Vägen till Europas bästa företagarklimat - Så påverkar vi - Företagarna

VÄGEN TILL 

Europas bästa 

förETaGarkLImaT 

Så påverkar vi makthavarna och stärker småföretagarna

INNEHÅLL 

03. SÅ pÅVErkar VI 

Ledare av Elisabeth Thand Ringqvist, 

vd Företagarna. 

04. fYra ÅTGÄrdEr 

Toppar VÅr aGENda 

Vi listar de allra viktigaste frågorna. 

08. förETaGarE! 

VI fINNS HÄr för dIG 

Fem modiga medlemmar 

berättar om sitt företagande. 

18. HEj SVErIGE! 

Lär dig mer om vårt lokala 

och nationella arbete. 

22. HELLo EuropE! 

Vi är med och påverkar det 

europeiska företagarklimatet. 

26. VI kom, VI pÅVErkadE, 

VI SEGradE 

Ett aktivt opinionsarbete 

leder till förändring. 

30. EuropaS bÄSTa förETaGar- 

kLImaT börjar HÄr oCH Nu 

Punkt för punkt närmar vi oss en ljus 

framtid för företagare. 

36. fLEr SmÅförETaG I 

offENTLIG uppHaNdLING Nu! 

Offentliga upphandlingar erbjuder 

stora möjligheter för små företag. 

38. VÅra ord LEdEr TILL HaNdLING 

Företagarnas rapporter höjer 

kunskapsnivån om företagande. 

42. makTEN LYSSNar pÅ oSS 

Möt åtta av våra representanter. 

46. ”aTT dE SmÅ förETaGEN 

LYCkaS Är aVGöraNdE” 

Krönika av Lars Jagrén, 

chefekonom Företagarna. 

50. VI arGumENTErar, VENTILErar 

oCH dEbaTTErar I mEdIa oCkSÅ! 

Våra åsikter får ofta redaktionellt 

utrymme i de stora tidningarna. 

SÅ pÅVErkar VI 

Samhällsklimatet förändras kontinuerligt och 

det är viktigt för Företagarna att delta i samtal 

om detta. Det gör vi på lokal, nationell och internationell 

nivå – varje dag. Vi gör det genom våra 

2600 förtroendevalda runt om i landet, genom 

alla de möten som våra experter har med politiker 

och genom de tusentals telefonsamtal som 

våra rådgivare och värvare har med medlemmar 

och företagare. Vi har bäst koll i Sverige på hur 

företagarna har det och vilka hinder de upplever 

i sin vardag. 

Vi har också ett ansvar att fundera på hur 

framtidens företagarklimat ska se ut. Både för 

att skapa nya möjligheter och sänka kostnader, 

men också för att se hur vi ökar intäkter genom 

att göra nya marknader tillgängliga för företagen. 

Nya marknader som finns både i Sverige och 

runt om i världen. 

Med vår 100-åriga tradition vet vi att politisk 

påverkan är ett mycket tålamodsprövande och 

långsiktigt arbete. Vem som helst kan idag sätta 

upp en blogg och med vass retorik ta sig genom 

bruset. Men vi vet att genom goda argument och 

insiktsfulla underlag kan vi beskriva hur alternativ 

lagstiftning bör se ut. 

Vissa saker är svårare än andra att förändra. 

Särskilt reformer som kräver stora kostnader i 

statsbudgeten. Då får vi tänka långsiktigt och 

på att de perspektiv som vi kämpar för ska bli 

självklara i framtiden. Det handlar om att ha en 

tät dialog med politiker, partigrupper och makthavare 

på alla nivåer. 

I den här skriften kan du läsa om saker vi varit 

med om att förändra och saker vi har lyckats 

förhindra samt om de frågor som vi driver för att 

göra Sverige till Europas bästa land att starta och 

driva företag i. 

Elisabeth Thand Ringqvist, 

vd Företagarna 

2 3

4 

fYra ÅTGÄrdEr 

toppar vår 

aGENda 

Vårt arbete för att skapa Europas bästa 

företagarklimat toppas av fyra mycket betydelsefulla 

frågor som samtliga handlar om att underlätta 

för dig som vill utveckla ditt företag, det vill säga 

våga anställa och bli arbetsgivare. 

Arbetskraften finns – nu måste vi addera 

möjligheterna. Det ska vi göra genom 

att fokusera på följande fyra åtgärder: 

Jonas Beurling 

på Trania Metall & 

Återvinning AB 

i Tranås är en av våra 

52 000 medlemmar. 

1Ge företagare råd att skapa jobb 

Nya och existerande företag behöver bättre 

möjligheter att kunna växa. Det är avgörande 

för Sveriges framtida tillväxt, sysselsättning och 

välfärd. Dagens höga arbetsgivaravgifter är ett 

stort expansionshinder för småföretagen. Många 

som vill anställa har helt enkelt inte råd. 

För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt 

behövs ett skattesystem som uppmuntrar företagande, 

expansion och nyanställningar. Därför 

vill Företagarna sänka arbetsgivaravgifterna. 

En sänkning av arbetsgivaravgifterna ger 

utrymme för fler växande företag och skapar 

många nya jobb. 

Företagarna vill: 

• Se en skattereform där företagsamhet, enkelhet 

och internationell konkurrenskraft främjas. 

• Sänka arbetsgivaravgifterna i steg genom att 

ta bort den allmänna löneavgiften som är en 

ren skatt på jobb. I juli 2012 kan du hitta våra 

olika modeller för detta på 

www.foretagarna.se/arbetsgivaravgifter 

• Införa Investeraravdraget, ett riktigt risk- 

kapitalavdrag för privatpersoner som satsar 

pengar i små bolag som vill växa. 

• Bromsa höjda kapitaltäckningskrav på 

bankerna som ytterligare skulle försämra 

småföretagens kreditmöjligheter. 

VÄGEN TILL EuropaS bÄSTa förETaGarkLImaT 

2Ta bort hinder för att anställa 

Arbetsmarknadens behov förändras, 

men lagstiftningen hänger inte med. 

Turordningsreglerna innebär en inlåsning för 

dem som har jobb och utlåsning för alla andra. 

Trögheten på arbetsmarknaden behöver brytas. 

Därför behöver vi modernisera arbetsrätten. 

En småföretagare får svårt att behålla rätt 

kompetens om företaget hamnar i kris och 

behöver säga upp personal. Reglerna tar inte 

hänsyn till vad som är bäst för företagets överlevnadsmöjlighet. 

Bästa kompetens måste få 

styra uppsägningsordningen, inte antal år 

på jobbet. I annat fall riskerar Sveriges konkur- 

renskraft att minska på sikt. 

Ansvaret för sjuklönen är också ett hinder 

för att anställa. Det är orimligt att en småföretagare 

är ansvarig för två veckors sjuklön om 

den anställde skadat sig på fritiden. 


• Förbättra rörligheten på arbetsmarknaden och 

underlätta för unga att få jobb. Reformera LAS 

och ta bort turordningsreglerna för alla företag 

med max tio anställda. Utvidga sedan undan- 

taget stegvis. 

• Ta bort sjuklöneansvaret. 

• Konkurrensutsätta Arbetsförmedlingen för att 

säkerställa att företagare hittar den kompetens 

de behöver. 

Magnus Laupa & Fredric Alm 

5

6 


3Skapa rättvisa och enkla regler 

Företagare behöver få ägna mer tid åt verk- 

samheten och mindre åt byråkrati. Ingen 

blir företagare för att man är bra på att fylla i 

blanketter och söka tillstånd. En entreprenör 

brinner för sin affärsidé, inte för administrationen. 

Ett bra företagsklimat förutsätter enkla 

och stabila regler. Företagare ska inte heller 

belastas med långa handläggningstider. Därför 

är det viktigt att intensifiera arbetet för att att 

minska regelbördan för företagare. 


• Att regeringen ökar satsningarna på att minska 

både administrativa kostnader och regelbörda 

för företagen. De regler som upplevs som mest 

krångliga åtgärdas först. I höst kan du läsa 

Företagarnas uppdaterade lista på 

www.foretagarna.se/regelforenkling 

• Undvika överimplementering, det vill säga 

svenska regler ska inte vara hårdare än 

EU-direktiven. 

• Införa servicegarantier för kommuners och 

länsstyrelsers handläggningstider. 

• Att fler småföretag ska kunna välja att bara 

redovisa affärshändelser vid betalning. Det 

skulle innebära en halvering av antalet bok- 

föringsposter för företagen. Kontantredovisning 

bör även tillåtas i bokslutet så att företagen 

slipper krångla med att byta redovisningssätt. 

Inför så kallad rak kontantmetod. 

• Låta småföretag redovisa även källskatt och 

arbetsgivaravgifter kvartalsvis. 

4 

Öppna för nya idéer och branscher 

Företag behöver sunda konkurrensförhållanden. 

Stat, kommun och landsting 

bedriver affärsverksamhet på konkurrensutsatta 

marknader, vilket tränger undan privata företag. 

Det försämrar näringsklimatet och hämmar tillväxten. 

Dessutom behöver konkurrensutsättningen 

av den offentliga sektorn fortsätta. På så sätt skapas 

utrymme för nya företag och offentliga medel 

används mer effektivt. Arbetet med liberalisering 

av marknader och införandet av valfrihetssystem 

innebär att nya, spännande branscher växer fram. 


• Intensifiera arbetet för att få små företag 

att kunna delta i offentlig upphandling, 

både nationellt och lokalt. 

• Fortsätta arbetet för ökad konkurrensut- 

sättning inom offentlig sektor och få fler 

kommuner att införa valfrihetssystem. 

• Sätta stopp för osund konkurrens från 

offentlig sektor. 

För att småföretag ska kunna utveckla nya 

produkter och tjänster behövs bättre förutsättningar 

för innovationer. Ett framgångsrikt innovationsklimat 

måste utgå från innovatörernas 

och entreprenörernas utmaningar och behov. 

Universitet och högskolor behöver samverka 

närmare näringslivet. I mötet mellan olika 

perspektiv utvecklas både forskningen och företagandet. 

Regeringens satsningar på forskning 

och inno vation behöver anpassas bättre för de 

små före tagens behov och förutsättningar. 

De små företagen är allt viktigare för Sveriges 

export. Företag med 1-49 anställda ökade exporten 

med 111 procent mellan 1999 och 2009, jämfört 

med företag med fler än 500 anställda som ökade 

exporten med endast åtta procent. Småföretagen 

stod även för den största ökningen av alla företag 

vad gäller export till Asien. Ändå är inte de 

off en tliga systemen som hjälper till vid export 

tillgängliga för de små företagen. 


• Att satsningar på innovation ska utgå från 

småföretag, innovatörer och entreprenörer. 

• Att mer av det offentliga exportarbetet bättre 

ska anpassas till de små företagen. 

7

8 

förETaGarE! 

vi finns här 

för dIG 

Vår utgångspunkt är alltid företagarnas 

verklighet. Varje dag hjälper vi entreprenörer 

som jobbar hårt för att förverkliga sina idéer. 

Möt fem av våra modiga medlemmar: Madeleine Böhnke, 

systrarna Tania och Alicia Ginard Hellberg, 

Vivat Arvidsson och Bernt Johansson. 


MadElEinE böhnkE 

”jurIdISk rÅdGIVNING 

Är EN oSLaGbar TjÄNST” 

Ett av skälen till att Madeleine Böhnke blev 

företagare var för att hon växte upp med en 

pappa som var egenföretagare. 

– Då var min dröm att jobba inom hotell och 

restaurang eller med försäljning, säger hon. 

Under sina tidigare jobb funderade hon mycket 

över vad som gjorde att en del chefer var bra, 

medan andra var dåliga. Hon lekte med tanken 

att få bestämma själv, och göra det på ett bra sätt. 

Första chansen att göra det kom när hon jobbade 

som säljare på Hitta.se och träffade en kund som 

ville att Madeleine skulle förklara vad Hitta.se 

var för någonting. 

– I säljsamtalet erbjöd han mig att köpa ett 

företag som hette Bilglas. 

Det var i oktober 2007. Sedan dess har allt 

gått snabbt. Madeleine nämnde vid en Rotarylunch 

att hon ville köpa flera företag och det 

ledde till ett erbjudande om att få köpa 

Skoglund Reklam i Bollnäs AB. 

– Men jag tackade nej två gånger till 

Skoglunds innan jag slutligen köpte företaget. 

9

VÄGEN TILL EuropaS bÄSTa förETaGarkLImaT VÄGEN TILL EuropaS bÄSTa förETaGarkLImaT 

Jag tycker om försäljning och Skoglunds är roligare 

än glasmästeri, säger Madeleine Böhnke. 

Hon har varit medlem i Företagarna sedan 

starten av företaget. 

– Jag har nog pratat upp min peng på juridisk 

rådgivning, det är en oslagbar tjänst. Jag skulle 

inte ha råd att anlita en jurist på något annat sätt. 

Det skulle bli alldeles för dyrt. 

Vad är det roligaste eller mest tillfreds- 

ställande med att driva eget företag? 

– Konkret är det dagliga mötet med kunder 

och kollegor roligast. Och nya idéer som kan 

leda till utveckling, säger Madeleine Böhnke. 

Och dina drivkrafter? 

– I botten ligger att det är min dröm att ge 

min personal bra arbetsvillkor och kunna erbjuda 

förmånliga och roliga saker. Jag vill att det ska 

vara attraktivt att jobba här. Det händer ju saker 

med personal, man blir sjuk men får inte sjukvård 

i tid till exempel. Därför önskar jag att jag 

kunde teckna en bra sjukvårdsförsäkring till 

mina anställda. 

”Jag har retat upp mig 

på fackets makt över oss 

företagare.” 

Vilka är dina styrkor som företagare? 

– Jag är säljare. Det är en styrka för en före- 

tagare. Jag vågar fråga om order och vågar sälja 

in att det mitt företag gör är bra. Jag tror också 

att jag har hög toleransnivå när någon gör fel, om 

den personen inser det och gör rätt nästa gång. 

Vad vill du helst utveckla? 

– En hel drös med saker, faktiskt. Just nu 

jobbar jag med att inte informera personalen om 

precis allting. Jag har sjukt mycket idéer och det 

riskerar att trötta ut dem. Jag måste lära mig att 

hålla på karamellerna till veckomötet och infor- 

mera då, vilket skulle ge dem en hel vecka att 

jobba ifred utan att behöva lyssna på nya idéer. 

Jag är alltså inte så bra på att vänta. 

Vilken opinionsfråga är den viktigaste 

för Företagarna att driva just nu? 

– Det svänger från vecka till vecka. Men jag 

har till exempel retat upp mig på fackets makt 

över oss företagare. Och på systemet för hur man 

får vara mammaledig, det är för komplicerat och 

kostar mig mycket pengar. 

“Det kostar mig 

fruktansvärt mycket att 

växa med en person till.” 

Arbetsgivaravgifterna är en tredje fråga 

som engagerar. Som småföretagare har hon 

nästan ingen möjlighet att anställa. 

– Det kostar mig fruktansvärt mycket 

att växa med en person till. Om jag kunde få en 

begränsad arbetsgivaravgift under en övergångstid, 

till exempel ett år, skulle det innebära en 

stor skillnad. 

SNabbfakTa 

Namn: Madeleine Böhnke 

Ålder: 37 

Företag: Skoglund Reklam i Bollnäs AB 

Ort: Bollnäs 

Antal anställda: 3,5 personer 

Startade år: mars 2010 

Omsättning: 3,4 miljoner kronor 

(Bolaget omsatte 1,3 miljoner kronor 

vid köpet.) 

10 11


tania oCh aliCia Ginard hEllbErG 

”VI VILL TrÄffa aNdra 

förETaG oCH VISa 

aTT VI fINNS” 

Tvillingarna Tania och Alicia Ginard Hellberg, 

23 år, startade sitt bolag T.A. Hälsa AB i mars 

2010 efter att ha blivit inspirerade av en film 

på Youtube. 

Det hela började under 2009 då de blev Friskis 

& Svettis-instruktörer och skulle sätta ihop sitt 

första träningspass. 

– Det var då vi sökte på Youtube för att bli 

inspirerade. När vi såg ett klipp med en latinamerikansk 

tjej som dansade och tränade tyckte 

vi att det så kul ut, säger Tania. 

De bestämde sig snabbt för att zumbadans var 

någonting för dem. Tajmingen var god eftersom 

det ungefär samtidigt skulle hållas Sveriges första 

utbildning i zumba – i Tidaholm. 

– Utan att någonsin ha testat åkte vi dit på 

vinst och förlust, säger Tania. 

Man kan nog säga att det impulsiva infallet 

slutade med ren vinst. Den naturliga fortsättningen 

var att gästspela på olika Friskisanläggningar 

och lägga ut egna Youtube-klipp. Det sistnämnda 

ledde till det osannolika, att zumbagrundaren 

Beto Perez i USA hittade dem på nätet. 

– Han kontaktade oss och frågade om vi ville 

vara med i en dvd-film som skulle spridas till 

zumbainstruktörer i hela världen, berättar Tania 

Svaret blev ”ja” och tvillingarna åkte till 

Florida för filminspelningen som därefter har lett 

till att de får förfrågningar från flera länder. Deras 

internationella nätverk har vuxit mycket snabbt. 

”Medlemskapet i Företagarna 

hjälper till med utvecklingen 

av nätverket.” 

Nu distribuerar tvillingarna Tania och Alicia 

Ginard Hellberg zumbakläder och träningsartiklar 

via den egna hemsidan. De har också hunnit 

med att öppna den första egna butiken i Arninge 

utanför Stockholm. Samtidigt håller de zumba- 

klasser på företag, leder zumbakryssningar på 

Ålands hav och accepterar inbjudningar till 

länder som Spanien, Portugal, Norge, Danmark, 

Finland, Holland och Förenade Arabemiraten. 

All verksamhet ledde till att de startade 

ett eget företag, ett handelsbolag, men det är 

tvillingarna på väg att växa ur. 

– Vi är på väg att ombilda företaget till ett 

aktiebolag, säger Tania. 

Hon och tvillingsystern bygger medvetet upp 

ett stort kontaktnät för att inte bara fokusera 

på att träffa människor online. Medlemskapet 

i Företagarna hjälper till med utvecklingen av 

nätverket i företagarleden. 

– Vi vill träffa andra företag och visa att 

vi finns. Vi är intresserade av att samverka 

med andra och kanske göra någonting bättre 

tillsammans. 

SNabbfakTa 

Namn: Tania och Alicia Ginard Hellberg 

Födda: 1988 

Bor: Arninge utanför Stockholm 

Företag: T.A. Hälsa AB 

Verksamhet: zumbaträning och 

försäljning i Sollentuna och Arninge 

utanför Stockholm 

12 13


vivat arvidsson 

”arbETSGIVar- 

aVGIfTErNa Är dEN 

VIkTIGaSTE frÅGaN” 

Vivat Arvidsson kom till Sverige i början 

av 90-talet och fick sitt första jobb som 

inhoppare på postterminalen i Stockholm. 

I dag driver hon Visons Butik på Södermalm i 

Stockholm, en skönhetssalong specialiserad på 

att sälja löshår. 

– Från början var det bara hår, men butiken 

intill blev ledig och jag satsade under en period 

på att även sälja afro-karibisk mat som är svår 

att hitta i Stockholm. 

Efter ett par år av förluster gav Vivat upp 

matbutiken och inkorporerade butiken med den 

huvudsakliga verksamheten i lokalen intill. 

– I dag driver jag en skönhetssalong i den ena 

lokalen och försäljning av hår och skönhetsprodukter 

i den andra. 

Att hon blev företagare var både en slump och 

en ren nödvändighet. Efter starten på Posten fick 

hon jobb som telefonsäljare på ett amerikanskt 

bolag och avancerade på ett år till gruppchef. 

När bolaget valde att lämna Sverige vid den 

ekonomiska krisen runt 1992-93 insåg Vivat att 

hon kanske skulle bli tvungen att starta eget för 

att försörja sig. 

– Jag är företagare för att jag vill bestämma 

själv. Jag vill också vara en del av samhället. Det 

finns en syn på utlandsfödda, att de inte vill jobba 

och att de inte bidrar, men det vill jag, säger hon. 

”När jag tittar på avgifterna 

för att anställa blir jag rädd. 

Det blir ingenting kvar.” 

Vivat har alltid tyckt om hår och varit mån om 

att se snygg ut, men hon var inte utbildad frisör. 

Affärsidén var därför inte långt borta när hon 

blev tvungen att satsa själv. 

– Jag ville jobba med frisersalongerna och 

sälja till dem, men det har bara delvis fungerat. 

Många salonger vill sälja hår själva och då blir 

de konkurrenter. 

Vivat Arvidsson har drivit sitt företag som 

enskild firma sedan hon startade. I dag kombi- 

nerar hon löshårsförsäljning med skönhetssalongen 

där hon gör ”allt”: smink, hår, ögonfransar 

och tatueringar. 

Verksamheten växer och Vivat vill försöka 

anställa med hjälp av lönebidrag. Hon har länge 

haft behov av folk som jobbar i salongerna, men 

har inte vågat ta steget på grund av de höga kostnaderna 

och den stora risken. 

– Jag har drivit två butiker ensam och när 

jag har varit sjuk har jag varit tvungen att stänga, 

och det gäller även om jag tagit semester. Men 

när jag tittar på avgifterna för att anställa blir 

jag rädd. Det blir ingenting kvar. Arbetsgivaravgifterna 

är den viktigaste frågan för Företagarna, 

säger Vivat. 

SNabbfakTa 

Namn: Vivat Arvidsson 

Företag: Visons butik, 

sedan 1999 

Ort: Stockholm 

Antal anställda: en 

14 15


bErnt johansson 

”aTT Vara förETaGarE 

Är EN LIVSSTIL” 

Bernt Johansson, 64 år, har varit företagare 

sedan han var 22 år. Under många år har han 

drivit frisersalonger med många anställda. Sedan 

sex år driver han landets största vuxenutbildning 

av frisörer i företaget Frisörcentrum i Falun och 

Stockholm. 

Allt startade redan 1992 då Lernia (dåvarande 

AMU) frågade honom om han ville vara med och 

starta vuxenutbildning för frisörer. På den tiden 

fanns det bara gymnasieutbildningar för bliv- 

ande frisörer. 

Efter att framgångsrikt drivit utbildningen 

blev han för sex år sedan tillfrågad om han ville 

ta över och driva utbildningen vidare i privat regi. 

På den frågan svarade han ja. 

– Vi har ett eget utbildningskoncept som 

fungerar. Vi arbetat tillsammans med branschen 

och våra elever får oftast jobb när de är klara 

efter ett års utbildning, säger Bernt Johansson. 

Utbildningen sker i Frisörernas hus vid 

Islandstorget i västra Stockholm. Dit pendlar 

Bernt Johansson från bostaden i Falun. 

”En väsentlig fråga för 

Företagarna är 

företagsfinansiering.” 

Han har vid sidan om sina egna företag också 

varit gymnasielärare under 19 år. Då försökte 

han och andra påverka Skolverket att förändra 

och förbättra verksamheten i skolan. Det lyckades 

bara delvis, det blev ”små steg” som Bernt 

uttrycker det. 

– Min drivkraft till att vara företagare är att 

jag kan forma min verksamhet och själv bestämma 

hur den ska utvecklas. 

Bernt Johansson har varit medlem i Företagarna 

sedan han började driva vuxenutbildningen 

i egen regi. Han är aktiv i organisationen och han 

tycker att kontakterna med andra företagare är 

bland det viktigaste. 

– Man lär sig av andra, säger han. 

En av de viktigaste frågorna för Företagarna 

är ”telefonskojeriet”, menar han. 

– Det har varit bedrövligt för oss alla. 

Andra väsentliga frågor för Företagarna är 

att utveckla olika anställningsformer samt 

finansieringsfrågan. 

– Finansieringsfrågan är den viktigaste opin- 

ionsfrågan. Bankerna har inte varit nådiga mot 

företagare. De har krävt både hängslen och livrem 

och tydligt visat att de inte litar på oss. Det 

förhindrar utveckling för du måste ha ett starkt 

kapital för att gå vidare med ett företag, säger Bernt. 

Att vara företagare är en livsstil och den 

valde Bernt Johansson för många år sedan. 

För hans eget företagande har familjens stöd 

varit avgörande. Han är 64 år i dag, men har 

inte bestämt när han ska sluta. 

– Jag fortsätter så länge som det känns 

bra, säger han. 

SNabbfakTa 

Namn: Bernt Johansson 

Ålder: 64 

Företag: Frisörcentrum 

Ort: Falun och Stockholm 

Antal anställda: tio personer 

16 17

HEj 

svEriGE! 

Med 20 regionkontor, 261 lokalföreningar 

och tusentals förtroendevalda finns vi 

representerade i hela landet. Därmed kan 

vi påverka vardagen för Sveriges småföretagare 

på både lokal och nationell nivå. 

Från norr till söder arbetar vi för att uppmärksamma 

beslutsfattare på småföretagarnas 

situation. Engagemanget på lokal nivå är stort 

och helhjärtat, vilket följande exempel får bevisa: 

Företagarna i Östergötland deltar i den stora 

regionala satsning som görs för att utveckla strategin 

för näringslivsutveckling. Tillsammans med 

samtliga kommuner diskuterar man och tar fram 

riktlinjer för ett starkt och framgångsrikt län. 

Företagarna i Västerbotten gick i december 

2011 samman med Kust-Österbottens Företagare 

i Vasa i Finland för att arbeta för en förbättring av 

kommunikationerna och infrastrukturen mellan 

Umeå och Vasa. Bakgrunden var det osäkra läget 

kring Kvarkentrafiken. Tillsammans uppmärksammade 

de att Kvarkentrafiken är en förutsätt- 


Yngve Bergqvist, 

grundare av IceHotel 

i Jukkasjärvi, 

är en av våra 52 000 

medlemmar. 

ning för en fortsatt god ekonomisk utveckling 

inom Kvarkenregionen och fick genomslag i 

flera medier. 

I Habo och Mullsjö bjöd Företagarna förra året 

in de kommunala tjänstemännen till ett samtal 

om småföretagens betydelse i kommunen. Genom 

det goda samtalet har attityder till företag förändrats 

och samarbete uppstått. 

18 

19 

Magnus Laupa & Fredric Alm


förETaGarNaS braNSCHförbuNdSSamarbETE 

Företagarna företräder inte bara direktanslutna 

medlemmar utan även företagare anslutna i 

branschförbund. Samarbetet med de 24 bransch- 

förbunden, med sammanlagt nästan 23 000 med- 

lemmar, är viktigt. Tillsammans får vi ännu 

större kraft att påverka både det generella företagarklimatet 

och viktiga branschspecifika frågor. 

Tillsammans med branschförbunden uppvaktar 

vi myndigheter och politiker för att beskriva 

effekterna av befintlig och kommande lagstiftning. 

I mars träffade Företagarnas vd, Elisabeth 

Thand Ringqvist, och Sveriges Åkeriföretags vd, 

Johan Lindström, tre statssekreterare för att disk u- 

tera åkerinäringens utmaningar då de verkar 

under ytterst problematiska villkor. 

De anslutna förbunden är: 

• Bilbranschens Riksorganisation 

• Butikerna som i sin tur består av: 

- Branschorganisationen Interiör & Design 

- Branschorganisationen Färg, Möbler 

och Interiör 

- Cykel, Motor och Sportfack- 

handlarnas Riksförbund 

- Leksaksbranschen 

- Stockholm Köpmannaförbund 

- Svensk Servicehandel & Fast Food 

- Svenska Antikvariatföreningen 

- Sveriges bagare & konditorer 

➢ - Sveriges Bowlinghallars Förbund 

➢ - Zoobranschens Riksförbund 

• Däckspecialisternas Riksförbund 

• Entreprenörföretagen 

• Frisörföretagarna 

• Företagande Veterinärers Förening 

20 

• Golvbranschens Riksorganisation 

• Plåtslageriernas Riksförbund 

• Sveriges Kommunikation- 

Elektronik Företagarförening 

• Sveriges Låssmedsmästares Riksförbund 

• Sveriges Skorstensfejaremästares 

Riksförbund 

• Sveriges Tapetserarmästare 

• Sveriges Trädgårdsanläggningsförbund 

• Svenska Uppfinnareföreningen 

• Sveriges Åkeriföretag 

“Samarbetet med de 24 

branschförbunden, med 

sammanlagt nästan 23 000 

medlemmar, är viktigt.” En dryg tredjedel 

av riksdagens 

medlemmar ingår 

i Företagarnas 

riksdagsnätverk. 

förETaGarNaS 

rIkSdaGSNÄTVErk oCH pEo 

Företagarnas riksdagsnätverk har funnits 

sedan slutet av 1960-talet och är ett informellt 

nätverk mellan riksdagens ledamöter och 

Företagarna. En dryg tredjedel av riksdagens 

ledamöter är medlemmar i nätverket och alla 

de åtta riksdagspartierna finns representerade. 

Detta ger breda kontaktytor och goda möjligheter 

för oss att påverka. Genom nätverket skapar 

vi möten mellan Företagarnas medlemmar och 

riksdagsledamöter. Vi arrangerar företags- 

besök, seminarier och möten för nätverket i 

syfte att öka förståelsen för företagares vardag, 

villkor och problem. 

Ett annat initiativ som Företagarna har 

lanserat är praktisk entreprenörsorientering för 

politiker, PEO. Politiker på alla nivåer erbjuds 

praktik hos våra medlemmar, ute på deras företag. 

Målsättningen är att 1 000 politiker runt om i 

landet ska ha gjort PEO fram till december 2013. 

21

HELLo 

EuropE! 

Vårt uppdrag är att stärka Sveriges småföretagare, 

inte minst genom att öka möjligheterna att 

göra affärer utomlands. Därför är vi också med 

och påverkar det europeiska företagarklimatet. 

Vårt medlemskap i EU innebär att en stor del 

av företagsreglerna kommer från Bryssel. Därför 

är det viktigt att bevaka och påverka utvecklingen 

även på EU-nivå. Det gör vi främst genom vårt 

medlemskap i den europeiska paraplyorganisationen 

för små och medelstora företag, UEAPME. 

UEAPME representerar 12 miljoner företag 

med tillsammans 55 miljoner anställda. Det ger 

organisationen en stark röst i Europa. 

UEAPME uppmärksammar EU:s institutioner 

på hur viktiga de små och medelstora företagen 

är för tillväxten och sysselsättningen. 

UEAPME 

representerar 

12 miljoner företag 

med tillsammans 

55 miljoner 

anställda. 


Organisationen har bidragit till att principen 

”tänk småskaligt först” ska vara vägledande i 

utformningen av EU:s politik. 

Viktiga frågor som för närvarande behandlas i 

Bryssel är: en förstärkning av den inre mark-naden 

så att det verkligen blir lätt att handla mellan 

länderna, EU:s långtidsbudget för åren 2014-2020 

där striden står kring hur stor den ska vara och 

hur mycket subventioner som ska gå till jordbruket, 

nya EU-direktiv om offentlig upphandling, 

ett enhetligt patentsystem inom EU samt regelförenkling. 

Företagarnas experter sitter med i 

UEAPME:s kommittéer där dessa och många fler 

frågor behandlas. Vi svarar också på remisser 

från EU-kommissionen och ser till att regeringen 

får del av våra åsikter i frågor som behandlas på 

EU-nivå. 

22 23


Gunilla alMGrEn 

ordföraNdE I uEapmE 

Sedan november 2011 är Företagarnas ordförande 

i Göteborgsföreningen, Gunilla Almgren, 

ordförande i UEAPME. 

– Småföretagare är viktiga för Europas välstånd. 

Jag vill skapa ännu mer tydlighet kring 

”tänk småskaligt först”-principen. Varje litet 

företag drivs av en individ som har modet att 

starta och driva företag. Europa behöver många 

modiga individer, säger Gunilla Almgren. 

Några områden där hon under sin tid som ordförande 

vill uppnå resultat är jämlik konkurrens, 

rimliga regelverk för småföretag och en förbättrad 

tillgång på kapital. 

“Vi jobbar för regelförenkling 

på EU-nivå. Företagarna deltar 

i kommissionens högnivågrupp 

mot administrativa bördor. ” 

För att Europa ska bevara och utveckla sin välfärd 

påpekar Gunilla Almgren att det också är 

nödvändigt att öka internationaliseringen bland 

småföretagen. I december 2011 var hon med 

som representant för Europas småföretag på en 

EU-delegationsresa till Brasilien, ledd av kommissionären 

för näringsliv och företagande Antonio 

Tajani. Där träffade hon bland annat Brasiliens 

president, liksom ministrar och företagsledare. 

Efter sitt besök i Brasilien konstaterar Gunilla 

Almgren att Sydamerika är en intressant marknad 

under stark utveckling. 

– Brasilien är ett land med stark expansion, 

imponerande satsningar och stora utmaningar. 

Här kan europeiska företag mycket väl skapa 

goda affärsmöjligheter, säger Gunilla Almgren. 

Hon påpekar att kommissionen vill hjälpa företag 

att öka sina affärer utomlands och att det är något 

som fler företagare bör ta vara på. 

NÅGra aV Eu:S INSTITuTIoNEr 

• Europaparlamentet 

Europaparlamentet är EU:s 

enda direktvalda institution. 

Parlamentet har 

754 ledamöter varav 20 

ledamöter är från Sverige 

och de väljs för fem år i 

allmänna val. Ledamöternas 

uppgift är att lagstifta 

tillsammans med ministerrådet. 

De beslutar även om 

EU:s budget. 

En annan viktig uppgift för 

Europaparlamentet är att 

kontrollera och godkänna 

EU-kommissionen. Om 

kommissionen missköter sitt 

jobb kan Europaparlamentet 

rösta om att den måste avgå. 

• EU-kommissionen 

EU-kommissionens viktigaste 

uppgift är att föreslå 

nya lagar. EU-kommissionen 

VI jobbar för 

rEGELförENkLING pÅ Eu-NIVÅ 

Företagarna deltar i kommissionens hög- 

nivågrupp mot administrativa bördor. Gruppen 

ger råd till kommissionen om förenklingar som 

kan minska företagens regelkrångel och ger 

möjlighet att föra fram småföretagens situation 

i detta sammanhang. Det ger Företagarna en god 

möjlighet att påverka och få information om vad 

som är på gång i andra medlemsstater och i kom- 

missionen. I mars i år genomförde Företagarna 

ska också genomföra det EU 

beslutar om eller kontrollera 

att medlemsländerna gör 

det. 

Kommissionen består av 

en kommissionär från varje 

medlemsstat, 27 stycken. 

Kommissionen kan avsättas 

om Europaparlamentet 

saknar stöd för den. 

• Ministerrådet 

Ministerrådets uppgift är 

bland annat att tillsammans 

med Europaparlamentet 

lagstifta inom EU. I ministerrådet 

sitter ministrar från 

varje medlemsland och det 

är olika ministrar beroende 

på vad det är för fråga. Om 

dagens ämne är miljöfrågor 

så är det miljöministrarna 

som möts och om det 

handlar om utrikespolitik 

källa: www.euupplysningen.se 

om Eu/Eu:s institutioner/Europaparlamentet 

är det utrikesministrarna. 

Ministrarna representerar 

sina medlemsländer när 

de träffar sina kolleger. 

• Europeiska rådet 

När Sveriges statsminister 

möter de andra stats- och 

regeringscheferna inom EU 

kallas det Europeiska rådet. 

De möts ungefär två gånger 

per termin i Bryssel. Deras 

huvudsakliga uppgift är 

att blicka framåt och fatta 

beslut om vad EU ska göra 

och inte göra i framtiden. 

Europeiska rådet leds av 

en fast ordförande, som 

inte representerar något av 

medlemsländerna. Nuvarande 

ordförande heter 

Herman Van Rompuy. 

ett välbesökt seminarium i riksdagen om hur 

EU-regler för företag kan införas på ett bättre 

sätt i nationell lagstiftning. Utgångspunkten var 

en rapport som högnivågruppen överlämnade 

till ordförande Jose’ Manuel Barroso i februari 

i år. Rapporten innehåller bland annat en checklista 

för att förbättra införandet utan onödigt 

regelkrångel. 

24 25

26 

VI kom 

vi påvErkadE 

VI SEGradE 

Ett ihärdigt opinionsarbete leder till förändring, 

något vi då och då får glädjande bevis för. 

Våra senaste segrar handlar om karensdagar för 

egenföretagare och dubbelbeskattning vid försäljning 

via appar. Nu tar vi strid mot bluffakturorna! 

app-momSEN Som förSVaNN 

Protesterna gav frukt. Den snedvridande 

dubbelbeskattningen av appar är borta. I slutet 

av november förra året meddelande Skatteverket 

att de inte kommer att ta ut moms på försäljning 

av appar när moms redan har betalats i ett annat 

EU-land (se faktaruta). Det var en viktig seger 

för alla som drivit på för att få bort dubbelmomsen 

av appar. 

Företagarna har tillsammans med bland andra 

Dataspelsbranschen och Svenskt Näringsliv 

arbetat hårt för att lösa frågan. Momsreglerna 

styrs av EU-regler och vi har lyft fram hur andra 

EU-länder har hanterat problemet. Det är givetvis 

viktigt med en snabb lösning. Den som riskerar 

dubbelbeskattning kan inte vänta. 

Eu:S rEGLEr för momS 

EU:s regler för moms på elektroniska 

tjänster är oklara. Vem ska betala momsen 

när ett svenskt företag säljer sin app via en 

mellanhand (exempelvis App Store i 

Luxemburg)? Från den 1 oktober 2011 

riskerade svenska företag att bli dubbelbeskattade, 

till skillnad från sina kon- 


Visste du att 

Företagarna har 

en app? 

Ladda ned gratis 

från vår hemsida 

eller App Store. 

I öppna brev till Skatteverket, ansvariga 

ministrar och i debattartiklar visade vi hur den 

dubbla momsen skulle slå ut svenska apputvecklare 

eller tvinga dem att lämna landet. Det skulle 

ha drabbat en ung och framåtriktad bransch. 

Företagarna drog också igång ett ”approp” på 

Facebook som samlade över 800 personer. 

Och arbetet gav resultat. 

– Genom den kraftfulla opinionen kunde vi 

synliggöra hur orimlig dubbelbeskattningen var. 

Till slut fick vi gehör, konstaterar Annika Fritsch, 

skatteexpert Företagarna. 

kurrenter i flera andra EU-länder. Regeringen 

har tagit upp frågan på EU-nivå, men det 

drar ut på tiden. Skatteverket lyssnade till 

slut och kräver nu inte någon svensk moms 

om transaktionen redan har beskattats i ett 

annat medlemsland. Beslutet gäller tills 

diskussionerna inom EU har slutförts. 

27


VarSÅGod: EN daGS karENS 

Som enda företagarorganisation motsatte sig 

Företagarna att den som driver enskild firma eller 

handelsbolag (egenföretagare) skulle tvingas till 

sju dagars karens. Företagarna framförde bland 

annat att så lång karens för egenföretagare skulle 

slå mot nyföretagandet eftersom en person som 

funderar på att lämna en anställning då drabbas 

av sju dagars karens istället för en. 

Efter ett intensivt lobbyarbete från Företagarnas 

sida skrev ett enigt riksdagsutskott till 

MARS 2012 

En promemoria från Socialdepartementet 

kommer med förslag om möjlighet att välja 

en dags karens. Ska börja gälla 1 jan 2013. 

MAJ 2011 

Rapport från Företagarna: 

”Småföretagarna vill slopa sjudagars- 

tvånget i sjukförsäkringen”. Företagarnas 

arbetsmarknadsexpert Anders Fogelberg 

träffar statssekreteraren på närings- 

departementet. 

nOVEMbER 2010 

Regeringen meddelar att man ska undersöka 

möjligheten till kortare karens. 

JUnI 2010 

Företagarnas regionchefer går ut och 

säger ifrån. Företagarna skickar pressmed- 

delande: Regeringen måste backa om 

sjudagarstvånget! 

ApRIl 2010 

Företagarna kontaktar socialförsäkringsutskottet 

och framför att företagare som 

vill ha en eller tre dagars karens ska ha 

möjlighet att välja det. Vi varnar också för 

konsekvenserna av förslaget. 

regeringen om att de borde ändra lagstiftningen. 

Regeringen har också lämnat ett förslag om att 

egenföretagare ska kunna välja en dags karens 

igen. Företagarna har naturligtvis välkomnat det 

och i remissvaret framfört att avgiftshöjningen 

för kort karens bör motsvara den sänkning som 

gjordes när sjudagarskarensen infördes, det vill 

säga 0,74 procentenheter. 

Möjligheten att välja en dags karens 

föreslås gälla från den 1 januari 2013. 

AUgUStI 2011 

Riksdagen begär att regeringen ska 

möjliggöra kortare karens än sju dagar. 

MARS 2011 

Inslag i tV4-nyheterna med Anders 

Fogelberg om problemen för egen- 

företagare med att inte få sjukpenning 

första sjukveckan. 

1 JUlI 2010 

Lag om sju dagars karens börjar gälla. 

MAJ 2010 

Riksdagen beslutar om sju dagars karens. 

ÅRSSkIftEt 2009/2010 

Företagarna skriver i sitt remissyttrande 

att företagare som vill ha en eller 

tre dagars karens ska ha möjlighet 

att välja det. 

bLuffakTurorNa – VI Tar fajTEN! 

Företagarna har länge varnat för bluffakturor 

och andra oseriösa erbjudanden. Problemet 

växer, blufföretagen blir allt mer avancerade i 

sina metoder och fortsätter lura företagare och 

samhället på stora summor. 

16 procent av landets småföretagare har drabbats 

av bluffakturor och under 2011 ökade antalet 

samtal om fakturabedrägerier till Företagarnas 

juridiska rådgivning med drygt 50 procent. När 

företagare tar emot bluffakturor blir de skrämda 

och hotas med anmärkningar i register som gör det 

1 

Se över möjlighet till 

ångerrätt vid viss typ av 

distanshandel utan att den 

drabbar hederliga företag. 

2 

Se över möjligheten att 

förändra skrivningar i 3:e 

kapitlet i avtalslagen. 

3 

Se över möjlighet till 

förändring i kreditupplysningslagen 

utan att den 

drabbar hederliga företag. 

4 

Se över möjligheten att 

strama upp inkassolagen. 

8 

Effektivisera polisens 

arbete genom att skapa 

en nationell enhet. 

7 

Utfärda omedelbart utökade 

uppdrag till myndigheter för 

att fokusera på bluffakturor. 

6 

Skriv in i regleringsbreven 

för myndigheter om 

nödvändigheten av att följa 

kriminell fakturahantering. 

5 

Tillsätt en interdepartemental 

arbetsgrupp för att säkerställa 

att myndigheter agerar nu. 

svårare att driva företag. Bedragare som använder 

bluffakturor som affärsmodell vet att det är liten 

risk att åka fast. Straffskalan för bedrägerier är 

normalt två år, vilket betyder att det är alldeles 

för enkelt att tjäna stora pengar till en låg risk. 

För att komma till rätta med problemet har 

Företagarna presenterat ett 10-punktsprogram: 

9 

Skärpning av straffskalor. 

10 

Berörda aktörer som 

organisationer, 

departement och myndig- 

heter träffas varje kvartal för 

att beskriva framsteg, 

bakslag och idéer framåt. 

I maj hölls ett första möte 

hos Företagarna med bland 

andra Rikspolisstyrelsen, 

Rikskriminalpolisen, 

Justitiedepartementet, 

Svenska Bankföreningen, 

UC AB, Kronofogden 

och Svensk Handel. 

Kampen mot 

bluffakturorna 

i 10 steg! 

28 29

30 

EuropaS bÄSTa 

förEtaGarkliMat 

börjar HÄr 

oCh nu 

Företagarna följer den politiska utvecklingen noga. 

Vi missar aldrig ett tillfälle att ta småföretagarnas 

parti i vår strävan för framtidens goda företagarklimat. 

Och vi närmar oss punkt för punkt! 

TummEN upp! 

Genom ett aktivt opinionsarbete har vi framgångsrikt drivit 

igenom viktiga framgångar för Sveriges företagare. 

Aktiebolag får fritt välja 

räkenskapsår 

Numera kan nya aktiebolag fritt välja 

vilken tolvmånadersperiod de vill ha som 

räkenskapsår. Men valfriheten gäller inte 

för befintliga bolag. För att ändra krävs 

fortfarande tillstånd från Skatteverket – 

utom för ändringar till kalenderår. Företagarna 

vill slopa tillståndskravet. Det bör 

räcka att ändringen måste registreras hos 

Bolagsverket. Företagarna driver på för att 

alla företagsformer ska få samma valfrihet. 

Enskilda firmor och handelsbolag kan ha 

samma behov av andra räkenskapsår som 

ett aktiebolag. 

Direktavdrag för inventarier 

upp till ett halvt basbelopp 

I stället för att göra avskrivningar på inköp 

av inventarier kan alla företag numera 

direkt göra avdrag för inventarier upp till 

ett halvt basbelopp. Företagarna vill gå 

vidare och höja gränsen till ett basbelopp. 

Entreprenörskap i skolan 

sedan hösten 2011 

Sedan hösten 2011 finns det inskrivet i 

läroplanen för grundskolan att elever ska 

stimuleras i färdigheter och förmågor för 

entreprenörskap. Även i reformeringen av 

gymnasieskolan, GY2011, lyfts entreprenörskapet 

fram som viktigt i undervisningen. 

Företagarna har arbetat hårt för att få in 

entreprenörskapet i skolan, även om det 

återstår mycket arbete för att få en pedagogisk 

undervisning i entreprenöriellt lärande 

ute i klassrummen. 


Frivillig revision för de 

minsta aktiebolagen 

Den 1 november 2010 försvann revisionsplikten 

för små aktiebolag. Företagarna 

fortsätter kampen för att fler företagare 

ska ha valet att slippa tvånget att ha revisor. 

Vi vill att gränserna för krav på revision 

ska höjas. Bolagen kan själva ta ansvar för 

vilken typ av granskning de behöver. 

Förlängd momsinbetalningsperiod 

Vårt krav på kvartalsmoms har varit framgångsrikt 

och lett till lägre regelbörda och 

bättre likviditet för många småföretagare 

som slipper förskottera momsen till staten 

innan de fått betalt av sina kunder. Genom 

att välja kvartalsredovisning minskar också 

rapporteringsbördan. För de allra minsta 

går det fortfarande att redovisa momsen en 

gång om året. 

Kontantredovisning för småföretag 

Egenföretagare och aktiebolag med en högsta 

omsättning av tre miljoner kronor får 

välja att redovisa utifrån betalströmmarna. 

Det betyder enkelt uttryckt en halvering av 

antalet bokföringsposter. De slipper först 

bokföra fakturan, med skuld eller fordran 

och därefter betalningen. Det är en bra början. 

Men kontantredovisningen tillåts tyvärr 

bara under det löpande bokföringsåret, 

inte i årsredovisningen. Företagarna vill gå 

vidare och införa rätten både vid årsskiftet 

och för företag med högre omsättning. 

31


Lagstiftning mot osund konkurrens 

från offentlig sektor 

Företagarna uppskattar den efterlängtade 

lagstiftningen om offentlig säljverksamhet, 

som trädde i kraft i januari 2010 och rör 

situationer när stat, kommun och landsting 

säljer varor och tjänster på marknaden. 

Reglerna innebär i korthet att offentlig 

säljverksamhet kan förbjudas om konkurrensbegränsningar 

uppstår och giltigt skäl 

saknas. Nu är det viktigt att reglerna gör 

avtryck i verkligheten. 

”Egenföretagare får sedan 

2010 sänkta egenavgifter 

med fem procent av 

avgiftsunderlaget, 

max 10 000 kronor per år.” 

Lägre egenavgifter för egenföretagare 

Egenföretagare får sedan 2010 sänkta egenavgifter 

med fem procent av avgiftsunderlaget, 

max 10 000 kronor per år. Sänkningen 

förutsätter att företagaren har ett avgiftsunderlag 

över 40 000 kronor per år. Företagare 

som är mellan 26 och 65 år och inte 

har några andra särskilda sänkningar får 

utnyttja reglerna. För delägare i handelsbolag 

gäller att sänkningen kan bli som mest 

20 000 kronor för alla delägare tillsammans. 

Lärlingsutbildningen permanent 

Den gymnasiala lärlingsutbildningen blev 

permanent under 2011. Företagarna har 

varit aktiva i införandet av lärlingsutbildningen 

och hoppas att många nya skickliga 

yrkesmän- och kvinnor kan utbildas inom 

lärlingsprogrammet. Genom lärlingsprogrammet 

kan elever snabbt komma ut i 

arbetslivet med kunskaper och färdigheter 

som småföretagen efterfrågar. 

RUT- och ROT-avdrag 

ROT- och RUT-avdragen har varit mycket 

framgångsrika. Genom avdragen blir svarta 

jobb vita och helt nya marknader skapas. 

Nya företag startas och befintliga kan växa. 

Mängder av nya jobb skapas, inte minst för 

unga och utlandsfödda som tidigare stått 

långt från arbetsmarknaden. Sammantaget 

beräknar vi att avdragen skapat motsvarande 

cirka 25 000 helårsarbeten. Genom att 

nya vita jobb kommer till kostar dessutom 

reformen inte statsfinanserna en krona. Nu 

jobbar vi vidare för att ta bort de gränsproblem 

kring avdragen som finns och för att 

utvidga dem till närliggande områden. Mer 

än 14 000 företag är nu verksamma inom 

RUT-området. Bara under 2011 tillkom cirka 

800 nya företag tack vare avdraget. 

Slopad skyldighet att informera 

om sjukdagar i årsredovisningen 

Från den 1 januari 2011 behöver inte längre 

årsredovisningen innehålla uppgifter om de 

anställdas sjukfrånvaro. 

Sänkning av arbetsgivaravgift för unga 

Arbetsgivaravgifterna för ungdomar (upp till 

26 år) har halverats. Detta har haft starka 

och positiva effekter vad gäller antalet ungdomsjobb 

i småföretagen. Nästan vart femte 

småföretag anger att reformen haft positiva 

effekter. Omkring 70 procent av dessa företag 

anger att de ökat antalet unga anställda, 

vilket motsvarar cirka 40 000 nya jobb. 

Andra har använt det till att öka arbetstiden 

för redan anställda ungdomar eller till ökade 

satsningar på utbildning av de unga. 

Sänkt aktiekapital 

Under 2010 sänktes kravet på aktiekapital 

för privata aktiebolag till 50 000 kronor. 

Företagarna har drivit på för denna reform. 

Lägre kapitalkrav har tillsammans med 

slopad revisionsplikt lett till rekordmånga 

nya aktiebolag. 

Underlätta arbetskraftsinvandring 

Nya regler har införts som ökar möjlig- 

heterna till arbetskraftsinvandring och gör det 

enklare att rekrytera anställda från länder utanför 

EU/EES. Vi är dock emot att Migrationsverket 

infört oproportionerliga krav för många branscher. 

Kravet på aktiekapital har sänkts 

från 100 000 kr till 50 000 kr. 

TummEN NEr! 

Valfrihetssystem (LOV) 

Företagarna välkomnar lagen om valfrihetssystem 

(LOV) som trädde i kraft i januari 

2009. LOV ger kommuner och landsting 

möjlighet att konkurrenspröva den egna 

verksamheten inom stöd-, vård- och omsorgstjänster. 

I fråga om primärvården är 

landstingen dock skyldiga att införa vårdval. 

Sedan maj 2010 gäller LOV även för 

vissa tjänster inom Arbetsförmedlingens 

verksamhet. LOV innebär förbättrade möjligheter 

för små företag och kvinnors företagande. 

Nu återstår för de berörda myndigheterna 

att sjösätta valfrihetssystemen på ett 

bra sätt som verkligen leder till mångfald. 

Trots många förbättringar finns det mycket kvar för riksdagen och regeringen 

att göra innan Sverige har det gynnsamma företagarklimat vi önskar. 

Anpassa trygghetssystemen ytterligare 

Möjligheten för den som driver enskild 

firma eller handelsbolag att stå utanför 

sjukförsäkringen mot en lägre avgift i upp 

till 90 dagar är ett bra steg. Företagarna 

anser dock att den som väljer lång karenstid 

ska få väsentligt lägre avgifter för att 

kunna skapa sitt eget skydd. Om avgiftssänkningarna 

blir rejäla vill Företagarna 

också att företagare ska få möjlighet att 

välja upp till 365 dagars karens. 

Inför Investeraravdraget 

För att småföretagen ska kunna växa 

och utvecklas behövs en skatterabatt, ett 

Investeraravdrag, för privatpersoner som 

investerar i mindre företag. En riktig skatte- 

lättnad för ägaren kan betyda stor skillnad 

för en driftig entreprenör som söker kapital. 

Tre av fyra företag vill växa men brist på 

kapital är ett av hindren. Skatterabatt för 

investeringar behövs för småföretag som 

drabbas av tillväxtvärk i den kritiska fas 

som populärt kallas dödens dal. 

Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen 

Det är bra att Arbetsförmedlingen kan anlita 

kompletterande aktörer men Företagarna 

vill löpa linan ut och konkurrensutsätta 

Arbetsförmedlingen helt. På så sätt 

kan matchningen på arbetsmarknaden 

bli effektivare. 

Mer småföretagsfokus i 

kommande forsknings- och 

innovationsproposition 

Under 2012 kommer regeringen att besluta 

om framtidens satsningar för forskning 

32 33


och innovation. Tidigare propositioner har 

fokuserat mest på de stora företagens och 

de traditionella industriernas behov av ny 

kunskap och forskning. Företagarna vill 

se ett ökat fokus på småföretagens verksamhet 

och villkor. För att bredda innovationsdebatten 

till att omfatta fler företag, 

branscher och sektorer kommer Företagarna 

under året att presentera förslag som 

kommit fram genom vår Facebookgrupp 

”Hur ska Sverige stötta innovation” samt 

genom en innovationskommission bestående 

av entreprenörer och innovatörer. 

Reformera arbetsrätten 

och kollektivavtalen 

Kollektivavtal ska inte kunna påtvingas 

företagare. Därför måste konfliktreglerna i 

lagen ändras så att det inte ska vara tillåtet 

för fackföreningar att använda blockad för 

att tilltvinga sig ett kollektivavtal. Det skulle 

leda till mer flexibla och bättre anpassade 

avtal än idag. Dessutom behöver det införas 

regler som gör det lättare att anställa och 

som ger större anställningstrygghet. Detta 

genom att regeln om sist in-först ut byts mot 

att den med bäst kompetens får stanna vid 

personalneddragningar. Vidare bör någon 

form av kompetenskonto införas och nivå- 

erna för a-kassan ses över för att öka tryggheten. 

A-kassan måste organiseras så att 

snabba beslut garanteras. Dessutom 

kommer vi under sensommaren att presentera 

en egen flexicuritymodell, läs gärna 

mer på www.foretagarna.se. 

Sänk arbetsgivaravgiften 

och egenavgiften 

Arbetsgivar- och egenavgifterna är den enskilt 

viktigaste skatten att sänka för Sveriges 

småföretagare. Höga lönekostnader hindrar 

tillväxtmöjligheter i småföretagen och hämmar 

konkurrenskraften. De höga skatterna 

slår också direkt mot nyföretagandet. Den 

generella sänkningen av avgifterna med en 

procentenhet från 2009 var bra, men alltför 

liten. Företagarna arbetar för en stegvis 

sänkning genom att ta bort den allmänna 

löneavgiften som är en ren skatt på jobb 

och helt utan koppling till förmånssystemen. 

I juli kan du, på www.foretagarna.se, 

se våra olika modeller för hur sänkningen 

av arbetsgivaravgifterna kan göras. 

Satsa på yrkeslärare 

Tillgången på skickliga yrkeslärare i framförallt 

de gymnasiala lärlingsprogrammen 

behöver bli bättre. Företagarna efterlyser 

särskilda satsningar för att säkra tillgången 

på pedagogiskt skickliga hantverkare som 

vill och kan undervisa nya yrkesmän och 

-kvinnor. Till exempel att skickliga yrkespersoner 

ska få möjlighet att gå pedagogiska 

påbyggnadsutbildningar och att det ska vara 

möjligt att kombinera sin yrkesutövning 

med undervisning. 

”Arbetsgivar- och egenavgifterna 

är den enskilt viktigaste 

skatten att sänka för 

Sveriges småföretagare.” 

Ta bort företagens sjuklöneansvar 

Arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön 

till den anställde för de första 14 dagarna 

leder till färre arbetstillfällen eftersom 

16 procent av företagen en eller flera gånger 

har avstått från att anställa en person på 

grund av sjuklönereglerna. Det motsvarar 

mellan 25 000 till 55 000 arbetstillfällen. 

Det är dessutom inte bevisat att sjuklöneansvaret 

har någon effekt på sjuktalen. 

34 35

36 

fLEr 

sMåförEtaG i 

offENTLIG 

upphandlinG Nu! 

Offentliga upphandlingar kan ge stora intäkter för 

företag i alla slags branscher. Trots goda möjligheter 

till bra affärer är mycket få småföretagare med och 

lägger anbud. Det vill vi ändra på! 

Offentlig upphandling sker till ett årligt värde 

om uppskattningsvis 500 miljarder kronor. Små 

företag är inte med och lägger anbud i så stor 

utsträckning som vore möjligt. Små företag utgör 

99 procent av alla företag i Sverige och är därför 

av stor betydelse för god konkurrens i offentliga 

upphandlingar. Företagarna arbetar kontinuerligt 

för att förbättra förutsättningarna för små 

företag att delta i offentlig upphandling. Det är 

välkommet att även regeringen har uttalat denna 

målsättning. 

Det är många initiativ som tagits och mycket 

arbete som pågår inom upphandlingsområdet, 

både på EU-nivå och i Sverige. Nya direktiv om 

offentlig upphandling förhandlas inom EU och i 

Sverige ser Upphandlingsutredningen 2010 över 

de svenska upphandlingsreglerna. Utöver detta 

arbetar det så kallade Upphandlingsstödet med 

att ta fram vägledningar och stöd i fråga om 

offentlig upphandling till såväl upphandlande 

myndigheter som till företag. 

Företagarna är med och ger sin syn på saken 

i alla dessa processer. Därutöver har Konkurrensverket 

som tillsynsmyndighet fått möjlighet 

att ingripa vid allvarligare överträdelser av upphandlingsreglerna, 

vilket Företagarna välkomnar. 


Lär dig mer 

om hur offentlig 

upphandling går till på 

www.foretagarna.se/ 

medlemsformaner 

Företagarna anser att det är viktigt att skapa 

en dialog mellan upphandlande myndigheter och 

små företag om offentlig upphandling. Detta visar 

vi främst genom att arrangera lokala seminarier 

runt om i landet för att sprida kunskap och öppna 

upp för en sådan dialog. Under hösten 2011 har vi 

även tagit fram en webbaserad informationstjänst 

om offentlig upphandling som vi tillhandahåller 

våra medlemmar. 

Vår förhoppning är att detta sammantaget ska 

leda till förbättrad offentlig upphandling där fler 

små företag deltar. 

2012 

9 9 % 1 % 

Småföretag * utgör 99 % 

av alla företag i Sverige 

*Företag med färre än 50 anställda. 

37

38 

VÅra ord 

lEdEr till 

HaNdLING 

Företagarna bidrar till att höja kunskapsnivån 

om företagare genom våra rapporter i viktiga frågor. 

Rapporterna är också ett stöd i vårt opinionsbildande 

arbete och används som underlag i debatter 

och diskussioner med regering, riksdag 

och myndigheter. På följande sidor presenteras 

ett urval av våra senaste rapporter. 

SmÅförETaGEN oCH 

koLLEkTIVaVTaLEN 

Mars 2011. 

Rapporten visar att knappt 60 procent av de 

minsta företagen inte har kollektivavtal, vilket 

är en stor andel. Att företag inte har kollektivavtal 

beror inte på att man vill ge sämre villkor 

till sina anställda. Istället handlar det om att 

kollektivavtalen saknar tillräcklig flexibilitet för 

att tilltala de minsta företagen och att villkoren 

oftast är utformade med de stora företagens 

verksamhet som utgångspunkt. 

Så tycker Företagarna: 

• Det måste bli frivilligt att teckna kollektivavtal. 

• Förbjud sympatiåtgärder. 

TIo mÅNadEr 

mEd frIVILLIG rEVISIoN 

September 2011. 

Sedan november 2010 kan de minsta aktiebolagen 

välja bort den tidigare obligatoriska revisionen. 

Tio månader efter att reformen genomförts visar 

Företagarnas undersökning att 34 000 företag 

har valt bort revisionen. Mer än hälften av dessa 

företag är nystartade. Effekten av reformen har 

emellertid inneburit att Skatteverket infört nya 

krav som omfattar både uppgift om revision och 

om företaget har anlitat konsulthjälp vid årsbokslutet. 

Dessa krav leder till onödig dubbelrapportering 

då revisionsuppgiften finns hos Bolagsverket 

och konsultuppgiften inte säger något om 

kvalitén på redovisningen. 


• Det slopade revisionstvånget var efterlängtat 

och något som vi jobbat hårt för. 

• Ta bort den onödiga dubbelrapporteringen 

till Skatteverket. 


Hallå! Du hittar 

rapporterna i 

sin helhet på 

www.foretagarna.se 

offENTLIG uppHaNdLING 

– NÅGoT för SmÅförETaG? 

Juni 2011. 

I Företagarnas rapport uppger 27 procent av 

småföretagen att man deltar i offentlig upphandling. 

Samtidigt anger över hälften av dessa att 

det blivit krångligare med offentlig upphandling. 

Den främsta anledningen till att småföretag inte 

deltar i offentlig upphandling är att man anser det 

vara för krångligt. En positiv nyhet i rapporten 

är att nära en tredjedel av småföretagen som inte 

deltagit i offentlig upphandling är intresserade av 

att göra det i framtiden. 


• Offentlig sektor bör beakta att 99 procent 

av alla företag är små och är viktiga för 

konkurrens och goda inköp vid de offentliga 

upphandlingarna. 

• De krav som ställs måste vara rimliga och 

relevanta. Dela så långt möjligt upp stora 

upphandlingar i mindre delar, så att små- 

företag får större möjligheter att delta. 

• Skapa dialog mellan offentlig sektor och 

småföretag om offentlig upphandling. Lokala 

dialogmöten är exempelvis bra steg på vägen 

för ökad ömsesidig förståelse och för att 

förbättra den offentliga upphandlingen. 

39


kompETENSbrISTEr 

HoTar TILLVÄxTEN 

Juni 2011. 

Företagarnas rapport visar att arbetskrafts- 

bristen är det största tillväxthindret i Sverige. 

Vart tredje företag har tvingats tacka nej till 

order under det senaste året på grund av brist 

på arbetskraft. Den främsta orsaken till arbetskraftsbristen 

beror på att de sökande saknar 

arbetslivserfarenhet medan var fjärde företag 

anger att utbildningen är bristfällig. 


• Stärk kontakterna mellan skola och arbetsliv. 

Skolan bör engagera företagare och dess företrädare 

i programråd inom gymnasieskolan. 

• Konkurrensutsätt Arbetsförmedlingen för 

effektivare förmedlingsinsatser. 

• Förbättra matchningen mellan lärlingar 

och företag. 

INSpEL TILL rEGErINGENS 

forSkNINGS- oCH INNoVa- 

TIoNSpropoSIToN 

September 2011. 

Företagarna skrev i september ett inspel till 

regeringen inför det kommande arbetet med en 

forsknings- och innovationsproposition. Propositionen 

kommer att ange hur statens resurser inom 

området, totalt drygt 30 miljarder kronor/år, ska 

fördelas för att stötta forskning och innovationer 

vid universitet, högskolor och företag. Företagarna 

vill ha ett tydligare småföretagsperspektiv på 

satsningarna i framtiden och att universitet och 

högskolor får ett tydligare incitament att samarbeta 

med näringslivet. 


• Utred möjligheterna att införa obligatorisk 

arbetslivsanknytning i den akademiska 

grundutbildningen och forskarutbildningen. 

• Inför mått på samhällsnytta vid fördelning 

av resurser till de akademiska lärosätena. 

• Omfördela en större andel av statens resurser 

40 

från myndigheter och forskningsråd direkt till 

universitet och högskolor för att de ska kunna 

bedriva samarbete mewd övriga samhället. 

roT-aVdraGET Skapar 

fLEr VITa jobb 

December 2011. 

Rapporten, i samarbete med Byggbranschen i 

samverkan, visar att ROT-avdraget har skapat 

närmare 25 000 nya vita jobb och gett många nya 

företag. Genom de nya jobb som har skapats har 

staten gått med vinst på reformen genom ökade 

skatteintäkter. Samtidigt anser hela 90 procent av 

de tillfrågade företagen att andelen svarta jobb 

har minskat i samband med reformen. 


• Se över de gränsdragningsproblem som finns 

för främst maskinarbeten och olika plåt-, 

glas- och måleriarbeten som utförs utanför 

tomtgränsen. 

• Se över andra branscher med motsvarande 

problem från svart konkurrens. 

SmÅförETaGEN aLLTjÄmT 

bÄST pÅ INTEGraTIoN 

November 2011. 

Det är småföretagen som är bäst på integration 

av invandrare på arbetsmarkanden. Företagarnas 

rapport visar att 12,3 procent av de sysselsatta i 

de minsta företagen är utomeuropéer. En intressant 

jämförelse är att de statliga affärsverken 

enbart har 2,8 procent andel utomeuropéer 

anställda. De minsta företagen är därmed förebilder 

för integration och jobbskapande. 


• Förläng provanställningstiden för att minska 

osäkerheten vid nyanställningar. 

• En offensiv företagarpolitik gör det enklare 

och billigare för småföretagen att växa. 

• Sänk arbetsgivaravgifterna med fokus på småföretag 

så kommer fler ha möjlighet att anställa. 

41

42 

makTEN 

lyssnar på oss 

En viktig del i Företagarnas opinionsarbete 

är att vi medverkar i offentliga utredningar 

och referensgrupper. Till detta kommer givetvis 

hundratals samtal och diskussioner med 

opinionsbildare samt partiföreträdare och 

partigrupper på lokal och nationell nivå. 

Möt några av oss som är med och påverkar: 

1 2 3 

4 

7 8 9 

1. Annika Fritsch 

• Företagsskattekommittén. I kommitténs uppdrag 

ingår bland annat att undersöka möjligheterna 

att minska beskattningen av riskkapital 

i bolagssektorn och göra villkoren mer lika för 

finansiering med eget kapital respektive lån, 

samt att ta fram förslag som gör det möjligt att 

sänka bolagsskatten. 

• I styrelsen för Näringslivets Regelnämnd 

(NNR). NNR:s uppgift är att verka för enklare 

och mer företagsvänliga regler samt en minskning 

av företagens uppgiftslämnande. 

• I EU Kommissionens högnivågrupp mot 

administrativa bördor som jobbar för att all 

implementering av EU-förslag på nationell 

nivå ska bli så enkel som möjlig. 

5 6 


1. Annika Fritsch 

2. Anders Fogelberg 

3. Lars Jagrén 

4. Ulrika Dyrke 

5. Andreas Strömberg 

6. Rebecca Källström 

7. Lotta Norberg 

8. Lars Ilmoni 

9. Lars Nordfors 

Dessutom sitter Annika med i Bolagsverkets 

Insynsråd, Skatteverkets Intressentråd och 

Näringsdepartementets samrådsgrupp för 

regelförenkling. 

43


2. Anders Fogelberg 

• FunkA-utredningen, en utredning som gör en 

översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna 

för personer med funktionsnedsättning 

som medför nedsatt arbetsförmåga. 

• Utredningen om Översyn av reglerna om 

tvister i samband med uppsägning. 

• Referensgruppen för utredning om Arbetslöshetsförsäkringen 

i den parlamentariska 

socialförsäkringsutredningen. 

44 

”Du hittar kontaktuppgifter 

till alla våra medarbetare på 

www.foretagarna.se” 

Dessutom sitter Anders med i Migrationsnätverket 

vid justitiedepartementet, som ledamot 

i Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering vid 

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassans 

kundråd. 

3. Lars Jagrén 

• Utredningen om Nystartszoner som ska se 

över möjligheten att införa ett system med 

skattelättnader för företag i stadsdelar med 

utbrett utanförskap. Målsättningarna är att 

skapa fler växande företag och därmed jobb 

och sysselsättning i dessa områden. 

• Effektivitetsdelegationen - produktiviteten i 

anläggningssektorn med syfte att förbättra 

produktiviteten i anläggningssektorn. 

Utredningen ska särskilt undersöka vilken roll 

de beställande statliga myndigheterna har vad 

gäller upphandling och kontroll för att förbättra 

produktiviteten. 

4. Ulrica Dyrke 

• Upphandlingsutredningen 2010 och 

Upphandlingsstödsutredningen. 

• Socialdepartementets referensgrupp kopplad 

till EU-arbetet med en översyn av EU-lagstiftningen 

om offentlig upphandling. 

• Justitiedepartementets referensgrupp för 

EU arbetet med ett enhetligt patentskydd 

inom EU och en enhetlig patentdomstol. 

Dessutom sitter Ulrica med i Konkurrensverkets 

Råd för offentlig upphandling, styrelsen för 

Näringslivets Delegation för Marknadsrätt samt 

Patent- och registreringsverkets kundmötesgrupp. 

5. Andreas Strömberg 

• Utredningen Ökad IT-användning i småföretag. 

Syftet med utredningen är att stärka småföretagens 

utveckling och konkurrenskraft genom att 

undanröja existerade hinder. 

6. Rebecca Källström 

• Det nationella Landsbygdsnätverkets styrgrupp 

vars övergripande mål är att stödja en hållbar 

ekonomisk, ekologisk och social utveckling av 

landsbygden i Sverige. 

7. Lotta Norberg 

• En av två nationella koordinatorer för EU- 

kommissionens småföretagsvecka SME Week 

som genomförs i oktober varje år. Under 

småföretagsveckan ordnas seminarier och 

informationsträffar om småföretagens möjligheter 

till internationella affärer. 

8. Lars Ilmoni 

• Myndigheten för yrkeshögskolans 

arbetsmarknadsråd 

• Högskoleverkets framtidspanel 

• Nationella programrådet för hantverks- 

programmet (adjungerad) 

9. Lars Nordfors 

• Allmänna reklamationsnämndens insynsråd. 

Insynsrådet har till syfte att utöva insyn i 

verksamheten och i förekommande fall ge 

myndighetschefen råd. 

• Nämnden för Rättsskydd, FNR. Nämnden 

prövar på begäran av försäkrad omfattningenav 

rättsskyddsförsäkring, fråga om ersättningsanspråk 

inom rättsskyddsförsäkring och trafikförsäkring 

och fråga om ombuds lämplighet 

inom rättsskyddsförsäkring och trafikförsäkring. 

Dessutom sitter Lars med i UEAPME:s budgetkommitté, 

Institutet för företagsrekonstruktion 

– IFFR och Ägarfrämjandets styrelse. 

45

46 

“aTT dE SmÅ 

förEtaGEn 

LYCkaS 

är avGörandE” 

Krönika av Lars Jagrén 

Hur det går för Sverige på såväl kort som lång sikt 

avgörs i hög grad av vad som sker i de små företagen. 

Småföretagen, med färre än 50 anställda, 

är Sveriges största sysselsättningsskapare och 

arbetsgivare. Tack vare sin flexibilitet och snabbhet 

att ställa om har småföretagen dessutom visat 

sig klara kriser bättre än större företag. 

Denna anpassningsförmåga har varit uppenbar 

också under det senaste årets avmattning. Den 

internationella skuldkrisen och lägre tillväxt 

i världsekonomin har påverkat en majoritet av 

småföretagen, främst genom att efterfrågan 

utvecklas svagare. Men trots detta har sysselsättningen 

i de små företagen fortsatt att öka. 


Lars Jagrén, 

chefekonom på 

Företagarna 

Avmattningen under 2011 blev därmed betydligt 

mildare än under 2008-2009. 

Mycket positivt för den svenska ekonomins utveckling 

de närmaste åren är att småföretagen nu 

räknar med att tillväxten åter tar fart under det 

kommande året. Osäkerheten om konjunkturutvecklingen 

är dock stor. Den största konjunkturrisken 

är givetvis att skuldkrisen i södra Europa 

åter blir akut med nya finansiella kriser som slår 

mot den reala ekonomin, men även råvaru- och 

energipriserna samt ränteutvecklingen är stora 

osäkerhetsmoment. Trots dessa risker räknar 

dock vart femte småföretag (netto) med att öka 

sysselsättningen och planerna för omsättning 

47


och investeringar är också starkt positiva. Det 

säger mycket om den tillväxtkraft som finns i de 

små företagen. 

Även på längre sikt är det i de mindre företagen 

som jobben och tillväxten skapas. Allt tuffare internationell 

konkurrens, snabb teknikutveckling 

och ökning för tjänstesektorn är faktorer som 

talar till de små företagens fördel. Omkring två 

”Allt tuffare internationell 

konkurrens, snabb teknik- 

utveckling och ökning 

för tjänstesektorn är 

faktorer som talar till de 

små företagens fördel.” 

av tre småföretag i Sverige uppger också att det 

finns goda tillväxtmöjligheter på sikt. Men sam- 

tidigt finns det tillväxthinder. De tre viktigaste 

är svag efterfrågan, brist på lämpligarbets- 

kraft samt arbetskraftskostnaderna (där de 

två sistnämnda givetvis nära hänger samman). 

Närmare 30 procent av alla företag anger att de 

tvingats tacka nej till order på grund av brist på 

rätt arbetskraft. På fjärde plats anger företagen 

olika typer av finansieringsproblem, framför 

allt bristen på riskkapital. 

Att de små företagen lyckas är alltså avgörande. 

Men trots den stora betydelse som de små företagen 

och de enskilda företagarna har, saknas 

entreprenörskapet alltför ofta i de ekonometriska 

modellerna och när de stora makroekonomiska 

sambanden diskuteras. Ett stort problem med 

nästan alla dessa samband är att det enskilda 

företaget – och i ännu mindre utsträckning den 

enskilde företagaren – inte finns med. Men givetvis 

blir det inga småföretag och ingen tillväxt utan 

enskilda företagare. Personer som satsar tid, 

kraft och risktagande för att förverkliga en idé. 

Tillväxt och nya jobb är inget som våra politiska 

beslutsfattare på olika nivåer kan skapa 

eller kommendera fram. Det kan endast ske via 

marknader och enskilda företagares beslut att 

våga och vilja satsa. 

Uppgiften för den ekonomiska politiken och 

näringspolitiken är att genom rätt regel- och skattesystem 

och andra grundläggande förutsättningar, 

inte minst utbildningsystemet, lägga grunden 

för företagande. Att de tillväxtmöjligheter som 

småföretagen ser ska kunna tas tillvara – och att 

vi kan minimera de tillväxthinder som finns – är 

avgörande för tillväxten och sysselsättningen. 

48 49


51 

SvD Näringsliv torsdag 8 mars 2012 

20 

Redaktör 

Sara Lomberg 

sara.lomberg@svd.se 

För annonsbokning: 

08-13 50 00 

platsannonser@svd.se 

0 Tipsa 

MÅNDAG INNOVATION TISDAG VARUMÄRKE ONSDAG DIGITALT 

TORSDAG KARRIÄR FREDAG TREND LÖRDAG BOSTAD&PENGAR 

karriär 

I april planerar Lilian Holm att flytta kontoret från sitt hem till Hammarby Sjöstad i Stockholm, men att lämna jobbet som egenföretagare för en anställning ”finns inte på kartan”. Med privata 

försäkringar har hon som företagare hittat en trygg grund att stå på. 

Så kan fler kvinnor lockas att starta eget 

Vid toppmötet Northern future 

forum i Stockholm nyligen var en 

av huvudfrågorna hur regeringar 

kan locka fram fler kvinnliga 

entre prenörer. Regeringschefer 

na från Norge och Danmark sa 

innan de lämnade Sverige att de 

vill göra det möjligt för egen 

företagare att vara föräldra 

lediga. Sverige har kommit 

längre än så, även företagare har 

rätt till föräldrapeng men att få 

ut graviditetspeng är svårare. Två 

nya rapporter pekar på att ett för 

ändrat socialförsäkringssystem 

även i Sverige kan få fler kvinnor 

att välja företagarspåret. 

Lilian Holm driver redovis 

ningsbyrån Account on us sedan 

nära tio år tillbaka. I april 

planerar hon att öka personal 

styrkan från två till tre anställ da. 

Tanken att gå tillbaka till att bli 

anställd har aldrig slagit henne, 

men som en av Tillväxtverkets 

ambassadörer för kvinnligt före 

tagande möter hon andra kvin 

nor som står i valet och kvalet. 

– Det finns en rädsla för att inte 

lyckas. Det kan göra att många 

väljer en anställning, fast det kan 

vara en falsk trygghet. Som egen 

företagare har du större möjlig 

het att själv påverka din framtid. 

Färre än en av tre företagare är 

kvinnor. Om nuvarande föränd 

ringstakt håller i sig dröjer det till 

nästa sekel innan Sveriges före 

tagare består av lika många kvin 

nor som män, visar ett index från 

Företagarna. Enligt organisatio 

nens vd Elisabeth Thand Ring 

qvist finns det flera orsaker till att 

kvinnor föredrar en anställning, 

försäkringssystemet kan vara en. 

– Det är krångligt att vara gra 

vid och egenföretagare. Möjlig 

heten till föräldralön för den som 

är anställd hämmar också kvinn 

TRYGGHET Färre än en av tre före tagare är kvinnor. 

Svenskt Näringsliv anser att ett social försäkringssystem 

anpassat till företagare kan få fler kvinnor att starta eget. 

För företagaren Lilian Holm det var först med privata för- 

säkringar som hon kunde sova gott om natten. 

liga företagare mer än manliga, 

säger Elisabeth Thand Ringqvist. 

Hon drev själv ett eget företag 

inom opinionsbildning under 

2010, sam tidigt som hennes barn 

med jämna mellanrum blev 

sjuka. 

– Det gick helt enkelt inte att 

vabba (vara hemma med sjukt 

barn, red:s anm). Det är bara att 

bita ihop och vara glad om man 

har en partner som kan vara 

hemma, säger hon. 

Forskning pekar på att kvinnor är 

mindre riskbenägna än män. 

Kvinnor nyttjar också social 

försäkringssystemet i högre om 

fattning. Tillsammans är det två 

faktorer som pekar på att försäk 

ringssystemet kan spela roll för 

kvinnors vilja att starta eget. 

29 

procent av 

Sveriges 

företagare 

är kvinnor, 

enligt Före- 

tagarna. 

Elisabeth Thand 

Ringqvist 

FOTO: OLA STRANGEWAYS 

Sofia Bergström 

FOTO: LEIF R JANSSON/ 

SCANPIX 

VI arGumENTErar 

vEntilErar oCh 

dEbaTTErar 

i MEdia 

oCkSÅ! 

Varje spaltmeter tar oss närmare vårt mål. 

Vi lyckas ofta få redaktionellt utrymme för vårt arbete och 

våra åsikter, både på debatt- och ledarsidor såväl som på 

nyhetssidorna. Debattinlägg, kommentarer och artiklar 

initierade av oss har bland annat publicerats 

i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten, 

Sydsvenska Dagbladet, Dagens Industri, lokala dagstidningar, 

kvällstidningar och även i anrika Financial Times. 

Våra aktuella pressmeddelanden finns att läsa 

på www.foretagarna.se 

11 

tisdag 14 februari 2012 e 

Succésagan bakom 

prinsess-klänningen 

Det våras för klädföretaget 

Greta. 

Deras klänningar pry 

der allt fler kändisar 

och kronprinsessan 

Victoria hör till en av 

de allra mest trogna 

kunderna. 

– Det är ju väldigt kul 

att ha henne som 

bärare. Vi går igenom 

varje kollektion med kron 

prinsessans stylist och 

sedan tar hon med sig det 

till Victoria. Hittills har 

samarbetet med hovet 

fungerat jättebra, säger 

Josefine Olsson som till 

sammans med sväger 

skan Hanna grundade 

Greta 2009. 

Fick utmärkelse 

Nu i helgen utsågs 

Greta till årets Mode 

företagare av bransch 

organisationenFöreta garna och Stockholms modecen 

ter. 

– Det har hänt jättemycket det 

senaste året. Framgången beror 

nog på att vi har en enkel pro 

dukt med en jämn linje och en 

stor och bred kundkrets, säger 

Josefine. 

De bor i Peking 

Svägerskorna är bosatta i 

Peking, där produktionen äger 

rum. De är själva ansvariga för 

all design och inköp av tyger, 

med en skräddare som gör 

mönstringen. 

Planen är nu att öppna den för 

sta egna butiken i Stockholm – 

för att därefter erövra resten av 

Europa. 

– Tanken är att vi ska börja 

sälja mer i England, i Tyskland 

och i Asien. Här borta i Asien 

händer det väldigt mycket just 

nu, säger Josefine. 

Johan Eslander 

johan.eslander@expressen.se 

fin i Greta. Victoria trivs i 

klänningar från Greta men det 

är extra trevligt att se att hon 

vågar mönstermixa genom att 

matcha prickigt med reptil- 

mönstrat. Den chokladbruna 

färgen passar henne per- 

fekt och de höga och lyxiga 

pumpsen från Miu Miu blir 

pricken över i:et. 

Foto: PATRICK VAN KATWIJK 

FAKF 

F Utsågs till Årets nykomling 

m Klädföretaget grundades av svägerskorna 

hösten 2009 och den första kollektionen var 

i butik våren 2010. 

m Sedan starten för tre år sedan har företaget tre- 

dubblat sin omsättning. 

m Huvudkontoret finns i Stockholm, men all pro- 

duktion sker i Peking. Fem personer är anställda. 

m Företaget utsågs till Årets nykomling på Elle- 

galan 2011. I helgen fick de pris som Årets 

Modeföretagare av branschorganisationen 

Företagarna och Stockholms modecenter. 

m VD är Lotta Leuckfeld. 

Namn: Josefine Olsson. 

Ålder: 35. 

Från: Saltsjöbaden 

i Stockholm. Bor sedan 

starten av Greta 2009, 

i Peking. 

Familj: Dottern Alma, 4. 

Gör: Kläddesigner. 

Aktuell: Företaget 

utsågs i helgen till årets 

Modeföretagare av 

branschorganisationen 

Företagarna och Stock- 

holms modecenter. 

Namn: Hanna Olsson. 

Ålder: 39. 

Från: Hässelby i Stock- 

holm. Bor sedan sju år 

tillbaka i Peking. 

Familj: Man och barnen 

Isabelle, 13, Hedda, 12, 

Hilda, 9, och Jesper 

Junior, 6. 

Gör: Kläddesigner. 

Aktuell: Företaget 

utsågs i helgen till 

årets Modeföreta- 

gare. 

De svenska svägerskornas 

företag Greta prisat på nytt 

Kronprinsessan Victoria och Ebba von Sydow är deras 

främsta ambassadörer. 

Nu siktar svägerskorna Hanna och Josefine Olsson på att 

erövra Europa med sitt klädföretag Greta. 

– Som företagare är det viktigt att våga ta risker, säger 

Josefine. 

Emmas favoritEr 

m Expressens 

modeexpert 

Emma 

Danielsson 

väljer sina tre 

favoriter ur 

Gretas vårkol- 

lektion och 

sätter betyg 

på Victorias 

klädsel. 

Vårkollektionen 

rymmer många 

härliga färgklickar 

som rosa, orange 

och blått i glada 

nyanser och i den 

här klänningen 

sticker man 

garanterat ut ur 

mängden. Ett 

perfekt alternativ 

för den som 

föredrar v-ringat 

och lite djupare 

urringning. 

Mintgrönt är 

säsongens stora 

trendfärg så den 

här klänningen 

är extra trendig i 

vår. Tack vare 

ett klassiskt 

utförande och 

bra kvalitet 

kommer den här 

klänningen även 

att bli en favorit 

under många 

somrar framö- 

ver. 

En av Gretas 

mest klassiska 

klännings- 

modeller med 

rund hals, 

trekvartsärm 

och knytband i 

midjan. Greta 

gör nästan 

enbart enfärgade 

plagg så i prickigt 

utförande blir den här 

varianten lite sötare 

än de andra 

klänningarna. 

3 295 kr 

3 295 kr 

3 295 kr 

FAKF 

F De grundade Greta 

De Gillar ocks˚ Greta. Malou von Sivers, Carolina Gyn- 

ning, Pernilla Wahlgren och Ebba von Sydow. 

Foto: SVEN LINDWALL, STELLA PICTURES oCh CoRNELIA NoRDSTRÖM 

KlassisK 

modEll 

v˚rEns 

trEndfÆrg 

En riKtig 

fÆrgKaramEll! 

SvD Näringsliv torsdag 1 mars 2012 

Nyhetschefer Erik Bergin, Fredrik Nilsson 

e-post naringsliv@svd.se tel 08-13 59 19, 08-13 59 27 

4 NYHETER 

Högt pris för 

bluffakturor 

Bluffakturor har blivit ett allt 

större problem som drabbar 

småföretagare och utnyttjas 

av den organiserade brottslig- 

heten. 

För ett decennium sedan var den 

som fi ffl ade med fakturor en 

bedragare men till skillnad från 

nu fanns, enligt ekorevisorn Hen- 

rik Lundin på Ekobrottsmyndig- 

heten, inte samma klientel med 

grovt kriminella som använder 

våld. 

Flera av de mord som har ska- 

kat Malmö på senare tid är enligt 

Malmöpolisens uppgifter kopp- 

lade till blufföretag. Ekonomisk 

brottslighet har blivit ett sätt för 

kriminella att snabbt komma 

över pengar till förhållandevis 

liten risk. En enskild faktura är 

oftast bara på några tusenlappar, 

men tillsammans beräknas bluff- 

fakturorna omfatta betydligt 

mer. Enligt Svensk Handels ut- 

räkningar rör det sig om minst 

1,2 miljarder kronor. 

– Det finns indikationer på att han- 

deln med bluffakturor närmar 

sig tvåmiljarderstrecket och där- 

med omsätter samma summor 

som narkotika, säger Per Geijer, 

säkerhetschef på Svensk Handel. 

Han anser att den monetära 

kostnaden bara är en del av pri- 

set för verksamheten. 

– Bluffakturorna kostar fram- 

för allt tid och energi – många vitt- 

nar om att de sover dåligt, gråter 

och är rädda för att råka illa ut 

ekonomiskt, säger Per Geijer. 

På fem år har antalet anmälda 

fall av bluffakturor ökat med mer 

än 400 procent. Samtidigt är det 

många som slinker förbi utan att 

den som betalar inser att faktu- 

ran gällde en tjänst som de aldrig 

använt eller velat använda. 

Dessutom väljer en stor andel 

av dem som upptäckt bedrägliga 

fakturor att inte kontakta poli- 

sen. De anmälda fallen beräknas 

bara representera en bråkdel. 

Sedan flera år tillbaka har Stock- 

holm en organisation för att han- 

tera bedrägerier som 2010 tillför- 

des extra resurser, ändå är det 

relativt få anmälningar av bluff- 

fakturor som klaras upp. 

Jan Granqvist, chef vid bedrä- 

geriroteln i norra Stockholm, 

anser att det varken beror på brist 

på resurser eller bristande kom- 

petens hos utredarna, utan sna- 

rare på att många av de fall som 

anmäls inte rör rena bluffakturor 

utan är så kallade avtalstvister. 

– Då är det inte ett fall för polis 

och åklagare utan för civilrätten. 

Organisationen Företagarna an- 

ser att skyddet för företag som 

ingår avtal under oklara omstän- 

digheter är svagt och att det för- 

svårar hanteringen av bluffaktu- 

ror. Samtalen till Företagarnas 

juridiska rådgivning om bluffak- 

turor har ökat med 50 procent 

från 2010 till 2011 och uppgår nu 

till omkring ett samtal i timmen. 

De som ringer vittnar om ett allt 

aggressivare tonläge från de som 

kräver att fakturorna ska betalas. 

Elisabeth Thand Ringqvist, vd 

för Företagarna, anser att proble- 

met med bluffakturor är allvar- 

ligt eftersom det kan drabba alla 

företag inom alla branscher och 

är svårt att skydda sig mot i för- 

väg. 

– Om du har haft ett inbrott 

kan du köpa en kraftigare grind 

eller ett starkare lås, men det här 

är ett återkommande problem 

som man får försöka räta upp 

när det väl har hänt, säger hon. 

Nyligen skickade Företagarna ett 

brev till Beatrice Ask med krav 

på aktiva åtgärder för att få ett 

stopp på fl ödet av falska fakturor 

och i dag närvarar Företagarna 

tillsammans med en rad andra 

aktörer vid en öppen utfrågning 

i Riksdagen. 

I samband med den planerar 

justitieminister Beatrice Ask att 

meddela att regeringen agerar på 

området. På grund av tidsbrist 

och utlandsresa har hon inte kun- 

nat svara på SvD Näringslivs frå- 

gor men säger via sin pressekre- 

terare att den som drabbas av 

bluffakturor ska kunna få rättel- 

se hos Kronofogdemyndigheten. 

– Polisen också måste bli bättre 

på att utreda misstänkta faktura- 

bedrägerier. En nationell sam- 

ordning för hantering av brotten 

skulle kunna vara en lämplig 

åtgärd, säger Beatrice Ask via sin 

pressekreterare. 

Rikspolisstyrelsen ser nu över 

om det är ett förslag som kan bli 

verklighet och justitieministern 

meddelar att hon även har inlett 

en diskussion om möjligheten att 

skärpa bedrägerilagstiftningen 

vad gäller bluffakturor. 

EMMYLOU TUVHAG 

08-13 50 00, emmylou.tuvhag@svd.se 

MILJARDINDUSTRI Grovt kriminella har tagit sig in i den 

ekonomiska sfären och däribland fått händerna på bluffakturor. 

Antalet anmälda fall av bedrägliga fakturor ökar – men antas bara 

vara toppen på ett isberg. Nu flaggar justitieminister Beatrice Ask 

för att lagstiftningen gällande bluffakturor kan komma att skärpas. 

IG för Svenska Kraftnät 

Svenska Kraftnät har inte byggt ut elnäten så 

mycket som behövs för att förse Sydsverige 

med el efter stängningen av Barsebäck, 

anser Sydsvenska Handelskammaren. Den 

vill att Riksrevisionen utreder om Svenska 

Kraftnät skött sitt jobb. 

”Vår förhoppning är att Riksrevisionens 

bedömning ska ge klarhet i vad hushåll och 

företag egentligen kan förvänta sig från det 

statligt ägda stamnätet,” skriver 

Stephan Müchler, vd på Handels- 

kammaren. TT 

TOPPLÄGE I FJÄLLEN Fastighetsbyråns 

mäklare har bedömt vad en fjällstuga kostar på 

olika skidorter i Sverige. På vissa orter råder köp- 

läge. I Sälen har priserna fallit med 10 procent och 

i Åre har de stått stilla i flera år. I Hemavan och 

Branäs har efterfrågan och priserna där emot 

ökat. FOTO: HENRIK MONTGOMERY/SCANPIX 

310 

miljoner kronor är den order värd som Skanska 

har tagit hem i Lund. Uppdraget är att bygga 

ett bioeldat kraftvärmeverk och uppdrags- 

givare är Lunds Energikoncernen AB. TT 

Det är en kraftig ned- 

gång, i synnerhet när det 

gäller ungdomarna vars 

skulder minskat med 

37 procent sedan 2009. 

Janne Åkerlund, förebyggare på 

Kronofogden, om att antalet betal- 

ningsförelägganden om obetalda 

mobilskulder hos Kronofogden sjönk 

med 20 procent under förra året. TT 

M 

Konfliktvarsel för flyget 

Fackförbundet Unionen varslar om konfl ikt 

på fl ygbolaget Norwegian. Varslet gäller 

också Unionens medlemmar på beman- 

ningsföretaget Proffi ce Aviation. Konfl ikten 

bryter ut fredagen den 9 mars klockan 10 om 

inget avtal träffats innan dess, enligt ett 

pressmeddelande. 

Bakgrunden är att Norwegian har sagt nej 

till Unionens krav på ett stopp för möjlig- 

heten att planera in arbetspass på upp till 

60 timmar per sjudygnsperiod. TT 

HOTET MOT 

FÖRETAGARNA 

DEL 3 

Svenska bolag plågas av 

nya typer av brottslighet. 

Del 1 

Den 25 februari: 

Risken att drabbas 

av utpressning 

ökar. Många top- 

par i näringslivet 

tvingas anlita pri- 

vatasäkerhetsföre- tag för att ombe- 

sörja sin säkerhet. 

Del 2 

Den 29 februari: 

Säkerhetsindus- 

trin är en vinnare 

när svenska före- 

tag jagar tillväxt 

på nya marknader 

där de utsätts för 

nya miljöer – och 

nya hotbilder. 

0 svd.se/naringsliv 

3bedrägeri- 

metoder 

√ En blankett 

som ser ut som 

en faktura 

skickas ut. 

Någonstans 

går det att läsa 

att det rör sig 

om ett erbju- 

dande eller 

liknande. 

√ Ett erbju- 

dande om 

annonsering 

i en produkt- 

katalog eller 

på en sajt som 

inte finns. 

√ Ett erbju- 

dandeutfor- mat som ett 

korrektur. Vid 

första anblick- 

en ser det ut att 

vara ett erbju- 

dande om en 

kostnadsfri 

annonsering, 

men de riktiga 

förutsättning- 

arna framgår 

av mycket fin- 

stilta texter. 

Källa: 


Justitieministern öppnar för att lagstiftningen kan skärpas 

FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX 

FOTO: HASSE HOLMBERG/SCANPIX 

SvD fredag 2 mars 2012 

4 LEDARE 

0 Hög tid för Borg att syna S om 

värnskatten. 5 svd.se/ledarbloggen 

Politisk chefredaktör P J Anders Linder Telefon 08-13 52 28 

e-post ledarsidan@svd.se Ledarsidan finns också på 5 svd.se/ledare 

Ledarskribenter Claes Arvidsson Per Gudmundson (tjl) Maria Ludvigsson Sanna Rayman (tjl) Daniel Persson (vik) 

Att riksdagen eller kanske 

framför allt ledamöterna 

från de fyra oppositions- 

partierna blev upprörda 

över socialförsäkrings- 

minister Ulf Kristerssons 

tillfälliga obstruerande var 

inte så märkligt. Ministrar 

bör lyda rikets högsta val- 

da församling. 

Det var heller inte märk- 

ligt att Kristersson tog till- 

fället i akt att markera 

missnöje med ett i prakti- 

ken meningslöst krav. Riks- 

dagen är landets viktigaste 

forum och bör inte nedgra- 

deras till att bli en plats för 

uppmärksamhetssökande. 

Därför är det rätt av reger- 

ingen att i den nu lagda 

propositionen lägga in en 

del två som handlar om 

den kommande föränd- 

ringen som på allvar kom- 

mer att förändra arbets- 

förmågebegreppet. 

Det är Försäkringskas- 

sans, Socialstyrelsens och 

Arbetsförmedlingens arbe- 

te som påbörjades 2010 

och som presenteras i janu- 

ari 2013 som faktiskt kom- 

mer att spela roll. Inte oppo- 

sitionens meningslösa 

återgång till precis lika då- 

liga regler som i dag. 

DANIEL PERSSON 

FOTO: JANERIK HENRIKSSON/SCANPIX 

7 Dubbelt rätt av Kristersson om sjukförsäkringen 

I Lukasjenkoland tystas till och med gosedjuren 

et säger det mesta om frihe- 

ten i ett land när en grupp 

demonstrerande gosedjur 

arresteras för brott mot lagen 

om genomförande av all- 

männa sammankomster. Det 

säger också åtskilligt om opposi- 

tionens trängda läge i Lukasjen- 

koland att även en så modest pro- 

testyttring räknas. Gosedjuren 

dömdes inte men ägaren i oppo- 

sitionsrörelsen Tala sanning fick 

”gosa” med diktatorns fångvakta- 

re i tio dagar. 

När möjligheterna att öppet 

demonstrera sitt missnöje i Vit- 

ryssland har försvunnit har de 

ersatts med påhittiga försök att 

kringgå ofrihetslagarna. Trots att 

regimen slår ned också på dessa 

råder alltså inte fullständig tyst- 

nad. Ett annat färskt exempel är 

den flash mob som ägde rum i 

staden Brest i mitten av smäll- 

kalla januari. I en kort blixt- 

aktion samlades en sommar- 

klädd grupp som delade ut flyg- 

blad med rubriken Vi stjäl inte – 

vi går nakna. 

Det var en protest mot den eko- 

nomiska kris som skakar det 

vanskötta landet och som tär på 

stödet för fuskvalspresidenten 

Aleksandr Lukasjenko. I hopp 

om att vända trenden höjdes i 

januari genomsnittspensionen 

med 30 procent. Offentligt anställ- 

da fick en löneökning på 25 pro- 

cent. Att minimilönen nu uppgår 

till en miljon rubel säger lika 

mycket om tillståndet i ekono- 

min som arresteringen av gose- 

djuren gör om friheten. 

Inflationen lär sticka i väg 

ännu mer och vardagsmissnöjet 

öka. I ett läge där oppositionen 

inte kan göra sig hörd är det in- 

tressant att det ägt rum en stor 

vanligt-folk-demonstration mot 

de försämrade levnadsvillkoren. 

Så länge som oppositionen väljer 

splittring finns dock inget alter- 

nativ till den rådande diktaturen. 

Lukasjenko har talat lite vagt om 

politiska reformer (dock först 

efter parlamentsvalet i höst), 

men det ska nog mest tolkas som 

ett försök att med Putin som 

föredöme skapa en lojal opposi- 

tion som kan bilda fasad mot ett 

allt kärvare EU. Kanske har pro- 

D 

jektet lagts på is sedan relatio- 

nerna mellan Minsk och Bryssel 

har slagit nytt köldrekord. 

Som reaktion på att EU har utvid- 

gat sin vitryska inreseförbudslis- 

ta som också inkluderar frysning 

av tillgångar i EU, förklarades 

EU:s och Polens ambassadörer 

som icke önskvärda. Därefter har 

samtliga EU-länders ambassadö- 

rer kallats hem för konsultatio- 

ner.Nu är det dags att föra upp 

Lukasjenkos favoritoligark på lis- 

tan. Den skon lär klämma. 

CLAES ARVIDSSON 

Ledarskribent 

claes.arvidsson@svd.se 

Bluffakturorna är 

ett samhällsgissel 

et råder ingen tvekan om att 

det rör sig om grov brottslig- 

het. Det sade åklagare Tord 

Josefsson i en intervju i SvD 

Näringsliv (1/3). Josefsson är 

den som har drivit processen 

mot fyra män som misstänks ligga 

bakom Hittaföretagen.com som 

anklagas för att ha pressat 

många företagare på pengar. Åtal 

kommer att väckas inom kort. 

Det hör till ovanligheterna att 

fakturabedrägerier blir brottmål, 

oftast måste de drabbade engage- 

ra sig i civilrättsliga mål för att 

bli av med bedragarna. Josefs- 

sons engagemang är därför sär- 

skilt glädjande. 

I riksdagen ordnade i går civi- 

lutskottet en öppen utfrågning 

om bluffakturor där många in- 

blandade parter deltog. Från 

Kronofogdemyndigheten hördes 

önskemål om bättre information 

till företagarna om vad som hän- 

der efter det att deras fall hamnat 

hos myndigheten. Framför allt 

framhölls dock att problemet 

snarare är att de allra flesta be- 

talar bluffakturorna. Väldigt få 

blir någonsin aktuella för Krono- 

fogden. Ett annat problem som 

framhölls under utfrågningen 

var att det är möjligt att få en be- 

talningsanmärkning trots att 

man har bestridit en faktura och 

inlett en rättsprocess. Det är gi- 

vetvis oacceptabelt och måste åt- 

gärdas snarast möjligt. 

När Jori Munukka, professor i 

civilrätt vid Stockholms universi- 

tet, summerade läget i slutet av 

utfrågningen framhöll han bland 

annat möjligheten att se över för- 

utsättningarna för att driva in- 

kassoföretag, något som flera be- 

drägeriföretag gör i egen regi. 

Framförallt tillsynen av de före- 

tag som bedriver inkassoverk- 

samhet är viktig. Finns det goda 

skäl att tro att ett krav inte är lag- 

enligt ska det inte drivas in av in- 

kassoföretaget. De som ägnar sig 

åt att driva in dessa gör det dock 

regelbundet och vet naturligtvis 

ofta hur det ligger till. 

Ett annat förslag som Munukka 

med flera nämnde är att i större 

utsträckning betrakta små före- 

tagare som konsumenter när 

regler utformas. Det kan finnas 

förtjänster med och det äger en 

viss rimlighet i allmänhet. Elisa- 

beth Thand Ringqvist, vd för 

Företagarna, föreslog exempel- 

vis i ett öppet brev till justitie- 

ministern nyligen att en ånger- 

vecka för företagare vid viss dis- 

tanshandel bör utredas. Tillsam- 

mans med krav på skriftlig 

bekräftelse på muntliga avtal kan 

det bli effektfullt. 

Andra viktiga saker som behö- 

ver åtgärdas är att de här bedrä- 

gerierna på allvar börjar betrak- 

tas som brott, inte minst av poli- 

sen. Många som utsätts möts av 

allt annat än förståelse för deras 

utsatthet. 

Justitieminister Beatrice Ask har 

flaggat för att en nationell samord- 

ning kan vara på gång, det vore ett 

utmärkt steg på vägen. Även den 

skärpning av bedrägerilagstift- 

ningen som Ask har talat om mås- 

te bli verklighet. Det handlar om 

samhällstörande verksamhet som 

kan fortgå närmast riskfritt, det är 

minst sagt stötande. 

Rättegångsreglerna bör änd- 

ras så att domstolarnas med- 

lingsplikt försvinner vid misstan- 

ke om fakturabedrägeri. Att 

domstolarna aktivt arbetar för 

att bedragarna ska få en del av 

vad de kräver är oerhört krän- 

kande för dem som utsätts. 

De flesta regler som behövs 

finns dock på plats. Mycket av det 

som behöver göras är att stötta 

de som blivit utsatta så att de 

orkar stå upp för sina rättigheter. 

Där kan vi alla hjälpa till. 

D 

Justitieminister Beatrice Ask måste göra verklighet av 

de tuffare tagen mot fakturabedrägerierna. 

FOTO: BERTIL ERICSON/SCANPIX 

DANIEL PERSSON 

Ledarskribent 

daniel.persson@svd.se 

Potentiell sam- 

hällsfara? 

FOTO: HASSE HOLM- 

BERG/SCANPIX 

FÅR TUMMEN NED. Näringsminister Annie Lööfs idéer om skattelättnader för riskkapitalbolag sågas redan innan de har landat hos regeringen. FOTO: JENS L’ESTRADE 

Näringslivet sågar 

nya skatteförslag 

Företagsskattekommittén kommer i dag 

att föreslå två typer av skattekrediter för 

företag som tar in nya pengar. 

Redan innan förslagen hunnit landa hos 

regeringen möts de av massiv kritik från 

näringslivet. 

Regeringen har länge flaggat 

för att den vill införa någon 

form av skattelättnader för att 

locka investeringar till nystar 

tade företag. 

Näringsminister Annie 

Lööf sa i början av januari till 

Di att hon hoppas kunna 

lägga ett förslag om riskkapi 

talavdrag i 2012 års höstbud 

get. Men i avvaktan på utred 

ningen ville hon inte diskutera 

vilken form det ska få. 

Skatteutredningen har nu 

fastat för två typer av krediter, 

snarare än rena skattelättna 

der. Det ena förslaget är en 

skattekredit värd upp till 

300 000 kronor per år som 

individer som investerar i små 

företag kan få. Det andra är ett 

anstånd på arbetsgivaravgif 

ten som företag kan få i sam 

band med nyemissioner. I båda 

fallen ska krediterna betalas 

tillbaka efter en viss tid. 

Både Svenskt Näringsliv 

och Företagarna hävdar att 

förslaget är för lite och för 

komplext. 

Det här är ingen skattera 

batt. Det är ett lån. Det räcker 

inte för att locka investeringar 

till de tidigaste och mest risk 

fyllda faserna, säger Annika 

Fritsch, skatteexpert på Före 

tagarna. 

Komplexa idéer 

Företagarna kritiserar samti 

digt förslagen för att vara 

komplexa och i vissa fall svåra 

att förutsäga. Arbetsgivar 

avgifterna kan krävas tillbaka 

senare till exempel om skat 

temyndigheterna anser att 

företaget betalar för hög ränta 

på ett lån från ägaren. 

Problemet är att det inte 

blir förutsägbart. Det en skat 

tedomstol godkänner kan en 

annan tolka som för hög ränta 

och plötsligt måste krediten 

betalas tillbaka, säger Annika 

Fritsch. 

Krister Andersson, chef för 

skatteavdelningen på Svenskt 

Näringsliv håller med om kri 

tiken från Företagarna. Den 

springande punkten enligt 

honom är just att det är en 

skattekredit och inte en per 

manent rabatt. 

Söker enklare förslag 

Det räcker inte för att man ska 

få de effekter på riskkapital 

försörjning som var syftet från 

början, säger han. 

Företagarna vill i stället, 

med stöd från Svenskt 

Näringsliv, se ett investerar 

avdrag. Det är en enklare kon 

struktion som ger ett perma 

nent avdrag värt 300 000 kro 

nor per år för den som inves 

terar i små företag. 

MIKAEL TÖRNWALL 

mikael.tornwall@di.se 

08-573 652 61 

nDi Fakta 

■ 

n Företagsskattekommit- 

tén lämnar i dag sitt del- 

betänkande om riskkapital. 

■ 

n Det innehåller dels ett 

förslag om skattekredit på 

maximalt 300 000 kronor 

per år för personer som 

investerar i nya företag. 

Avdraget ska betalas tillbaka 

när aktierna säljs. 

■ 

n Dels innehåller det en 

kredit på arbetsgivaravgiften 

när ett företag gör en ny- 

emission. Pengarna betalas 

tillbaka i tre omgångar efter 

senast 5,6 eller 7 år. 

■ 

n Krediten ses som ett 

lån som ägare i vissa fall 

kan bli personligt ansvarig 

för. 

Krister Andersson, 

chef för skatteavdelningen 

på Svenskt Näringsliv. 

Annika Fritsch, 

skatteexpert 

på Företagarna. 

Investerarna tror på aktier 

igen efter att hela hösten 

ha köpt räntepapper. 

”Vi ser en aktietrend 

i kundernas agerande. 

Men tron på Europa är 

fortfarande svag, investe- 

rarna undviker europeiska 

aktier”, säger Jim Rots- 

man, chef för Skandias 

investeringserbjudande. 

När den internationella aktie 

marknaden hostade och bör 

serna började falla i fjol, läm 

nade såväl svenska som inter 

nationella investerare aktie 

marknaden. 

”Det var mycket turbulent, 

speciellt under augusti–sep 

tember, då flydde investerarna 

aktiefonder för att köpa rän 

tefonder”, säger Jim Rotsman 

på Skandia med ett förvaltat 

fondkapital på cirka 120 mil 

jarder kronor. 

Flykten från speciellt euro 

peiska aktier fortsatte under 

hösten i takt med att krisen 

i Grekland smittade av sig på 

stora länder som Italien och 

Spanien. 

Hos Skandia, som är landets 

tredje största fondförvaltare 

med 10,9 procent av markna 

den efter Folksam (11,6 pro 

cent) och SEB Trygg Liv (21,1 

procent), upplevde man att 

december blev lugnare. 

”Investerarna avvaktade”, 

säger Jim Rotsman. 

Köpte aktiefonder 

Men under januari började 

investerarna – både de min 

dre, privata och proffsen – 

röra på sig. 

”De som gjort förändringar 

under januari lämnar ränte 

fonderna och köper aktiefon 

der. Men de undviker fortfa 

rande europeiska aktier”, 

berättar Jim Rotsman. 

Vad köper de? 

”De köper fonder med 

aktier i tillväxtmarknader som 

Ryssland, Indien, Kina och 

Brasilien. Och så köper de fon 

der med svenska aktier. Räk 

nar man in de svenska ande 

larna av blandfonderna så 

uppgår de svenska aktierna 

till cirka 30 procent av inves 

teringarna nu”. 

Och Sverige räknas då inte 

som Europa? 

”Nej, Sverige är hemma 

marknaden som man känner 

och som är enkel att handla i”. 

Vilken signal ger det här? 

”Kunderna har efter fjol 

årets ras blivit mer positiva till 

aktier och lämnar räntefon 

derna. Men man litar inte rik 

tigt på Europa ännu”. 

Vad krävs för att europeiska 

aktier ska återta förtroendet 

hos kunderna? 

”Att diskussionerna i 

Europa blir ljusare, mer posi 

tiva. Och framför allt att aktie 

kurserna börjar stiga”, säger 

Jim Rotsman, som inte har 

något svar på frågan om den 

europeiska finanspakten åter 

ger förtroendet för Europa. 

MOSSE WALLÉN 

mosse.wallen@di.se 

08-573 652 66 

Flykt från 

Europas 

aktier 

NYHETER 9 

DAGENS INDUSTRI 

MÅNDAG 30 JANUARI 2012 

onsdag 25 april 2012 

DEBATT Debattredaktör: Joel Holm. 

Adress: Expressen, 105 16 Stockholm. Telefon: 08-738 31 88. Fax: 08-619 05 00. E-post: fjarde.sidan@expressen.se 

Regeringssprickan 

hotar arbetslinjen 

Arbetsmarknadsminist e r Hillevi Eng 

ström, M, tycker att företagen ska ta ett 

större samhällsansvar och anställa fler, 

inte minst unga och invandrade. När 

vårbudgeten presenterades betonade 

regeringen att man framöver avser att 

prioritera just unga och utlandsfödda, 

grupper som i dag i många fall står långt 

ifrån arbetsmarknaden. 

Att stora grupper systematiskt 

hamnar i ekonomiskt och socialt utan 

förskap är ett stort problem, för såväl 

individ som samhälle. Men att beskylla 

före tagen för att inte ta sitt samhälls 

ansvar är fel. Småföretagen tar i dag ett 

stort ansvar, i och med att deras enda uppgift är 

att gå med vinst och att tillhandahålla och 

utveckla tjänster och produkter som konsumen 

ten vill betala för. Vinsten är en garant för över 

levnad, för möjligheten att kunna anställa fler, 

också unga och utlandsfödda. Om det är för dyrt 

och för krångligt att driva företag kommer 

företagen inte kunna anställa, helt 

oavsett vad politikerna anser om 

ansvarsfördelningen. 

Av Företagarnas senaste panel om 

ungdomsarbetslösheten framgår 

att småföretagen har ökat syssel- 

sättningen under det senaste året 

och att nedsättningen av arbets- 

givaravgifterna för unga upp till 26 

år är mycket välkänd – och effektiv. Hela 91 pro- 

cent svarar att de känner till reformen som inne- 

bär att arbetsgivaren betalar en avgift på 15,49 

procent för anställda upp till 26 år, jämfört med 

31,42 procent för övriga arbetstagare. 

På den direkta frågan om de sänkta arbets 

givaravgifterna för unga påverkat företagets 

sysselsättning av unga svarar 18 

procent att så är fallet. 70 procent 

har anställt fler och 34 procent 

har ökat de unga anställdas 

arbetstimmar. 

De positiva siffrorna talar för 

sig. Betydligt dystrare fram 

står statistiken för de så 

kallade nystartsjobben. 

Nystartsjobben ger arbets 

givare möjlighet att 

anställa en utlandsfödd 

utan att behöva betala 

arbetsgivaravgift, dock 

under förutsättning att 

det rör sig om en person 

som kommit till Sverige 

och som fått sitt uppehållstillstånd för 

högst tre år sedan. Nystartsjobben ger 

också arbetsgivaren ett ekonomiskt 

stöd på ett belopp som motsvarar två 

gånger arbetsgivar avgiften om perso 

nen som anställs är långtidsarbetslös 

och har varit borta från arbetsmarkna 

den i mer än ett år. 

Av Företagarnas panel framgår att hela 

73 procent respektive 59 procent saknar 

kännedom om sänkningarna av arbets- 

givaravgifter för utlandsfödda och lång- 

tidsarbetslösa. Kännedom om reformerna 

är en förutsättning för förändring, där- 

för kan företagarnas svar i undersök- 

ningen inte ses som annat än ett underkännande 

av regeringens och de berörda myndigheternas 

kommunikation. Men det räcker inte bara med 

kommunikation, inte minst arbetsförmedlingen 

måste bli bättre på att vidta aktiva åtgärder. 

I dag råder, trots hög arbetslöshet bland såväl 

ungdomar som utlandsfödda, brist på arbetskraft 

inom vissa sektorer. När arbets 

förmedlingen brister i sin förmåga 

att aktivt förmedla jobb uppstår 

den matchningsproblematik som 

den svenska arbetsmarknaden 

dras med. Det leder också till att 

många företagare drar sig för 

att använda förmedlingens 

tjänster; nästan hälften av de 

som deltog i Företagarnas panelunder 

sökning uppger att de aldrig använder 

arbetsförmedlingen. Drygt 40 procent 

anser att arbetsförmedlingen skulle 

fungera bättre om den utfördes av 

privata aktörer, 35 procent skulle 

använda den mer om den var nischad 

mot specifika branscher. 

Inom regeringen råder i dag splittring 

på en rad arbetsmarknadsrelaterade 

områden. Precis som näringsminister 

Annie Lööf konstaterat måste 

regeringen ha mod att reformera där 

behov finns; företagsklimatet överlag, 

arbetsrätten och matchningen. För att 

små företagarna ska kunna fortsätta 

vara ekonomins jobbgeneratorer 

behöver information och aktiva 

åtgärder bättre 

kombineras. 

Politikerna skapar 

inga jobb, det kan bara 

företagarna göra, men bara om 

politikerna först tar sitt ansvar. 

ELISABETH 

THAND 

RINGQVIST 

Elisabeth 

Thand Ring- 

qvist är vd för 


” 

Om det är 

för dyrt och 

krångligt att driva 

företag kommer 

företagen inte 

kunna anställa. 

Visst kan företagarna skapa jobb – men bara om politikerna 

först tar sitt ansvar, skriver Elisabeth Thand Ringqvist. 

”Vi har informerat spararna” 

Claes Hemberg på Avanza tycker att 

pensionsmyndigheten borde bli bättre på 

att ta pensionsspararnas parti. Det kan vi 

hålla med om. Men han glömmer både vad 

vi gjort och vad som faktiskt är viktigast för 

pensionsspararen. 

När Hemberg och andra branschföreträ 

dare som tjänar pengar på pensionssparande 

talar om problemen med pensionen, så hand 

lar det alltid om premiepension och de delar 

i tjänstepensionen som går att välja själv. 

Alltså de delar som ger lönsamhet för 

branschen. Men om man som Hemberg vill 

ha en image som oberoende konsument 

upplysare, bör man också tala om att det 

viktigaste för att få en så bra pension som 

möjligt är att arbeta heltid så länge man 

orkar, betala skatt på pengarna och att ha 

en tjänstepension. 

Något annat som Hemberg och andra 

säljare av pensionssparande talar tyst om 

är att man kan få reda på hur mycket man 

får i pension, till exempel via minpension.se. 

Då blir spararna mer slagtåliga för den typ 

av marknadsföring som Hembergs Avanza 

just nu sprider – att du bara får hälften av 

lönen kvar vid pensionen. Det är för 

övrigt är en osanning för de allra flesta. 

Hemberg har också glömt att det var pen 

sionsmyndigheten som tog fram förslaget 

om ett stopp för massfondbyten, att vi varit 

mycket tydliga med att förvaltningstjäns 

terna är en dålig affär och att han själv sagt 

att vår fondvalsguide är 

den bästa på marknaden. 

STEN ERIkSSON 

Sten Eriksson är 

kommunikationschef för 

pensionsmyndigheten 

REPLIk 

Annie Lööf. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG 

m˚STE AGERA. Regeringen måste våga reformera i stället 

för att som Hillevi Engström lägga ansvaret för jobben på 

företagarna, anser Elisabeth Thand Ringqvist. Foto: SVEN LINDWALL 

Expressen 18 februari. 

GÖTEBORGS-POSTEN TORSdaG 8 maRS 2012 

42 

ekonomi & politik 

Redaktör: Eva Parkrud 031-62 41 13, 

Biträdande redaktörer: Arne Larsson 031-62 41 24, Anna Liljenberg 031-62 42 14. 

kvinnors företagande 

Göteborg hamnar långt 

ner på ny rankningslista 

företagande: Stockholm är 

bäst på kvinnligt företagande. 

Göteborg kommer först på 

plats 46 av Sveriges 290 kom- 

muner. 

Västra Götaland ligger i mitten 

bland Sveriges län när det handlar 

om kvinnligt företagande, visar en 

ny rapport från Företagarna. Ste- 

nungsund är bästa kommunen i 

länet och Mölndal, som ligger trea 

från slutet, är sämst. 

Fortfarande är bara en av tre företa- 

gare kvinna. Med nuvarande föränd- 

ringstakt dröjer det till en bit in på 

nästa århundrade innan lika många 

kvinnor som män driver företag. 

– Ägande för mig är inflytande 

och makt, så min teori är att om fler 

kvinnor driver företag så får de också 

tillgång till makten. Det är också ett 

sätt att komma in på styrelseposter 

för att man är en betydande ägare, 

säger Maria Derner, regionchef i 

Västra Götaland för organisationen 

Företagarna. 

Men det finns ljusglimtar i rap- 

porten. När det handlar om unga 

företagarkvinnor upp till 35 år lig- 

ger Göteborg på femte plats, två pla- 

ceringar bättre än förra året och före 

Stockholm. 

– Det hanDlar noG om att tjänste- 

sektorn har börjat ta fart. Vi har sett 

under en period att intresset för hus- 

hållsnära tjänster ökar, menar Maria 

Derner. 

Varför går det så trögt för kvinn- 

ligt företagande i Göteborg? 

– En teori är att vi har mycket 

mansdominerade branscher i regio- 

nen och förändring tar alltid tid. 

Anna-Lena Johansson, chef för fö- 

retagsutveckling på Business Region 

Göteborg, delar den bilden. 

– Industriella branscher har varit 

dominerande under många decen- 

nier, vilket gjort att efterfrågan varit 

teknikrelaterad. 

reGionen Gör lånGSiktiGa sats- 

ningar på entreprenörskap i sko- 

lan som gett resultat. I år drev 1 550 

elever sammanlagt 480 företag, 54 

procent av vd:arna var tjejer. 

– I takt med att efterfrågan på nya 

tjänster och produkter ökar inom 

en rad olika områden är jag mycket 

förhoppningsfull kring att andelen 

kvinnor kommer att öka framöver, 

säger Anna-Lena Johansson. 

Kommunalrådet Anneli Hulthén 

(S) är styrelseordförande i Business 

Region. Hon tror att en förklaring 

till den dåliga rankingen är att Gö- 

teborg och Stockholm är så olika 

typer av städer. 

– Vi måste stimulera tjejer att vara 

med och våga bli egna företagare. 

Min egen generation har kanske 

tittat på vad som är en trygg anställ- 

ning, den nya generationen verkar 

vara lite mera äventyrlig, vågar mer 

än vad vi har gjort. 

Saker som missgynnar kvinnligt 

företagande är ett antal regler kring 

graviditet och barnledighet. Om- 

sorgssystemet är byggt för att vara 

anställd, tror Maria Derner. 

– Jag vet att en stor barriär för 

kvinnor är att gå från anställning 

till att driva eget uppfattas som allt- 

för otryggt. Vissa förändringar har 

gjorts men du får fortfarande inte 

havandeskapspenning som egen 

företagare. 

Elisabeth Thand Ringqvist, vd på 

Företagarna, tror att nya nischer ska 

ge kvinnligt entreprenörskap en 

skjuts framåt. 

– Vi Ser tillVäxt inom branscher 

som kulturella och kreativa näringar, 

inom vård och omsorg. 

Hon vill ändra reglerna för att öka 

investeringarna. 

– I dag är det mer skattegynnat att 

investera pengar på börsen än i ett 

litet privat företag. 

Företagarna tror inte på kvote- 

ring av kvinnor till styrelser och 

bolagsledningar. Vad är alterna- 

tivet? 

– Vi vill fortsätta öppna sektorer 

där kvinnor har kunskap, göra det 

enklare att få finansiering för företag 

och förändra försäkringssidan så den 

blir mer likt som för anställda, säger 

Elisabeth Thand Ringqvist. 

Sylvia Hopen 

031-62 41 93 sylvia.hopen@gp.se 

familjemyS. Småbarnsföräldrar har upptäckt Malin Gustavsson företag Knatteverkstan som drivs från gården i Billdal. 

När det handlar 

om unga företagar- 

kvinnor upp till 35 år 

ligger Göteborg 

på femte plats 

”tro på dig själv och 

företagande: malin Gustavs- 

sons företag föddes med rutav- 

draget. Bolaget knatteverkstan 

anlitas av stressade småbarns- 

föräldrar som inte får tiden att 

räcka till. 

Rutavdraget har, sedan pigdebat- 

ten lagt sig, mångdubblats sedan 

starten 2007. Allt fler anlitar hus- 

hållsnära tjänster. Enligt Skatte- 

verkets undersökning drivs majo- 

riteten av rutföretagen av kvinnor. 

Malin Gustavsson bor med famil- 

jen på en gård i Billdal, öster om 

väg 158. Hon startade sitt företag 

Knatteverkstan 2008. 

– Jag insåg att många hade pro- 

blem att hitta barnvakt som ibland 

inte dyker upp. 

Hon har en pool med studenter, 

blivande lärare, läkare och ekono- 

mer som behöver spä på studielå- 

net. Tjänsten marknadsförs i radio 

och lokaltidningar. Kunderna finns 

i hela Göteborg, en del är ensamstå- 

ende föräldrar. 

– mitt företaG Gör först hembesök 

och väljer sedan ut barnvakten som 

gör allt från att hämtar på dagis, 

leker, läser läxor, nattar och lagar 

enklare mat. 

Rådet hon vill ge andra tjejer som 

funderar på att starta eget är att 

räkna med att det tar tid att bygga 

upp ett företag. 

– Men brinner du för något så gör 

det. Se till att du har bra stöd runt 

dig och tro på dig själv. Testa din 

idé på andra, till exempel Tillväxt- 

verket eller Venture cup. 

Hon har ingen förklaring till var- 

för Göteborg har färre kvinnliga fö- 

retagare än Stockholm. 

– Men jag har inte märkt att det 

finns något stöd i kommunen. I 

Småland när kommunerna får reda 

på att ett nytt företag är på gång 

finns det information och kurser 

som ofta är gratis. Här är allt ganska 

”Jag har inte 

märkt att det 

finns något stöd 

i kommunen” 

MALin GuStAvSSon, 

företagare 

Bästa länen 

1 Stockholms län 

2 Skåne län 

3 Uppsala län 

4 jämtlands län 

5 Gotlands län 

11 Västra Götalands län 

12 hallands län 

Bästa kommunerna 

1 Stockholm 

2 Sorsele 

3 höör 

4 malå 

5 åre 

27 Stenungsund 

46 Göteborg 

Störst andel unga företagarkvinnor 

1 Botkyrka 

2 Dorotea 

3 malmö 

4 Sundbyberg 

5 Göteborg 

15 tranemo 

26 karlsborg 

I 

den pågående utredningen om 

flytträtt för pensionssparande 

saknas en viktig diskussion om 

hur dagens tjänstepensioner ver 

kar diskriminerande mot såväl 

företagare som anställda i företag 

utan kollektivavtal. 

Cirka 150 000 småföretag med en 

halv miljon anställda har inte kollek 

tivavtal. När flytträtten sannolikt 

genomförs om något år, är det vik 

tigt att också denna aspekt blir be 

lyst och att flytträtten också omfat 

tar de kollektivavtalade tjänstepen 

sionerna. 

Låt oss för ett ögonblick bortse från 

det märkliga i att Svenskt Näringsliv 

som en avtalspart försvarar ett mono 

polistiskt system som blockerar för 

nya aktörer och allmänt försämrar 

konkurrensen på marknaden. Vi foku 

serar i stället på de tungt vägande skäl 

som finns för flytträtt för kollektiv 

avtalade pensioner, sett ur småföre 

tags och deras anställdas perspektiv. 

Inom de nya premiebestämda 

tjänstepensionerna ligger hela risken 

för försäkringskapitalets utveckling 

hos individen. När arbetsgivaren i de 

kollektivavtalade pensionerna har be 

talat in premien upphör ansvaret och 

det är upp till medarbetaren att välja 

den försäkringslösning som man tror 

ger störst trygghet inför pensionen. 

När individen bär risken borde hon 

eller han självfallet ha möjlighet att 

göra ett individuellt val, men i prakti 

ken begränsas valet till de förvaltare 

som arbetsmarknadens parter valt ut. 

Två av de stora tjänstepensionssys 

temen, ITP och SAFLO, har en möjlig 

flytträtt mellan vissa utvalda försäk 

ringsbolag. Inom de två andra stora 

systemen, KAPKL och PA03, är det 

upp till förvaltarna om de vill erbjuda 

flytträtt eller inte. Även om det när 

mast bisarra förbudet mot att flytta 

mellan kollektivavtalsområden för 

hoppningsvis får en lösning, kommer 

systemen också i framtiden att leda till 

att pensionsspa 

randet blir frag 

mentiserat. 

Den som väljer 

att starta eget före 

tag kommer inte 

att kunna flytta 

med sig sin intjä 

nadetjänstepen sion. Den kommer 

då att ligga kvar i 

tjänstepensions 

systemet som ett 

eller flera fribrev. 

Det pensions 

kapital som skulle 

kunna ligga till 

grund för en för 

handling med en försäkringsgivare 

om en pensionslösning för egenföre 

tagaren, ligger alltså inlåst hos parter 

som man inte längre har någon rela 

tion till. Detta försämrar naturligtvis 

företagarens möjlighet att förhandla 

fram en förmånlig pensionsplan. 

Problemet gäller även dem som tar 

anställning i ett företag utan kollektiv 

avtal. Den tidigare pensionen ligger 

kvar i fribrev och det blir svårare för 

arbetsgivaren att förhandla fram en 

förmånlig lösning som kan erbjudas 

alla anställda. I de fall den nya arbets 

givaren har en bättre pensionslösning 

att erbjuda, så är det omöjligt att flytta 

sitt tidigare pensionssparande dit. 

I och med ökad rörlighet på arbets 

marknaden kan de nya tjänstepensio 

nerna beskrivas som en gigantisk fri 

brevsmaskin, med ökade administra 

tiva kostnader och urholkade pensio 

ner för löntagarna som följd. 

Det värsta problemet är emellertid 

att den bristande konkurrensen, som 

till stor del är en följd av flyttförbu 

det för tjänstepensioner, försämrar 

förutsättningarna för landets alla 

småföretag att teckna bra pensions 

avtal. I och med att den överväldigan 

de delen av de privata pensionsmed 

len ligger inlåsta i tjänstepensions 

systemen minskar konkurrensen in 

om privata tjänstepensioner, vilket 

får till följd att många betalar alltför 

höga avgifter för mediokra lösningar. 

Ett slopat flyttförbud skulle troligen 

innebära att fler bolag intresserar sig 

för de kollektivavtalade pensionerna 

och att priskonkurrensen skulle öka. 

Det skulle i sin tur underlätta för före 

tag utan kollektivavtal att teckna mer 

förmånliga försäkringar och göra det 

mer attraktivt att ta anställning i 

dessa företag. 

Allt detta innebär inte att dagens 

tjänstepensioner i sig är dåliga. För 

det stora flertalet löntagare är också 

enkelheten i ”kryssvalet”, där man på 

en enkel blankett eller på valcentra 

lens hemsida kan välja förvaltning en 

fördel. Dessutom är detta upplägg i 

hög grad förenligt med ett slopat flytt 

förbud och även i framtiden kommer 

det att vara ytterst attraktivt för de 

stora pensionsförvaltarna att kvalifi 

cera sig i det urval som görs. 

En reform som ger verklig flytträtt 

för alla anställda har i praktiken bara 

vinnare. Det förbättrar villkoren för 

landets företagare. Det skapar bättre 

pensionsmöjligheter för deras 

anställda. Och det leder till ökad kon 

kurrens som gynnar alla löntagare, 

inom och utanför de stora tjänste 

pensionssystemen. Det enda skälet 

att bevara det nuvarande systemet är 

maktfrågan för arbetsmarknadens 

parter. Det är inte ett tillräckligt argu 

ment för att försvara flyttförbudet. 

Stora missar i flytträtten 

Det finns stora hål i den flytträtt för tjänstepensioner som är på väg att genomföras. 

Dels gäller det anställda i företag utan kollektivavtal, dels de som väljer att starta 

företag. Nu är det viktigt att få bort bisarra konsekvenser och bristande konkur- 

rens en gång för alla, skriver Patrik Brummer och Elisabeth Thand Ringqvist. 

TÄNKER PÅ PENSIONEN. Det enda skälet att bevara dagens system är maktfrågan för arbetsmarknadens parter, skriver Patrik Brummer och Elisabeth Thand Ringqvist. FOTO: JOEY ABRAITYTÉ 

ELISABETH THAND RINGQVIST 

PATRIK BRUMMER 

ordförande, Brummer & Partners 

ELISABETH THAND RINGQVIST 

vd, Företagarna 

”Svenskt Närings- 

liv försvarar 

ett monopolistiskt 

system som 

blockerar för nya 

aktörer och 

försämrar 

konkurrensen.” 

DEBATT 

4 


MÅNDAG 19 MARS 2012 

Redaktör: Petter Olofsson debatt@di.se Telefon 08-573 650 00 

M 

orgondagens företagare 

behöver kompetenta 

medarbetare för den 

framtida arbetsmarkna- 

den. Det är en förutsätt- 

ning för Sveriges ekonomiska tillväxt 

och konkurrenskraft. Vi ska därför 

värna det som är Sveriges signum – 

elever som är kreativa, tar initiativ och 

vågar framföra sina åsikter. Förmågor 

som ofta införlivas i entreprenöriellt 

lärande och som är viktiga för att få 

tillväxt i landets företag. Förmågor 

som också innebär att man kan och 

vågar starta nya företag. 

Gymnasieskolan har precis stöpts 

om och skillnaderna mellan yrkespro- 

gram och högskoleförberedande pro- 

gram har ökat. Vi vill att framtidens 

skola ska präglas av flexibilitet men 

undvika återvändsgränder för elever 

som går ut gymnasieskolan genom 

ökade möjligheter att ändra yrkes- 

eller studieinriktning. 

Parallellt med att skillnaderna 

mellan yrkesinriktade och teoretiska 

program ökar, införs nya regler för 

vilka lärare som får arbeta på yrkes- 

programmen. Det krävs ingen peda- 

gogisk kompetens eller lärarerfaren- 

het för att tillsvidareanställas som 

att göra ett bra lärarjobb och alla elev- 

er oavsett program bör ha välutbilda- 

de och behöriga lärare. 

Det är brist på yrkeslärare i skolor- 

na i dag och under de närmaste åren 

kommer många att gå i pension. 

Behovet av nya lärare är stort. Och de 

nya lärarna måste tas från de skickliga 

yrkesverksamma på restauranger, 

industri- och hantverksföretag. 

I många fall handlar det om man- 

ligt dominerade yrken där lärarna 

ska tas från ett arbete där de tjänar 

Vi måste hitta möjligheter för yrkes- 

skickliga människor att få en utbild- 

ning under andra former än de vanliga. 

Vi vill att staten bekostar hela eller 

delar av utbildningen för de blivande 

yrkeslärarna, att yrkesskickliga män- 

niskor får möjlighet att prova på lärar- 

yrket under en period och att utbild- 

ningen kan ske parallellt med arbetet. 

Majoriteten av eleverna på yrkespro- 

grammen kommer att anställas på lan- 

dets småföretag. Många arbetar i före- 

tag med ett fåtal anställda eller vara 

egna företagare. Det ställer krav på att 

de har kunskaper i entreprenörskap, 

vilket de får i utbildningen, men det 

ställer också stora krav på att de är all- 

mänbildade, flexibla och kreativa. De- 

ras utbildning måste ge dem de kun- 

skaper och kompetenser som de behö- 

ver i yrkes livet; i språk, matematik och 

andra områden. Men också en förstå- 

else för andra kulturer, andras behov 

och andras intressen. 

Vi är oroliga för att dagens yrkes- 

program inte ger våra framtida en- 

treprenörer de kunskaperna och inte 

heller den yrkeskompetens som är 

så viktig för småföretagen. 

Därför efterlyser vi: 

ºEn gymnasieutbildning som 

Det ska inte bara ske på vissa lektio- 

ner i gymnasieskolan, utan finnas 

som en ledstjärna i all undervisning. 

ºEn lärarutbildning för alla yrkes- 

lärare där staten tar ett stort finan- 

siellt ansvar. 

100 000 grundskoleelever står just 

nu inför sitt gymnasieval. I förra årets 

val sökte sig färre till yrkesprogram- 

men, 31 procent av eleverna, medan 

51 procent valde de högskoleförbere- 

dande programmen. Procentuellt har 

skillnaden i andelen elever på ett år 

ökat med 7 procentenheter till de teo- 

retiska programmens favör. 

Dagens elever vill bli anställnings- 

bara och få med sig de teoretiska och 

yrkesmässiga kunskaper som behövs 

i arbetslivet. Samtidigt vill dagens 

elever inte stänga dörrarna för fram- 

tida utvecklingsmöjligheter eller 

behöva ta omvägar för att nå dit de 

vill. 

Yrkeslärare får inte bli B-lag 

Staten bör bekosta utbildningen av de nya yrkeslärare som kommer att behövas. 

Det krävs kompetenta lärare för att utbilda framtidens småföretagare. Vi är oroliga 

för att dagens yrkesprogram inte ger eleverna rätt kunskaper, skriver Eva-Lis 

Sirén, Lärarförbundet, och Elisabeth Thand Ringqvist, Företagarna. 

STORT KUNSKAPSBEHOV. Också på byggprogrammet krävs kompetenta lärare – kraven på dem bör inte sänkas, skriver debattörerna. FOTO: TRONS 

EVA-LIS SIRÉN 

ordförande Lärar 

förbundet 

”Det krävs 

ingen pedagogisk 

kompetens eller 

lärarerfarenhet 

för att tillsvidare- 

anställas som 

lärare på yrkes- 

programmen.” 

DEBATT 

4 


TORSDAG 8 MARS 2012 

Redaktör: Petter Olofsson debatt@di.se Telefon 08573 650 00 

NYHETER 

Nyhetschefer: Klas Granström och 

Henrik Westman (tf). red@di.se, 08-573 650 31 

Hård kritik mot företagarfacit 

Bandet på Saab 

rullade på nytt 

n I går började bandet rulla igen på Saab 

Automobile i Trollhättan. 

Men det var ingen plötslig räddare i nöden 

som fått fart på produktionen igen, utan det 

handlade om att flytta ett femtiotal bilar till 

Ana i Trollhättan som har köpt dem av kon 

kursboet, uppger TV4 Nyheterna Väst. (TT) 

Posten köper 

av Green Cargo 

n Postens moderbolag Postnord köper Green 

Cargos dotterbolag Green Cargo Logistics 

med en omsättning 2011 på cirka 1 miljard 

kronor och lageranläggningar om totalt 

260 000 kvadratmeter i Stockholm, Norrkö 

ping, Göteborg, Helsingborg och Köpenhamn. 

(TT) 

Det kvinnliga företagandet 

har minskat dramatiskt 

sedan september 2010. 

Det anser Anders 

Bornefalk, ekonom på 

Svenskt Näringsliv, som 

tror att det kan bero på 

debatten om privata väl 

färdsföretag. 

Andelen kvinnliga företagare 

av befolkningen har minskat 

med 14 procent sedan septem 

ber 2010, enligt Svenskt 

Näringsliv. 

”Vinst i välfärdsföretag har 

kritiserats på många håll, även 

lokalt, vilket gör att det kan 

upplevas mer riskfyllt att driva 

sådana företag”, säger Anders 

Bornefalk, ekonom på Svenskt 

Näringsliv som skrev den 

uppmärksammade debatt 

artikeln i gårdagens Di. 

Han bygger sitt resone 

mang om det rekordlåga före 

tagandet på SCB:s arbets 

kraftsundersökning. 

Fler åtgärder behövs 

Elisabeth Thand Ringqvist, vd 

för Företagarna, vill inte ovän 

tat att regeringen gör mer för 

småföretagen. 

”Regeringen gjorde de 

största reformerna 2006– 

2008. Sedan Lehmankra 

schen har det varit mer mar 

ginella förändringar. Lagen 

om valfrihet i vården kom, nu 

anser vi att man kan ta den 

längre”, säger hon. 

Hon vill att regeringen 

tvingar alla kommuner att 

införa valfrihet i vården. De 

vårdföretag som startas är till 

övervägande del småföretag, 

drivna av kvinnor. 

Sociala avgifter viktigast 

På Företagarnas önskelista 

på kort sikt står sänkta sociala 

avgifter, medan man på lång 

sikt vill se en ny skattemodell. 

Det måste också bli lättare 

att anställa rätt personer 

när företagen ska växa, 

enligt Elisabeth Thand Ring 

qvist. 

”I dag använder 70 procent 

av våra företagare sällan eller 

aldrig Arbetsförmedlingen. 

Om man har underkänt 

Arbetsförmedlingen och letar 

efter folk i sitt privata nätverk 

säger det sig självt att det är 

svårt att hitta rätt experter. 

Men småföretagarna upp 

lever att det får för mycket 

pappersarbete och för många 

irrelevanta ansökningar”, 

säger hon. 

Till de lite mer kontroversi 

ella kraven hör att bankerna 

inte ska få för strikta regler, 

eftersom det kan bli småföre 

tagen som får betala notan. 

Elisabeth Thand Ringqvist vill 

också se att fler statliga företag 

säljs. 

”Det är jättesvårt för små 

företag att konkurrera exem 

pelvis med Lernia, som har 

staten i ryggen”, säger hon. 

ANNA EKELUND 

anna.ekelund@di.se 

08-573 650 75 

”Måste bli lättare att anställa” 

Regeringen har dragit i gång en ny stor 

offensiv för att lyfta näringspolitiken och 

företagarnas villkor. 

Men facit så här långt, efter snart sex år 

med alliansen vid makten, är dystert. 

Andelen företagare i den 

arbetsföra befolkningen är 

den lägsta på 25 år, enligt nya 

siffror från Svenskt Näringsliv 

som presenterades på Di 

debatt i går. 

Störst är minskningen 

bland kvinnliga företagare, 

med en 17procentig nedgång 

sedan 1994, trots att den tidi 

gare näringsministern Maud 

Olofsson lyfte kvinnligt före 

tagande som en hjärtefråga. 

Från regeringen var intres 

set för att kommentera de nya 

siffrorna minst sagt svagt 

under måndagen. Varken 

näringsminister Annie Lööf 

(C), finansminister Anders 

Borg (M) eller statsminister 

Fredrik Reinfeldt (M) gav sin 

bild av utvecklingen. 

Fler har fått jobb 

Marita Ljung (C), stats 

sekreterare på näringsdepar 

tementet, hävdar att den 

negativa trenden beror på att 

många har fått jobb i befint 

liga företag. 

”Vi ser att regeringens 

arbetslinje har varit lyckad och 

att befintliga företag faktiskt 

har kunnat anställa fler. När 

antalet anställda ökar går 

andelen företagare ned”, säger 

Marita Ljung, och hänvisar 

även till siffror som visar att 

antalet nyregistrerade företag 

ökat med 200 000 sedan 2006. 

Men att andelen företagare 

sjunker måste väl ändå vara 

ett misslyckande för rege 

ringen? 

”Det är klart att vi från 

näringsdepartementet inte är 

nöjda. Vi vill ha fler företag. 

Det positiva är att befintliga 

företag växer. Det är väldigt 

positivt.” 

”Har underpresterat” 

Men det är en förklaring som 

inte imponerar på Jennie Nils 

son, näringspolitisk talesper 

son för Socialdemokraterna. 

”Man får säga att rege 

ringen har underpresterat på 

det här området. Man har 

regerat i snart sex år och har 

inte vänt utvecklingen, det går 

tvärtom åt fel håll”, säger 

hon. 

Starkt bidragande till den 

låga andelen företagare är 

enligt Socialdemokraterna att 

alltför lite forskning och inno 

vationer omvandlas till kom 

mersiella produkter. Jennie 

Nilssons lösning är mer risk 

kapital, främst privat men 

även statligt. 

Vill ha riskkapitalavdrag 

”Vi har bland annat föreslagit 

ett omfattande riskkapitalav 

drag. Dessutom behövs mer 

omfattande stödstrukturer för 

entreprenörer i form av före 

tagskuvöser”, säger hon. 

Ett av regeringens största 

misslyckanden i näringspoli 

tiken är enligt Jennie Nilsson 

svårigheten för företagen att 

hitta den arbetskraft de fak 

tiskt söker trots hög arbetslös 

het. 

Ny politik förbereds 

Partiledaren Stefan Löfven 

har sedan han blev vald 

utlovat en ny och vassare 

socialdemokratisk närings 

politik och det arbetet pågår 

nu för fullt, säger Jennie Nils 

son. 

”Inte minst när det gäller 

småföretagarpolitiken behö 

ver vi bli betydligt vassare”, 

säger Jennie Nilsson. 

TOMAS NORDENSKIÖLD 

tomas.nordenskiold@di.se 

08-573 651 53 

1987 1990 2000 2010 

Källa: SCB 

Färre företagare 

■ Andelen företagare 

i åldern 16–64 år, feb 1987– 

jan 2012, glidandel medeltal. 

Index feb 1987= 100 

80 

90 

100 

110 

Dagens industri i går. 

EGEN FÖRETAGARE. Johanna Lundin kommer från en företagarfamilj. Hon studera industriell ekonomi på KTH i Stockholm och är inte rädd för att prova starta eget. 

TISDAG 27 MARS 2012 

6 

GÖTEBORGS-POSTEN ONSdaG 21 maRS 2012 39 

debatt 

Redaktörer: Bengt Bendix 031-62 41 37 och Jannika Wasastjerna 031-62 41 38 

E-post: debatt@gp.se • Fax: 031-62 40 33 

ReplikeR: 

läs meR: 

Kommunerna har ansvaret för 

bostadsförsörjningen och få kom- 

muner har bättre förutsättningar 

än Göteborg att klara sin egen för- 

sörjning. Bristen på bostäder är en 

brist på kompetens i stadens led- 

ning, inget annat, skriver Rickard 

Sverige, samma år som subventionerna 

avskaffades. Men det gjorde det i de an- 

dra nordiska länderna med. Att tro att 

avskaffandet av svenska subventioner 

skulle ha påverkat bostadsbyggan- 

det i hela Norden, som blir följden av 

S-ledningens resonemang, är absurt. 

I riksdagen där S är i minoritet pre- 

senteras ingen mirakelmedicin annat 

Göteborg, där det inte saknas mark 

och där de kommunägda företagen 

är kända, inte bara för det de gör utan 

framförallt för sådant de inte borde 

Med högre hus blir det fler bostäder 

och bättre underlag för kollektivtrafik, 

men på det örat vill inte de rödgröna 

lyssna. De mindre byggherrarna måste 

också få möjligheter att delta i markan- 

visningar till skillnad från i dag. 

Bostadsbristen i Göteborg är inte 

ny. S kom till makten 1994 i Göteborg 

och sedan dess har bostadsbristen bara 

blivit värre oavsett regering. Slutsatsen 

är att bostadsbristen inte kan byggas 

bostadsbristen måste röstas bort 

Följ GP DEBATT på Twitter 

#gpdebatt 

Vi satsar på 

att HBT- 

diplomera 

våra mot- 

tagningar 

Att man som HBT- 

person kan få 

uppleva direkta 

kränkningar i häl- 

so- och sjukvår- 

den är oaccepta- 

belt. Vi startar nu 

en utbildning för 

våra mottagningar 

för att stärka HBT- 

personersrät- tigheter, skriver 

Karin Stenqvist 

och Lennie Ham- 

marstedt,Hivpre- vention i Västra 

Götaland. 

gp.se/nyheter/ 

debatt 

Nyanlända 

ska ha 

verktyg att 

ta hand om 

sig själva 

Sverige är ett fan- 

tastiskt land att 

komma till som 

flykting. Men vi 

måste göra upp 

med den miss- 

riktade välvilja 

som länge präglat 

mottagandet. Ny- 

anlända behöver 

inte en klapp på 

huvudet och bi- 

drag, utan verktyg 

för att kunna ta 

hand om sig själva 

och vara delak- 

tiga i samhället, 

skriver Nyamko 

Sabuni och Erik 

Ullenhag (FP). 

gp.se/nyheter/ 

debatt 

replik 

• Bostadsbristen 

Tidigare artiklar: 19/3 

CiTaTeT: 

Alla ska 

göra rätt 

för sig. 

Elisabeth Thand 

Ringqvist, vd Före- 

tagarna, anser att 

bolagsskatten som 

stora företag kan 

skatteplanera bort 

är orättvis och 

föråldrad. Småfö- 

retagare som tar 

en personlig risk 

Bostadsbristen. Ansvaret för det misslyckade bostadsbyggandet i Göteborg kan 

knappast läggas på alliansregeringen. Lösningen är ett maktskifte i Göteborg. 

Vi har lösningarna 

för fler nya bostäder 

Trots lågt satta mål för byggandet har 

den S-ledda majoriteten i Göteborg 

misslyckats. Ansvaret kan inte läggas 

på vare sig Länsstyrelsen eller bort- 

tagna räntesubventioner för hyresrät- 

ter, skriver Jonas Ransgård och Martin 

Wannholt (M). 

N 

ära 50 000 människor saknar ett 

stabilt boende i vår stad, enligt 

Boplats Göteborg. 126 000 bo- 

stadssökande var vid årsskiftet 

registrerade hos Boplats. Staden erbjuder ca 

9 500 studentbostäder på 50 000 studenter. 

Behovet (av studentbostäder) beror inte i 

första hand på fler studenter utan på att bo- 

stadssituationen och möjligheten att få en 

bostad blir svårare i Göteborg. Det framgår 

av ett tjänsteutlåtande från Göteborgs stad. 

Stadens rödgröna styre har sitt eget mål 

för antal nya bostäder, 2 000 per år. Målet 

är långt ifrån att möta de behov som finns, 

men ändå lyckas den S-ledda majoriteten 

inte uppfylla ens det. 

Då väljer den ytterst ansvariga, kommun- 

styrelsens ordförande Anneli Hulthén (S), 

att tillsammans med Anna Johansson (S), gå 

till attack mot alliansregeringen. Socialde- 

mokraterna har styrt staden sedan 1995 och 

under dessa år har de inte lyckats nå upp till 

de mål för bostadsproduktionen som krävts. 

Ansvaret för misslyckandet kan knappas läg- 

gas på en regering som tillträdde 2007. 

Mölndal lyckas bättre 

Även länsstyrelsens handläggningstider 

tas upp som en bromsande omständighet 

för bostadsproduktionen i Göteborg. Samti- 

digt lyckas grannkommunen Mölndal, inom 

samma länsstyrelseområde, hamna på plats 6 

i HSB:s bostadsindex för 2011, där Göteborg 

hamnar på plats 47. 

Hulthén och Johansson skriver att ”Man 

kan även rikta kritik mot regeringen för pas- 

Räntesubventioner till 

hyresrätter har visat sig 

verkningslösa för 

hyresgästen. 

sivitet om byggherrens ansvar för kvalitets- 

säkring och vita villkor längs hela kedjan 

av entreprenörer. Brister leder inte bara till 

byggfusk utan också till skatteflykt och miss- 

förhållanden på arbetsmarknaden.” 

Med mutskandalerna i Göteborg de senas- 

te åren är det märkligt att ledande socialde- 

mokrater i staden väljer att rikta kritik mot 

regeringen gällande byggfusk. 

åDelar ut gratis fröer i stället 

Med tanke på kritiken mot regeringen 

och Länsstyrelsen är det intressant att den 

rödgröna majoriteten nyss lade ett uppdrag 

i fastighetsnämnden, om att utreda vad 

som behövs för att öka bostadsproduktio- 

nen, samt en tidsplan. Vi välkomnar att So- 

cialdemokraterna efter 18 år utan framsteg 

funderar över vad som gått snett. Emellertid 

startade fastighetskontoret i förra veckan 

en blogg om stadsnära odling och delade ut 

gratis fröer på stan. Om majoriteten väljer 

att ge sådana arbetsuppgifter till fastighets- 

kontoret, kan det verkligen betyda att man är 

allvarligt oroad över bostadsförsörjningen? 

Räntesubventioner till hyresrätter har 

visat sig verkningslösa för hyresgästen. De 

sista studentlägenheterna som byggdes här 

i Göteborg med de bidragen har inte lägre 

hyra än de som nu ska byggas på samma gata 

på Lindholmen utan subventioner. Vart tog 

pengarna vägen? 

Mycket kan göras 

Det finns mycket som kan göras för ett 

bättre och starkare Göteborg. Vi i Alliansen 

har flera förslag till att öka byggtakten: 

Låt exploatörer själva anlita certifierade ar- 

kitekter för att ta fram detaljplaner med stöd 

av stadsbyggnadskontoret, prioritera planer 

med högt antal bostäder, bygg och bevara 

billiga lägenheter, välkomna och prioritera 

kreativa detaljplaner och förtätning, ta fram 

attraktiva boenden för äldre i varje stadsdel. 

Följ upp alla händelser i planeringsproces- 

sen varje månad så att alla parter kan följa 

trenderna och agera när det hakar upp sig. 

Redovisa när varje ärende påbörjats och hur 

lång tid varje del i processen tar. Se också till 

att komma igång med egnahemsbyggandet, 

det finns mark för betydligt fler villor och 

radhus inom staden. 

Göteborgs tillväxt och behov kräver ett mål 

om 5 000 nya bostäder per år. För att förverk- 

liga det krävs ett maktskifte i Göteborg. 

* 

arkivbild: Emma maTTSSON 

öKA TAKTEN. Vi i Alliansen har många förslag på hur takten i byggandet kan öka, skriver debattörerna. 

Debattörerna: 

Jonas Ransgård (M) 

vice ordförande i 

Göteborgs Kommu

Vägen till Europas 

bästa företagarklimat 

fortsätter på 

www.foretagarna.se 

Huvudkontor: Regeringsgatan 52, 106 67 Stockholm. Telefon 08 - 406 17 00. info@foretagarna.se 

www.foretagarna.se Produktion och textbearbetning: Bilbao och Wonderword. Tryckeri: Propan. 2012.06

Vägen till Europas bästa företagarklimat - Så påverkar vi - Företagarna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?