhuset på Fårö visar<br />

en glad, lycklig och engagerad familjefar, och<br />

visst ser jag samma sak när Olof Palme visas i<br />

bild under sina politiska uppdrag.<br />

BILDEN AV DEN kontroversiella politiker som<br />

Olof Palme var visas tydligt genom scenen då<br />

han i ett tal 1972 använde sig av starka ord mot<br />

USA:s tillvägagångssätt i Vietnamkriget. Han<br />

jämförde USA med nazisterna.<br />

DET FINNS EN scen i filmen där publiken får se en<br />

vardaglig och humoristisk sida av statsministern.<br />

Ett filmteam och flera andra journalister har<br />

följt med Olof Palme hem. Han säger hej då<br />

till journalisterna men vänder sig snabbt mot<br />

filmteamet igen och säger: "Nu får ni inte filma<br />

för jag ska ta fram nyckeln från gömstället", och<br />

så skrattar han. Kameramannen skrattar tillsammans<br />

med Palme och stänger av sin kamera.<br />

I SLUTET AV filmen visas en bildserie med tystnad<br />

från sönerna Mårten, Mattias och Joakim<br />

Palme. Effektfullt och gripande.<br />

NÄSTA ÅR ÄR det 27 år sedan Olof Palme mördades.<br />

Varför har det inte gjorts en film om<br />

honom tidigare? Att göra en dokumentär är<br />

absolut det rätta formatet att spegla en sådan<br />

historia som Olof Palmes liv och död bär på.<br />

TEXT: VIKTorIa oSKarSSon<br />

FOTO: PrESSBILD<br />

Djupdykning i skolans historia<br />

I samband med skolans jubileum<br />

i april ger <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>s<br />

kamrat- och vänförening<br />

ut en bok om skolans historia. En<br />

antologi där 90 år skildras på 150<br />

sidor.<br />

Huvudförfattare till boken är Inger Dejke,<br />

Jan Lindvall, Åke Lundell, Jan­Erik Perneman<br />

och Per Nordqvist. De arbetar just nu med att<br />

samla och sovra fakta och historiska ögonblick.<br />

Boken blir en uppföljare till grundaren Birger­<br />

Magnus Hellerstedts bok Vidder och Vägskäl<br />

från 1960. Tonvikten kommer ligga på åren<br />

efter 60­talet.<br />

Per Nordqvist är bokens redaktör och författare.<br />

1968 kom han till skolan och jobbade<br />

först som lärare i psykologi och pedagogik och<br />

sedan som rektor 1981 till 2000.<br />

– På den tiden jag var rektor var vi den<br />

största <strong>folkhögskola</strong>n i Sverige med många<br />

studenter. Vi hade dessutom omkring 10 000<br />

kortkursdeltagare per år. Det var en spännande<br />

period.<br />

SAMMANLAGT JOBBADE HAN 32 år på skolan och<br />

har många minnen. Att peka ut ett specifikt<br />

minne är svårt. Det fanns stunder av både<br />

glädje och sorg, berättar han. Han minns dock<br />

en händelse som han hoppas kommer få plats<br />

i boken.<br />

På 80­talet tog riksdagen fram ett förslag om<br />

bidragstak för Sveriges folkhögskolor. Förslaget<br />

innebar att <strong>Ljungskile</strong> skulle mista en tredjedel<br />

av dåvarande statsbidrag. Detta hade slagit hårt<br />

mot skolans ekonomi. Men rektor och styrelse<br />

tog kampen och lobbade mot förslaget. Protesterna<br />

nådde riksdagshuset. <strong>Ljungskile</strong> och<br />

Karlskoga folkhögskolor skonades. Detta kom<br />

att kallas Lex <strong>Ljungskile</strong>. Per Nordqvist satt då<br />

på läktaren i riksdagshuset.<br />

– När jag kom tillbaka till <strong>Ljungskile</strong> ställde<br />

jag mig på ett bord i matsalen och förmedlade<br />

beslutet att skolan inte skulle drabbas, säger<br />

han.<br />

TILL SKILLNAD FRÅN Birger­Magnus Hellerstedts<br />

bok ska författarna låta många bilder<br />

ta plats.<br />

– Skolan har tillsammans med hembygdsföreningen<br />

i <strong>Ljungskile</strong> ett fantastiskt bildarkiv.<br />

Tack vare samarbetet har de äldre bilderna<br />

källhänvisning, något de senare tyvärr<br />

saknar.<br />

Per Nordqvist skriver om skolans ekume­<br />

FÖRFATTARE. Per Nordqvist har jobbat 32 år på <strong>folkhögskola</strong>n, varav 19 som rektor. Nu är han aktuell<br />

som redaktör för boken om skolans 90-åriga historia.<br />

niska värderingar och vilka rektorer, kurser<br />

och styrelseordföranden skolan haft. Hittills<br />

har han gått igenom samtliga protokoll från<br />

föreningen och skolans årsberättelser. Att sovra<br />

i det framställda materialet har inte varit lätt.<br />

Innan vintern träffas författarna för att se<br />

hur långt de har kommit. Ännu finns varken<br />

titel eller kapitelrubriker. Texterna ska vara<br />

klara till årsskiftet och Per Nordqvist tror att<br />

de klarar deadline.<br />

– Det är intressant att forska i skolans<br />

historia och då blir det ibland för mycket text.<br />

Man måste stryka mycket.<br />

EFTERSOM LJUNGSKILE FOLKHÖGSKOLAS kamrat-<br />

och vänförening sannolikt läggs ner nästa år<br />

har boken blivit extra angelägen att göra. Föreningen<br />

har länge kämpat med ett lågt antal<br />

medlemmar. Men nedläggningen förvånar inte<br />

Per Nordqvist. Den har länge varit väntad.<br />

När skolan kom till trakten på 20­talet var<br />

den mycket ifrågasatt. Byborna trodde att den<br />

skulle fördärva samhället på grund av den<br />

liberala ideologin skolan följde. Särskilt<br />

kyrkan såg hotet och bjöd på hårt motstånd,<br />

men i dag ses den som en viktig knytpunkt<br />

för byns kultur. Jazzklubben och filmstudion<br />

kom till exempel till tack vare <strong>folkhögskola</strong>n,<br />

berättar Per Nordqvist. Dessutom bidrog<br />

skolan till att Sveriges första ekumeniska<br />

församling kom till på 50­talet.<br />

– Skolan har betytt otroligt mycket för byn.<br />

Många boende i <strong>Ljungskile</strong> har gått kurser<br />

på skolan. Folk som har hyrt ut rum har tillsammans<br />

med affärerna tjänat pengar. Skolan<br />

är också välkänd utanför <strong>Ljungskile</strong>, säger<br />

han.<br />

TEXT: CrISTIan JonSSon<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr


10<br />

öppen horisont<br />

Folkhögskolan tar<br />

sig in i anrikt cityhus<br />

Lokaler i snart 140 år gamla<br />

Viktoriahuset mitt på Linnégatan<br />

i Göteborg. Det kommer <strong>Ljungskile</strong><br />

<strong>folkhögskola</strong> kunna åtnjuta<br />

från och med september 2013.<br />

– Det här huset ger spännande<br />

utmaningar, säger rektor Tomas<br />

Rydsmo.<br />

Det började med ett samtal från Färneboskolan<br />

i Österfärnebo utanför Sandviken, som undrade<br />

om <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> ville ta över deras<br />

filial i Viktoriahuset på Linnégatan 21 i centrala<br />

Göteborg.<br />

– En sådan möjlighet får man inte varje dag,<br />

säger Tomas Rydsmo.<br />

– Det mesta stämde för oss. Vi skulle vilja<br />

erbjuda volontärkurser, men då krävs bidrag<br />

från Sida.<br />

Han berättar att det är hård konkurrens mellan<br />

folkhögskolor om bidragen.<br />

– Färneboskolan hade ett sådant samarbete,<br />

och vi tänkte oss att det kanske följde med om vi<br />

tog över deras filial. Men så är inte fallet.<br />

Tomas Rydsmo säger att skolan ändå vill<br />

finnas i Viktoriahuset för att få mer kontakt med<br />

de olika föreningarna i huset. Flera solidaritetsföreningar,<br />

som exempelvis rör Afrika och Latinamerika,<br />

har sina verksamheter där.<br />

– Vi vill gärna komma in i det nätverket.<br />

En av <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>s huvudmän,<br />

KFUM, står för hyran på 18 000 kronor i<br />

månaden. Det rör sig om tre lokaler i Viktoriahuset.<br />

Två till KFUM som flyttar sitt Göteborgskontor<br />

dit, och ett ämnat för gemensamma<br />

Skolan grundas<br />

som Västkustens<br />

Ungdomsskola<br />

i Restenäs<br />

FILIAL I DETTA HUS. Rektor Tomas Rydsmo är exalterad över att <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> får ta del av<br />

lokaler i Viktoriahuset. Främst på grund av de spännande grannarna.<br />

projekt mellan <strong>folkhögskola</strong>n och KFUM.<br />

– Utan dem hade det inte gått. Det är alltså<br />

inte ekonomiskt riskfyllt för oss. Vi kommer vara<br />

med och starta projekt som ger bidrag till hyran,<br />

säger Rydsmo.<br />

Till exempel kan det vara aktuellt med en kurs<br />

för de som inte har gymnasiebehörighet.<br />

Flyttar till<br />

<strong>Ljungskile</strong><br />

TEXT: CarL THannEr<br />

FOTO: SoFIa anDErSSon<br />

Viktoriahuset<br />

Byggdes 1875.<br />

Var en folkskola avsedd för 744 skolbarn i<br />

varierande åldrar fram till 1975.<br />

I huset ligger välbesökta Hagabion och<br />

även olika solidaritetsföreningar som arbetar<br />

med frågor som rör kultur, miljö, fred<br />

och solidaritet.<br />

Intresset för att jobba som rektor<br />

på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> är<br />

stort. 63 personer sökte den<br />

utannonserade tjänsten och av<br />

dessa återstår i skrivande stund<br />

fyra kandidater.<br />

– Vi söker en person som är<br />

prestigelös och van med delat<br />

ledarskap, säger rektor Tomas<br />

Rydsmo.<br />

I fem år har Tomas Rydsmo och Ann­Kristin<br />

Falkeby jobbat tillsammans som rektorer på<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>. Den senare har bestämt<br />

sig för att läsåret <strong>2012</strong>/13 blir hennes<br />

sista efter närmare 20 år på skolan. Rekryteringsarbetet<br />

är i full gång.<br />

– Det är viktigt med pedagogiskt ledarskap<br />

och idéburen verksamhet, vi söker någon<br />

Västkustgården ska genomgå<br />

en omfattande renovering och<br />

ombyggnad. Kostnaden beräknas<br />

uppgå till mellan 10 och 15<br />

miljoner kronor.<br />

När <strong>folkhögskola</strong>n flyttade till <strong>Ljungskile</strong> 1928<br />

var Västkustgården ensam byggnad. Då låg internat,<br />

lektionssalar och kök i samma byggnad.<br />

Under 30­talet skedde en byggnadsexpansion,<br />

bland annat invigdes Hakegården och Kils­<br />

öppen horisont<br />

Stort intresse<br />

för rektorstjänst<br />

som passar in i den bilden.<br />

Gruppen som jobbar med rekryteringen<br />

består av två representanter för styrelsen, fackliga<br />

företrädare för skolans personal samt nuvarande<br />

rektor Tomas Rydsmo. De har träffat<br />

nio sökande och sex av dem är fortfarande<br />

aktuella för jobbet.<br />

Personen som skolan söker ska dessutom ha<br />

högskoleutbildning och gärna arbetserfarenhet<br />

som lärare eller rektor.<br />

– Många delade ledarskap brukar bestå av<br />

en man och en kvinna, men så måste det inte<br />

bli, säger Tomas Rydsmo. Fast, om två sökande<br />

har samma kompetens så är det fördel att vara<br />

kvinna.<br />

I början av december ska rekryteringen vara<br />

klar och tjänsten ska tillträdas i augusti 2013.<br />

TEXT: ErIK WEIEForS<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr<br />

gården som härbärgerade internatelever och<br />

lektionssalar.<br />

Nu nästan 90 år senare är tanken att Västkustgården<br />

återigen ska rymma logi, kurser<br />

och kök. Den här gången för skolans gäster.<br />

Dessutom kommer balkongen byggas ut på<br />

Västkustgårdens norra sida och det blir ett tak<br />

över gången från receptionens entré till Biblioteksgården.<br />

Elkablar, avloppsrör, ventilation och<br />

hiss kommer bytas ut. Samtliga ytskikt ska<br />

PÅ JAKT. Tomas Rydsmo ingår i gruppen som<br />

har hand om rekryteringen av hans kollegas<br />

ersättare.<br />

Västkustgården ska byggas om<br />

renoveras, målas och tapetseras. Det är också<br />

tänkt att tillgängligheten för rullstolsburna ska<br />

öka genom att förlänga hissen två våningar.<br />

Arbetet tror skolans styrelse kommer kosta 10<br />

till 15 miljoner kronor.<br />

Våning fyra och fem kommer rymma boende<br />

och WC för att öka intäkterna. <strong>Hösten</strong><br />

2013 hoppas de att arbetet är klart.<br />

1923 1926<br />

1928 1944 1957 1968<br />

1969<br />

1971<br />

1982 2013<br />

Skolan flyttar till<br />

Gläborg utanför<br />

Munkedal<br />

Blir krigssjukhus<br />

där 1313 patienter<br />

vårdas<br />

Birger-Magnus<br />

Hellerstedt, rektor<br />

och grundare,<br />

slutar<br />

Kursgården och<br />

biblioteksbyggnaden<br />

byggs<br />

Byter namn<br />

till <strong>Ljungskile</strong><br />

<strong>folkhögskola</strong><br />

Skolans<br />

sporthall<br />

byggs<br />

Ett riksdagsförslag<br />

om bidragstak<br />

hotar skolan<br />

TEXT: CrISTIan JonSSon<br />

Västkustgården<br />

byggs om<br />

11


Hon möter upp i receptionen. Trots att det<br />

har blivit kväll är humöret på topp och hennes<br />

energi smittar av sig. Som rektor har hon<br />

blivit intervjuad många gånger och vanan är<br />

hela tiden närvarande. Hon slår sig ner i soffan<br />

i Västkustsalen.<br />

ANN-KRISTIN VILLE läsa till fritidsledare. Hon fick<br />

en enda rekommendation. En vän berättade<br />

att det var <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> som hade<br />

12<br />

öppen horisont<br />

TRIVS. Som elev på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> var Ann-Kristin Falkeby mycket i biblioteket. Fritidsledarnas klassrum låg precis intill och många timmar spenderades här.<br />

TEXT: ErIK WEIEForS<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr<br />

Hennes liv på <strong>folkhögskola</strong>n<br />

1976 kom en tjej från Lund till fritidsledarlinjen i <strong>Ljungskile</strong>.<br />

Utbildningen var på fyra terminer men tjejen kom att stanna mycket<br />

längre än så. Först som elev, sedan lärare och till sist rektor.<br />

2013 blir Ann-Kristin Falkebys sista år på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>.<br />

den bästa utbildningen. Det räckte med en referens.<br />

En ansökan och ett positivt antagningsbesked<br />

senare var hon på väg från Lund till<br />

<strong>Ljungskile</strong>.<br />

Om det var lätt att söka var det svårare att<br />

hitta till den lilla orten på bohuskusten. Ann­<br />

Kristin fick skjuts av sin bror dagen innan<br />

terminsstarten, men när de kom till Göteborg<br />

trodde hon att de kommit alldeles fel.<br />

– Jag hade fått för mig att <strong>Ljungskile</strong> låg sö­<br />

der om Göteborg, men så var det naturligtvis<br />

inte. Det var sex mil kvar att köra, säger hon<br />

och skrattar.<br />

De kom fram så småningom och hon fick<br />

sitt rum på andra våningen i Hakegården. Studierna<br />

kom igång och känslan att ha hittat rätt<br />

var lika snabbt på plats.<br />

– Det var ett arbetssätt som passade mig.<br />

Studierna blev vad man gjorde det till och<br />

det fanns stora möjligheter att vara aktiv och<br />

utvecklas.<br />

TERMINERNA PASSERADE OCH Ann­Kristin tänkte<br />

flytta hem till Lund efter avslutade studier,<br />

om det inte hade varit för kärleken. Gunnar<br />

Falkeby var lärare på fritidsledarlinjen och an­<br />

ledningen till att planerna ändrades.<br />

– På den tiden var lärarna jämnåriga med<br />

eleverna och det var inte ovanligt att man träffades<br />

på fritiden, säger hon och förklarar att det<br />

inte sågs som något förbjudet eller olämpligt.<br />

ATT KÄRLEKEN FÖR människor samman på <strong>Ljungskile</strong><br />

<strong>folkhögskola</strong> var inte första och verkligen<br />

inte sista gången. Ann­Kristin berättar att<br />

förbiresande äldre par brukar hälsa på skolan<br />

under somrarna med historier om hur de träffades<br />

när de studerade här.<br />

– Det har alltid varit så. Jag tror det beror<br />

på att man är på väg vidare i livet och utvecklas.<br />

Sen träffar man någon i samma situation,<br />

med en liknande utveckling. Sen lever man<br />

öppen horisont<br />

tätt inpå varandra förstås, filosoferar hon med<br />

ett leende.<br />

Istället för att resa tillbaka till Lund blev<br />

västkusten hemma för Ann­Kristin. Hon jobbade<br />

på olika ställen inom fritidsverksamheten<br />

i Bohuslän och vidareutbildade sig innan det<br />

uppstod en möjlighet att återvända till <strong>folkhögskola</strong>n<br />

där allt började.<br />

1993 startade YFK, den yrkesförberedande<br />

kursen. Arbetslösheten var hög och staten sköt<br />

till pengar för att stödja de individer som behövde<br />

mest hjälp. Ann­Kristin Falkeby fanns<br />

med och byggde upp YFK från starten och<br />

hon trivdes verkligen med att åter vara på<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>.<br />

– Det är det roligaste jag har varit med om i<br />

yrkeslivet. Fast det är samma sak att vara lärare,<br />

oavsett vilken linje man pratar om. Varje individ<br />

är unik och man ska som pedagog möta<br />

alla med samma respekt och lyhördhet, säger<br />

hon på sin välbevarade skånska dialekt.<br />

ANN-KRISTIN OCH GUNNAR FALKEBY jobbade tillsammans<br />

på skolan fram till 2007. Året efter<br />

slutade även dåvarande rektorn Lars Oredsson.<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> stod utan rektor.<br />

– Jag hade inte tänkt söka tjänsten men<br />

flera av mina kollegor övertygade mig. Det<br />

var helt rätt beslut och jag var redo för en<br />

ny utmaning.<br />

Återigen blev hon rekommenderad.<br />

– Ja, man kan tro att jag inte fattar några<br />

beslut själv, skrattar hon.<br />

När pensionen väntar till våren har det blivit<br />

fem år på positionen som rektor. En händelserik<br />

och spännande tid.<br />

– Jag trivs med att vi har en stimulerande<br />

verksamhet där man får stort utrymme för sin<br />

egen person, det är få ställen i världen som har<br />

så högt i tak som vi har. Det är en speciell<br />

arbetsplats med flytande gräns mellan arbete<br />

och fritid, man måste gilla att ha det så.<br />

ETT TILLFÄLLE SOM både är omtalat och omskrivet<br />

i skolans historia är den tragiska händelsen<br />

i januari 2010. En förvirrad elev låste in sig<br />

på toaletten och polis tillkallades. Eleven, som<br />

var beväpnad med kniv, uppträdde hotfullt och<br />

sköts i benet av polisen.<br />

– Det var så oerhört dramatiserat i media.<br />

Visst var det tragiskt för eleven men det var<br />

över på två timmar. Vi samlade alla i Grundtvigsalen<br />

för information och återgick sedan<br />

till studierna, berättar Ann­Kristin och förklarar<br />

att hon blev mer upprörd av medias bevakning<br />

än av själva händelsen.<br />

– Vi fick beröm för hanteringen efteråt. Det<br />

var ingen kritik mot skolan utan tvärtom, vi<br />

hanterade det bra.<br />

NU HAR ANN-KRISTIN ett knappt läsår kvar på<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>, trots att hon bara är<br />

61 och skulle kunna jobba några år till. Hennes<br />

man – Gunnar som var den som fick henne<br />

att stanna på den lilla orten på västkusten<br />

för dryga trettio år sedan – går också i pension<br />

till sommaren. Då är det färdigarbetat för paret<br />

som är förknippat med <strong>folkhögskola</strong>n.<br />

– 2011 bestämde jag mig. I och med att<br />

Gunnar går i pension också så passar det bra.<br />

Jobbet jag har är krävande och man kan inte<br />

göra det på halvtid. Det är allt eller inget som<br />

gäller och fram till pensionen har jag fullt fokus<br />

på jobbet.<br />

Vad händer när sommaren kommer och hon<br />

ska gå från jobbet, med en späckad vardag och<br />

ett stort ansvar, till pensionens ledighet?<br />

– Omställningen kommer att gå bra. Jag<br />

börjar med semester som vanligt, men efter<br />

sommaren kommer det att märkas en skillnad.<br />

Sen finns det mycket ideellt arbete att utföra.<br />

Är man föreningsmänniska så hittar man alltid<br />

något att göra.<br />

– Jag kommer inte ligga på soffan i alla fall,<br />

eller visst kan jag det, för att läsa en bra bok<br />

till exempel.<br />

TIDEN HAR GÅTT fort och solen har hunnit gå ner<br />

utanför fönstret till Västkustsalen. Ann­Kristin<br />

Falkeby har berättat sin historia på <strong>Ljungskile</strong><br />

<strong>folkhögskola</strong>. Nu ska hon snart börja på nästa<br />

kapitel i livet – pensionen – men tro inte att<br />

hon kommer att sitta still för det.<br />

– Jag kommer att få tid att göra det jag tycker<br />

om. Vara ute i naturen, cykla och resa runt<br />

i Sverige. Sen gillar jag att skapa. Som att tälja,<br />

smida eller sticka.<br />

Är du duktig?<br />

– Nja, att göra något med händerna är roligt<br />

men strumpor kan jag köpa i affären.<br />

Kollegor om Ann-Kristin<br />

”Jag har lärt mig mycket av henne. Ann-<br />

Kristin är bra på att organisera och göra<br />

struktur som är lätt att förstå. Hon är lätt<br />

att jobba med för vi tänker på samma sätt.<br />

Nu är hon chef men vi har behållit samma<br />

relation som tidigare.”<br />

Pelle Tärnström, lärare på YFK som<br />

jobbade ihop med Ann-Kristin 1999–2006<br />

”En jätteduktig lärare som passade bra på<br />

YFK där det finns särskilda behov. Hon var<br />

bestämd och tydlig. Hon tvekade aldrig att<br />

åta sig olika uppdrag. Vi bodde båda nära<br />

skolan och umgicks även privat. Jag har<br />

bara positiva minnen av henne.”<br />

Lars Oredsson, rektor på <strong>Ljungskile</strong><br />

<strong>folkhögskola</strong> 2000–2008<br />

1


1<br />

öppen horisont<br />

INGA VARGAR. Varg, räv, tamhundar, kattdjur och järv är mottagliga för rävskabb, som kan botas med läkemedel. Även människor kan drabbas, men får i<br />

allmänhet bara kortvariga besvär, så kallad skenskabb.<br />

Inget vargrevir på<br />

Bredfjället<br />

Antalet vargar på Bredfjället har<br />

minskat. Området som tidigare<br />

inhyste en hel flock tros nu bestå<br />

av en ensam hona. Länsstyrelsen<br />

misstänker att rävskabb ligger<br />

bakom vargarnas försvinnande.<br />

Under första halvan av 2008 blev Bredfjället<br />

vargrevir, då en invandrad hona födde en kull.<br />

Våren efter föddes ytterligare en kull och<br />

senare samma år tog länsstyrelsen emot flera<br />

observationer från allmänheten om vargar<br />

drabbade av rävskabb. Nelly Grönberg, rovdjurshandläggare<br />

på länsstyrelsen i Västra<br />

Götaland, berättar att man misstänker att rävskabb<br />

dödade samtliga vargar utom honan.<br />

– Vinterns spårningar kommer att ge oss<br />

mer information om antalet vargar som rör sig<br />

på Bredfjället, men det vi vet sedan tidigare är<br />

att det har rört sig om ett ensamt djur under<br />

de senaste åren.<br />

HON BERÄTTAR ATT området under en kort<br />

period gästats av ytterligare en varg. Vintern<br />

2009­2010 invandrade en hane via Stenshult,<br />

men i slutet av vintersäsongen var han försvunnen.<br />

Sedan dess tycks honan ha varit ensam. I<br />

vintras var snömängden på fjället liten och<br />

länsstyrelsen lyckades endast göra två spårningar.<br />

– Vid båda tillfällena spårades bara ett djur.<br />

Spåraren tror att det rör sig om honan eftersom<br />

just hon har speciellt små tassar. I augusti<br />

har samma spårare hittat vargspillning samt<br />

revirmarkeringar, säger Nelly Grönberg.<br />

SITUATIONEN FÖR VARGAR som smittas av skabb<br />

skiljer sig stort från rävarnas situation. Skabbsmittade<br />

rävar får skjutas direkt när de upptäcks,<br />

medan det krävs tillstånd av länsstyrelsen<br />

innan en smittad varg kan skjutas. Åke<br />

Dahlman är ordförande i Jägareförbundets<br />

avdelning i Västra Götaland. Han anser att<br />

hanteringen av smittade vargar är problematisk<br />

och att frågan måste lyftas.<br />

– Ofta ser man en räv vars svans ser ut som<br />

en pinne. Då är det lätt att skjuta den, men<br />

TEXT: EmIL GuSTaFSSon<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr<br />

om du skulle se en varg som är i lika uselt<br />

skick och tappat sin päls är det inte så enkelt.<br />

Du måste invänta tillstånd och kanske inte kan<br />

spåra vargen senare. När de smittats kliar de sig<br />

till döds och inga djur ska behöva lida så. Det<br />

är helt fruktansvärt.<br />

NELLY GRÖNLUND BERÄTTAR att någon utplantering<br />

av varg på Bredfjället aldrig varit aktuell.<br />

Bortsett från Tiveden har det inte planterats<br />

några vargar i vårt län. I dag är det närmsta<br />

kända vargreviret Kynnefjällsreviret, omkring<br />

åtta mil från Bredfjället.<br />

– Det finns tyvärr många barriärer för en<br />

varg som önskar ta sig till Bredfjället.<br />

Bland hindren finns väg 44, väg 45 och<br />

Göta älv.<br />

– Vargar som når dessa barriärer vänder<br />

säkert och går tillbaka, vilket vi också har sett<br />

djur göra vid flera tillfällen. Dock har spårningar<br />

visat att en varg har gått under väg 44<br />

genom en vägtunnel och på så sätt tagit sig<br />

över det hindret. Det kan ju teoretiskt sett<br />

hända igen.<br />

Orienteringstävlingen Fräknefejden<br />

arrangerades för 50:e<br />

gången sedan 1956. Trots kalla<br />

oktobervindar sprang 921 deltagare<br />

under lördagen och söndagen<br />

13–14 oktober, barn såväl<br />

som äldre, nybörjare och elit.<br />

På ett öppet fält vid foten av Bredfjället ligger<br />

mållinjen. Det är kyligt och vinden ligger på<br />

ifrån norr, vilket får klubbflaggorna att fladdra.<br />

Från skogen spurtar orienterare mot den sista<br />

kontrollen. Leran i det gula gräset blir alltmer<br />

påtaglig. Orienterare från ett 50­tal orter har<br />

dykt upp och kan välja mellan att springa för<br />

att tävla eller motionera. Dagarna till ära bjuder<br />

<strong>Ljungskile</strong> friluftsklubb ljungskileborna<br />

på anmälningsavgiften. En annan nyhet är ett<br />

speakerbås som står intill målet.<br />

ORDFÖRANDE GÖRAN BERGGREN står vid incheckningstältet.<br />

Han har varit med och arrangerat<br />

tävlingen sedan 1976.<br />

– Fräknefejden har ett gott rykte. Vi har<br />

alltid haft bra tävlingar och har därmed satt<br />

<strong>Ljungskile</strong> på kartan. Detta är en av Bohusläns<br />

största tävlingar och vi har ett samarbete<br />

med jägarna i trakten som är unikt bland<br />

orienteringsklubbarna i landet, säger han.<br />

Samarbetet innebär att klubben kan orientera<br />

mitt under älgjakten. Tillsammans med jägarna<br />

turas de om, om fjället. Utan det hade inte<br />

arrangemanget varit möjligt. Han berättar att<br />

intresset för orientering har svajat under några<br />

år men att det nu är på framfart efter att ha, som<br />

han beskriver det, ”varit nere och vänt.”<br />

ÄLDRE SÅVÄL SOM små springer. Barnen får hjälp<br />

av skyltar med målade glada och ledsna gubbar<br />

som visar om de är på rätt väg. Totalt finns 150<br />

kontroller på fjället och varje bana har mellan<br />

tio till arton. Det gäller därför att hålla koll på<br />

sin karta eftersom alla inte följer samma bana.<br />

Orienterare med leriga skor och ben<br />

springer i mål en efter en. Vid flera tillfällen<br />

halkar deltagare när de stämplar i mål.<br />

Johanna Sanderi har fått en del lerstänk på<br />

benen. Hon är uppväxt i <strong>Ljungskile</strong> och flyttade<br />

till Stockholm för sju år sedan. Hon känner<br />

till tävlingen och har sprungit motionärsbanorna<br />

förr, men detta är första året som hon<br />

är med och tävlar.<br />

– Det är en jättefin tävling som är välarrangerad<br />

med tuff terräng och många branter,<br />

säger hon.<br />

öppen horisont<br />

Stor uppslutning i lerig fejd<br />

FLÅSET I NACKEN. 921 orienterare sprang över Bredfjället en helg mitten av oktober.<br />

I ett vitt tält ett stenkast från målet står sjukvårdaren<br />

Annika Johansson som för tredje året<br />

tar hand om stukade fötter och sår. Värre skador<br />

brukar inte förekomma. Hon var själv ute<br />

och sprang för länge sedan och hon tycker att<br />

tävlingen är en bra familjeaktivitet för <strong>Ljungskile</strong>s<br />

befolkning,<br />

– Jag tycker det är fascinerande att här finns<br />

människor i alla åldrar. Från knattar till 80åringar.<br />

Folk kommer hit med sina barnvagnar<br />

och hundar trots vädret. Orientering är en<br />

familjesport. I dag har det inte varit något gnäll<br />

alls, säger hon.<br />

TEXT: CrISTIan JonSSon<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr<br />

Vinnare i fyra klasser<br />

Medeldistans – Lördag<br />

D21 Lina Strand<br />

H21 Audun Weltzien<br />

D80 Signe Nyman<br />

H80 Ove Kilborn<br />

Långdistans – Söndag<br />

D21 Lina Strand<br />

H21 Jonas Pilblad<br />

D80 Signe Nyman<br />

H80 Ove Kilborn<br />

1


1<br />

öppen horisont<br />

Men en sak kan bli vanligare. Thomas Bolander,<br />

varuhuschef för det Ikea som nu byggs<br />

utanför Uddevalla, ser gärna fler föreläsningar<br />

och events.<br />

– Det kan vara en naprapat som kommer<br />

och pratar eller en inspirationsföreläsning om<br />

kök. Varuhuset ska vara vitalt, säger han.<br />

TID ÄR PENGAR för kunderna. Att effektivisera är<br />

därför den största utmaningen för Ikea.<br />

– Vi vill erbjuda ett enkelt och smidigt besök.<br />

Folk får mindre tid, och de ska hinna att<br />

öppen horisont<br />

Galleriorna är vår tids kyrkor<br />

FOLKLIGT NÖJE. Torps målsättning är en regional handelsplats som lockar alla människor. Chefen Håkan Pekkari är nöjd att många events ordnas, talangjakter<br />

och gymnasiemässor. Men restaurang- och kaféområdet måste förbättras, säger han.<br />

Det är inte bara smidigt att handla på köpcenter. Vi vill se och synas. Dricka kaffe och prata.<br />

Vi älskar att spendera fritid och pengar på jätteanläggningarna. Upplevelsen och serviceutbudet blir<br />

därför allt viktigare.<br />

Torpområdet utanför Uddevalla utvidgas i och med att Ikea byggs.<br />

Två gånger i veckan. Så många gånger besöker<br />

de Torp, Kristina Egerdal, 41, maken Patrik,<br />

31 och sonen Oskar, 6. Familjen bor nära i<br />

ett hus på andra sidan Uddevallabron. Kristina<br />

jobbar som chefsassistent på Volvo lastvagnar<br />

och Patrik som mjukvarudesigner. Oskar gillar<br />

att pyssla.<br />

ALLA TRE SITTER på kafé Briggen denna tisdagseftermiddag,<br />

men förnekar att de skulle vara<br />

på Torp för nöjes skull.<br />

– Vi åker inte hit för att koppla av, men det<br />

är rätt trevligt här. Det brukar inte vara stresssigt<br />

härinne. Men ibland får jag panik när det<br />

är fullt på parkeringen utanför, säger Patrik.<br />

– Det är skönt att allt finns på ett ställe. I<br />

dag har vi handlat mat och ska till apoteket<br />

och så passade vi på att ta en mysig fika, säger<br />

Kristina Egerdal.<br />

Torp måste vara mycket för många. Det menar<br />

Fredrik Kolterjahn, analytiker och expert<br />

på utveckling av köpcentrum, på Handelns utredningsinstitut,<br />

HUI.<br />

– Det är en regional handelsplats som<br />

lockar kunder till och med från Norge. Det<br />

måste finnas ett stort basutbud då. Människor<br />

åker långt för att besöka Torp. Till exempel<br />

ska restaurangerna tilltala människor. Det är<br />

viktigt att veta vilka Torps kunder är, säger<br />

han.<br />

Enligt Fredrik Kolterjahn blir livscykeln för<br />

ett köpcentrum kortare. Det byggs fler anläggningar<br />

och konkurrensen hårdnar. Hårt<br />

konkurrensutsatta köpcentra nischar sig för<br />

att göra varumärket starkt. Till exempel Mood<br />

i Stockholm som marknadsför sig med spa,<br />

konst och concierge som tar hand om din<br />

hund och kemtvätt.<br />

TEXT: CarL THannEr<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr<br />

– Då siktar man in sig på de som bor i en<br />

speciell stadsdel. Det fungerar i Stockholms innerstad,<br />

men inte var som helst, säger Fredrik<br />

Kolterjahn.<br />

HAN SÄGER ATT synen på shopping har förändrats.<br />

Det har blivit en fritidssysselsättning.<br />

Vi kan gå på restaurang oftare och resa mer.<br />

Shoppingen styr oftare valet av resmål.<br />

– Vi behöver inte lägga lika mycket på boende<br />

i och med att räntorna är lägre. Det har<br />

detaljhandeln vunnit på.<br />

Miljöaspekten är viktig för alla köpcentra,<br />

materialval och byggsätt.<br />

– Smarta miljösatsningar lönar sig ekonomiskt,<br />

säger Kolterjahn.<br />

”Se och synas” är ett begrepp som Håkan<br />

Pekkari, chef för den stora del av Torp som<br />

ägs av detaljhandelsbolaget Steen och Ström,<br />

brukar använda. Det är inte bara nödvändigt<br />

att gå och handla, utan ger också besökarna<br />

social stimulans, menar han.<br />

– Förr i tiden gick alla i kyrkan varje helg.<br />

Det sociala var förstås viktigt då.<br />

Håkan Pekkari förklarar hur synen på shopping<br />

förändrats:<br />

– I dag köper man inte ett par jeans bara<br />

för att man behöver dem. Vi har en annan<br />

konsumtion, eftersom folk har det bättre<br />

ställt. När vi fyllt behovet av vad vi måste<br />

ha finns det kvar resurser, inte bara till shopping.<br />

Många svenskar åker till Thailand varje<br />

jul.<br />

Torp ska vara ett folkligt köpcenter, enligt<br />

Håkan Pekkari.<br />

– En gång i tiden åkte man till Folkets park<br />

på lediga dagar. I dag åker man till ett köpcenter.<br />

Därför måste det hända mycket hos oss.<br />

Det ska vara stadens torg. Vi har talangjakter,<br />

artister, kulturevenemang, gymnasiemässa och<br />

ideella föreningar här, säger han.<br />

Torp jobbar med serviceutbudet. Sedan<br />

två år finns en speciell familjelounge för barnfamiljerna.<br />

Där kan spädbarn ammas och skötas<br />

i lugn och ro.<br />

FAMILJEN EGERDAL TYCKER att servicen är okej<br />

på Torp, men efterlyser fler kaféer och restauranger.<br />

– Vi ska köpa färgpennor på Olles leksaker<br />

nu. Den butiken ligger i hus och hem­delen<br />

och där finns inga kaféer alls, säger Kristina<br />

Egerdal.<br />

Norrmän dras till Torp<br />

På sommaren strömmar norrmännen dit.<br />

De har sommarhus, båtar och husvagnar i<br />

Bohuslän.<br />

Torp invigdes 1991. Inspiration hade hämtats<br />

från San Diego i USA.<br />

Torp består av över 80 butiker.<br />

Källa: Håkan Pekkari och Steen & Ström<br />

PYSSLIGA. Familjen Egerdal, Kristina Patrik och<br />

Oskar ska till leksaksaffären ock köpa pennor<br />

och papper.<br />

Torp brottas med just det här problemet,<br />

säger Håkan Pekkari. Det finns för få möjligheter<br />

att ta en kopp kaffe eller lite mat.<br />

Han vill också ha områden där besökarna<br />

kan sitta och läsa tidningen utan att behöva<br />

köpa något. Alltså områden där man kan ”se<br />

och synas”.<br />

–Vi är trångbodda och har ansökt hos kom­<br />

Blågula möbeljätten satsar på effektivitet<br />

Den blå huskroppen står där, men de gula bokstäverna har ännu inte kommit upp. Till sommaren<br />

öppnar Ikea på Torpområdet – ett varuhus som inte kommer erbjuda något revolutionerande nytt,<br />

enligt VD Thomas Bolander.<br />

besöka köpcentret som Ikano bygger intill. Vi<br />

effektiviserar alla delar av köpcentret, till exempel<br />

säljdiskar och bemanning. I restaurangen<br />

kanske vi tar bort rätter när det är som mest<br />

folk, men det är inget som är bestämt.<br />

Annars bjuder inte nya Ikea på några stora<br />

förändringar. Visst kan det finnas kulturella<br />

skillnader globalt, men i stort ska alla varuhus<br />

vara likadana, menar Thomas Bolander.<br />

– Vi är ett konceptuellt företag, och det ska<br />

vara en upplevelse att besöka oss. Det har vi<br />

jobbat med sedan starten 1958. Dels genom<br />

Nya köpcentra planeras<br />

Svenskarna bränner varje år 210 miljarder<br />

kronor på köpcentren.<br />

22 nya köpcentra och 830 000<br />

kvadratmeter butiksyta planeras i Sverige.<br />

Sedan millennieskiftet har 64 nya<br />

shoppingcentra byggts i Sverige.<br />

Källa: Expressen<br />

MODE. Sara Nilsson och Erika Frost studerar<br />

skrädderi och går mest i klädaffärer. "Torp är okej<br />

för att vara nära en småstad", säger de.<br />

munen om att bygga ut, men det tar tid. Det<br />

Ikea som tar form tvärs över motorvägen ser<br />

inte Torpchefen som en konkurrent.<br />

– Tvärtom, det lockar hit människor som<br />

inte egentligen finns i vår målgrupp. Sedan har<br />

Ikea och Ikanocentret intill ett annat koncept<br />

med jättestora butiker. Vi satsar på mindre. Så<br />

jag tror på tillväxt, säger Pekkari.<br />

sortimentet i sig, dels med service och restauranger.<br />

DET ÄR INTE klart när Ikea på Torp öppnar, men<br />

någon gång under våren eller tidig sommar.<br />

Närheten till Oslo och Göteborg, samt den<br />

stora andelen sommargäster gör att Ikeachefen<br />

kallar området extremt attraktivt.<br />

– Jag pratade med en kille som arbetar därute.<br />

Han sa att det är norra Europas sämsta<br />

markförhållanden, men norra Europas bästa<br />

handelsområde, säger Bolander.<br />

1


1<br />

öppen horisont<br />

FRÅN VÄNSTER. Hiroshi Tsuboi från Osaka går Musik. Yuusaku Ichio från Oita går Musik. Erina Hashimoto från Hyogo går Global. Etsuko Ogura från Aichi går Musik.<br />

Förenas i blygheten<br />

Lång resa. Från asiatiskt<br />

kejsardöme till europeiskt<br />

konungarike. En resa som tagit<br />

fyra japaner från landet i öster<br />

till <strong>Ljungskile</strong> vid den bohuslänska<br />

kusten.<br />

Det är måndagsmorgon på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>.<br />

Med morgontrötta ben hasar tofflorna<br />

ut ur frukostmatsalen mot de olika<br />

lektionssalarna. Någon viskar godmorgon på<br />

norrländska och får svar av sin klasskamrat på<br />

bred göteborgska.<br />

– Gomorra, dôh.<br />

De flesta dialekter finns representerade<br />

bland skolans elever. Vid ett bord sitter ett gäng<br />

på fyra. Deras dialekt går inte att härleda till<br />

svenska eller ens något indoeuropeiskt språk.<br />

De talar japanska.<br />

DE KÄNDE INTE varandra innan de kom hit, de är<br />

fyra japaner som träffades i <strong>Ljungskile</strong>.<br />

– Jag pluggade svenska i Japan. När jag såg<br />

Sverige på TV så fascinerades jag av kulturen<br />

och naturen. Jag började läsa svenska och nu<br />

sitter jag här, säger Erina Hashimoto.<br />

Etsuko Ogura fyller i:<br />

– På radion i Japan spelas band som First<br />

Aid Kit och Lykke Li som jag gillar. Jag fick<br />

reda på att de kom från Sverige. Mycket annan<br />

musik jag gillar kommer också från Sverige,<br />

därav kom mitt intresse, säger hon.<br />

För jazzkillarna Hiroshi Tsuboi och Yuusaku<br />

Ichio var det också musiken som lockade.<br />

Skandinavisk jazz är deras favorit. Först tänkte<br />

Hiroshi Tsuboi åka till Norge men när han<br />

fick reda på att Sverige var det största landet<br />

i Norden så valde han Sverige i stället. Att det<br />

blev just <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> berodde på<br />

tips från musiker han träffat.<br />

DE FYRA TALAR mycket artigt, de pratar inte<br />

i mun och manar på varandra så alla får prata.<br />

Likheterna mellan Japan och Sverige är<br />

många menar de. Alla är överens om blygheten<br />

som något gemensamt mellan länderna.<br />

– Svenskarna är ungefär som oss, neutrala,<br />

norrmännen lite dystra och danskarna mer som<br />

amerikaner, säger Yuusaku Ichio med ett leende.<br />

Han förtydligar ödmjukt att det inte behöver<br />

vara så men att det är hans bild.<br />

– Flera svenskars bild av japaner är att vi är<br />

stolta, det gör mig glad, jag bara tackar, säger<br />

Hiroshi Tsuboi.<br />

Ingen av dem har fått något japanskt stipendium<br />

för sina svenska studier, det är svårt<br />

att få.<br />

– Jag tror sådant är lättare i Sverige. Här är<br />

många utbildningar också helt gratis, säger<br />

Yuusaku Ichio.<br />

ATT DE VALDE att resa till Sverige är det ingen<br />

som ångrar. Etsuko Ogura vill stanna längre,<br />

lära sig mer, hon trivs. De andra vill också stanna<br />

men för Erina Hashimoto blir det troligtvis<br />

hemresa i juni nästa år. Men hon hoppas att<br />

hon kommer tillbaka.<br />

Frukostserveringen är slut och i korridorerna<br />

sprids ett lugn i takt med att skolans elever<br />

nu sitter på lektion. Lugnet, tystnaden, just det<br />

Etsuko Ogura uppskattar med Sverige.<br />

– I Tokyo där jag annars bor är det oväsen<br />

och fullt med folk. Här upplever jag stillhet,<br />

jag älskar det, säger hon.<br />

TEXT: KrISTIan rISEnForS<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr<br />

FAKTA<br />

Sverige<br />

Yta: 528 447 km2<br />

Ungefärligt befolkningsantal: 9 514 000<br />

BNP per capita: 37 526 USD<br />

Japan<br />

Yta: 377 923 km2<br />

Ungefärligt befolkningsantal: 127 650 000<br />

BNP per capita: 32 529 USD<br />

Nästa år går Kamrat- och vänföreningen<br />

i graven. Anledningen är<br />

enkel: inga nya medlemmar. Elsa<br />

Thunander minns eldsjälar och<br />

gemenskap, Erik Brandt pratar<br />

om den nya tiden. Möt två generationers<br />

medlemmar.<br />

Elsa Thunander, 94, gick på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong><br />

år 1946 och gick samma år med i<br />

Kamratförbundet. Att bli medlem var en självklarhet<br />

och samtliga elever gick med.<br />

– Jag har fått ut otroligt mycket av medlemskapet,<br />

säger hon. Jag har goda vänner över<br />

hela Sverige och vänskapen har bestått över<br />

åren.<br />

Elsa pratar om en fantastisk tid på skolan.<br />

Det var hennes hem och hon, liksom de andra<br />

eleverna, åkte bara hem en gång om året: på<br />

julen. Sedan hon slutade 1949 har Elsa hälsar<br />

på skolan minst två gånger om året.<br />

I Kamrat­ och vänföreningen jobbar de för<br />

att upprätthålla kontakten med klasskamrater<br />

öppen horisont<br />

"Jag har fått ut otroligt<br />

mycket av medlemskapet"<br />

Kajsa Perneman ser fram emot<br />

pensionen. Hon ska få mer tid för<br />

resor och barnbarnen.<br />

– Det känns bra, men jag kommer<br />

att sakna mina kollegor,<br />

säger hon.<br />

Hon har varit anställd på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong><br />

sedan 1976. Förutom några perioder av<br />

bland annat mammaledighet så har skolan varit<br />

en central plats för henne. Till våren väntar<br />

pensionen.<br />

– Det är bra så. Det ska bli skönt att rå om<br />

min tid och kunna resa och träffa barnbarnen<br />

oftare. Jag har jobbat länge och kommer inte<br />

att vikariera på skolan i alla fall.<br />

Att resa är något som driver henne och att<br />

välja ut ett favoritresmål är inte lätt.<br />

– Jag har varit i Indien med Världens kurs<br />

och skolan, styr upp återträffar och hade även<br />

sommarkurser i ämnen som litteratur och<br />

vetenskap under några år. Hon tror att det är<br />

viktigt med en kamratförening för varje <strong>folkhögskola</strong><br />

och förstår inte varför det gått utför<br />

med just <strong>Ljungskile</strong>.<br />

– Som mest var vi nog ett par tusen medlemmar,<br />

minns hon. Men bland de senare<br />

årgångarna har inga gått med. Jag tror det<br />

har att göra med skolans ledares bristande<br />

intresse.<br />

– Ungdomar i dag är inte intresserade av<br />

ett kamratförbund av den här modellen, de vill<br />

göra sånt här genom datorn.<br />

I DAG FINNS det cirka tvåhundra registrerade<br />

medlemmar. I styrelsen sitter sju pensionärer,<br />

tre av dem mellan 80 och 90 år.<br />

Erik Brandt blev medlem för två år sedan<br />

och är den yngste medlemmen i föreningen.<br />

Han tror att intresset fortfarande finns, men att<br />

mentaliteten till just föreningsliv har förändrats<br />

med tiden.<br />

– Vi lever i en annan tid som behöver nya<br />

14 gånger, dit åker jag gärna igen. Och Sydamerika.<br />

Min man reser dit i jobbet och vi<br />

har många vänner där. Sen har jag en svärson<br />

från Barcelona, jag har inget emot att åka dit<br />

heller.<br />

– Det är viktigt med meningsfullt resande,<br />

jag vill inte bara ligga på en strand.<br />

Främst har Kajsa Perneman varit lärare<br />

i språk och SFI men hon har även utbildat sig<br />

inom sociologi och socialkunskap.<br />

– Det har varit spännande att jobba med<br />

språk och människor från andra kulturer. Det<br />

här är en plats för människor med samma värderingar<br />

som mig. Jag kommer att sakna både<br />

arbetskamraterna och eleverna.<br />

TEXT & FOTO: ErIK WEIEForS<br />

former, säger han. Det är på ett sätt synd att det<br />

blivit så här, men kanske på ett annat sätt ett<br />

nödvändigt ont. Man har inte lyckats rekrytera<br />

nya medlemmar de senaste 40 åren.<br />

ERIK BRANDT SÖKER förklaringen till varför det är<br />

svårare att rekrytera medlemmar till föreningar<br />

i dag. Han pratar om modellen med årsmöten<br />

och årsavgifter, kanske rimmar den inte med<br />

vår tid.<br />

– Vi är vana vid korta, snabba informationspuckar<br />

och vill att besluten vi tar ska<br />

hända direkt, säger han. Folk är inne på att när<br />

man betalar en avgift får man en produkt, någonting<br />

tillbaka direkt.<br />

Erik Brandt pratar om tiden i föreningen<br />

som lärorik och möten med många spännande<br />

människor. Elsa Thunander är ledsen för att<br />

den läggs ner.<br />

– Jag anser att vi gjort en stor insats, säger<br />

hon. Vi hade hoppats in i det sista.<br />

resan slutar inte vid pensionen<br />

TEXT: SoFIa anDErSSon<br />

BEREST. Kajsa Perneman ser fram mot pensionen<br />

och möjligheterna.<br />

1


20<br />

öppen horisont<br />

Ordförande har ordet<br />

FÖRÄNDRING. <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>s kamrat- och vänförening har beslutat att lägga ner. Vad som kommer efter återstår att se.<br />

Året som ligger bakom sedan<br />

årsmötet i april för <strong>Ljungskile</strong><br />

<strong>folkhögskola</strong>s kamrat- och vänförening/LFKV<br />

har präglats av<br />

beslutet att lägga ner verksamheten.<br />

Slutligt ställningstagande<br />

skall ske vid årsmötet i april<br />

nästa år. Styrelsen har arbetat<br />

med hur det skall ske. Vad kommer<br />

i stället? Detta tankearbete<br />

pågår. Som läget ser ut just nu är<br />

det tre saker som är aktuella.<br />

Tidigare rektorn för <strong>folkhögskola</strong>n Per Nordqvist<br />

har varit vänlig att ta på sig uppdraget<br />

som redaktör för en jubileumsskrift och flera<br />

skribenter är engagerade. Den skall ligga färdig<br />

vid årsmötet i april 2013. Vi har klarat finansieringen<br />

genom anslag från olika håll. LFKV<br />

har själva avsatt en begränsad summa av sitt<br />

kapital.<br />

Vi tänker oss vidare en jubileumsfond för<br />

stipendier till elever, främst de med utländsk<br />

bakgrund och som ännu inte kommit in i det<br />

svenska finansieringssystemet. Men vi vill också<br />

öppna upp för donationer till skolan. Det<br />

borde finnas åtskilliga vänner till folkhögsko­<br />

lan som gärna kan tänkas ge en gåva, kanske<br />

ett testamente eller ett arv som plötsligt dimper<br />

ner. Det är ju så att skolan har stort behov<br />

av kapital. Statsbidraget har minskat under senare<br />

år och det är plats för sponsorer. Fonden<br />

skall ha en särskild styrelse.<br />

VI PLANERAR OCKSÅ för festligheter vid jubileet.<br />

Skolan och LFKV/Kamratförbundet fyller 90<br />

år. De är årsbarn så att säga. Elevkåren skulle<br />

bli ett med skolan och stötta den, så måste rektor<br />

Birger­Magnus Hellerstedt ha tänkt när<br />

han tillsammans med andra bildnings­ och<br />

utbildningsintresserade byggde upp <strong>folkhögskola</strong>n.<br />

Den växte fort och kamratmötena på<br />

somrarna var på den tiden stora samlingar.<br />

Styrelsen tänker avsätta ett mindre belopp<br />

för att subventionera kostnaderna för gamla<br />

elever när de kommer till skolan för att ta avsked<br />

av sin kamrat­ och vänförening.<br />

Själv kom jag in som ordförande efter<br />

Bertil Hansson, som också under lång tid var<br />

ordförande i skolans styrelse. Min avsikt var<br />

att LFKV skulle fortsätta och byggas ut. Men<br />

det gick inte och nu står vi inför ett slutgiltigt<br />

beslut. Det som kommer att bli kvar är Jubileumsfonden.<br />

Skolans ledning har lovat att<br />

hålla ett medlemsregister över de senaste tre<br />

årens elever och dessutom de av LFKV:s medlemmar<br />

som vill ha kvar denna kontakt och<br />

bära upp Jubileumsfonden. Jag kan tänka mig<br />

att skolan en gång om året ger ut ett brev för<br />

att bland annat påminna om fondens verksamhet.<br />

Det betyder att en viss kontakt kommer<br />

att finnas kvar.<br />

SEDAN ÄR DET självklart önskvärt att olika årskurser<br />

ordnar Återvändarträffar. Vi har god<br />

erfarenhet av detta men det behövs inte någon<br />

särskild permanent organisation för den sakens<br />

skull.<br />

För mig har det varit intressant att starkare<br />

återknyta kontakten med <strong>Ljungskile</strong><br />

<strong>folkhögskola</strong> där jag en gång fick min vidareutbildning<br />

från en sex­årig folkskola. Det<br />

känns alltid lite nostalgiskt att vandra i lokalerna,<br />

äta i matsalen och se ut över <strong>Ljungskile</strong>viken,<br />

denna underbara utsikt över det bohuslänska<br />

landskapet, och känna atmosfären<br />

av lärdom och kreativitet. Jag har alltid uppskattat<br />

den kombination av bildning och utbildning<br />

som har varit skolans adelsmärke, så<br />

som jag upplevt det.<br />

TEXT: EVErT SVEnSSon<br />

FOTO: BJÖrn TELLoW<br />

öppen horisont<br />

"Folkhögskolan<br />

blev min tillflyktsort"<br />

Det var nog runt sju år sedan<br />

jag för första gången satte min<br />

fot på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>.<br />

Jag skulle besöka två vänner<br />

som läste något som kallades<br />

för Världens kurs, en kurs som<br />

vid den tiden var en terminskurs.<br />

Det var sen höst, nästan vinter, och löven<br />

seglade dansliknande ned från träden som<br />

kantar backen upp mot skolan. Om jag hade<br />

vetat att denna plats några år senare skulle<br />

bli mitt hem så hade jag kanske med större<br />

intresse noterat de knallröda bänkarna utmed<br />

vägen, lagt märke till de många äppelträden<br />

bakom äppelvillan, eller tagit en närmare<br />

titt på det märkliga klocktornetutanför<br />

Kavaljersgården. Men vid den tidpunkten så<br />

var denna plats inget annat än en handfull<br />

med hus, belägna någonstans mellan havet<br />

och ett påstått fjäll.<br />

FEM ÅR SENARE söker jag till Livskursen på<br />

skolan. Samma sommar går min far bort<br />

och året som följer skulle bli allt annat än<br />

lätt för mig och mina två yngresystrar. Jag<br />

bor på skolan men pendlar på helgerna och<br />

många av veckodagarna till Göteborg. Där<br />

väntar en bouppteckning som ska göras<br />

och ett högt belånat hus som ska tömmas<br />

och säljas.<br />

Mycket var under den här tiden tungt<br />

men när allt annat kändes bedrövligt så<br />

fanns <strong>Ljungskile</strong> där som en fast ljuspunkt.<br />

Folkhögskolan blev min tillflyktsort och den<br />

plats där jag fick vila ut och ladda upp. Jag<br />

TALARE. Erik Brandt håller tal under årsmötet i april <strong>2012</strong>.<br />

är i dag otroligt tacksam för att jag hamnade<br />

just där just då.<br />

Men framför allt så är jag tacksam för att<br />

jag har fått möta alla de lärare som aldrig tvekar<br />

att ge av sin tid för att hjälpa sina elever.<br />

Det är dessa lärare som gjorde det möjligt<br />

för mig att komma till skolan och för första<br />

gången känna att ett klassrum kunde vara en<br />

plats också för mig. Det är dessa lärare som<br />

har gjort att jag idag läser vid universitetet.<br />

Det är dessa lärare som gör <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong><br />

till mer än bara en handfull hus i<br />

en backe.<br />

UNDER MIN TID på skolan var jag aktiv inom<br />

elevkåren och även om de huvudsakliga<br />

frågorna gällde lunchmenyn och tillgängligheten<br />

till olika tv­kanaler på internatet så<br />

var det på många sätt givande. Under denna<br />

tid kom jag i kontakt med LFKV där jag nu<br />

är aktiv. Jag tror att det oavsett föreningens<br />

utveckling behövs någon form av forum<br />

för tidigare elever. Framför allt så tror jag att<br />

<strong>folkhögskola</strong>n som rörelse behöver stödjas<br />

och lyftas.<br />

Som jag ser det står <strong>folkhögskola</strong>n på<br />

många sätt ensam i sin roll att värna om de<br />

elever som vill läsa men av olika skäl inte fått<br />

plats inom den traditionella skolans strikta<br />

ramar. Detta tror jag äroerhört viktigt, inte<br />

bara för den enskilda individen utan också<br />

för hur vi ser på människor. En persons vilja<br />

att utbilda sig kan ju rimligtvis inte bli värd<br />

mindre bara för att man har haft problem<br />

med gymnasiet.<br />

TEXT: ErIK BranDT<br />

FOTO: BJÖrn TELLoW<br />

Styrelsen för LFKV<br />

Evert Svensson ordförande<br />

Björn Jacobson sekreterare<br />

Rolf Bengtsson kassör<br />

Mona Lindström medlemsförteckningen<br />

Elver Jonsson representant i<br />

<strong>folkhögskola</strong>ns styrelse<br />

Björn Tellow representant i<br />

<strong>folkhögskola</strong>ns styrelse och<br />

hemsidesansvarig<br />

Per Danielsson elevkårens<br />

representant<br />

Tomas Rydsmo skolans rektor<br />

Erik Brandt<br />

Rolf Andersson<br />

Folke Karlsson<br />

Ingeborg Leyman<br />

Kallelse till årsmöte LFKV 2013<br />

<strong>Ljungskile</strong> folkhögkolas kamrat- och<br />

vänförening/LFKV håller årsmöte<br />

söndagen den 21 april 2013 på <strong>Ljungskile</strong><br />

<strong>folkhögskola</strong>, sal Ekholmen.<br />

09.30: Förmiddagskaffe i restaurangen<br />

10.00: Årsmötet öppnas<br />

12.00: Lunch<br />

13.00: Fortsatta förhandlingar<br />

15.00 Avslutning i Stillhetens kapell<br />

15.30: Kaffe serveras<br />

Jubileumsmiddag och festligheter under<br />

kvällen<br />

Övernattning: Telefon: 0522-68 69 70.<br />

E-post: exp@ljungskile.fhsk.se<br />

Välkomna!<br />

Gå in på vår hemsida<br />

om Du vill veta mer:<br />

www.lfkv.se<br />

21


22<br />

. .<br />

Titta<br />

Titt a . !<br />

öppen horisont<br />

"upplevelse både när<br />

man går och stannar"<br />

Lisa Wirehag, konstnär och<br />

lärare på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>,<br />

var med på pilgrimsledarutbildningen<br />

helgen den<br />

5–7 oktober.<br />

Varför deltog du i utbildningen?<br />

– När jag var 17 år bestämde jag mig för<br />

ett levnadssätt i protest mot konsumtionssamhället<br />

och så har jag fortsatt. Tanken<br />

bakom pilgrimsvandring är i samma riktning,<br />

att möta sig själv och hitta samband<br />

med världen runt omkring oss.<br />

Vad är en pilgrimsvandring?<br />

– Jag upptäckte att det inte handlar om hur<br />

långt man går utan att man får upplevelsen<br />

både när man går och i stoppen man<br />

gör för exempelvis textläsning och samtal.<br />

Man närmar sig existentiella frågor med<br />

naturen och sina medmänniskor till hjälp.<br />

– Att lyssna på sin egen röst tror jag många<br />

skulle behöva i vårt samhälle. Sedan är det<br />

inte bundet till det kristna. När jag ledde<br />

en sträcka läste jag texter från författare,<br />

inte bibelord.<br />

Hur fortsätter du med dina nya<br />

erfarenheter?<br />

– Jag och Susanne Fjällemark, också lärare<br />

på <strong>folkhögskola</strong>n, har bestämt att vi ska<br />

testa pilgrimsvandring på våra kompisar. Vi<br />

tänkte börja i kortare sträckor, så tar vi det<br />

därifrån.<br />

TEXT: KrISTIan rISEnForS<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr<br />

ny kurs ska hitta vägar<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong> har<br />

fått en ny kurs. 24 september<br />

drog den studiemotiverande<br />

kursen Orientexpressen igång.<br />

Under tolv veckors tid pågår kursen, som<br />

är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen<br />

och olika folkhögskolor.<br />

– Det fungerar otroligt bra. Gruppen är<br />

väldigt rolig att jobba med. Det känns lite<br />

missvisande att kalla kursen studiemotiverande<br />

eftersom många redan är väldigt motiverande,<br />

säger Fame Devici, som håller i<br />

kursen på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>.<br />

Kursen har 13 deltagare. Fame berättar att<br />

utbildningen genomförs i samarbete med<br />

Dalslands <strong>folkhögskola</strong> och Grebbestads<br />

<strong>folkhögskola</strong>. Deltagarna anvisas från Arbetsförmedlingen<br />

och efter åtta veckor har de<br />

möjlighet att välja en handelsinriktning på<br />

utbildningen. De som väljer det får studera i<br />

Grebbestad tillsammans med elever från de<br />

andra folkhögskolorna under fyra veckor,<br />

samt praktisera på Nordby köpcentrum.<br />

– Studiemotiveringen är bara en liten del<br />

av helheten. Det stora är att hitta en väg för<br />

var och en av deltagarna.<br />

TEXT: EmIL GuSTaFSSon<br />

Under vecka 41 i oktober var det<br />

skapandevecka på <strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>.<br />

De vanliga lektionerna fick<br />

vänta och istället sysslade eleverna<br />

med aktiviteter som textilhantverk,<br />

foto och teater. Veckan avslutades<br />

med en gemensam vernissage på<br />

fredagen.<br />

FOTO: HEDDa BEranDEr<br />

öppen horisont<br />

Kreativt avbrott<br />

i vardagslunken<br />

2


Avsändare:<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>s<br />

kamrat- och vänförening<br />

459 80 <strong>Ljungskile</strong><br />

2008<br />

Antigone<br />

rriset<br />

Semere Kesete<br />

(och mehari<br />

Yohannes)<br />

2009<br />

anders<br />

Dejke<br />

2010 2011<br />

omer<br />

Goldman<br />

natalie<br />

Sörman<br />

för visat civilkurage<br />

Deidre<br />

Palacios<br />

när en människa, med utgångspunkt från sitt eget hjärta och samvete,<br />

har modet att handla mot gruppens oskrivna lagar eller maktens skrivna<br />

lagar, och är beredd att ta konsekvenserna av sitt handlande, då visar<br />

hon på en egenskap som är både allmänmänsklig och unik – civilkurage.<br />

En människa som visat civilkurage behöver omsorg och bekräftelse. antigonepriset<br />

vill ge detta stöd och erkännande.<br />

när en människa visar civilkurage ger det hopp och kraft till andra. Detta<br />

hopp och denna kraft vill antigonepriset hjälpa till att sprida.<br />

Det sjätte antigonepriset delas ut våren 2013. alla kan nominera en kandidat. alla<br />

kan också bli nominerade, förutsatt att det är en i dag levande person.<br />

Nomineringar skall vara <strong>folkhögskola</strong>n till handa senast den 31 januari<br />

2013. Skicka in din nominering till nedanstående adress.<br />

<strong>Ljungskile</strong> <strong>folkhögskola</strong>, 459 80 <strong>Ljungskile</strong> • 0522-68 69 00 • exp@ljungskile.fhsk.se • www.ljungskile.org<br />

b sverige<br />

porto betalt<br />

port payé<br />

Två böcker av Evert Svensson<br />

Evert Svensson, f.d. riksdagsledamot och ledamot av riksdagens socialutskott och<br />

utrikesutskott. Ordförande för LFKV. Elev på <strong>folkhögskola</strong>n 1943–48.<br />

Vägen till Palestina. Två folk och ett stycke jord<br />

Tredje uppdaterade upplagan, juni <strong>2012</strong>. Redigering Anders Dejke. Stark recension av<br />

Bibliotekstjänst. Pris 150 kronor.<br />

Vägen ut ur fattigdomen. Välfärdsstaten Sverige<br />

Sammanfattad socialhistoria sedan folkskolestadgan 1842. Pris 100 kronor .<br />

Båda böckerna för 200 kronor. Porto tillkommer.<br />

Böckerna beställes av författaren: evert.i.svensson@comhem.se<br />

<strong>2012</strong><br />

2013<br />

? nominera din<br />

kandidat nu!<br />

Antigone, dotter till Oidipus, har blivit känd genom<br />

Sofokles antika drama. Hon var en stark kvinna som<br />

vågade trotsa morbrodern Kreons – kung av Thebe –<br />

förbud mot att ge Antigones döde bror Polynikes en<br />

anständig begravning. Som straff för detta dömdes<br />

hon till döden. Antigones mod att trotsa maktens<br />

påbud har också inspirerat många sentida författare,<br />

bland andra Bertolt Brecht och Jean Anouih.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!