REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i ...

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 2• 2009 

REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i framtiden” • Allemansrättens 

möjligheter och problem • Så tar ni vägsamfälligheten in i 2000talet 

Advokaten och lantmätaren berättar • Bussar och gupp på enskilda vägnätet 

Bulletinen Nr 2 • 2009

REV utökar rådgivningen 

i lantmäterifrågor 

För ganska precis ett år sedan skrev jag att REV sökte ytterligare en 

lantmätare till kansliet. Nu har vi knutit Per Hermansson till oss för 

att därmed förbättra servicen till alla medlemmar. Per presenteras på 

sidan 27. 

Bakläxa för Vägverket Som vi tidigare informerat om har REV ingått 

i styrgruppen för projektet ”Enskilda vägar i framtiden”, med syftet att 

bl a utifrån väghållarnas perspektiv föreslå förenklingar i regelverket 

för statsbidrag till enskild väghållning. REV har lämnat synpunkter på 

slutrapporten som innehåller ett och annat godtagbart förslag, men som 

också fått oss att fundera över om vissa saker verkligen är genomtänkta. 

Troligen inte, varför REV uppmanar Vägverket att helt omarbeta projektet. 

Mer om översynen och vårt remissvar kan ni läsa på sidan 4. 

Klimatseminarier Tillsammans med meteorolog Per Holmgren och 

representanter från Skogsstyrelsen har REV deltagit i två klimatseminarier. 

Vid besök i Mora och Falun i Dalarna informerade vi tillsammans 

om klimatets påverkan på miljön i stort, på våra enskilda vägar specifikt 

och vikten av en ordnad förvaltning. Intresset från åhörarna var stort, 

med en mängd frågor som i synnerhet rörde deras vägar. Planer finns att 

under hösten 2009 genomföra motsvarande seminarier på fler platser i 

Sverige. 

Minskade bidrag till vägunderhåll? I dessa tider kan man fråga om 

lågkonjunkturen påverkat våra enskilda vägar. I vart fall har jag funderat 

på det när jag tagit del av ett stort antal tidningsartiklar från olika delar 

av landet. Kommunerna har plötsligt ställts inför det faktum att skatteintäkterna 

minskat vilket får till följd att man måste spara på utgifterna. 

Bidrag till de enskilda vägarnas löpande underhåll kan därmed komma 

att minskas eller dras in helt, varför planerade upprustningsåtgärder 

skjuts på framtiden. 

Jag hoppas att alla väghållare som har behov av upprustningsåtgärder 

kontaktats av Vägverket och att ni förhoppningsvis fått ta del av 

pengarna i regeringens så kallade Närtidssatsning. 

Jubileumsstämma 10-11 oktober Till sist – välkommen till stämman 

i Södertälje den 10-11 oktober! Det blir förhoppningsvis lite utöver 

det vanliga då vi firar ”100-årsjubileum”. 

Trevlig sommar 

önskar 

REV Bulletinen utges av 

Riksförbundet Enskilda Vägar 

Adress: Riddargatan 35-37 

4 57 STOCKHOLM 

Telefon: 08-20 27 50 

Fax: 08-20 74 78 

E-post: kansliet@revriks.se 

www.revriks.se 

Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528- 09 

REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. 

Citera gärna Bulletinen - men ange källan. 

Ansvarig utgivare: Sven Ivarsson 

Produktion: AB Gunilla Hellström / 2st.ab 

Form och original: 

Misse Nygård Josefsson 

Annonser: Kansliet 08-20 27 50 

REV tar inget ansvar för annonsörernas 

utlovade förpliktelser m m. 

Kansliet har telefontid: 

Måndagar-onsdagar, fredagar 09.00 - 5.00 

Torsdagar 09.00 - 2.00 

Lunchstängt 2.00 - 3.00 

På Kansliet f inns 

Leif Kronkvist, vd 08-20 27 62, 070-396 95 59 

Maria Sundström, kanslichef 08-20 27 50, 076-239 68 9 

Solweig Hultén 08-20 27 50 

Bengt Allfors, it-och hemsideansv. tisdagar 08-20 27 64 

Sture Källgården, lantmätare, fredagar 08-20 27 64 

Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar 08-20 27 50 

Valda funktionärer 

Ordinarie: 

Sven Ivarsson, ordförande 08-20 27 50 

Bengt Nydahl, vice ordf., advokat 08-723 5 00 

Bengt Allfors, sekreterare, ingenjör 070-595 98 30 

Bengt-Åke Andersson, miljörevisor 0303-22 04 89 

Sture Källgården, lantmätare 08-20 27 50 

Margareta Vikgren, ekonom 08-77 44 4 

Mikael Näslund, företagare 070-347 59 9 

Suppleanter: 

Jan Ellström, ingenjör 073-42552 89 

Lotta Thisell, företagare 0 3-6 2 2 

Helge Johansson, vägtekniker 070-645 95 89 

Uno Jakobsson, advokat 

Revisorer: 

08-723 5 00 

Åke T Carlestam 08-5 748 95 

Ulf Crona 08-7 5 85 40 

Revisorssuppleanter: 

Claes Norman 08-7 5 47 70 

Berndt Wiklander 060-32 36 

Valberedning: 

Curt Carleteg, sammankallande 08-77 44 4 

Inger Strömberg 0303-892 80 

Bengt Larsson 08-560 307 45 

Omslagsfoto:Maria Sundström 

Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 968 och har 

som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. 

Förbundet bistår medlemsorganisationerna med 

råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och 

lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning 

och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i 

huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår 

ett för väghållare heltäckande försäkringspaket 

Kansliet har semesterstängt 

vecka 27-30. 

Vi önskar alla REVs läsare 

en skön sommar! 

2 Bulletinen Nr 2 • 2009

Innehåll 

VÄGHÅLLNING 

22 Alle man har rätt att använda våra enskilda vägar 

JURIDIK 

TEMA OMFÖRRÄTTNINGAR 

6 Med Sotinge vägsamfällighet in i 2000-talet 

8 Fördela kostnaderna rätttvisare – omförrätta 

10 Enkelt uppdatera stadgar utan omförrättning 

12 REVs advokat om omförrättningar 

13 Fråga juristen. 

REV-NYTT 

15 100-årsjubileum kallelse, program 

och anmälningsblankett 

28 Debatt och insändare 

TRAFIKSÄKERHET 

24 REV lämnar en avsiktsförklaring 

angående bussar och gupp på enskilda vägnätet 

ÖVRIGA ARTIKLAR 

4 Vägverkets regelverksöversyn 

– förväntningar vändes till besvikelse 

5 Resultatet av REV-enkäten 2008 

13 Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt 

27 Vägförening fredade sitt grönområde med hjälp 

av kronofogden. 

I Sotinge har mycket hänt sedan vägsamfälligheten 

kom till på 1960-talet. 

Bulletinen Nr 2 • 2009 3 

FOTO: GÖRAN SVENSSON 

6 

15 

Projekt för gemensam syn på väggupp. 

FOTO: BENGT ALLFORS 

FOTO: MISSE JOSEFSSON

Vägverkets regelverksöversyn – förvänt 

Många av REVs medlemmar har under flera år, 

med all rätt, beklagat sig över Vägverkets regler 

och föreskrifter avseende statsbidrag, dvs den 

medfinansiering som staten ger för att de enskilda 

vägarna hålls öppna för allmän trafik. 

Godtycke och skillnader mellan regionerna har 

upplevts som frustrerande. Från REVs sida har 

vi sagt till de drabbade – ambitionerna från Vägverkets 

sida är att utreda hela verksamheten 

med enskilda vägar för att komma tillrätta med 

godtycke och andra missförhållanden – det blir 

snart bättre. 

2002 presenterades ett förslag till utredning med total genomlysning. 

Dessvärre var det organisatoriska upplägget 

sådant att tre av parterna lämnade utredningen redan vid 

startmötet. Sedan dess har REV envetet, vid varje möte 

med Vägverkets ledning påmint om den ”borttappade utredningen”. 

Men ingenting har hänt. Vi har upplevt ett bra 

samarbete på ledningsnivå och ute i regionerna, men däremellan 

stångat pannan blodig mot byråkratiblocket. 

2001 presenterade Pricewater-House-Cooper en översyn 

av Vägverkets hantering av dessa arbetsuppgifter. Utredningen 

som beställts av Näringsdepartementet, den s k IBMrapporten, 

redovisade närmast förödande kritik avseende hur 

Vägverket skötte frågorna. Därför var det med stora förväntningar 

REV i slutet av 2007 tog emot inbjudan till ett möte 

med Vägverket för att diskutera en regelverksöversyn. 

Mötet blev tyvärr en flopp 

Istället för ett samtal om hur en översyn skulle vara organiserad 

och genomföras presenterades ett färdigt dokument 

med tre utredningsgrupper och en styrgrupp bestående 

av enbart vägverkspersonal. Någon direkt medverkan i 

projektet från andra än Vägverket ansågs inte lämplig eller 

nödvändig. Externer som REV, SKL, LRF med flera fanns 

endast med i en referensgrupp. 

Efter kritik mot upplägget ändrades direktiven så till vida 

att styrgrupp och referensgrupp slogs samman och ytterligare 

ett delprojekt startades, ”Fånga kundbehov”, men då 

var redan övriga projekt i gång. REV påtalade att förslaget 

att lösa uppgiften med att ta in kundernas behov genom 28 

intervjuer var otillräckligt. Till svar fick vi att det dels inte 

fanns tid, dels skulle bli för dyrt. REV genomförde då en 

egen enkät bland mer än 9 000 medlemmar. Drygt 1 100 

svar behandlades, från hela landet, samtliga län, samtliga 

kommuner (utom Gotland där kommunen sköter praktiskt 

taget alla enskilda vägar). 

Uppgifterna blev i vissa avseenden mycket förvånande. REV 

fick bekräftat att verksamheten är kostnadseffektiv, men 

konstaterar också att statens ersättning genom statsbidrag 

fördelas minst sagt spretigt. REV gjorde en differentiering 

på relationen kostnader/bidrag med under 35 procent respektive 

över 60 procent statsbidrag jämfört med faktiska 

kostnader för drift, sommar och vinter. Däremellan ska ersättningen 

beroende på vägkategori ligga enligt Vägverkets 

tillämpning av statsbidragsförordningen. Det visar sig då att 

en stor andel har mindre än 35 procent och en stor andel har 

mer än 60 procent. Detta är förståeligt om man ligger nära, 

men här ligger många under 10 procent medan andra har 

mer än 100 procent. 

Kostnadseffektivitet 

Självklart kan en hög bidragsprocent i förhållande till kostnad 

härledas till att mycket arbete utförs oavlönat. Vi är 

medvetna om att så sker, det är också en av förklaringarna 

till att verksamheten blir så kostnadseffektiv. Eget arbete, 

nyttjande av lokala entreprenörer och behovsanpassad standard. 

Men tydligt är att samband med verkligheten saknas 

i Vägverkets kostnadskalkyler, lika fel åt båda håll. Men 

avvikelsen nedåt är svårare att förstå. 

Regelverksöversynen har nu resulterat i en slutrapport 

där REVs förhoppningar grusats slutgiltigt. Vi hoppades i 

det längsta, men tiden och intresset räckte uppenbarligen 

inte för att ge en bra översyn. Rapporten har nu varit ute 

på formell remiss och REVs yttrande finns tillgängligt på 

hemsidan eller per post från kansliet för de som inte har 

tillgång till dator. 

I REVs yttrande framhåller vi bland annat: 

• Många oklarheter kvarstår. 

• Väghållarnas synpunkter har inte beaktats. Intervjuer 

med 28 väghållare ger inte en täckande bild. 

• Broansvar belyses inte, inte heller momsfrågan. Samhällsnyttan 

av olika medfinansieringar analyseras inte. 

Klimatfrågan skulle belysas men lämnas därhän. 

• Översynen syftar till Vägverkets verksamhet i första 

hand, de enskilda väghållarna i andra hand. 

• Föreslagen schablonmodell ger drastiska nedskärningar 

för delar av landet utan att förslagen konsekvensbelyses. 

Övergångsbestämmelser redovisas ej. 

• Vägar inom planområden föreslås i fortsättningen bli helt 

utan bidrag, stöd och rådgivning. Intresse för konsekvenserna 

saknas tydligen också, belyses i alla fall inte. 

• Avslutningsvis konstaterar REV i sitt yttrande att stats- 


ningar vändes till besvikelse 

makterna under senare tid genomfört och genomför tydliga 

satsningar på det enskilda vägnätet. Detta bemöter 

Vägverket med att föreslå drastiska nedskärningar för 

flera väghållare och helt borttagen medfinansiering för 

andra. Det är svårt att se något förnuft i detta. 

Förhoppningsvis kommer våra politiker att dra rätt slutsats 

av detta. Lägg förslaget i papperskorgen och låt en oberoende 

utredare eller det blivande trafikverket göra en förutsättningslös, 

prestigelös, kompetent utredning! 

Text Sven Ivarsson 

Resultatet av REV-enkäten 2008 

I fjol vädjade vi om alla REV-medlemmars hjälp med 

att ta fram ett faktaunderlag, som vi upplevde att 

REV behövde i den regelverksöversyn som Vägverket 

just hade startat. Vi märkte tydligt att intresset 

från Vägverket för väghållarnas situation var, för att 

uttrycka sig vänligt, begränsad. 

Frågorna togs fram snabbt och lite ovetenskapligt och svaren 

önskades nästan med vändande post. Förutsättningarna 

kunde kort sagt varit bättre. Men resultatet blev bra. 

Faktiskt över förväntan. Visserligen fick vi sortera bort 

en del eftersom vi inte hade resurser för att följa upp, 

komplettera och detaljera. Men å andra sidan gjorde den 

ideella organisationen REV det som stora Vägverket inte 

hade tid och resurser att göra. Vi bearbetade svaren från 1117 

väghållare som förvaltar 5 294 km väg till en driftkostnad 

av 110 658 000 kronor. Svaren har behandlats konfidentiellt, 

enbart sammanställda resultat har lämnat kansliet. 

• 932 av de 1 117 väghållarna var rättsligt bildade 

samfällighetsföreningar. 

• 753 föreningar svarar för mindre än 5 km, 163 har 

mellan 6 och 10 km, 31 har mer än 3 mil. 

• 924 föreningar har statsbidrag för 4 114 km väg 

uppgående till 33 710 000 kronor. 

• Statsbidrag ska utgå med 35, 60 eller 80 procent. Cirka 

en fjärdedel får mindre än 35 procent av faktiska 

kostnader. 

• Föreningarna representerar 71 271 fastigheter, 34 678 

permanentboende, 8 292 näringsfastigheter. 

• 543 av väghållarna förstår hur Vägverket gör sina 

bidragsberäkningar. 

FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM 

PRESS 

STOPP! 

Broansvar belyses inte i Vägverkets regelverksöversyn. 

Samma dag Bulletinen 

gick till tryck inleddes 

nya diskussioner mellan 

REV och Vägverket. 

• 285 väghållare anser att Vägverkets schablonpriser 

överensstämmer med verkligheten, flertalet av dem 

som inte anser detta menar att verkliga priser är 

högre, men några menar att egna priser är lägre. Här är 

skillnaden mellan Vägverkets regioner tydlig. 

• Av de väghållare som svarar för broar har den helt 

övervägande delen statsbidrag. 

• Styrelserna arvoderas för sina uppdrag med 3 733800 

kronor motsvarande ca 3 procent av omsättningen. 

454 styrelser har 0 kronor i arvode, några få föreningar 

som sköter väghållningen i tätorter av närmast 

gatukontorskaraktär har arvoden upp till 73 000 

kronor. 

• För rådgivning vänder sig de flesta till Vägverket, 

några till REV men endast få till andra som kommun, 

Lantmäteri eller konsulter. 

• Avstängning av vägen för främmande trafik för att 

minska kostnaderna ses inte som en möjlighet för 

flertalet. 

• Tillgången på entreprenörer upplevs, kanske lite 

förvånande, som god. 

• Intresset för samarbete kring till exempel 

upphandlingar är mycket litet. 

• Det direkta behovet av omfattande underhållsåtgärder 

uppgår till 152 mkr. 

REV kommer att fortsätta borra i detta omfattande 

material. Dessvärre har resurserna inte räckt till för att 

fortsätta utvärdera svaren och i vissa fall kommunicera 

uppgifter och problem som uppmärksammats. Men vi 

återkommer! Text Sven Ivarsson 

Bulletinen Nr 2 • 2009 5

TEMA OMFÖRRÄTTNING 

OMFÖRRÄTTNING 

Med Sotinge vägsamfällighet 

in i 2000-talet 

På 50 år hinner mycket hända. I Sotinge 

vägsamfällighet har förändringarna 

sedan 1960-talets förrättning blivit så 

många att man beslutat att ta Lantmäteriets 

hjälp att reda ut fördelningen av 

andelstalen. 

Sotinge vägsamfällighet ligger lantligt mellan den 

hårt trafikerade Nynäsvägen och militärt område 

utmed den sörmländska kusten. Här i Haninge 

kommun tre mil söder om Stockholm finns en 

blandning av permanentboende, fritidsboende, 

småföretag och jordbruk. Dessutom ingår en kursgård 

och ett militärt område bland andelsägarna i 

den förrättning som gjordes på 1960-talet. Utmed 

kusten har Försvaret bl a haft helikopterskola och 

amfibieövningar. Trafiken med tunga militärfordon 

var tidigare stor. I dessa tider av nedläggningar 

har den militära trafiken minskat varför de vill 

minska sin del av kostnaderna för vägen. 

Kursgården skötte vägen 

Sotinges 2,2 kilometer grusväg fungerar även som 

tillfart till kursgården Almåsa. Vägsamfällighetens 

ordförande Göran Svensson berättar: 

– Under många år stod Almåsa, som ligger 

längst in på vägen, för all drift och underhåll. Som 

ersättning fick de 100 procent av vägavgifterna. 

Det var en gammal muntlig överenskommelse 

som aldrig dokumenterades skriftligen. Med åren 

har det kommit in nya människor på Almåsa och 

även i vägsamfälligheten. Vad som egentligen 

överenskommits var därför oklart. 

Skötseln av vägen var billig för de drygt 40 

andelsägarna, men många hade synpunkter på 

att t ex dikningen inte sköttes. Under vårarna 

stod delar av vägarna tidvis under vatten, vilket 

försvårade framkomligheten. 

– Vi insåg att vägen behövde större insatser. 

Vägsamfälligheten bestämde sig därför för att 

behålla vägavgifterna tills det var utrett vad som 

behövde göras och vem som skulle göra vad. 

2005 började man föra diskussioner med Almåsa 

om underhållet. Det visade sig då att den 

ändrade personalsituationen gjorde att vägunderhållet 

inte längre kunde skötas som tidigare. 

Stora förändringar 

Vägsamfälligheten fann sig tvungen att själva ta 

tag i arbetet med vägen. Man började med att 

läsa igenom 1960-talets förrättning och fann stora 

skillnader mot dagens situation: 


– Förrättningen var skriven med ett ålderdomligt språk. 

Det slog mig vilka stora förändringar samhället genomgått 

sedan den tiden. Bara en så enkel sak som att skicka 

ut en kallelse till andelsägarna var betydligt omständligare 

än idag. Då var det en stor procedur att manuellt 

söka igenom olika register för att hitta andelsägarna. Idag 

sker allt sådant snabbt med elektronikens väg. 

På 1960-talet var det totala antalet fastigheter i vägsamfälligheten 

drygt 30. Det fanns flera verksamma 

jordbruk utmed vägen, verksamheter som numera lagts 

ner. Fastigheter tillkomna på senare år var införda av 

lantmätaren. Däremot var tidigare tillkomna fastigheter 

inte med i registren. 

– Föreningen hade själv sett till att ta med alla nya 

fastigheter. Man skickade ut fakturor till samtliga fastigheter 

och alla betalade snällt. Men om det hade blivit 

en tvist med någon som stod utanför de offentliga 

registren så hade det självfallet blivit problem. Detta 

tillsammans med Almåsas beslut att inte längre sköta 

vägen medförde att stämman beslutade att göra en 

omförrättning. 

Föreningens funderingar påverkades också av planerna 

för ombyggnaden av Nynäsvägen till fyrfältig 

motorväg. I diskussionerna med Vägverket fanns eventuella 

planer på en gemensam utfart med en annan 

vägförening, då föreningarna skulle gå samman till en. 

Efter två års omprövning och diskussioner blev det 

ändå inte så. 

Omförrättningen steg för steg: 

Vägsamfällighetens styrelse bestämde sig efter att ha 

träffat lantmätaren två gånger att göra en stor del av arbetet 

själva. Dels utifrån det lantmätaren berättat. Dels 

utifrån information man hämtade in via Internet. 

Nästa steg var att ta reda på vilka verksamheter 

som fanns hos andelsägarna. En styrelseledamot 

åkte runt bland andelsägarna och ställde direkta 

frågor om de drev någon form av företag på sin 

fastighet. Hästgårdar, fritidshus, permanenthus, 

konferensgård, småföretag, åkeri, lantbruk m fl 

kunde identifieras. 

– Hästgårdarna uppgav hur många inackorderingshästar 

respektive egna hästar de hade. 

Vilket ger skillnad i trafik till och från gårdarna. 

Vad gällde kursgården Almåsa ställdes frågor som 

antalet gäster man i genomsnitt hade, hur många 

taxibilar det rörde sig om, matleveranser osv. Almåsa 

bidrog med så mycket information de kunde 

och kompletterade även siffrorna några gånger. 

Den enda kontakt styrelsen överlät åt lantmätaren 

var Försvaret. 

Fördelning av kostnader 

Man enades om grundprincipen att alla skulle dela 

lika på de fasta kostnaderna, t ex styrelsearvoden, 

administrationskostnader, beredskap för vintervägunderhåll, 

startkostnaden vid hyvling. Även 

kostnaderna på närmare 80 000 kronor för omförrättningen 

fördelades lika på alla andelsägare. 

Styrelsen gjorde också upp en plan för kommande 

underhåll, t ex dikning, och räknade fram 

en rimlig summa för detta. 

– De rörliga kostnaderna fördelade vi enligt 

Lantmäteriets normer. Det vi ville göra avsteg för 

var att sätta en minimiavgift för de fastigheter som 

låg närmast Nynäsvägen. Även Lantmäteriets andelstal 

på 70 procent för fritidshus ville vi ändra. 

OMFÖRRÄTTNING TEMA 

forts på nsid 30 



Fördela kostnaderna rättvisare 

Åren går och anläggningssamfälligheter 

åldras de 

också. En aktuell förrättning 

ger rättvisare 

fördelning av kostnaderna 

för drift och underhåll av 

föreningens vägar. Lantmäterikostnaden 

upplevs 

av många som ett hinder. 

Men vägföreningarna ska 

veta att Lantmäteriet 

dessutom ofta ger omförrättade 

föreningar rätt att 

själva uppdatera kommande 

andelstal. 

”Förrättningar och 

stadgar är värdehandlingar.” 

Det är 2000-talet nu. Ett tidevarv som på 

många sätt skiljer sig från den tid i mitten 

av 1900-talet då ett stort antal förrättningar 

gjordes. Fritidshus har blivit permanentbostäder. 

Bondgårdar har lagts ner eller 

blivit inackorderingsstall för hästar. Permanentbostäder 

har utökats med småföretag 

och tomtmark har blivit industrifastigheter. 

Trafiken har ökat, och därmed slitaget, på 

vägarna. På många håll krävs omfattande 

upprustningar, t o m total omläggning av 

vägarna. Sammantaget upplever många 

vägföreningar att det blir allt svårare att på 

ett rättvist sätt fördela kostnaderna för drift 

och underhåll. 

Med en inaktuell förrättning kan det 

också vara svårt att veta vad man får göra. 

Exempelvis kräver en omfattande och kostsam 

förändring som asfaltering av grusvägar 

omprövning av förrättningen. 

Nytta och nyttjande 

Lantmäteriets Hans Rosén, som har ett 

samordningsansvar för vägförrättningar i 

Stockholms län, berättar: 

– Det är naturligt att modernisera sig efter 

30-40 år. Med en omförrättning får man 

aktuella handlingar som gör det enklare att 

fördela kostnaderna för utförande och drift 

(se§ 15 AL rättvist. Kostnaderna ska fördelas 

efter fastighetens nytta respektive nyttjande. 

Idag klarar sig nästan ingen utan väg. 

Så nyttan är självklar. Det är nyttjandet man 

kan fundera över. 

Hur långt åker fastighetsägaren på för- 

eningens vägar? Hur ofta? Med vilken 

belastning? 

Vid omförrättningar är ofta frågan om vem 

som bor permanent uppe till diskussion. 

Är det en som är folkbokförd på fastigheten? 

Någon som utnyttjar sitt fritidshus 

alla helger och ett antal hela veckor varje 

år? En som hyr ut sitt fritidshus till någon 

som bor permanent? 

– På Lantmäteriet brukar vi anse att 

permanentboende är den som är skriven 

på fastigheten eller om det på annat sätt 

tydligt framgår att boendet är stadigvarande. 

Tonkilometermetoden 

För att beräkna andelstalen kan man använda 

tonkilometermetoden. Det innebär 

att man använder Lantmäteriets schablontal 

för hur mycket trafik i ton olika verksamheter 

genererar. Sedan multiplicerar 

man det med antalet kilometer respektive 

fastighetsägare har från sin fastighet ut till 

det allmänna vägnätet. 

– Verksamheter som t ex dagis, skolor, 

och kursgårdar faller utanför schablonerna. 

I de fallen får man göra en bedömning 

av hur många transporter varje verksamhet 

genererar. 

Hur aktuella de befintliga förrättningarna 

är skiljer sig från område till område. I 

fritidshusområden på landsbygden kanske 

skillnaden i stort sett är ökat permanentboende, 

och att trafiken till och från samtliga 

fastigheter ökat. Medan det i tätorter 


– omförrätta 

kan röra sig om mängder av förändringar sedan mitten av 

1900-talet, t ex bensinstationer, dagis och industrier, med 

allt vad det innebär av förändringar av trafikflöden. (Mer 

om hur andelstal räknas ut lärs ut på REVs, Lantmäteriets 

och Vägverkets gemensamma ”Utbildning i vägorganisation 

för styrelseledamöter”, som ges runt om i landet. Se REVs 

hemsida för aktuella tider och platser.) 

Laglig rätt ändra andelstal 

Lagstiftningen kring de enskilda vägarna har förändrats 

genom åren (läs mer på sidan 10 där REVs advokat Uno 

Jakobsson berättar om gällande lagstiftning). För Lantmäteriets 

del har förändringar i Anläggningslagen bl a 

inneburit att man sedan den 1 januari 1998 kan ge väghållningsorganisationerna 

rätt att i viss utsträckning själva 

ändra andelstalen. 

– Lagförändringar 1998 medförde bl a att vägföreningar 

och vägsamfälligheter som omförrättats efter den tiden 

oftast fått rätt att själva ändra enstaka andelstal vid t ex 

styckningar av tomter eller nybildningar. Det enda vi gör 

är att ta emot deras ändringsanmälan och för en mindre 

kostnad föra in den i fastighetsregistret. Bäst för föreningarna 

är om de samlar ihop ändringarna årsvis, t ex en till 

två månader innan stämman, och därmed kan hålla nere 

våra registreringskostnader. Först efter registrering kan 

man använda de ändrade andelstalen. 

I dagsläget är det de äldre vägsamfälligheterna som 

troligen är i störst behov av att göra omförrättningar. Även 

sådana som bildats på 1970- och 1980-talet kan vara inaktuella. 

– Jag vill uppmana alla att löpande rapportera in förändringar 

av styrelsens namn och adresser till vårt samfällighetsföreningsregister 

så att vi kan nå ut med information 

till rätt personer, avslutar Hans Rosén. 

Text Gunilla Hellström 

FOTO: MISSE JOSEFSSON 


Omförrättning steg för steg 

1 

En vanlig orsak till omförrättning är att medlemmar 

tycker att de betalar för mycket och vill ha en rättvisare 

fördelning av kostnaderna. Styrelsen kontaktar Lantmäteriet. 

(Det går även som enskild medlem att ansöka om omförrättning 

hos Lantmäteriet.) 

2 

Lantmäteriet bjuder in till rådgivning, där en lantmätare 

och en arbetsgrupp från föreningen går igenom den 

befintliga förrättningen, vilka vägar, vägstandard, diken, 

trummor, grönområden etc som föreningen ska ansvara för. 

Man går även igenom vad som hänt i området och vilka de 

aktuella medlemmarna är. 

3 

Styrelsen tar på en stämma upp behovet av omförrättning. 

Stämmans bifall protokollförs och skickas in 

till Lantmäteriet så att processen kan påbörjas. (Då Lantmäteriet 

tar betalt per timme är det en fördel om en majoritet 

av medlemmar är överens om att en omförrättning 

behöver göras, och gärna vad som behöver göras, redan 

innan man vänder sig dit för rådgivning.) 

4 

Samtliga medlemmar kallas till sammanträde med 

Lantmäteriet. En arbetsgrupp från föreningen och styrelsen 

kan bistå med en bedömning av vilka som bor permanent 

respektive är fritidsboende och vilka verksamheter 

som finns. Arbetsgruppen/styrelsen kan också minska 

lantmäterikostnaden genom att själva ansvara för att skicka 

ut enkäter (antal anställda, leveranser etc till olika verksamheter) 

och kallelser till medlemmarna. 

5 

En bedömning görs av hur noga man ska vara med 

hur långt respektive fastighetsägare åker på vägen/ 

vägarna. Går det att schablonisera eller ska man vara petnoga 

med väglängdsfaktorn? Mäta upp väglängd från tomtutfart 

till allmän väg kan styrelsen också utföra. Ska fasta 

kostnader som administrationskostnader, styrelsearvoden, 

lokalhyror, porton, papper, beredskap för snöröjning etc 

fördelas lika och resten som beror på fastigheternas nyttjande 

av vägarna efter andelstalen? Det gäller att inte fastna 

i millimeterrättvisa och träta om orättvisor i all oändlighet. 

De marginella skillnaderna man kan uppnå äts snabbt 

upp av lantmäterikostnaderna för att hålla flera möten. 

6 

Lantmäteriet kallar samtliga medlemmar till sammanträde 

där man ger förslag till beslut om väganläggningen 

med karta och fördelning av andelstal. Beslut fattas. 

7 

Om inga överklaganden inkommer vinner efter fyra 

veckor den nya förrättningen laga kraft. Lantmäteriet 

skickar en sakägarkopia till styrelsen. Kostnaderna för lantmäteriförrättningen 

kan fördelas på olika sätt; lika för alla, 

efter andelstal eller en kombination. Antingen kan Lantmäteriet 

skicka en faktura till styrelsen som kan ta pengar ur 

kassan och i sin tur fakturera medlemmarna. Eller så kan 

man låta Lantmäteriet (mot avgift) fakturera samtliga medlemmar 

direkt. 


9


Enkelt uppdatera stadgar utan 

Tiden för många föreningars årsstämmor är här. 

Förhoppningsvis löper allt smidigt. Men REVs 

advokat Uno Jakobsson höjer ett varnande finger 

och berättar att det är just i dessa tider som 

problem brukar komma upp. Han uppmanar alla 

styrelser att se till att ha uppdaterade stadgar, vilket 

går utmärkt att göra även utan omförrättning. 

Med ordning på vad föreningen ska göra och hur 

det ska göras kan de flesta problem lösas. 

Grunden för föreningens verksamhet finns i Anläggningslagen, 

vars regelverk gäller för att inrätta en gemensamhetsanläggning. 

Exempelvis reglerar lagen frågor som: 

• Vilka fastigheter ska vara med? 

• Vilka andelstal ska gälla? 

• Vad ska föreningen förvalta, dvs vad ska 

gemensamhetsanläggningen innehålla? 

Ska vägar, grönområden och badplats ingå? 

Eller bara vägar? 

Anläggningslagen trädde i kraft 1974 och den täcker alla 

möjliga behov som flera fastigheter kan ha gemensamt. Allt 

från exempelvis centralantenn, tvättstuga, sophus till parkeringsplatser 

och vägar omfattas. 

Grundkriterierna för att något ska ingå i en gemensamhetsanläggning 

är: 

• Att det ska vara till fördel för de deltagande 

fastigheterna. 

• Det ska vara av väsentlig betydelse för 

fastigheterna. 

• Det ska finnas ett stöd bland merparten av 

berörda fastighetsägare för åtgärden. 

När gemensamhetsanläggningen är på plats 

När allt är på plats, förrättningen är gjord och stadgar är antagna, 

gäller det att se framåt på själva förvaltningen. För 

det gäller Lagen om förvaltning av samfälligheter. 

– Jag vill uppmana föreningar som inte uppdaterat sina 

andelstal, men som varit i drift länge, att se över sina stadgar. 

Titta punkt för punkt. Kontrollera att de är uppdaterade och 

att arbetet som läggs ner i föreningen omfattas av det som 

står där. Om inte är det hög tid att uppdatera. 

Att anta nya stadgar 

Lantmäteriet ger ut normalstadgar som kan rekvireras kostnadsfritt. 

På Lantmäteriets dokument fyller man enkelt i 

vad som ska förvaltas, namnet på föreningen, hur många 

styrelseledamöter man ska ha etc. Stadgarna ska antas på 

en stämma, varefter de skickas in till Lantmäteriet för registrering. 

Först då gäller de nya stadgarna. 

– I kallelsen till stämman ska det anges att man ska anta 

nya stadgar. Förslaget på nya stadgar ska antingen skickas 

ut till alla medlemmar eller finnas tillgängliga på t ex föreningens 

hemsida. 

Observera att en del äldre föreningar har stadgar som 

anger att stadgeändring ska beslutas på två efter varandra 

följande stämmor. I de fallen kan man antingen utlysa en 

extra stämma senare under året eller vänta till nästa års 

stämma, innan man skickar in de nyantagna stadgarna till 

Lantmäteriets registrering. För beslut om ändring fordras 

minst två tredjedelar av de angivna rösterna. 

När nya stadgar är antagna är det viktigt att se till att styrelsen 

arbetar efter dem och håller sig till det som står där. 

Att man håller stämmor, protokollför styrelsemöten på ett 

korrekt sätt, etc. 

Möjliggör indrivning 

Att föreningen följer stadgarna är viktigt inte minst för att 

kunna ta hjälp av kronofogden för att driva in vägavgifter. I 

ett sådant fall gäller det att ha full kontroll på att man kalllat 

korrekt till stämman, sett till att rätt handlingar funnits 

tillgängliga, genomfört stämman korrekt osv. 

– Ett till synes harmlöst exempel på hur man kan göra fel 

är att hålla stämma i juni istället för i mars, som det anges i 

stadgarna. I det fallet är det enklare 

att ändra stadgarna än att 

riskera att stå där utan möjlighet 

att driva in vägavgifter. 

För en lekmannastyrelse är 

det till stor hjälp att ha REVs 

handbok och Lantmäteriets 

senaste normalstadgar, och 

följa dem till punkt och pricka. 

I tveksamma frågor kan man 

även vända sig till REVs kansli 

för rådgivning. 


omförrättning 

Risk för ogiltiga äldre stadgar 

Lagen om enskilda vägar upphörde 1997 och sedan dess är 

det Anläggningslagen och Lagen om förvaltning av samfälligheter 

som tillämpas för alla föreningar som tillkommit 

genom en förrättning. När Lagen om enskilda vägar 

upphävdes bestämdes att stadgar som var i strid med den 

nya lagstiftningen inte längre skulle gälla. Därför bör föreningar 

med äldre stadgar se över dem. Många innehåller 

sådant som strider mot den nya lagstiftningen och är därför 

på vissa punkter ogiltiga. 

– Många föreningar har avvaktat med att anta nya stadgar, 

i tron att man då även måste göra en ny förrättning. Men 

ändring av stadgarna är en separat fråga föreningen själv 

kan besluta om. 


Bulletinen Nr 2 • 2009 


Viktigt att bara sköta det man ska 

– För styrelsen är det viktigt att se till att föreningen enbart 

sköter det som anges i stadgarna, påpekar REVs advokat 

Uno Jakobsson. Att man inte tar på sig att sköta t ex 

badplatser, stickvägar eller lekparker även om det finns 

stämmobeslut på det. Styrelsemedlemmar är enligt lagen 

alltid personligen ansvariga för att man följer det som står 

i stadgar och anges i anläggningsbeslutet. 

Ett exempel är om stämman fattar beslut om att rusta upp 

en stickväg ner till en badplats. Om någon föreningsmedlem 

anser att det beslutet är felaktigt kan denne ställa 

styrelsen till svars för varför man inte håller sig till det man 

ska sköta. Då är styrelsen personligen skadeståndsansvarig 

för att man använt föreningens pengar för att sköta 

något som ligger utanför dess ansvarsområde. Styrelsen 

kan inte svära sig fri genom att skylla på att man bara genomfört 

vad stämman beslutat.


REVs advokat om omförrättningar: 

– Så snart det blir en förändring i fastighetsbeståndet finns det anledning att 

göra om förrättningen, säger advokat Uno Jakobsson. Men det är många 

föreningar som avstår av kostnadsskäl. Istället anser de att man kan komma 

överens inom föreningen om en ny fördelning av kostnaderna. 

Det fungerar så länge man är överens. Men den dagen man inte längre är det 

finns ingen juridisk möjlighet att kräva in pengar. 

Andelstal är grunden för att kunna kräva in avgifter, 

och har man gjort avsteg från de andelstal 

som finns registrerade försvinner också möjligheten 

att vidta rättsliga åtgärder. 

– Min rekommendation är att göra om andelstalen 

så snart förändringar uppstår. 

Separata överenskommelser 

Det går enligt Anläggningslagen att göra genom 

separata överenskommelser. Sådana lämpar sig 

när det rör sig om ett fåtal förändringar i en förening. 

Exempelvis om en gård ändrar från att 

köra sina transporter på föreningens vägar till 

att ta dem via någon annan utfart. Då faller gårdens 

behov av att nyttja föreningens vägar varför 

andelstalet bör ändras. Styrelsen och fastighetsägaren 

kommer överens om att justera ner andelstalet. 

Man rekvirerar en särskild blankett 

från Lantmäteriet, fyller i den och låter båda 

parter skriva under varefter man skickar in den 

till Lantmäteriet för registrering. När Lantmäteriet 

genomfört registreringen gäller det nya 

andelstalet. 

Ett annat exempel är när en enstaka fastighet 

tillkommit, t ex vid en avstyckning. Då kan man 

sluta en överenskommelse mellan den nya fastig- 

Spara pengar genom att prata ihop er innan ni kontaktar Lantmäteriet. 

hetsägaren och föreningen om ett andelstal. 

Sedan gör man som i fallet ovan för att få det 

nya andelstalet registrerat. 

– När det handlar om mer övergripande ändringar 

av andelstalen i föreningar där det skett 

många förändringar bör man istället ansöka om 

en omförrättning. 

Prata ihop er i förväg 

Uno Jakobsson avslutar med att rekommendera 

att styrelsen deltar mycket aktivt i en omförrättning. 

Att man försöker skapa en enighet om vad 

som ska göras innan man kallar in lantmätaren. 

På det sättet sparar man tid, pengar och energi 

åt föreningen och dess medlemmar. 

– När ansökan om ny förrättning skickats in 

till Lantmäteriet handlar det om myndighetsutövande. 

Därför är det värdefullt att styrelsen 

har sett till att föreningsmedlemmarnas syn på 

saken har kanaliserats till enighet om vad som 

ska göras redan innan ansökan skickats in. Det 

underlättar processen och gör att alla känner att 

de får vara med, vilket i slutänden också minskar 

risken för att någon överklagar lantmätarens 

beslut till Fastighetsdomstolen. 


2 Bulletinen Nr 2 • 2009 

FOTO: BENGT ALLFORS

Rätt åtgärd vid rätt 

tidpunkt 

– VTI vet när och hur 

Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI, slår ett slag för 

offensivt vägunderhåll. Inte minst är detta viktigt i dessa tider av 

klimatförändringar. Att göra rätt åtgärd vid rätt tidpunkt har stor 

betydelse för föreningens ekonomi, men också för att spara på naturresurser 

i form av exempelvis slitlagergrus. 

Kontrollera slitlagergruset 

VTI erbjuder REVs medlemmar att erhålla en kornkurva från befintligt 

slitlager på föreningens grusväg. Analys sker i VTIs laboratorium. 

Provet visar vilken grusfraktion som saknas i slitlagergruset 

och vad som bör tillföras för att få ett homogent slitlager. 

Vidare erbjuder VTI rådgivning på plats om behov och intresse 

finns. Kontakta gärna Kent Enkell angående grusvägar, eller Gudrun 

Öberg som lotsar dig vidare när det gäller övergripande frågor om 

drift och underhåll samt kostnader för VTIs tjänster. 

Läs mer på: www.vti.se 

Text Leif Kronkvist 

Villl du veta mer? 

Beställ broschyren ”Enskilda vägar” 

från VTI. www. vti.se 

eller telefon 013-20 40 00. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Fråga juristen 

FRÅGA: 

Vår samfällighetsförening står inför att några 

av de fastigheter för fritidsboende som 

deltar i gemensamhetsanläggningen i det 

senaste vidtagit byggnation för att bli fastigheter 

för permanentboende. Hur gör vi med 

andelstalen för dessa fastigheter? Måste vi 

vidta en dyr omförrättning nu? 

SVAR: 

Att vidta en omförrättning varje gång man 

måste ändra ett andelstal vore både dyrt 

och krångligt. Därför möjliggörs i anläggningslagen 

två enklare tillvägagångssätt: 

Enligt 24 a § Anläggningslagen får Lantmäteriet 

i anläggningsbeslutet bestämma 

att en samfällighetsförenings styrelse själv 

får besluta om att ändra en fastighets andelstal 

om fastighetens användningssätt 

ändras stadigvarande. Efter att ett sådant 

beslut har fattats ska det införas i fastighetsregistret, 

varefter det kan tillämpas vid 

nästa uttaxering. 

För det fall att Lantmäteriet inte i anläggningsbeslutet 

medgett föreningen möjlighet 

att själva fatta beslut enligt 24 a §, kan 

föreningen i enlighet med 43 § Anläggningslagen 

sluta en överenskommelse 

med fastighetsägaren om en förändring 

av andelstalet. En sådan överenskommelse 

ska godkännas av och registreras hos 

Lantmäteriet innan det kan tillämpas. 

Om styrelsen inte enligt anläggningsbeslutet 

har möjlighet att fatta ett beslut 

enligt 24 a § och en fastighetsägare inte 

vill komma överens med föreningen, måste 

man vidta en omförrättning. Föreningen 

kan då yrka att kostnaden för förrättningen 

ska åläggas fastighetsägaren. 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Line Zandén Gren anställdes i 

oktober 2007 som biträdande 

jurist på Lindhés Advokatbyrå 

AB. Hon svarar ihop med 

advokaterna Uno Jakobsson 

och Bengt Nydahl på juridiska 

frågor som inkommer från REVs 

medlemmar. Välkommen att 

maila dina frågor till 

kansliet@revriks.se 

Line Zandén 

Gren 

3

Vi skyddar. 

Det fi nns hundratusentals trafi kanter som inte har något trafi kvett alls, som älgar, 

grävlingar och hjortar. Trafi klösningarna behöver ta hänsyn till dem, för att skydda 

oss alla. Det är vår uppgift. Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. 

Alltid på väg 

www.svevia.se 

EHRENSTRÅHLE BBDO

REV 100 år som läns- och riksförbund för stärkt utvecklingskraft i Sverige 

med 

Det är med stolthet och glädje som vi nu bjuder 

in alla medlemmar och ombud, samt hedersgäster 

till Riksförbundet Enskilda Vägars, REVs, 

stora Jubileumshelg lördagen den 10 oktober 

kl 11.30 - söndagen den 11 oktober 2009 kl 13.00 

på Hotell Skogshöjd i Södertälje. 

Ett 100-årsjubileum är ett unikt tillfälle att få 

vara med om! Någon kanske invänder att dessa 

100 år inte är fullt sanningsenliga. Men lägger vi 

ihop våra 60 år som länsförbund och 40 år som 

riksförbund så blir det 100 år jämt. Då tycker vi 

det är fullt legitimt för oss att proklamera ett jubileum. 

Vi vill utnyttja tillfället till att välkomna 

våra medlemmar till en lite extra spännande, 

nyttig och festlig jubileumskonferens. 

Varmt välkommen till REVs 

På nästa uppslag ser du jubileumsprogrammet.Samtliga 

medverkande presenteras först i nästa nummer 

av Bulletinen. 

Programledare är Lars Gunnar Tannerfors, som 

kan det mesta om vägar och enskilda vägar i synnerhet. 

Han kommer att lotsa oss fram genom högtidstal, 

högaktuella debatter, intressanta föreläsningar, 

jordnära seminarier, Årsstämman 2009, en välsmakande 

jubileums-middag och glad och god underhållning. 

Längre fram i Bulletinen hittar du ett lösblad 

med anmälningstalong och bokning av hotellrum. 

Det är bara att fylla i och skicka in. Sedan kan du 

längta efter både en skön sommar och en härlig höst 

med 100-årsjubiléet i oktober som en höjdpunkt. 

Officiella kallelsen till REVs förbundsstämma 2009 

REVs medlemmar kallas till förbundsstämma i Södertälje, Hotell Skogshöjd den 10 oktober 

2009 kl 16.00. Dagordning enligt stadgarna. Verksamhetsberättelse, ekonomisk information 

mm kommer att skickas ut till medlemmarna i samband med nummer 3 av Bulletinen. 



100-årsjubileum i 

Vår stora jubileumshelg äger rum 

lördagen den 10 oktober kl 11.30 

- söndagen den 11 oktober 2009 kl 13.00 

på Hotell Skogshöjd i Södertälje. 

Du är hjärtligt välkommen att fira 60 år som 

länsförbund och 40 år som riksförbund, dvs sammanlagt 

100 år. Riksförbundet Enskilda Vägar, 

REV, bjuder in till en både nyttig och festlig 

jubileumshelg med Årsstämma. Se särskilt på sid 

18, våra nio intensiva, praktiska seminarier i programmet, 

som du kan välja bland. 

Räkna också med en het framtidsdebatt om de 

enskilda vägarna. 

Regeringen har nyligen presenterat en nationell 

strategi för att tillföra landsbygden stärkt utvecklingskraft. 

I den kan man läsa att Vägverkets då 

pågående översyn av de enskilda vägarna syftar 

till ”att frigöra resurser och bli ett bättre stöd till 

väghållarna”. Men Vägverket har lagt fram en utredning, 

som går en rakt motsatt väg. REV begär 

nu att översynen görs om helt. Detta och många 

andra ödesfrågor kan antas stå i strålkastarljuset 

under jubileumshelgen. 

På lördagskvällen blir det 

festlig jubileumsmiddag med 

glad underhållning av The 

Diamonds. Jubileumsprogrammet 

finner du på nästa 

sida. 

In i det sista fortsätter vi 

att boka medverkande till 

programmet för att det ska 

bli så aktuellt som möjligt. 

De talare, som står med nu, utökas med många 

fler. Samtliga medverkande presenteras i nästa 

nummer av Bulletinen. 

The Diamonds underhåller. 

Anmäl dig nu! 

Anmälan till Jubileet och önskemål om hotellrum görs 

enklast på REVs hemsida, www.revriks.se 

Du kan också kontakta Maria Sundström på kansliet. 

E-mail: maria.sundstrom@revriks.se. Telefon 08 20 27 50 



oktober 2009 

Jubileumsprogram 

Programledare: Lars Gunnar Tannerfors 

Lördagen den 10 oktober 

kl 11.30 Välkomstlunch 

Värd: Leif Kronkvist, VD i REV 

kl 12.30 100 år för stärkt utvecklingskraft i 

Sverige 

K unglig glans 

Högtidstalare: Chris Heister, Styrelseord- 

förande i nya Tillväxtverket och Lands- 

hövding i Västerbotten 

kl 13.00 Drömmar om gyllene enskilda vägar 

till framtiden 

Sven Ivarsson, Förbundsordförande i REV 

kl 13.15 ”Jag älskar enskilda vägar!” 

Uruppförande av The Diamonds 

kl 13.30 REVs Jubileumsönskningar 

Debatt/samtal med Mats Persson, Gene- 

raldirektör i Jordbruksverket, Kenneth 

Kvist, Styrelseordförande 

i Vägverket, Sven Ivarsson, REV, m fl 

kl 14.30 Kaffetår med jubileumskaka 

kl 15.00 Vägseminarier Block 1 

(se särskilt program) 

kl 16.00 Förbundsstämman 

kl 19.00 REVs Jubileumsmiddag med 

underhållning av The Diamonds. 

Söndagen den 11 oktober 





Kaffetår, besök bland utställare 

kl 10.45 Nya enskilda vägar i full färd mot 2070 

Enskilda vägars framtidsutveckling; Janeric 

Reyer, tidigare Regionchef i Vägverket 

kl 11.00 Med nya krafter för en stärkt utveckling 

av Sverige 

Debatt: REV möter bl. a Statssekreterare 

Jöran Hägglund, Näringsdepartementet, Ina 

Berggård, Ordförande i Arbetsgrupp för utökat 

nordiskt samarbete med landsbygdsfrågor 

inom Nordiska Ministerrådets ram, m fl 

kl 12.30 Avslutande lunch. 

Enskild bro över Klarälven , 111 meter lång. En fråga som togs upp på 

förra årets stämma. Vad blir det i år? 


1 

2 

3 

4 

5 


Seminarier REV stämma 10-11 oktober 2009 

10 oktober 15.00 -15.45 

Seminarie nr 1 

Förvaltning och lagar, 

Upphandling 

Vilka lagar har vi att rätta oss efter när vi ska 

förvalta vår samfällighet? Hur går en förenklad 

upphandling till och vilka regler gäller? 

Uno Jakobsson, Advokat Lindhes advokat- 

byrå AB, suppleant i REVs styrelse 


Försäkringsfrågor 

Vad ingår i REVs försäkring? Olika försäkringsärenden 

tas upp. 

Hans-Otto Nilsson, Försäkringsjurist, If 


Momsfrågor. Frågor i 

samband med byte av 

föreningsfunktionärer 

Hur gör vi med momsen? Vad gäller vid byte 

av föreningens funktionärer? 

Bengt Nydahl, Advokat Lindhes advokatbyrå AB, 

ledamot och vice ordförande REVs styrelse 

11 oktober 8.30-9.15 


Indrivning av vägavgift 

Har vi någon möjlighet att kräva in obetalda 

vägavgifter? Hur gör man, vad ska föreningen 

tänka på? 

Sture Källgården, Lantmätare, ledamot REVs 

styrelse 


Vägmärken och farthinder 

Vilka vägmärken får vi som väghållare sätta 

upp längs vår väg? Vilka farthinder kan vi användas 

oss utav och vilka beslut krävs? 

Leif Kronkvist, VD REV, Vägtekniker 

6 

7 

8 

9 


Röjning, dikning, 

löpande underhåll och 

vattenproblematik 

Måste vi röja och dika längs vår väg? 

Vilken standard ska vår väg ha? 

Vems ansvar är vattnet? 

Sven Ivarsson, Ordförande i REVs styrelse, 

vägtekniker 

11 oktober 09.30-10.15 


Ledningsrätt, Planfrågor, 

Skadestånd 

Hur ska föreningen agera när någon vill lägga 

ledning i vägen? Hur agerar vi när kommunen 

vill detaljplanera? Vad händer om någon kör 

sönder vägen? 

Uno Jakobsson, Advokat Lindhes advokatbyrå 

AB, suppleant i REVs styrelse 


Andelstal, förrättning och 

omförrättning 

Vad händer om andelstalen är inaktuella? 

Vad är nyttan med uppdaterade andelstal? 

Kan föreningen själva ändra andelstal? 

Sture Källgården, Lantmätare, ledamot i REVs 

styrelse 


Statsbidrag 

Kan vi få statsbidrag till vår enskilda väg, och 

i så fall hur mycket? Hur går ansökan till? 

Vem beslutar om föreningen får bidrag? 

Råger Palm, Vägverket Region Väst 



Anmälningsblankett till 

förbundsstämma, seminarier och logi 

På REVs hemsida finns en anmälningsblankett som kan sändas som e-post. 

Anmälan måste vara REV tillhanda senast den 1 september 2009. 

Förening Medlemsnummer 

endast förbundssammanträdet för medlemmar (ingen kostnad), antal personer: 

Logi/ konferens enl seminarieanmälningar enl 

Ombud För- och efternamn nedan ange a, b eller C föreg sida, ange 1, 2, 3 osv 

Ev. allergi/veg. önskemål: 

Behöver transfer från tågstation. Ankomsttid: 

konferensdeltagare medlem icke medlem 

a. Helpension i enkelrum, lör-sön 1 600:-/person 2 500:-/person 

b. Helpension i dubbelrum, lör-sön 1 200:-/person 2 100:-/person 

C. Dagkonferensgäst 800:-/person 1 500:-/person 

(allt utom logi), lör- sön 

Postadress, tel nr och e-postadress dit REV skickar bekräftelse 

på anmälan och faktura: 

Underskrift 

Namnförtydligande 

15.00-15.45 8.30-9.15 9.30-10.15 

i helpension ingår: 

• Lördagens lunch 

• Lördagens föredragningar, eftermiddagskaffe 

• Förbundsstämman 

(för medlemmar) 

• Välkomstdrink 

• Trerätters supé inklusive dryck 

och underhållning 

• Logi med frukostbuffé 

• Söndagens seminarier inkl kaffe 

• Lunch. 

anmälan skickas till 

Riksförbundet Enskilda Vägar 

Riddargatan 35-37 

114 57 Stockholm 

Tfn: 08-20 27 50 

Fax: 08-20 74 78 



Förbundsstämman 2009 

Vik här och tejpa ihop 

REV. Riksförbundet Enskilda Vägar 

SVARSPOST 

Kundnummer 110724900 


Avsändare: 

Frankeras ej 

REV 

betalar portot 


Maskiner för vägunderhåll 

Seppi M Midipierre Way stenkross reparerar e ektivt grusvägar. Den kraftiga rotorn med tungstenständer krossar e ektivt 

stenar upp till 20 cm som binder jorden med mineralerna. Rotorn drivs med dubbeltransmission som ger en jämn belastning. 

Maskinen är klädd invändigt med bultade Hardox plåtar. 

Agrimasters exibla släntklippare klipper både bakom och 

på sidan av traktorn genom att på hydraulisk väg sidoförskjuta 

maskinen via ett parallellogram. Den kan vinklas 75° ner och 

90° upp. Maskinen är utrustad med Y-slagor som e ektivt 

sönderdelar gräs och sly mot den tandade motkniven. 

I M P O R T A B 

Filarevägen 8, 703 75 Örebro 

Telefon 019-603 60 60 www.narlant.se 

Frangård GT 250/300 PH planeringsblad för pro sen, 

med mycket stark och genomtänkt konstruktion. Bladets vikt 

(720/780 kg) ger bra jordsökning och den stora höjden (70 cm) 

gör att mycket material följer med. Stora hjul med 360° rotation 

för god djupinställning. 

Välkommen att besöka oss på 


Monter 501

VÄGHÅLLNING 

Alle man har rätt att an 

Sommaren är snart här. Dags att packa picknick-korgen och bege sig till badplatsen. 

Ta gummistövlarna på för att fiska eller plocka bär. Eller helt enkelt bara njuta av vår 

fina svenska natur där allemansrätten ger oss möjlighet att i stort sett obehindrat 

komma ut. Vad vi än väljer sker färden oftast på det enskilda vägnätet. Och där kan 

det ställa till problem. Så vad gäller egentligen för skyltar, bommar och statsbidrag? 

På Naturvårdsverkets hemsida kan man 

läsa att det enskilda vägnätet har stor 

betydelse för friluftslivet och möjligheterna 

att använda allemansrätten. Genom 

enskilda vägar har man möjlighet att nå 

badsjöar och fiskevatten, bärmarker och 

smultronställen. Naturvårdsverket pekar 

på att motortrafik kan medföra stort slitage 

på en enskild väg, och bekräftar att 

vägens ägare har rätt att bestämma om 

trafik med motorfordon ska förbjudas på 

vägen. Samtidigt påpekar man att ägaren 

inte får förbjuda någon att gå, cykla eller 

rida på vägen, såvida inte vägen skadas. 

Markägaren kan förbjuda 

motortrafik 

En vägs ägare har rätt att stänga den för 

motortrafik, dvs för alla slags fordon som 

drivs med motor, t ex bil, motorcykel, 

moped, traktor och motorredskap, terrängskoter 

(snöskoter) och ”terränghjuling”. 

Skälet är att väghållaren inte ska 

behöva bekosta underhåll av vägen på 

grund av slitage från utomstående trafik. 

Ett förbud ska skyltas med vägmärke eller 

på annat tydligt sätt. Det kan vara en 

bom över vägen, som bör kompletteras 

med ett vägmärke för tydlighetens skull. 

Även en hemmagjord skylt måste respekteras. 

Observera att det vid lantmäteriförrättning 

kan ha beslutats att bom eller 

grind inte får upprättas på vägen. 

Tillåtet att gå, cykla och rida 

Det är endast tillåtet att stänga av vägen 

för trafik med motordrivna fordon. Det går 

inte att förbjuda någon att gå, cykla eller 

rida på vägen. Däremot finns möjlighet 


FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM

vända våra enskilda vägar 

FOTO: MISSE JOSEFSSON 

att genom lokala trafikföreskrifter förbjuda 

annan trafik än med motordrivna fordon. 

Men sådana förbud är ovanliga. För detta 

krävs myndighetsbeslut. Länsstyrelsen 

beslutar om lokala trafikföreskrifter för vägar 

utanför tättbebyggt område. Kommunen 

ansvarar för vägar inom tättbebyggt område 

och avgör även vad som är tättbebyggt 

område. 

Inga skyltar utan tillstånd 

Markägaren får inte sätta upp skyltar 

som avvisar allmänheten från område 

av betydelse för friluftslivet utan att ha 

tillstånd från kommunen. En enskild väg 

får inte skyltas med förbud mot gångtrafik 

eller cykling, och i normala fall inte heller 

mot ridning. Skyltning får endast göras efter 

beslut av Länstyrelse/Kommun. 

Regler för parkering 

På enskilda vägar gäller samma bestämmelser 

för parkering som på andra vägar. Om 

markägaren ändå vill reglera parkering kan 

det ske genom lokala trafikföreskrifter. I 

Vägens ägare kan förbjuda trafik. Eventuellt bidrag omprövas då med motordrivet 

fordon. Bom över väg bör kompletteras med ett vägmärke och reflex för 

tydlighetens skull. 

vissa fall är det möjligt för markägaren att i 

anslutning till vägen förbjuda eller upplåta 

parkering på vissa villkor med stöd av ”Lag 

om kontrollavgift vid olovlig parkering” 

(se artikel i REV-Bulletinen nr 1–2007) 

där det beskrivs hur en vägförening kan 

agera vid olovlig parkering i anslutning till 

en badplats. 

Vägar med statsbidrag 

ska hållas öppen 

En enskild väg med stats- eller kommunalt 

bidrag till underhåll ska normalt hållas 

öppen för allmän trafik. Vid tjällossning 

eller när risken för skador på vägen är särskilt 

stor kan väghållaren, efter samråd med den 

myndighet som lämnar bidrag, få stänga av 

vägen för trafik med vissa fordon. 

Mer information finns i lagtexten ”Särskilda 

bestämmelser om gaturenhållning 

och skyltning (1998:814)” 

Text hämtad från Naturvårdsverkets hemsida/ 

Gunilla Hellström 

VÄGHÅLLNING 

Ingen väghållare kan förbjuda 

någon att gå, cykla eller rida på 

vägen, såvida inte vägen skadas. 

För att skylta förbud mot 

gångtrafik, cykling eller ridning 

krävs beslut av Länsstyrelse/ 

Kommun. 


FOTO: GUNILLA HELLSTRÖM


REV lämnar 

bussar och g 

Vägverket har tillsammans med Arbetsmiljöverket 

samlat Sveriges Kommuner 

och Landsting (SKL), ett antal kommuner 

och kollektivtrafikhuvudmän med 

intresseorganisation samt arbetsgivar- 

och arbetstagarrepresentanter i branschen 

i ett gemensamt projekt. Projektets 

mål har varit att hitta ett gemensamt 

synsätt på hantering av befintliga gupp 

och mer långsiktigt verka för utveckling 

av hastighetsanpassning, som inte 

ger arbetsmiljöproblem och försämrad 

konkurrenskraft för busstrafik. Detta 

dokument är ett resultat av arbetet. 

Tre centrala mål 

Tre mål är centrala utgångspunkter vid 

arbetet med farthinder på gator med 

buss i linjetrafik: 

• Trafiksäkerheten för gående och 

cyklister ska öka 

• Kollektivtrafikens konkurrenskraft 

ska stärkas 

• Bussförarnas hälsa ska inte påverkas 

negativt. 

Målen om ökad trafiksäkerhet, kollektivtrafikens 

konkurrenskraft och 

förarnas arbetsmiljö ska beaktas vid 

samråd mellan parterna kring frågor 

som rör farthinder på gator med buss i 

linjetrafik. Inflytande och delaktighet är 

viktigt. Förståelse för olika aktörers krav 

och behov samt ett fungerande samarbete 

underlättar arbetet med bussar och 

farthinder. 

Inledning – bussar och gupp 

Det finns gupp som klarar både högt 

ställda trafiksäkerhetskrav för oskyddade 

trafikanter och ger möjlighet till 

en säker arbetsmiljö för bussförare. Det 



en avsiktsförklaring angående 

upp på det enskilda vägnätet 

handlar om att bygga guppen rätt och att underhålla dem så 

att den ursprungliga funktionen inte går förlorad. Det viktiga 

är nu att de lokala parterna - väghållare, trafikhuvudmän 

och bussentreprenörer - etablerar ett bra samråd kring både 

befintliga och nya gupp. 

Kort bakgrund 

Under 2004 svarade Vägverket och SKL på en fråga från 

Arbetsmiljöverket om vidtagna och planerade åtgärder för 

att förbättra bussförarnas arbetsmiljö. Redan då uppmärksammades 

att myndigheterna hade olika uppfattningar om 

guppens effekter på bussförarnas hälsa. Kunskapen om 

vibrationers och stötars effekter på förare och passagerares 

hälsa var relativt låg. 

Arbetsmiljöverket har under senare år bedömt risken för 

hälsopåverkan hos vissa gupp på gator med buss i linjetrafik. 

Granskningen har resulterat i att bussentreprenörer i flera 

kommuner har förbjudits att trafikera vissa sträckor med buss 

om inte åtgärder vidtagits för att uppfylla arbetsmiljölagens 

krav. I flera fall har det medfört att kommunen har fått ta 

bort eller bygga om gupp. 

Trafiksäkerheten för gående och cyklister ska öka 

Utgångspunkten för trafiksäkerheten är nollvisionen – att 

ingen på sikt ska dödas eller skadas allvarligt till följd av 

vägtrafikolyckor. Motivet till farthinder är att ca 100 personer 

(främst oskyddade trafikanter) årligen dödas i tätorter och 

att ca 2000 skadas svårt. Hastigheten är den helt avgörande 

faktorn för att begränsa riskerna att dödas eller skadas svårt 

i trafiken. Vid 50 km/tim är det nära 90 procents risk att 

dödas vid kollision mellan bil och oskyddad trafikant. Vid 

30 km/tim sjunker risken till ca 10 procent. Fartdämpning i 

konfliktpunkter mellan biltrafik och gång- och cykeltrafik är 

därför ett av de viktigaste verktygen i det lokala trafiksäkerhetsarbetet. 

Det är nödvändigt att se arbetsmiljöproblemen 

i detta perspektiv. 

Vid t ex gångpassager och busshållplatser är gupp ofta 

en effektiv metod för att dämpa hastigheten. Den sänkta 

hastigheten leder till att fler bilister lämnar gående och cyklister 

företräde, vilket även ökar tillgängligheten för denna 

trafikantgrupp. Det bör noteras att många av de fotgängare 

och cyklister som får en ökad säkerhet och tillgänglighet 

genom farthinder i närheten av busshållplatser samtidigt 

är kunder inom busstrafiken. Det gör att farthinder 

i många fall bör ses som en del av kollektivtrafikens 

tillgänglighets- och säkerhetsarbete. 

Kollektivtrafikens konkurrenskraft ska stärkas 

Att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft är ett 

mål som gäller på nationell, regional och lokal nivå. 

När kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks ger det 

positiva effekter på både regional utveckling, tillgänglighet, 

jämställdhet, miljö och trafiksäkerhet. För att 

åstadkomma en attraktiv busstrafik är det bl a viktigt 

att den genomsnittliga restiden inte är för lång jämfört 

med biltrafikens restid i en viss resrelation. Busstrafikens 

restid påverkas av körtiden mellan busshållplatserna, 

antalet stopp vid busshållplatser och den tid 

som stoppen vid busshållplatserna tar. 

I tätorter är det därför viktigt att busstrafiken flyter 

smidigt utan onödiga stopp mellan busshållplatserna. 

Viktiga stråk för kollektivtrafiken bör ha en hög framkomlighet. 

Särskilda körfält, signalprioriteringar samt 

effektiva och rätt placerade busshållplatser är exempel 

på åtgärder som stärker kollektivtrafiken. I de punkter 

där hastigheten måste säkras till 30 km/tim är det 

viktigt att åtgärderna utformas så att det påverkar 

bussarnas körtid så lite som möjligt. Rätt utformning, 

placering och frekvens av farthinder är exempel som 

kan påverka smidigheten. Det är önskvärt att farthinforts 

på nästa sida 





Varningsmärken för 

farthinder. 

forts från föregående sida 

REV lämnar avsiktsförklaring 

angående bussar och gupp... 

der placeras i nära anslutning till busshållplatsen 

eftersom bussen ändå sänker hastigheten här. 

Exempel på strukturerande åtgärder som kan ge 

busstrafiken fortsatt goda förutsättningar trots 

hastighetssänkningar i vissa punkter är genom 

linjedragning, god tillgänglighet i centrumområden, 

åtgärder för snabbare påstigning, prioritering 

av busstrafik samt restriktioner för biltrafik. 

Bussförarnas hälsa ska inte 

påverkas negativt 

Vid färd över gupp utsätts bussförarna för mer 

eller mindre kraftiga stötar. Mätningar i ett antal 

fall har visat att skadliga exponeringar kan 

förekomma. Risken för skada beror på stötarnas 

storlek och hur många stötar föraren utsätts för 

under sin dagliga tjänstgöring. Stötarnas storlek 

beror i sin tur på guppens egenskaper, bussens 

och förarstolens egenskaper samt bussens hastighet. 

Flera möjligheter finns därför att minska 

förarnas exponering t ex genom begränsning av 

antalet gupp, lämplig utformning av guppen och 

lägre färdhastighet över guppen. 

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 

2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete ska 

arbetsgivaren undersöka arbetsmiljön och bedöma 

riskerna för att någon kan komma att 

drabbas av ohälsa eller olycksfall. Härvid ska 

alla åtgärder som har betydelse för arbetsmiljön 

från ett helhetsperspektiv (fysiska, psykologiska 

och sociala förhållanden) vägas samman. Utifrån 

riskbedömningen ska arbetsgivaren omedelbart 

eller så snart det är praktiskt möjligt genomföra 

de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa 

och olycksfall i arbetet. 

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:15) 

om vibrationer föreskrivs specifikt, där det finns 

risk för exponering för vibrationer, att det ska 

uppmärksammas om exponeringen innehåller 

upprepade stötar. Vid riskbedömningen tillämpas 

lämpligen den standard som föreskrifterna 

hänvisar till. Stötexponeringen enligt standarden 

får uppskattas antingen genom mätningar eller 

genom observation av förekommande arbetsmoment 

och användning av relevant information 

om den sannolika exponeringen vid motsvarande 

arbetsförhållanden. 

Några viktiga slutsatser och principer 

I vårt samarbete har vi kommit fram till några 

viktiga slutsatser och principer: 

• Målen om ökad trafiksäkerhet, kollektivtrafikens 

konkurrenskraft och förarnas arbetsmiljö 

ska beaktas vid samråd mellan parterna 

kring frågor som rör farthinder på gator med 

buss i linjetrafik 

• Inflytande och delaktighet är viktigt. Förståelse 

för olika aktörers krav och behov samt 

ett fungerande samarbete underlättar arbetet 

med bussar och farthinder 

• Kunskapen om sambandet mellan gupp 

och förarnas hälsa har ökat, men kunskapen 

måste nå ut regionalt och lokalt 

• En enkel mätmetod för att indikera om guppen 

uppfyller uppställda krav beträffande 

stötvärden har tagits fram 

• Gupp bör helst undvikas i starka kollektivtrafikstråk 

utanför stadskärnan och på sträckor 

mellan busshållplatser 

• Alternativ till gupp behöver vidareutvecklas. 

Idag finns ISA, ATK, gångfartsområde, sidoförskjutning/cirkulationsplats 

och omledning 

av gång- och cykeltrafik eller busstrafik. Där 

dessa åtgärder inte är rimliga att vidta bör rätt 

utformade gupp anläggas. 

Har du som väghållare buss i linjetrafik på din 

enskilda väg och vill läsa mer om detta? Ladda 

ner en komplett version av rapporten från REVs 

hemsida: www.revriks.se eller kontakta REVs 

kansli för att få en utskriven rapport. 

Text Leif Kronkvist 


Vägförening fredade sitt 

grönområde med hjälp 

av kronofogden 

Parkerade bilar, upplagda båtar och upplag för allsköns bråte är ofta förekommande 

bekymmer för väghållare som även förvaltar grönområden. 

Det handlar om olovligt ianspråktagande av mark för andra ändamål än 

för föreningens medlemmar. En fråga som kan vara besvärlig att ta tag i. 

Med REVs advokat Uno Jakobssons hjälp har Kållekärrs vägförening 

på Tjörn nyligen fått rätt i sin kamp mot markägarens krav på att nyttja 

marken till nackdel för föreningens medlemmar. 

– Rättsfallet åskådliggör på ett mycket tydligt och bra sätt hur stark 

rätten till ett upplåtet grönområde är, inte ens markägaren äger bryta den 

rättigheten, kommenterar advokat Uno Jakobsson. 

I kommande nummer av REV-Bulletinen beskrivs rättsfallet ingående, 

samt hur en förening som fått ett grön- eller vägområde olovligen ockuperat 

bör agera. 

Text: Uno Jakobsson. 

Gropig väg? Den hyvlar jag! 

Vägarbeten utföres, i Storstockholm 

med omnejd: 

• Hyvling, kameraövervakad 

• Bombering (väglutning för vattenavrinning) 

• Reparation av vägtrummor 

• Dikesrensning 

• Borttagning av stenar i väg 

eller vägkanter med gripskopa 

• Spridning av väggrus 

Medlem i 

Ring: 070 651 90 71 Låg 

F-skattsedel finns. 

Ansvarsförsäkring finns via if. 

framkörningsavgift! 

REV utökar servicen 

till medlemmarna 

Lantmätare 

Per Hermansson 

önskas välkommen 

i gänget 

REV NYTT 

Tidigare har REVs lantmätare Sture Källgården 

ensam svarat för all rådgivning 

i lantmäterifrågor. På fredagar mellan 

9- 5 har hans telefon gått varm. Därför 

utökar vi nu servicen genom att knyta 

ytterligare en kompetent lantmätare till 

oss – Per Hermansson – som har mycket 

lång erfarenhet bl a som förrättningslantmätare. 

Per bor i Södra Sunderbyn som ligger 

väster om Luleå. Han finns normalt 

tillgänglig i sin bostad under en av veckans 

dagar. Telefon, e-post och aktuella 

tider till Per får ni tillgång till genom att 

ringa REVs kansli, 08-20 27 50. 

Vi hälsar Per välkommen i gänget 

och hoppas han kommer att trivas med 

oss. 

Text: Leif Kronkvist 

Annonsera i Bulletinen! 

Nästa nummer av tidningen utkommer 

15 september 2009. 

Ring kansliet för information om priser och 

bokning. telefon 08-20 27 50 


INSÄNDARE 

Skicka in ditt bidrag till 

kansliet via brev eller mail. 

Underteckna med för- och 

efternamn samt vägföreningens/vägsamfällighetens 

namn. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta och redigera 

insända bidrag. 

Adress: Riddargatan 35-37 



28 

Debatt angående inlaga av Bengt All 

Mobilt bredband kan vara lösningen 

REV-medlemmen Guy Dahlen från Klässbol undrar: 

Nu vet inte jag om du bor i ett område där telefonjacken blåser ut 

likt ”pop corn” när åskan går, men min erfarenhet av detta är att 

aldrig ha datorn inkopplad vare sig till telefonnätet eller elnätet 

när åskan går. För det är oftast lika illa på elsidan när det gäller 

åska. Men din inlaga betraktar jag mer som en försäljningsannons 

enär den saknar de starkaste argumenten när det gäller driftsäker 

datatrafik. 

För det första så definieras ”äkta bredband” sedan mitten på 80-talet 

med en tillgänglighet på minst 10 Mbit/s i bägge riktningarna. 

Vilket inte minst idag borde gälla som ett krav då många familjer 

har lokalt nätverk i huset med flera datorer inkopplade. Tekniken 

med fiberanslutning till fastigheten för Internetaccess måste 

vad jag kan förstå både vara det mest driftsäkra och ge minst lika 

gott skydd för åska. 

Att vi som bor på landet är hänvisade till kopparnätet, oftast 

luftburet och därmed effektiv antenn för åsknedslag, är ett utslag 

av att IT-infrastrukturen i Sverige aldrig tagits på allvar av våra 

politiker eller kanske mer så att de aldrig satt sig in i frågan 

eller förstår tekniken. Dagsläget är ju att det i stort är Sveriges 

Kommuner och Landsting som ensamma då och då framför en propå till 

riksdagen. I övrigt kan man säga att ingen äger frågan vare sig 

politiskt eller strukturellt utan alla som är inom branschen sitter 

på sitt revir och bevakar och saboterar för alla förbättringar. Den 

utveckling som sker inom området är just för mobilitet och eller 

lösningar där fiber kan anslutas med detta är ju enbart tänkt och 

erbjuds storstadsområden. 

Därför ser jag som ett ansvar för alla som i tidskrifter eller i 

annat media uttalar åsikter i detta ärende har en plikt att framföra 

det mål som bör vara det självklara för varje användare av Internet 

eller på annat sätt kan nyttja IT nätverket. Omfattande alla 

i Sverige boende på jämlikt sätt kunna få ta del av. 

Att vid nämnande av bredband ange just gränsen 10 Mbit/s och detta 

mätt hos användaren och inte hos levererande server. All lägre kapacitet 

är inte bredband. 

Att den mest driftsäkra och teknikstabila funktionen fås med fiberkabelanslutning 

till fastighetens inkoppling. 

Att mobila funktioner för Internet access är till för telefoner eller 

andra mobila funktioner men knappast i hemmiljö med fasta datorer 

och speciellt inte i lokala nätverk. 

Dessutom så är vi som bor på landet inte speciellt trakterade av 

alla dessa master som både förstör utsikt och skapar elektromagnetiska 

fält. 


fors i REV nr 1 2009: 

Nu säger du säkert som alla andra att det inte finns något forskningsrön 

som bekräftar dess farlighet. Men det är ganska konstigt 

att dessa master på många ställen är omgärdade av en avspärrning 

och anger att om man kommer innanför dessa avspärrningar kan man 

bli blind eller på annat sätt skada sin hjärna. Men det beror säkert 

på nedfallande föremål från masten? 

Förhoppningsvis så vid nästa nummer så ger du ett förslag att IT 

infrastrukturen i Sverige ges samma ansvar som våra vägar där Staten 

ansvarar för ett riksnät typ motorvägar och Kommuner eller Regioner 

ansvarar för ett områdesnät typ Stamnät. Kommuner kan också 

ansvara för lokalnät i tätbebyggda områden. Med på landsbygden 

likt våra enskilda vägar små föreningar kan bygga nodnät i egen 

regi. Allt naturligtvis i ”öppna” fibernät. 

Det skulle jag uppskatta som ett seriöst inlägg i debatten om just 

tillgången till bredband även för oss på landet med grusvägar som 

enda möjlighet att nå tätort. 

REVs Bengt Allfors svarar: 

Tack för dina synpunkter som jag helt håller 

med om när det gäller det bredband som vi 

alla vill ha och som också finns definierat 

beträffande hastighet som du skriver. 

Tanken med artikeln var inte att genomlysa 

hela problematiken och vad som ska/bör 

hända förhoppningsvis inom en inte alltför 

avlägsen framtid. Jag tror att allmänheten 

i stor utsträckning är rätt så informerad i 

dessa frågor. I dagsläget gäller det då att göra 

det bästa i den situation vi har och som vi 

troligtvis måste leva med under tiden som 

utbyggnad sker. Själv bor jag sedan en tid i 

ett område med uppmätt hastighet omkring 

50 Mb/s. Jag använder naturligtvis vanlig 

trådkoppling där. I fritidshuset i Roslagen är 

situationen en helt annan. Tidigare hänvisad 

till att använda modemuppkoppling. Efter 

26 Bulletinen Nr 1 

Telias förstärkta utbyggnad av GSM/3Gnätet, 

vilket tyvärr innebar en ny mast, blev 

situationen en helt annan. Införskaffandet 

av ”mobilt bredband” har där blivit ett stort 

lyft, t o m inneburit att fasta telefonabonnemanget 

kunnat sägas upp. Att vi inte 

kan kolla filmer m m samt att hemsidor typ 

Aftonbladet är mycket tröga är acceptabelt 

i dagsläget. Viktigast är mailen. Vi har där 

drabbats av åskan också, vid ett tillfälle av 

en mycket obehaglig kulblixt som slog sönder 

viss utrustning. Kan även ha inverkat på 

hustruns nedsatta hörsel, tror vi. Således ser 

vi nu mobilt bredband som en snabb och bra 

lösning för stunden innan hela kabelnätet är 

utbyggt i landet. (När nu det blir klart?) 

INSÄNDARE 


TEKNIK 

Problem med att datorn slås ut av blixtnedslag? 

Mobilt bredband kan vara lösningen 

Många medlemmar, speciellt 

på landsbygden, har 

problem med blixtnedslag 

som via telefonledningen 

når datorn och förstör den. 

Detta är ofta orsaken till att 

man avstår från att koppla 

upp datorn till ”nätet” och 

därmed går miste om Internets 

alla möjligheter. 

Mobilt bredband, som funnits i ett par 

år, är en bra lösning för att komma ut 

på Internet trådlöst. Genom att dra ur 

datorns vanliga nätsladd/telefonsladd 

och istället ansluta ett mobilt bredband 

försvinner problemet med att åskan kan 

nå datorn via en fysisk anslutning. 

Att tänka på 

Mobila bredband har olika god täckning. 

En vägledning är hur bra den vanliga 

mobiltelefonen fungerar. Lämpligt 

är att begära av tilltänkt mobiltelefonleverantör 

att få låna en mobil bredbandsenhet 

och testa själv. Mobila bredband 

har också olika datahastighet beroende 

på hur pass bra kontakt som erhålls. 

Man ska ha klart för sig att datahastigheten 

i praktiken aldrig kommer upp i 

den som anges som högsta hastighet. 

Den kan anges vara 7,2 Mbit/s, men i 

verkligheten kanske hastigheten bara 

är 1,2 Mbit/s. Det är ändå ofta helt 

ok för en konsument som mestadels 

använder Internet för e-post och viss 

surfning, men som inte utnyttjar möjligheten 

att se på filmer. 

Annonsera i Bulletinen! 

Ring kansliet för information och bokning. Telefon 08-20 27 50 

Prenumerera 

på Bulletinen 

för bara 80 kr/år 

Är det fler i vägföreningen som vill ha Bulletinen direkt i brevlådan? 

I REV-medlemskapet ingår ett exemplar av Bulletinen. Ytterligare 

exemplar kostar 80 kr/år för medlemmar och 110 kr/år för övriga. 

Ring REVs kansli, tel 08-20 27 50, och beställ din prenumeration. 

Bulletinen Nr 3 

• 2007 1 

Alla de vanliga operatörerna har utrustningar 

för mobilt bredband. För 

de som har dålig mobil täckning kan 

möjligheten att testa med utrustning 

från Ice vara värt ett försök. Ice använder 

de gamla NMT-frekvenserna. Det 

kan innebära bättre täckning, speciellt 

i glesbygd. 

En viktig sak att tänka på är att 

teckna abonnemanget med fast pris, 

gärna att gälla hela dygnet. Annars kan 

räkningen bli skyhög. 

Ansluta flera datorer 

För fastigheter där flera har egen dator 

och vill komma åt Internet finns 

en ny typ av router, som är avsedd att 

användas ihop med den lilla dosan. 

Tillsammans möjliggör de anslutning 

till mobilt bredband. Dessa routrar 

finns i olika utföranden beträffande 

antalet anslutningar för nätverkskablar, 

möjligheten att använda den som telefonsamtalsförmedlare 

m m. Samtliga 

är avsedda för trådlös intern anslutning 

av datorer. 

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3 • 2007 

Sista 

chansen för 

anmälan till 

REVs förbundsstämma 

2007! 

Vägverkets Lena Erixon berättar om sin syn på statsbidragen till enskilda vägar 

Bidrag och moms Skatteverket reder ut skillnaderna • Planera för framtida underhåll 

Ha röjarfest! Samlas och förbättra sikten utmed vägen • Leif Kronkvist ny vd för REV 

Text och foto Bengt Allfors 

• 2009

forts från sid 7 

Med Sotinge vägsamfällighet... 

Skälet till det var att det rörde 

sig delvis om mycket enkla 

oisolerade fritidshus som endast 

användes några veckor om 

året. Vi tyckte att 50 procent 

räckte. 

På tonkilometermetoden 

hade Göran synpunkter som 

man inte fick gehör för vid 

omförättningen: 

– Om man tänker sig att en 

personbil väger drygt ett ton 

och en lastbil över tio ton så 

anger tonkilometermetoden 

att lastbilen betalar som tio 

personbilar, men i själva verket 

sliter lastbilen på vägen 

motsvarande flera tusen personbilar. 

På det sättet betalar 

en transportfirma för liten del 

av vägslitaget. 

Föreningen bestämde sig för 

att låta Lantmätaren fakturera 

respektive andelsägare sin del 

på 2 000 kr för omförrättningen. 

Anledningen var att föreningen 

inte hade medel att ligga 

ute med summan och inte heller 

lust att driva in eventuella 

uteliggande betalningar. 

Föreningen har ännu inte 

fått några reaktioner på omförrättningen. 

Det återstår att 

fatta beslut om avgifter utifrån 

nya andelstal och en långsiktig 

underhållsplan. Vid årsstämman 

i juni fattas beslut. 


Foto Göran Svensson 

Specialisterna på beläggning av 

Enskilda Vägar 

Beläggning av grusvägar. 

Nya slitlager p å beläggningar. 

Hållagning med maskin. 

Förstärkning med 

indränkt makadam. 

Kontakta oss för rådgivning! 

MASAB ASFALT AB 

Wiboms v äg 8, 171 60 Solna 

Tel 08-730 31 20 

Arbetschefer: 

Tel 070-690 53 70, -71, -72 

www.masabasfalt.com 

FÖR VÄGEN 

Förhindrar imbildning 

Hydro-klean-tekniken förhindrar imbildning vid temperaturer över 0 

grader. Vid regn och dagg kommer du att ha en skarp bild. Vid 

temperaturer under 0 grader kommer Hydro-spegeln att ge en mycket 

bättre bild jämfört med traditionella speglar. 

Underhållsfri 

Hydro-klean-tekniken förhindrar ansamling av smuts på spegelytan. 

Efter varje regn är spegeln rengjord. Vilket garanterar en klar bild 

under lång tid. 

Spegelyta 

Diffus reflektion orsakad av 

vattendroppar 

Tel 054-51 21 30 

Fax 054-51 21 39 

Konventionella speglar HYDRO speglar 

Box 9, 

663 21 Skoghall 

SKYLTAR • VÄGGRIND– BOM 

FOTO: GÖRAN SVENSSON 

– Det ni behöver finns hos 

www.skogma.se 

Skogmahuset, 830 70 Hammerdal 

Tel 0644-721 00 • Fax 0644-710 87 

Spegelyta 

Normal reflektion tack vare 

Super-hydrophilic skiktet 

Besök: Vidövägen 1 

www.provia.net 


Vattendroppar 

Komplett sortiment för väg och 

skyltning besök vår hemsida 

www.provia.net 

Skikt av Super-Hydrophillic 

Jämn vattenfilm 

Vattenfilm 

Kostnadsfri rådgivning 

i vägjuridik till 

REVs medlemmar 

Vi har särskild inriktning mot: 

fastighetsrätt, vägjuridik, 

miljöskador, boutredningar 

och arvsrätt. 

Bengt Nydahl, 

Uno Jakobsson och 

Line Zandén Gren 



Tel 08-723 15 00 

info@lindhes.se 

www.lindhes.se i samarbete med REV sedan 1968

Bulletinen 

Annonsera i REV Bulletinen! 

Ring kansliet 08-20 27 50 

HYLTEBRUKS 

SKYLT AB 

Lättmonterat farthinder 

av gummimoduler 

Begär vår broschyr! 

Tel. 0345-109 70 

Fax. 0345-172 70 

info@winterquist.com 

Hemsida 

från 

enskildvag.se 

Endast 

1625:-/år* 

HYLTEBRUKS SKYLT AB 

Din totalleverantör av trafiktekniska produkter 

VÄGMÄRKEN 

VÄGGRINDAR 

TRAFIKSPEGLAR 

REKLAMSKYLTAR 

FORDONSSKYLTAR 

RÅGÅNGSSTOLPAR 

AVSTÄNGNINGSMATERIAL 

SNÖKÄPPAR & SANDLÅDOR 


Visslebo 

M 

Begär vår broschyr! 

Kör sakta 

lekande 

barn 

Tel. 0345-109 70, Fax. 0345-172 70, E-post. info@winterquist.com 

Utgivningsplan 2009 

Skaffa hemsida till 

vägföreningen! 

En hemsida är ett utmärkt sätt för alla att 

veta vad som händer i området och kommunicera 

med medlemmar och styrelse. Dessutom 

spar ni portopengar och brevpapper. Sidan är 

mycket enkel att använda; hanterar du Word 

kan du administrera sidan. 

För mer information gå in på 

www.dinvag.enskildvag.se och/eller ring Håkan Lindström på 

tfn 033 21 15 63 eller maila till info@enskildvag.se 

* Startavgift på 1 000:- 

tillkommer första året. 

nr 3/09 nr 4/09 

Sista bokningsdag 0 aug 3 nov 

Annonsoriginal 8 aug 0 nov 

Utgivning 5 sept 8 dec

Prenumerera 

på REV Bulletinen 

för bara 80 kr/år 

Är det fler i vägföreningen som vill ha Bulletinen direkt i 

brevlådan? I REV-medlemskapet ingår ett exemplar av 

Bulletinen. Ytterligare exemplar kostar 80 kr/år 

för medlemmar och 0 kr/år för övriga. 

Ring REVs kansli, tel 08-20 27 50, och beställ 

din prenumeration. 

B POSTTIDNING: 

Returadress: 

REV, Riksförbundet Enskilda Vägar 



1 1 1 0 1 3 4 0 0 

Vägen framåt! 

Använd VägFas för administration av er vägförening 

• 

• 

• 

• 


Slipp Excel arken! – Gör allt mycket mera effektivt och enklare. Hanterar andelstal även enligt ton/km metoden. Hanterar bidrag och fasta avgifter per fastighet. Underh 

Du får ett komplett medlemsregister 

Du får utskrift och beräkning av medlemsavgifter 

baserat på bl.a andelstal och ägarandelar 

Du får fakturajournalen som visar betalda och förfallna 

medlemsavgifter, samt utskrift av påminnelser 

Du får utskrift av debiteringslängd och medlemsförteckning 

Du kan skapa utskrifter på BG- och PG-avier 

• 

Ladda ner och prova VägFas gratis på www.vagnu.se 

VägFas fungerar på Windows 2000/XP/Vista. 

VägNu AB 

Flintvägen 91 

141 34 Huddinge 

Fax: 0176-799 59 

E-post: info@vagnu.se 

Bulletinen Nr 3 

Bulletinen 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3 • 2007 

• 2007 1 

ållsavtal ger dig nya programfunktioner. Användarvänligt! Vem som helst kan administrera. Utvecklat i Sverige. Medlemmar i REV får 20% rabatt. Testa helt gratis. 

Sista 

chansen för 

anmälan till 

REVs förbundsstämma 

2007! 

Bulletinen 

Vägverkets Lena Erixon berättar om sin syn på statsbidragen till enskilda vägar 

Bidrag och moms Skatteverket reder ut skillnaderna • Planera för framtida underhåll 

Ha röjarfest! Samlas och förbättra sikten utmed vägen • Leif Kronkvist ny vd för REV 

Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 2• 2009 

REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i framtiden” • Alle- 

mansrättens möjligheter och problem • Så tar ni vägsamfälligheten in i 2000talet 

Advokaten och lantmätaren berättar • Bussar och gupp på enskilda vägnätet 

1 Bulletinen Nr 2 

Bullen nr2–09.indd 1 09-05-07 00.23.05 

• 2009 

www.vagnu.se

REV uppmanar Vägverket – omarbeta projektet ”Enskilda vägar i ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?