3. Fördjupad översiktsplan Ösjön-Runn, sid 53 - 88.pdf - Borlänge ...

Sunnanö
Områdesbeskrivning, rekommendationer och konsekvensbeskrivning
OMRÅDESBESKRIVNING
Landskap
Landskapet på Sunnanö varierar mellan öppet odlingslandskap och
skogsområden. I synnerhet östra delen har en anslående landskapsbild
med bebyggelse i skogsbrynet ovanför öppen odlingsmark ner mot
Runn. Höjdpartier fi nns i söder, Nordanöbacken, samt i norr på Viksö.
Låglänta fuktiga partier fi nns i höjd med Trostviken samt vid Nysänget
i södra delen av halvön. Den odlade marken består av silt och lera
medan de högre liggande områdena utgörs av morän.
Grund- och ytvatten avbördas från högre liggande mark mot Ösjön.
Mark- och vattenanvändning
Huvudsaklig markanvändning inom området är jord- och skogsbruk.
En relativt omfattande användning för fritidsboende förekommer.
Markägoförhållanden
Området är till stora delar inom privat ägo.
Planeringsunderlag och markreglering
-Falun & Borlänge – översiktsplan för området mellan städerna
antagen 1997.
-Där inget annat anges råder generella strandskyddsbestämmelser 100
meter.
Sammanhållen bebyggelse utanför planlagt område regleras i 1 kap. 4
§ plan- och bygglagen. Sammanhållen bebyggelse omfattar en samling
av minst tre byggnader som gränsar till varandra eller skiljs åt av en
Sunnanö
väg, gata eller parkmark. Områden som utgör sammanhållen bebyggelse
omfattas av utökad bygglovplikt och kan likställas med den
bygglovplikt som fi nns inom detaljplanelagda områden.
Riksintressen
Riksintresse kulturmiljövård berör delområdet.
Naturvärden och skyddsobjekt
Odlingslandskapet mot Ösjön och Runn är småskaligt med höga
kulturvärden. Inom odlingslandskapet fi nns två mindre områden med
bevaransvärd ängs- och hagmark. Även en nyckelbiotop beståendes av
strandskog med hög och jämn luftfuktighet fi nns inom delområdet.
Rekreation och friluftsliv
Området ingår i Runns sjösystem som med sina öar och brutna strandlinjer
utgör en tilltalande landskapsbild som utnyttjas fl itigt för olika
typer av friluftsliv sommar som vinter.
Fritidsboende såväl som rörligt friluftsliv är omfattande. Fritidsbyggelsen
är koncentrerad till Trollarudden och nordöstra delen av Viksö.
Småbåtshamn fi nns på östra delen av halvön.
Kulturvärden
Västra delen av Sunnanö ingår i ett område kallat Torsångsbygden
som är av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset sammanfattas
som länets fornlämningstätaste bygd och ett nyckelområde för
förståelsen av det forntida och medeltida samhällets framväxt. Kärnområdena
är framförallt av arkeologiskt intresse och ligger väster om
53

54
Ornäs
Sunnanö
Torsångsv.
Storsten
Torsångsv.
Uvberget
Rostö
Tomnäs
Ösjön
Nordanö
Burgrevegården samt Nordanö. Det senare innefattar även bondgårdar
som anger en historisk kontinuitet.
Bebyggelse och lokalisering
Bebyggelsen i området är blandad permanent- och fritidsboende med
övervikt för de senare.
Arbetsplatser, service mm.
Förskola samt grundskola för årskurs 1-9 fi nns i Ornäs. Livsmedelsbutik
med postfunktion fi nns i Ornäs.
Gång-, cykel- och kollektivtrafi k
Området saknar tillgång till cykelbana och kollektivtrafi k.
Vatten och avlopp
Större delen av området är anslutet till kommunalt vatten. Kommunalt
avlopp saknas.
Energiförsörjning
Bergvärme och i viss mån ytjordvärme används inom delområdet.
Borlänge energi planerar inte för någon utbyggnad av fjärrvärme inom
området.
REKOMMENDATIONER
Landskap
Övergången mellan bebyggelse och det öppna landskapet är viktig att
bevara. Utblickar mot det öppna odlingslandskapet och kontakten med
Ösjön är viktig för landskapets karaktär och mångfald.
Mark- och vattenanvändning
Utsläpp till vatten av gödande ämnen från jord- och skogsbruket samt
bebyggelse ska begränsas eller helt upphöra.
Kyna
Sunnanö
Viksö
Trollarudden
Långa landet
Tronsjö
Runn
Finnäset
Hållbar dagvattenhantering ska tillämpas vid ny bebyggelse.
Riksintressen
För att bibehålla motivet för riksintresset och uppleva sambanden
inom riksintressemiljön och omgivande landskap är det viktigt att den
naturliga inramningen i området bibehålles och att anläggningar lokaliseras
till platser som innebär minst negativ påverkan på kulturmiljön
och de estetiska värdena inom området.
Naturvärden och skyddsobjekt
Odlingslandskapet väster om bebyggelsen är början på Tunaslätten.
Det småskaliga odlingslandskapet är tilltalande och har därmed höga
natur och kulturmiljövärden värda att bevara.
Rekreation och friluftsliv
Tillgång och möjligheten att vistats vid Ösjön och Runn vinter som
sommar ska säkerställas för framtida förändringar då den är av stor
vikt för närboende och FalunBorlänge regionen.
Vidare utredning bör med detta avseende utföras.
Allmänhetens tillträde till obebyggda strandområden ska betraktas
som överordnat andra användningsintressen, varför undantag från
strandskyddsbestämmelserna ska bedömas mycket restriktivitet.
Lövö
1:40 000
Bebyggelse och lokalisering
Ny bebyggelse ska lokaliseras så att solljus och mikroklimat på platsen
gynnar ett energieffektivt användande av byggnader. Energieffektivt
byggande och uppförande av exempelvis passivhus, nollenergihus
och plusenergihus ska prioriteras inom delområdet.
Komplettering kan vara möjligt i anslutning till befi ntlig bebyggelse
och infrastruktur. Grönstråk och släpp mellan bebyggelsen ska säkras,
både för rekreation och för ekologiska funktioner. Vid förändringar
ska siktlinjer och utblickar från befi ntlig bebyggelse beaktas.

Jordbruksmark ska sparsamt användas vid lokalisering av ny bebyggelse.
Byggnadsutformning ska prövas i bygglov alternativ detaljplan vid
större förändring.
Gång-, cykel och kollektivtrafi k
Inga planer på utbyggnad av gång- och cykelbana fi nns. Vid utbyggnad
av området bör möjligheten för kollektivtrafi k att ansluta området
ses över.
Miljö och riskfaktorer
Vatten & avlopp. Befi ntliga avlopp bör ses över för att fi nna långsiktiga
alternativ. Där ny bebyggelse föreslås ska långsiktiga avloppslösningar
tillämpas.
Översvämning. Beaktande av rådande riktlinjer gällande lägsta
golvhöjd. Färdigt golv +110,5 meter nollplanet (Borlänges lokala
höjdsystem)
Hästhållning. Problem som kan uppstå vid korta avstånd mellan bostäder
och hästhållning är spridning av hästallergener samt lukt- och bullerstörningar.
Gällande riktlinjer kring skyddsavstånd ska eftersträvas
mellan hästgård och bebyggelse.
Möjlighet att kombinera bostad och hästhållning inom området bör
utredas vidare.
KONSEKVENSBESKRIVNING
I planförslaget föreslås inga förändringar gällande markanvändningen.
Vid anspråkstagande av mark för ny bebyggelse ska stor försiktighet
råda med hänsyn till riksintresse.
Förslaget gällande utökat riksintresse för kulturmiljövård berör
delområdet. Riksintresset värnar om kvalitéerna i landskapet och det
förhistoriska kopplingar som Dalsjö med omnejd innehar. Förslaget
belyser värdet inom området och möjliggör för en djupare förståelse.
Framtida förändringar ska ta detta i beaktning.
Möjliga konfl iktområden inom delområdet
-Allmänhetens tillgång till obebyggda strandområden.
55

W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W W
W
W
W
W W
W
WW
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
56
1:40 000
1:40 000
Ösjön
Ornäs
Storsten
Rostö
Tomnäs
Uvberget
Nordanö
Sunnanö
Kyna
Torsångsv.
Torsångsv.
Viksö
Trollarudden
Finnäset
Långa landet
Tronsjö
Runn
Lövö
Ösjön
Ornäs
Storsten
Rostö
Tomnäs
Uvberget
Nordanö
Sunnanö
Kyna
Torsångsv.
Torsångsv.
Viksö
Trollarudden
Finnäset
Långa landet
Tronsjö
Runn
Lövö
Riksintressen, fornminnen och naturreservat
Föreslagen markanvändning

Söpnarby - Alsbäck - Skomsarby
Områdesbeskrivning, rekommendationer och konsekvensbeskrivning
OMRÅDESBESKRIVNING
Landskap
Det karaktärsskapande inslaget i landskapet är Dalälven och det vidsträckta
varierande odlingslandskapet i anslutning till älven samt den
koncentrerade bebyggelsen på älvbrinken. Marken består huvudsakligen
av slit avbrutet av morän- och bergsryggar samt inslag av sand
nära älven.
Grund- och ytvatten avbördas från högre liggande områden i norr via
Dalbäcken som vidgar sig till en större vattenspegel före utloppet till
Dalälven. Även andra bäckar och våtstråk leder vatten till älven.
Mark- och vattenanvändning
Huvudsaklig markanvändning är bostadsbebyggelse samt jordbruksmark.
Markägoförhållanden
Området är till stora delar inom privat ägo.
Planeringsunderlag och markreglering
-Falun & Borlänge – översiktsplan för området mellan städerna
antagen 1997.
-Där inget annat anges råder generella strandskyddsbestämmelser 100
meter.
Sammanhållen bebyggelse utanför planlagt område regleras i 1 kap. 4
§ plan- och bygglagen. Sammanhållen bebyggelse omfattar en samling
Söpnarby-Alsbäck-Skomsarby
av minst tre byggnader som gränsar till varandra eller skiljs åt av en
väg, gata eller parkmark. Områden som utgör sammanhållen bebyggelse
omfattas av utökad bygglovplikt och kan likställas med den
bygglovplikt som fi nns inom detaljplanelagda områden.
Riksintressen
Riksintresse kulturmiljövård berör delområdet.
Ett utökat riksintresse gällande kulturmiljövård föreslås för att
säkerställa och lyfta fram den centrala odlingsbygden samt den delvis
välbevarade agrara bebyggelsen kring Dalsjö med omnejd.
Naturvärden och skyddsobjekt
Odlingslandskapet i området är variationsrikt och kuperat med holar,
åkerholmar och fuktsvackor. Samspelet mellan bebyggelsen och
odlingslandskap är viktigt att bevara.
Vid Dalbäckens utlopp till Dalälven i anslutning till Ovandal fi nns ett
rikt fågelliv. Landskapsbilden är värdefull, dalen och den omgivande
åkermarken samt några skogsbevuxna dungar bildar en tilltalande enhet.
Dalbäcken hyser kommunens enda kända bestånd av sjöranunkel.
Rekreation och friluftsliv
Ett fl ertal mindre byvägar som korsar området används frekvent som
promenadstråk för boende i närområdet.
Dalälven utnyttjas fl itigt för olika typer av friluftsliv under framförallt
sommartid.
57

58
Islingby
Kälarvet
Årby
Söpnarby
Färjegårdarna
Nyckelby
Väg 50
Rudorne
Söpnarby-Alsbäck-Skomsarby
Alsbäck
Fagersta
Dalbäcken
Ovandal
Kulturvärden
Ovandal är en radby i fl ack sluttning efter Dalälven med det öppna
odlingslandskapet koncentrerat norr om byn. Ovandal utgör ett bra
exempel på bybebyggelse efter älven av radbykaraktär. Bymiljön är av
betydande kulturhistoriskt och miljömässigt värde.
Bebyggelse och lokalisering
Bebyggelse i området är koncentrerad till området mellan Islingbyvägen
och älven samt norr om vägen. I övrigt fi nns spridd bebyggelse
huvudsakligen med anknytning till jordbruket.
Arbetsplatser, service mm.
Förskola samt grundskola för årskurs 1-9 fi nns i Ornäs. Livsmedelsbutik
med postfunktion fi nns i Ornäs.
Gång-, cykel- och kollektivtrafi k
Området har tillgång till kollektivtrafi k. Busslinje 19 mot Borlänge
och Torsång ansluter området.
Gång- och cykelbana fi nns i sträckning från Borlänge centrum i riktning
mot Torsång.
Vatten och avlopp
Området är anslutet till kommunalt vatten och avlopp.
Dalsjövägen
Övre Utendal
Energiförsörjning
Bergvärme och i viss mån ytjordvärme används inom området.
Borlänge energi planerar inte för någon utbyggnad av fjärrvärme inom
området.
Väg 800
Tyllsnäs
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
Dalsjön
Dalsjö Golf
Kårby
Storsten
Skomsarby
Dalälven
Uvberget
Tunaån Tylla
Berg
Åby
Nordanö
Torsång
Ösjön
1:40 000
REKOMMENDATIONER
Landskap
Samspelet mellan Dalälven, bebyggelsen och det öppna odlingslandskapet
är karaktärsskapande och viktigt att bevara. Särskild uppmärksamhet
bör riktas mot att behålla luckor i bebyggelsen mellan byarna
och bebyggelsegrupperna för att inte särdragen ska gå förlorade.
Mark- och vattenanvändning
Utsläpp till vatten av gödande ämnen från jord- och skogsbruket samt
bebyggelse ska begränsas eller helt upphöra. Hållbar dagvattenhantering
ska tillämpas vid ny bebyggelse. Andelen hårdgjorda ytor bör
minimeras för att möjliggöra naturliga infi ltrationsområden där så är
möjligt.
Riksintressen
Ett utökat riksintresse gällande kulturmiljövård föreslås för att
säkerställa och lyfta fram den centrala odlingsbygden samt den delvis
välbevarade agrara bebyggelsen kring Dalsjö med omnejd. För att
bibehålla motivet för riksintresset och uppleva sambanden inom riksintressemiljön
och omgivande landskap är det viktigt att den naturliga
inramningen i området bibehålles och att anläggningar lokaliseras till
platser som innebär minst negativ påverkan på kulturmiljön och de
estetiska värdena inom området.
Naturvärden och skyddsobjekt
Landskapsbilden är värdefull, dalen och den omgivande åkermarken
samt skogsbevuxna dungar bildar en tilltalande enhet. Fågellivet i
anslutning till våtmarker och lövskogen inom området ska bevaras.
Rekreation och friluftsliv
Tillgång och möjligheten att vistats vid Dalälven vinter som sommar
ska säkerställas för framtida förändringar då den är av stor vikt för
närboende. Vidare utredning bör med detta avseende utföras.

Allmänhetens tillträde till obebyggda strandområden ska betraktas
som överordnat andra användningsintressen, varför undantag från
strandskyddsbestämmelserna ska bedömas mycket restriktivitet.
Tillgången till de många byvägar som genomkorsar området är viktiga
att tillgängliggöra för allmänheten.
Bebyggelse och lokalisering
Luckor i bebyggelsen och mellan byarna mot Dalälven är viktiga att
bevara av historiska och landskapsbildsskäl. Enstaka nya byggnader i
kulturlandskapet placeras i anslutning till befi ntliga bebyggelseklungor
och inpassas i deras struktur. Byggnaders utformning inpassas i den
äldre lokala byggnadstraditionen, där framförallt husbredd samt material-
och kulörval på tak och fasad är betydelsefulla faktorer.
Bebyggelse norr om väg 800 i det öppna odlingslandskapet skall i
princip inte förekomma. Jordbruk är det överordnande markanvändningsintresset.
Jordbruksmark ska sparsamt användas vid lokalisering av ny bebyggelse.
Byggnadsutformning ska prövas i bygglov alternativ detaljplan vid
större förändring.
Gång-, cykel och kollektivtrafi k
Fortsatt utbyggnad ska planeras med en helhetssyn där trafi k- och
bebyggelseplanering samverkar. En tätare och mer sammanhängande
bebyggelse ger bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafi
k.
Miljö och riskfaktorer
Vatten & avlopp. Där ny bebyggelse föreslås ska utbyggnad och
anslutning till kommunalt vatten och avlopp utföras.
Översvämning & erosion. Området närmast Dalälven är i riskzonen
för översvämning. Dalälven är vattenreglerad men vårfl oden och
höstfl od kan ibland medföra svåra översvämningar. Utmed Dalälvens
vattensystem, Ösjön och Runn råder lägsta byggnadshöjd färdigt
golv +110,5 meter över nollplanet. Erosionsrisk förekommer på vissa
strandpartier intill Dalälven.
Hästhållning. Problem som kan uppstå vid korta avstånd mellan bostäder
och hästhållning är spridning av hästallergener samt lukt- och bullerstörningar.
Gällande riktlinjer kring skyddsavstånd ska eftersträvas
mellan hästgård och bebyggelse.
Möjlighet att kombinera bostad och hästhållning inom området bör
utredas vidare.
KONSEKVENSBESKRIVNING
I planförslaget föreslås utredningsområden för i huvudsak bostadsbebyggelse
i anslutning till befi ntlig infrastruktur. Vid anspråkstagande
av mark för ny bebyggelse ska stor försiktighet råda med hänsyn till
riksintresse och befi ntlig bebyggelse.
Förslaget gällande utökat riksintresse för kulturmiljövård berör
delområdet. Riksintresset värnar om kvalitéerna i landskapet och det
förhistoriska kopplingar som Dalsjö med omnejd innehar. Förslaget
belyser värdet inom området och möjliggör för en djupare förståelse.
Framtida förändringar ska ta detta i beaktning.
Möjliga konfl iktområden inom delområdet:
-Hästhållning i närhet av bostadsbebyggelse.
59

60
W W
W
W
W
W
W
W
W
W
Islingby
W
Kälarvet
Årby
W
W
W
W
W
W
W
W
W W W
W
W
W
W W
W W
W
W W
W W
W W
W
W
W
W
Riksintressen, fornminnen och naturreservat
Islingby
Kälarvet
Årby
Söpnarby
W
W
Färjegårdarna
Söpnarby
Färjegårdarna
W
W
W
Nyckelby
W
W
W
W
Väg 50
Rudorne
Nyckelby
Föreslagen markanvändning
WW W
W
W
Alsbäck
W
W
W
W
W
W
W W
W
W
Dalbäcken
Ovandal
W
W
W
W
W
Dalsjövägen
W
W
W W W
Övre Utendal
Väg 800
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
W
W
W
W
Dalsjön
Dalsjö Golf
Kårby
W
W
W
W
Storsten
W
W W
W
Skomsarby
Dalälven
W
W
W
Uvberget
Tunaån Tylla
Väg 50
Rudorne
Fagersta
Alsbäck
Fagersta
Dalbäcken
Ovandal
Tyllsnäs
Dalsjövägen
Övre Utendal
Väg 800
Tyllsnäs
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
Berg
Åby
Dalsjön
Dalsjö Golf
Kårby
Storsten
Skomsarby
Dalälven
W
Uvberget
Tunaån Tylla
Berg
Åby
W
W
W
W WW W
W
Nordanö
Torsång
Torsång
Ösjön
W W
W
W W
W
W W
W
Nordanö
W
Ösjön
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
1:40 000
1:40 000

Tomnäs - Kyna - Storsund
Områdesbeskrivning, rekommendationer och konsekvensbeskrivning
OMRÅDESBESKRIVNING
Landskap
Landskapet präglas av det öppna, delvis kuperade odlingslandskapet
närmast sjön och skogsmarken på Obergets sluttning. Ett skogklätt
bergsmassiv med Oberget och Norsgärdsberget som framträdande
högre delar. Norsgärdsberget reser en vägg österut mot Runn medan
Obergets sluttning mot söder stillsammare övergår till slätt- och sjölandskapet
vid Ösjön. Högplatån innehåller fl era sumpområden med
myrar av varierande storlek. Störst är Bromsmossen. Marken består
av morän, delvis blockrik, med berg i dagen respektive torv med stor
mäktighet i vissa områden. Landskapets användning påverkas av
järnvägens barriäreffekt.
Grund- och ytvatten avbördas från högre liggande mark mot Ösjön
och Liljan via bäckar, diken och våtstråk.
Mark- och vattenanvändning
Huvudsaklig markanvändning är jord- och skogsbruk samt bostads-
och fritidsbebyggelse.
Planeringsunderlag och markreglering
-Falun & Borlänge – översiktsplan för området mellan städerna
antagen 1997.
-Detaljplan för upphävande av avstyckningsplan (akt nr. 345).
-För väg 50 gäller utökat byggnadsfritt avstånd till 50 meter enligt 47
§ väglagen.
Tomnäs-Kyna-Storsund
-Där inget annat anges råder generella strandskyddsbestämmelser 100
meter.
Sammanhållen bebyggelse utanför planlagt område regleras i 1 kap. 4
§ plan- och bygglagen. Sammanhållen bebyggelse omfattar en samling
av minst tre byggnader som gränsar till varandra eller skiljs åt av en
väg, gata eller parkmark. Områden som utgör sammanhållen bebyggelse
omfattas av utökad bygglovplikt och kan likställas med den
bygglovplikt som fi nns inom detaljplanelagda områden.
Riksintressen
Riksintresse kommunikation berör området genom väg 50 samt järnväg
genom Bergslagsbanan. Även riksintresse kulturmiljövård berör
delområdet.
Ett utökat riksintresse gällande kulturmiljövård föreslås för att
säkerställa och lyfta fram den centrala odlingsbygden samt den delvis
välbevarade agrara bebyggelsen kring Dalsjö med omnejd.
Naturvärden och skyddsobjekt
Området ingår i Runns sjösystem som med sina öar och brutna strandlinjer
utgör en vacker landskapsbild och som uttnyttjas mycket fl itigt
för olika fritidsintressen både sommar som vinter. Fritidsboende såväl
som rörligt friluftsliv är omfattande.
I inventeringen av skyddsvärda skogsområden redovisades två objekt i
området. Obergets högsta del och norr därom har förekomst av en rad
hotade arter och en variation av skogstyper med träd av höga åldrar
som motiverar högt skyddsvärde. Bromsmyran avvattnas mot nordväst
61

62
Bergslagsbanan
Faluvägen
Pinnberget
Tomnäs-Kyna-Storsund
Vassbo
via en bäck. I denna del av myran och längs bäcken fi nns en sumpskog
av klenväxt gran, tall och björk samt med inslag av klibbal som bör
skyddas mot påverkan.
Norr om järnvägen, centralt i området, fi nns bevarandevärd betesmark.
Kulturvärden
Stora Ornäs och Tomnnäs ingår i ett större område kallat Torsångsbygden
som är av riksintresse för kulturmiljövård. Faxåns utlopp i
Ösjön och dalgången genom Aspebodabygden utgör ett sammanhängande
område med lämningar efter medeltida kopparhantering. På den
södra udden i Ösjön med markerad placering har en stor bergsmansgård
legat från vilken Ornäsloftet är bevarat. Tomnäs by består av tre
gårdar av kringbyggd karaktär och med mångahussystemet ännu till
stor del bevarat. En intressant och välbevarad bymiljö med sjöläge i
direkt kontakt med gravfältet och spridda fornlämningar, som indikerar
en historisk kontinuitet i bygden.
Kyna ligger söder om nuvarande järnväg, är en klungby i en ålderdomlig
bygd som gränsar till och delvis omfattas av riksintresset
”Torsångsbygden”. Bebyggelsen är splittrad men ett par väl samlade
gårdsanläggningar fi nns kvar. Särskilt värdefullt är sjöläget med
odlingslandskap och den fria utblicken mot sjö och närheten till gravfälten
i Tomnäs.
Rekreation och friluftsliv
Området ingår i Runns sjösystem som med sina öar och brutna strandlinjer
utgör en tilltalande landskapsbild som utnyttjas fl itigt för olika
typer av friluftsliv sommar som vinter.
Ett fl ertal mindre byvägar som korsar området används frekvent som
promenadstråk för boende i närområdet. I anslutning till Oberget fi nns
motionsspår.
Faxen
Lilla Ornäs
Väg 50
Stora Ornäs
Ornäs Tomnäs
Ösjön
Trumsveden
Oberget
Kyna
Liljan
Storsund
Sunnanö
Tyskö
Nästö
Prästö
Bebyggelse och lokalisering
Den äldre bebyggelsen söder om väg och järnväg i Kyna med ett
30-tal bebyggda fastigheter, är uppblandad med senare tids villor och
fritidshus. Norr om järnvägen fi nns ett 45-tal bebyggda fastigheter, de
fl esta med fritidshus men en övergång till fast boende sker kontinuerligt.
I Storsund består bebyggelsen främst av fritids- och utbildningsanläggningar
på en udde i Ösjön. Fritidsbebyggelse fi nns vid
Talludden samt strax norr därom.
Arbetsplatser, service mm.
Förskola samt grundskola för årskurs 1-9 fi nns i Ornäs. Livsmedelsbutik
med postfunktion fi nns i Ornäs.
Gång-, cykel- och kollektivtrafi k
Området saknar tillgång till gång- och cykelbana samt kollektivtrafi k.
Genom området passerar Runnleden med vidare anslutning till Sverigeleden.
Vatten och avlopp
Större delen av området är anslutet till kommunalt vatten. Kommunalt
avlopp saknas.
Energiförsörjning
Bergvärme och i viss mån ytjordvärme används inom delområdet.
Borlänge energi planerar inte för någon utbyggnad av fjärrvärme inom
området.
REKOMMENDATIONER
Landskap
Odlingslandskapet och den fria utblicken över sjön bör bevaras i
nuvarande utsträckning.
Bergslagsbanan
Runn
Granö
1:45 000

Från Norsgärdsberget är utsikten över Runn betagande. Skogsbruket
bör undvika kalavverkningar i detta landskapsparti.
När järnvägen fl yttas skall restaurering av landskapet utföras genom
bland annat bortforsling av järnvägsbank.
Mark- och vattenanvändning
Utsläpp till vatten av gödande ämnen från jord- och skogsbruket samt
bebyggelse ska begränsas eller helt upphöra. Hållbar dagvattenhantering
ska tillämpas vid ny bebyggelse. Andelen hårdgjorda ytor bör
minimeras för att möjliggöra naturliga infi ltrationsområden där så är
möjligt.
Riksintressen
Ett utökat riksintresse gällande kulturmiljövård föreslås för att
säkerställa och lyfta fram den centrala odlingsbygden samt den delvis
välbevarade agrara bebyggelsen kring Dalsjö med omnejd. För att
bibehålla motivet för riksintresset och uppleva sambanden inom riksintressemiljön
och omgivande landskap är det viktigt att den naturliga
inramningen i området bibehålles och att anläggningar lokaliseras till
platser som innebär minst negativ påverkan på kulturmiljön och de
estetiska värdena inom området.
Naturvärden och skyddsobjekt
Det småskaliga odlingslandskapet mellan Stora Ornäs och Storsund
i sluttning mot Ösjön är tilltalande och har därmed höga natur och
kulturmiljövärden värda att bevara.
Utsläpp till Faxen från jord- och skogsbruk ska upphöra. Ett restaureringsprogram
bör upprättas i samråd med lokala intressenter.
Rekreation och friluftsliv
Tillgång och möjligheten att vistats vid Ösjön och Runn vinter som
sommar ska säkerställas för framtida förändringar då den är av stor
vikt för närboende och FalunBorlänge regionen. Storsund är idag en
viktig målpunkt vintertid för bland annat långfärdskridskor. Platsen
bör säkerställas och utvecklas för allmänhetens tillkomst till Ösjön och
Runn. Vidare utredning bör med detta avseende utföras.
Möjligheten att återupprätta ett kommunalt bad vid Talludden ska ses
över. Bristen på friluftsbad i kommunen föranleder det vara av stor
vikt att strandområden runt Ösjön och Runn utreds vidare för detta
ändamål.
Tillgången till de många byvägar som genomkorsar området är viktiga
att tillgängliggöra för allmänheten. Motionsspåren i anslutning till
Oberget bör säkerställas för framtida förändringar då den är av stor
vikt.
Allmänhetens tillträde till obebyggda strandområden ska betraktas
som överordnat andra användningsintressen, varför undantag från
strandskyddsbestämmelserna ska bedömas mycket restriktivitet.
Bebyggelse och lokalisering
Bebyggelsen mellan den allmänna vägen och Ösjön bör i princip inte
tillåtas. I Kyna bör tillkommande bebyggelse inpassas i den befi ntliga
bebyggelsen utformning och struktur och placeras norr om vägen.
Ny bebyggelse ska lokaliseras så att solljus och mikroklimat på platsen
gynnar ett energieffektivt användande av byggnader. Energieffektivt
byggande och uppförande av exempelvis passivhus, nollenergihus
och plusenergihus ska prioriteras inom delområdet.
Komplettering kan vara möjligt i anslutning till befi ntlig bebyggelse
och infrastruktur. Grönstråk och släpp mellan bebyggelsen ska säkras,
både för rekreation och för ekologiska funktioner. Vid förändringar
ska siktlinjer och utblickar från befi ntlig bebyggelse beaktas.
Jordbruksmark ska sparsamt användas vid lokalisering av ny bebyggelse.
Byggnadsutformning ska prövas i bygglov alternativ detaljplan vid
större förändring.
Gång-, cykel och kollektivtrafi k
Fortsatt utbyggnad ska planeras med en helhetssyn där trafi k- och
bebyggelseplanering samverkar. En tätare och mer sammanhängande
bebyggelse ger bättre förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafi
k.
Vid utbyggnad av området bör möjligheten för kollektivtrafi k att
ansluta området ses över.
Miljö och riskfaktorer
Vatten & avlopp. Där ny bebyggelse föreslås ska utbyggnad och
anslutning till kommunalt vatten och avlopp utföras.
Översvämning. Beaktande av rådande riktlinjer gällande lägsta
golvhöjd. Färdigt golv +110,5 meter nollplanet (Borlänges lokala
höjdsystem)
Hästhållning. Problem som kan uppstå vid korta avstånd mellan bostäder
och hästhållning är spridning av hästallergener samt lukt- och bullerstörningar.
Gällande riktlinjer kring skyddsavstånd ska eftersträvas
mellan hästgård och bebyggelse.
Möjlighet att kombinera bostad och hästhållning inom området bör
utredas vidare.
KONSEKVENSBESKRIVNING
I planförslaget föreslås utredningsområden för i huvudsak bostadsbebyggelse
i anslutning till befi ntlig infrastruktur. Vid anspråkstagande
av mark för ny bebyggelse ska stor försiktighet råda med hänsyn till
riksintresse och befi ntlig bebyggelse.
Förslaget gällande utökat riksintresse för kulturmiljövård berör
delområdet. Riksintresset värnar om kvalitéerna i landskapet och det
förhistoriska kopplingar som Dalsjö med omnejd innehar. Förslaget
belyser värdet inom området och möjliggör för en djupare förståelse.
Framtida förändringar ska ta detta i beaktning.
Möjliga konfl iktområden inom delområdet
-Hästhållning i närhet av bostadsbebyggelse.
-Bebyggelsetrycket kan förväntas öka om järnvägen fl yttas från
området.
63

64
W
Bergslagsbanan
Faluvägen
W
Pinnberget
W
W
Vassbo
W
Faxen
W
Lilla Ornäs
Riksintressen, fornminnen och naturreservat
Bergslagsbanan
Faluvägen
Pinnberget
W
W
W
W
W
W
W W
W
W
W
W
W
W
W
W W
WW W
Ornäs Tomnäs
Vassbo
Föreslagen markanvändning
Faxen
Lilla Ornäs
Väg 50
Stora Ornäs
Väg 50
Ösjön
Stora Ornäs
Trumsveden
Oberget
Ornäs Tomnäs
Ösjön
W W
Trumsveden
Oberget
W
WW
W
W
Kyna
Kyna
Liljan
W
W
Liljan
Bergslagsbanan
Storsund
W
W
W
Bergslagsbanan
W
W
Storsund
Sunnanö
Sunnanö
W
Tyskö
W
W
Nästö
W
Nästö
Tyskö
W
Prästö
Runn
Prästö
Runn
Granö
1:45 000
Granö
1:45 000

Torsång - Uvberget
Områdesbeskrivning, rekommendationer och konsekvensbeskrivning
OMRÅDESBESKRIVNING
Landskap
Landskapet präglas av läget vid Runns och Ösjöns utlopp i Dalälven
samt de låglänta vattenrika områdena däromkring. Odlingslandskapet
är värdefullt.
Grund- och ytvatten avbördas från högre liggande områden mot Prästtjärn
och Skomsarbymyran.
Mark- och vattenanvändning
Huvudsaklig användning är bostadsbebyggelse och jordbruk. Vattenområdet
används för småbåtshamn och fritidsfi ske.
Markägoförhållanden
Området ägs av Borlänge kommun samt ett antal olika privata ägare.
Planeringsunderlag och markreglering
-Falun & Borlänge – översiktsplan för området mellan städerna
antagen 1997.
-Förslag till stadsplan för Torsång (akt nr. 197).
-Förslag till utvidgning av stadsplan för Torsång delplan I (akt nr. 208)
-Förslag till utvidgning av stadsplan för Torsång delplan II (akt nr.
215)
-Detaljplan för område vid Uvbergsviken delplan I (akt nr. 474)
Torsång-Uvberget
-Där inget annat anges råder generella strandskyddsbestämmelser 100
meter.
Sammanhållen bebyggelse utanför planlagt område regleras i 1 kap. 4
§ plan- och bygglagen. Sammanhållen bebyggelse omfattar en samling
av minst tre byggnader som gränsar till varandra eller skiljs åt av en
väg, gata eller parkmark. Områden som utgör sammanhållen bebyggelse
omfattas av utökad bygglovplikt och kan likställas med den
bygglovplikt som fi nns inom detaljplanelagda områden.
Riksintressen
Riksintresse kulturmiljövård berör delområdet.
Ett utökat riksintresse gällande kulturmiljövård föreslås för att
säkerställa och lyfta fram den centrala odlingsbygden samt den delvis
välbevarade agrara bebyggelsen kring Dalsjö med omnejd.
Under kapitlet Kulturhistorisk beskrivning med riktlinjer för bebyggelsens
utveckling och bevarande s. 81 anges en utförligare beskrivning
av riksintressets kärnvärde.
Naturvärden och skyddsobjekt
Området ingår i Runns sjösystem som med sina öar och brutna strandlinjer
utgör en vacker landskapsbild och som utnyttjas mycket fl itigt
för olika fritidsintressen både sommar som vinter. Fritidsboende såväl
som rörligt friluftsliv är omfattande. Odlingslandskapet i sluttning mot
Ösjön är småskaligt och med höga kulturmiljövärden. Även området
med öppen odlingsmark i fl ackt bäcken mellan Uvberget och Skomsarbymyran
är bevaransvärt.
65

66
Dalsjövägen
Övre Utendal
Väg 800
Tyllsnäs
Dalsjö
Dalsjö Golf
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
Kårby
Torsång-Uvberget
Berg
Dalsjön
Åby
Dalälven
Storsten
Skomsarby
Uvberget
Torsångsv.
Skomsarbymyran är en våtmark med ett rikt fågelliv och sällsynta fjärilsarter.
Våtmarksområdet hänger samman med motsvarande områden
vid Prästtjärn, Truttjärn och Glottret vilka är attraktiva rastplatser för
fåglar på våren eftersom de tidigt blir isfria.
Odlingslandskapet på Prästjorden, en åkerslutning mellan Ornäsvägen
och Prästtjärnen i nära anslutning till bebyggelse och fornlämningsmiljö
bedöms vara bevarandevärden.
Rekreation och friluftsliv
Området ingår i Runns sjösystem som med sina öar och brutna strandlinjer
utgör en tilltalande landskapsbild som utnyttjas fl itigt för olika
typer av friluftsliv sommar som vinter.
I delområdet fi nns bland annat idrottsplats med bollplaner och isbana,
löp- och skidspår samt småbåtsangöring vid Dalälven. Friluftsbad
fi nns i Uvbergsviken.
Kulturvärden
Torsång - Uvberget ingår i ett område kallat Torsångsbygden som är
av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset sammanfattas som
länets fornlämningstätaste bygd och ett nyckelområde för förståelse av
det forntida och medeltida samhällets framväxt.
Torsång har utpekats som en hednisk kultplats och en av de äldsta
socknarna i länet.
Bebyggelse och lokalisering
Förutom den medeltida kyrkan och den närliggande skolbyggnaderna
fi nns endast ett fåtal äldre byggnader i Torsång. Undantaget hembygdsgården
norr om kyrkan.
Befi ntlig bebyggelsen är koncentrerad till området längs Torsångsvägen.
Rostö
Tylla
Nordanö
Torsång
Ösjön
Räfstylla
Sunnanö
Viksö
Arbetsplatser, service mm.
Förskola samt grundskola för årskurs 1-9 fi nns i Ornäs. Livsmedelsbutik
med postfunktion fi nns i Ornäs. Ny skola för barn i åldrarna 1-9 år
planeras i Torsång.
Gång-, cykel- och kollektivtrafi k
Busslinje 19 mot Borlänge centrum ansluter området.
Cykelbana fi nns i sträckning mot Borlänge centrum samt mellan
Ornäs och Torsång. Anslutning till Sverigeleden och Runnleden fi nns
inom området.
Vatten och avlopp
Området är anslutet till kommunalt vatten och avlopp.
Trollarudden
Långa landet
Tronsjö
Energiförsörjning
Bergvärme och i viss mån ytjordvärme används inom delområdet.
Närvärmecentral fi nns i anslutning till Asplunda, Björklunda och
Uvberget.
Runn
1:40 000
REKOMMENDATIONER
Landskap
Övergången mellan bebyggelse och det öppna landskapet är viktig att
bevara. Utblickar mot det öppna odlingslandskapet och kontakten med
Ösjön är viktig för landskapets karaktär och mångfald.
Mark- och vattenanvändning
Utsläpp till vatten av gödande ämnen från jord- och skogsbruket samt
bebyggelse ska begränsas eller helt upphöra. Hållbar dagvattenhantering
ska tillämpas vid ny bebyggelse. Andelen hårdgjorda ytor bör
minimeras för att möjliggöra naturliga infi ltrationsområden där så är
möjligt.

Riksintressen
Kulturvärdena i miljön vid Torsång är väsentliga att ta till vara i ett
regionalt perspektiv men också för den lokala identiteten och livsmiljön.
Ett arbete med att lyfta fram kvaliteter och levandegöra dessa,
exempelvis vid Torsångs kyrka, bör initieras liksom att planmässigt
utveckla kulturmiljöerna på ett sådant sätt att de inte förbrukas.
Ett utökat riksintresse gällande kulturmiljövård föreslås för att
säkerställa och lyfta fram den centrala odlingsbygden samt den delvis
välbevarade agrara bebyggelsen kring Dalsjö med omnejd. För att
bibehålla motivet för riksintresset och uppleva sambanden inom riksintressemiljön
och omgivande landskap är det viktigt att den naturliga
inramningen i området bibehålles och att anläggningar lokaliseras till
platser som innebär minst negativ påverkan på kulturmiljön och de
estetiska värdena inom området.
Under kapitlet Kulturhistorisk beskrivning med riktlinjer för bebyggelsens
utveckling och bevarande s. 81 anges en utförligare beskrivning
av riksintressets kärnvärde.
Naturvärden och skyddsobjekt
Det småskaliga odlingslandskapet mellan Ornäs och Storsten i sluttning
mot Ösjön är tilltalande och har därmed höga natur och kulturmiljövärden
värda att bevara.
Rekreation och friluftsliv
Tillgång och möjligheten att vistats vid Ösjön och Runn vinter som
sommar ska säkerställas för framtida förändringar då den är av stor
vikt för närboende och FalunBorlänge regionen. Frågan bör utredas
vidare.
Motionsanläggningen vid Torsångs idrottsplats bör säkerställas för
framtida förändringar då den är av stor vikt för lokala idrottsföreningar
och närboende. Friluftsbadet i Uvbergsviken bör utvecklas.
Allmänhetens tillträde till obebyggda strandområden ska betraktas
som överordnat andra användningsintressen, varför undantag från
strandskyddsbestämmelserna ska bedömas mycket restriktivitet.
Bebyggelse och lokalisering
Ny bebyggelse ska lokaliseras så att solljus och mikroklimat på platsen
gynnar ett energieffektivt användande av byggnader. Energieffektivt
byggande och uppförande av exempelvis passivhus, nollenergihus
och plusenergihus ska prioriteras inom delområdet.
Komplettering kan vara möjligt i anslutning till befi ntlig bebyggelse
och infrastruktur. Grönstråk och släpp mellan bebyggelsen ska säkras,
både för rekreation och för ekologiska funktioner. Vid förändringar
ska siktlinjer och utblickar från befi ntlig bebyggelse beaktas.
Jordbruksmark ska sparsamt användas vid lokalisering av ny bebyggelse.
Ny skola föreslås placering i anslutning till befi ntlig förskola i norra
delen av Asplunda.
Nytillkommande bebyggelse i området prövas huvudsakligen genom
upprättande av detaljplan.
Gång-, cykel och kollektivtrafi k
Vid utbyggnad av området bör förutsättningar för en tätare kollektivtrafi
k utredas.
Miljö och riskfaktorer
Vatten & avlopp. Ny bebyggelse inom området ansluts till kommunalt
vatten- och avloppsnät.
Översvämning & erosion. Området närmast Dalälven är i riskzonen
för översvämning. Dalälven är vattenreglerad men vårfl oden och
höstfl od kan ibland medföra svåra översvämningar.
Utmed Dalälvens vattensystem, Ösjön och Runn råder lägsta bygg-
nadshöjd färdigt golv +110,5 meter över nollplanet (Borlänge kommuns
höjddatasystem). Erosionsrisk förekommer på vissa strandpartier
intill Dalälven.
KONSEKVENSBESKRIVNING
I planförslaget föreslås etablering av i huvudsak bostadsbebyggelse.
Vid anspråkstagande av mark för ny bebyggelse ska stor försiktighet
råda med hänsyn till riksintresse och befi ntlig bebyggelse. Ny
bebyggelse kan möjliggöra ett starkare underlag för service och skola.
Närhet till rekreations och friluftsområden samt kollektivtrafi kstråk
skapar goda förutsättningar för ett hållbart byggande. Arbetsplatser,
vård- och skola samt handel kan i stor utsträckning nås med cykel och
kollektivtrafi k.
Förslaget gällande utökat riksintresse för kulturmiljövård berör
delområdet. Riksintresset värnar om kvalitéerna i landskapet och det
förhistoriska kopplingar som Dalsjö med omnejd innehar. Förslaget
belyser värdet inom området och möjliggör för en djupare förståelse.
Framtida förändringar ska ta detta i beaktning.
Möjliga konfl iktområden inom delområdet
-Ianspråktagande av mark som används som tätortsnära grönområden
67

68
W
W
W
W
W
Dalsjövägen
Övre Utendal
Väg 800
W
W
Tyllsnäs
Dalsjö
W
W W
W
Dalsjö Golf
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
Kårby
W
W
Berg
W
W
Dalsjön
Åby
W
W
W
W
W W
W
Dalälven
Storsten
Riksintressen, fornminnen och naturreservat
Dalsjövägen
Övre Utendal
Väg 800
Tyllsnäs
Dalsjö
Dalsjö Golf
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
Kårby
Berg
Dalsjön
Åby
Föreslagen markanvändning
Dalälven
W
Skomsarby
Storsten
Skomsarby
W
W
Uvberget
Torsångsv.
W
Uvberget
Torsångsv.
W
Rostö
W
W
W WW W
W
Tylla
Rostö
Tylla
Nordanö
W W
W
W W
W
W W
W
Torsång
Nordanö
Torsång
Ösjön
W
Ösjön
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
WW
W W
W
W
Räfstylla
Räfstylla
W
W
W
Sunnanö
Sunnanö
W
W
W
W
Viksö
W
W
Viksö
W
W
W
W
W
W
W
W
W
Trollarudden
Långa landet
Tronsjö
Runn
W
W
1:40 000
Trollarudden
Långa landet
Tronsjö
Runn
1:40 000

Tronsjö - Milsbo - Dalvik
Områdesbeskrivning, rekommendationer och konsekvensbeskrivning
OMRÅDESBESKRIVNING
Landskap
Landskapet varierar mellan öppet odlingslandskap och skogsområden.
I synnerhet Finnäsets södra del har mycket öppen odlingsmark. Den
odlade marken består av silt och lera medan de högre liggande områdena
utgörs av morän.
Grund- och ytvatten avbördas från högre liggande mark mot Runn.
Större låglänta fuktiga partier fi nns vid Glottret och söder om Botjärnen.
Mark- och vattenanvändning
Huvudsaklig markanvändning är jord- och skogsbruk samt bostads-
och fritidsbebyggelse.
Markägoförhållanden
Marken ägs i huvudsak av ett antal olika privata aktörer.
Planeringsunderlag och markreglering
-Falun & Borlänge – översiktsplan för området mellan städerna
antagen 1997.
-Där inget annat anges råder generella strandskyddsbestämmelser 100
meter.
Sammanhållen bebyggelse utanför planlagt område regleras i 1 kap. 4
§ plan- och bygglagen. Sammanhållen bebyggelse omfattar en samling
av minst tre byggnader som gränsar till varandra eller skiljs åt av en
väg, gata eller parkmark. Områden som utgör sammanhållen bebyg-
Tronsjö-Milsbo-Dalvik
gelse omfattas av utökad bygglovplikt och kan likställas med den
bygglovplikt som fi nns inom detaljplanelagda områden.
Riksintressen
Riksintresse kulturmiljövård samt naturvård berör delområdet.
Under kapitlet Kulturhistorisk beskrivning med riktlinjer för bebyggelsens
utveckling och bevarande s. 81 anges en utförligare beskrivning
av riksintressets kärnvärde.
Naturvärden och skyddsobjekt
Området ingår i Runns sjösystem som med sina öar och brutna strandlinjer
utgör en vacker landskapsbild och som utnyttjas mycket fl itigt
för olika fritidsintressen både sommar som vinter. Fritidsboende såväl
som rörligt friluftsliv är omfattande.
Rekreation och friluftsliv
Området ingår i Runns sjösystem som med sina öar och brutna strandlinjer
utgör en tilltalande landskapsbild som utnyttjas fl itigt för olika
typer av friluftsliv sommar som vinter.
Rösåsens utsiktsberg fi nns inom delområdet.
Kulturvärden
Delområdets västra del ingår i ett område kallat Torsångsbygden som
är av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset sammanfattas som
länets fornlämningstätates bygd och ett nyckelområde för förståelse av
det forntida och medeltida samhällets framväxt.
69

70
Torsång
Tylla
Nordanö
Dalälven
Räfstylla
Kårtylla
Tronsjö-Milsbo-Dalvik
Sunnanö
Ängesgårdsberget
Hoberget
Bebyggelse och lokalisering
Bebyggelsen i området är blandad permanent- och fritidsboende med
övervikt för det senare.
Arbetsplatser, service mm.
Förskola samt grundskola för årskurs 1-9 fi nns i Ornäs. Livsmedelsbutik
med postfunktion fi nns i Ornäs.
Gång-, cykel- och kollektivtrafi k
Busslinje 19 mot Borlänge centrum ansluter området.
Långa landet
Tronsjö
Området saknar tillgång till gång- och cykelbana. Genom området
passerar Runnleden med vidare anslutning till Sverigeleden.
Vatten och avlopp
Större delen av området är anslutet till kommunalt vatten. Kommunalt
avlopp saknas.
Energiförsörjning
Bergvärme och i viss mån ytjordvärme används inom delområdet.
Borlänge energi planerar inte för någon utbyggnad av fjärrvärme inom
området.
REKOMMENDATIONER
Landskap
Odlingslandskapet och den fria utblicken över sjön bör bevaras i
nuvarande utsträckning.
Nedre
Milsbosjön
Mark- och vattenanvändning
Utsläpp till vatten av gödande ämnen från jord- och skogsbruket samt
bebyggelse ska begränsas eller helt upphöra. Hållbar dagvattenhan-
Runn
Flatberget
Finnäset
Milsbo
Övre
Milsbosjön
Dalvik
tering ska tillämpas vid ny bebyggelse. Andelen hårdgjorda ytor bör
minimeras för att möjliggöra naturliga infi ltrationsområden där så är
möjligt.
Riksintressen
Kulturvärdena i miljön vid Torsång är väsentliga att ta till vara i ett
regionalt perspektiv men också för den lokala identiteten och livsmiljön.
Ett arbete med att lyfta fram kvaliteter och levandegöra dessa,
exempelvis vid Torsångs kyrka, bör initieras liksom att planmässigt
utveckla kulturmiljöerna på ett sådant sätt att de inte förbrukas.
För att bibehålla motivet för riksintresset och uppleva sambanden
inom riksintressemiljön och omgivande landskap är det viktigt att den
naturliga inramningen i området bibehålles och att anläggningar lokaliseras
till platser som innebär minst negativ påverkan på kulturmiljön
och de estetiska värdena inom området.
Under kapitlet Kulturhistorisk beskrivning med riktlinjer för bebyggelsens
utveckling och bevarande s. 81 anges en utförligare beskrivning
av riksintressets kärnvärde.
Naturvärden och skyddsobjekt
Landskapsbilden är värdefull.
Rösåsen
1:50 000
Rekreation och friluftsliv
Allmänhetens tillträde till obebyggda strandområden ska betraktas
som överordnat andra användningsintressen, varför undantag från
strandskyddsbestämmelserna ska bedömas mycket restriktivitet.
Bebyggelse och lokalisering
Ny bebyggelse ska lokaliseras så att solljus och mikroklimat på platsen
gynnar ett energieffektivt användande av byggnader. Energieffektivt
byggande och uppförande av exempelvis passivhus, nollenergihus
och plusenergihus ska prioriteras inom delområdet.

Komplettering kan vara möjligt i anslutning till befi ntlig bebyggelse
och infrastruktur. Grönstråk och släpp mellan bebyggelsen ska säkras,
både för rekreation och för ekologiska funktioner. Vid förändringar
ska siktlinjer och utblickar från befi ntlig bebyggelse beaktas.
Jordbruksmark ska sparsamt användas vid lokalisering av ny bebyggelse.
Byggnadsutformning ska prövas i bygglov alternativ detaljplan vid
större förändring.
Gång-, cykel och kollektivtrafi k
Vid utbyggnad av området bör möjligheten för tätare kollektivtrafi k att
ansluta området ses över.
Miljö och riskfaktorer
Vatten & avlopp. Befi ntliga avlopp bör ses över för att fi nna långsiktiga
alternativ. Där ny bebyggelse föreslås ska långsiktiga avloppslösningar
tillämpas.
Översvämning & erosion. Området närmast Dalälven är i riskzonen
för översvämning. Dalälven är vattenreglerad men vårfl oden och
höstfl od kan ibland medföra svåra översvämningar. Utmed Dalälvens
vattensystem, Ösjön och Runn råder lägsta byggnadshöjd färdigt
golv +110,5 meter över nollplanet. Erosionsrisk förekommer på vissa
strandpartier intill Dalälven.
KONSEKVENSBESKRIVNING
Inga nya etableringar föreslås inom området. Vid anspråkstagande
av mark för ny bebyggelse ska stor försiktighet råda med hänsyn till
riksintresse.
Förslaget gällande utökat riksintresse för kulturmiljövård berör
delområdet. Riksintresset värnar om kvalitéerna i landskapet och det
förhistoriska kopplingar som Dalsjö med omnejd innehar. Förslaget
belyser värdet inom området och möjliggör för en djupare förståelse.
Framtida förändringar ska ta detta i beaktning.
Möjliga konfl iktområden inom delområdet
-Hästhållning i närhet av bostadsbebyggelse.
71

W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
WW
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W W W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
72
1:50 000
1:50 000
Finnäset
Långa landet
Tronsjö
Rösåsen
Övre
Milsbosjön
Nedre
Milsbosjön
Sunnanö
Torsång
Tylla
Räfstylla
Dalälven
Flatberget
Hoberget
Ängesgårdsberget
Kårtylla
Runn
Nordanö
Dalvik
Milsbo
Finnäset
Långa landet
Tronsjö
Rösåsen
Övre
Milsbosjön
Nedre
Milsbosjön
Sunnanö
Torsång
Tylla
Räfstylla
Dalälven
Flatberget
Hoberget
Ängesgårdsberget
Kårtylla
Runn
Nordanö
Dalvik
Milsbo
Riksintressen, fornminnen och naturreservat
Föreslagen markanvändning

Tylla
Områdesbeskrivning, rekommendationer och konsekvensbeskrivning
OMRÅDESBESKRIVNING
Landskap
Landskapet präglas av läget vid Runns och Ösjöns utlopp i Dalälven
samt de låglänta vattenrika områdena däromkring. Odlingslandskapet
är värdefullt.
Grund- och ytvatten avbördas från högre liggande områden mot Stora
Holmsjön och Lilla Holmsjön.
Mark- och vattenanvändning
Huvudsaklig markanvändning är jord- och skogsbruk.
Markägoförhållanden
Området är till stora delar inom privat ägo.
Planeringsunderlag och markreglering
-Falun & Borlänge – översiktsplan för området mellan städerna
antagen 1997.
-Där inget annat anges råder generella strandskyddsbestämmelser 100
meter.
Sammanhållen bebyggelse utanför planlagt område regleras i 1 kap. 4
§ plan- och bygglagen. Sammanhållen bebyggelse omfattar en samling
av minst tre byggnader som gränsar till varandra eller skiljs åt av en
väg, gata eller parkmark. Områden som utgör sammanhållen bebyggelse
omfattas av utökad bygglovplikt och kan likställas med den
bygglovplikt som fi nns inom detaljplanelagda områden.
Tylla
Riksintressen
Riksintresse kulturmiljövård samt naturvård berör delområdet.
Under kapitlet Kulturhistorisk beskrivning med riktlinjer för bebyggelsens
utveckling och bevarande s. 81 anges en utförligare beskrivning
av riksintressets kärnvärde.
Naturvärden och skyddsobjekt
Holmsjöreservatet omfattar tre stycken sjöar med dithörande våt- och
torvmarker samt vattendraget Fåran som binder samman sjöarna med
Dalälven. Förutom dessa vattenområden innefattar reservatet betesmarker,
åkrar och skog i dess omgivningar.
Området ligger på Tunaslättens betydande mjälaavlagringar. Torvavlagringarna
är rikliga. Längs med Dalälven fi nns en levéebildning, på
vilken den nuvarande vägen mellan Torsång och Naglarby sträcker
sig. Sjöarnas vegetationsrikedom ger tillsammans med omgivande
buskiga sankmarker mycket goda betingelser för fågellivet i området.
Att bevara det rika fågellivet är också huvudsyftet med reservatsbildningen.
Området har sedan lång tid tillbaka varit känd som en av de
mest betydande fågellokalerna i trakten.
Rekreation och friluftsliv
Ett fl ertal mindre byvägar som korsar området används frekvent som
promenadstråk för boende i närområdet.
Dalälven utnyttjas fl itigt för olika typer av friluftsliv under framförallt
sommartid.
73

74
Romme
Tylla
Fagersta
Tunaån
Väg 70
Övre Utendal
Väg 800
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
Kårby
Åby
Området i anslutning till Holmsjöarna är betydelsefulla områden för
bland annat fågelskådning.
Kulturvärden
Ett område kring Stora Holmsjön är en mycket specifi k fyndplats i
en typisk och upplevelsebar stenåldersmiljö. På en åkerholme vid
utloppet av sjön har det påträffats ett 30-40-tal antingen primitiva eller
ej helt färdigtillverkade yxor. Runt sjön har det även hittats ett fl ertal
knackstenar, klubbor, en pilspets samt några skafthålsyxor. Detta
området är klassat som riksintresse för kulturmiljövården.
Delområdet ingår även i Torsångsbygden som är av riksintresse för
kulturmiljövården.
Bebyggelse och lokalisering
Befi ntlig bebyggelsen är koncentrerad till området norr om Kålsjön.
Arbetsplatser, service mm.
Förskola samt grundskola för årskurs 1-9 fi nns i Ornäs. Livsmedelsbutik
med postfunktion fi nns i Ornäs.
Gång-, cykel- och kollektivtrafi k
Området saknar tillgång till kollektivtrafi k. Gång- och cykelbana
saknas. Genom området passerar Sverigeleden.
Vatten och avlopp
Området är anslutet till kommunalt vatten och avlopp.
Lilla Holmsjön
Stora Holmsjön
Energiförsörjning
Bergvärme och i viss mån ytjordvärme används inom delområdet.
Borlänge energi planerar inte för någon utbyggnad av fjärrvärme inom
området.
Skomsarby
Torsång
Tyllsnäs Räfstylla
Berg
Rommeholen
Tylla
Dalälven
Kårtylla
Ängesgårdsberget
REKOMMENDATIONER
Landskap
Odlingslandskapet och den fria utblicken över sjön bör bevaras i
nuvarande utsträckning.
1:40 000
Mark- och vattenanvändning
Utsläpp till vatten av gödande ämnen från jord- och skogsbruket samt
bebyggelse ska begränsas eller helt upphöra. Hållbar dagvattenhantering
ska tillämpas vid ny bebyggelse. Andelen hårdgjorda ytor bör
minimeras för att möjliggöra naturliga infi ltrationsområden där så är
möjligt.
Riksintressen
Kulturvärdena i miljön vid Torsång är väsentliga att ta till vara i ett
regionalt perspektiv men också för den lokala identiteten och livsmiljön.
Ett arbete med att lyfta fram kvaliteter och levandegöra dessa,
exempelvis vid Torsångs kyrka, bör initieras liksom att planmässigt
utveckla kulturmiljöerna på ett sådant sätt att de inte förbrukas.
För att bibehålla motivet för riksintresset och uppleva sambanden
inom riksintressemiljön och omgivande landskap är det viktigt att den
naturliga inramningen i området bibehålles och att anläggningar lokaliseras
till platser som innebär minst negativ påverkan på kulturmiljön
och de estetiska värdena inom området.
Under kapitlet Kulturhistorisk beskrivning med riktlinjer för bebyggelsens
utveckling och bevarande s. 81 anges en utförligare beskrivning
av riksintressets kärnvärde.
Naturvärden och skyddsobjekt
Landskapet i anslutning till Dalälven, Stora Holmsjön samt Lilla
Holmsjön medger stora naturvärden och ska bevars. Naturreservatet
omfattar tre stycken sjöar med dithörande våt- och torvmarker samt

vattendraget Fåran som binder samman sjöarna med Dalälven. Förutom
dessa vattenområden innefattar reservatet betesmarker, åkrar och
skog i dess omgivningar
Sjöarnas vegetationsrikedom ger tillsammans med omgivande buskiga
sankmarker mycket goda betingelser för fågellivet i området. Att bevara
det rika fågellivet är huvudsyftet med reservatsbildningen.
Rekreation och friluftsliv
Allmänhetens tillträde till obebyggda strandområden ska betraktas
som överordnat andra användningsintressen, varför undantag från
strandskyddsbestämmelserna ska bedömas mycket restriktivitet.
Bebyggelse och lokalisering
Ny bebyggelse ska lokaliseras så att solljus och mikroklimat på platsen
gynnar ett energieffektivt användande av byggnader. Energieffektivt
byggande och uppförande av exempelvis passivhus, nollenergihus
och plusenergihus ska prioriteras inom delområdet.
Komplettering kan vara möjligt i anslutning till befi ntlig bebyggelse
och infrastruktur. Grönstråk och släpp mellan bebyggelsen ska säkras,
både för rekreation och för ekologiska funktioner. Vid förändringar
ska siktlinjer och utblickar från befi ntlig bebyggelse beaktas.
Jordbruksmark ska sparsamt användas vid lokalisering av ny bebyggelse.
Byggnadsutformning ska prövas i bygglov alternativ detaljplan vid
större förändring.
Gång-, cykel och kollektivtrafi k
Vid utbyggnad av området bör möjligheten för kollektivtrafi k att
ansluta området ses över.
Miljö och riskfaktorer
Vatten & avlopp. Befi ntliga avlopp bör ses över för att fi nna långsiktiga
alternativ. Där ny bebyggelse föreslås ska långsiktiga avloppslösningar
tillämpas.
Översvämning & erosion. Området närmast Dalälven är i riskzonen
för översvämning. Dalälven är vattenreglerad men vårfl oden och
höstfl od kan ibland medföra svåra översvämningar. Utmed Dalälvens
vattensystem, Ösjön och Runn råder lägsta byggnadshöjd färdigt
golv +110,5 meter över nollplanet. Erosionsrisk förekommer på vissa
strandpartier intill Dalälven.
KONSEKVENSBESKRIVNING
Inga nya etableringar föreslås inom området. Vid anspråkstagande
av mark för ny bebyggelse ska stor försiktighet råda med hänsyn till
riksintresse.
Förslaget gällande utökat riksintresse för kulturmiljövård berör
delområdet. Riksintresset värnar om kvalitéerna i landskapet och det
förhistoriska kopplingar som Dalsjö med omnejd innehar. Förslaget
belyser värdet inom området och möjliggör för en djupare förståelse.
Framtida förändringar ska ta detta i beaktning.
Möjliga konfl iktområden inom delområdet
-Hästhållning i närhet av bostadsbebyggelse.
75

76
W
WW W
W
W
W
W
W W
W
Romme
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W W
Riksintressen, fornminnen och naturreservat
Romme
Fagersta
Fagersta
Tunaån
Tunaån
Väg 70
Väg 70
Övre Utendal
W
W
Väg 800
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
Kårby
W
W
W W
W
W
W
W
W
W
W
WW
W W
W
W
W W
W
W
W
Skomsarby Torsång W W
W
W
Åby
W W
W
W
W
W W
W
W
W
W W
Tyllsnäs Räfstylla
Övre Utendal
Väg 800
Föreslagen markanvändning
Berg
Rommeholen
Yttre Utendal
Fjäkelmyra
Kårby
Åby
Lilla Holmsjön
Lilla Holmsjön
W
Stora Holmsjön
Stora Holmsjön
W
W
W
Skomsarby
W
W
Tylla
Torsång
Tylla
Dalälven
Dalälven
W
Kårtylla
Tyllsnäs Räfstylla
Berg
Rommeholen
W
W
Kårtylla
W
W
Ängesgårdsberget
W
Ängesgårdsberget
1:40 000
1:40 000

Ösjön - Runn
Områdesbeskrivning, rekommendationer och konsekvensbeskrivning
OMRÅDESBESKRIVNING
Landskap
Ösjön är en del av Runns sjösystem, åtskild från Runn av halvön
Sunnanö. I Ösjön fi nns fl era små och stora öar. Öarna är mestadels
skogsklädda med ofta branta stränder upp till 10-15 meters höjd över
vattnet.
Runn är en förhållandevis stor sjö med en tilltalande arkipelag. Öarna
är mestadels skogklädda med ofta branta stränder upp till 10-20 meters
höjd över vattnet
Mark- och vattenanvändning
Vattenbruk för annat är fritidsändamål förekommer inte. Fritidsfi ske
är utbrett såväl sommar som vinter. För öarna inom området är skogsbruk
dominerande.
Markägoförhållanden
Angränsande fastigheter till Ösjön och Runn är till stor del inom privat
ägo. Öar som är betecknande som naturreservat förvaltas av Borlänge
kommun.
Planeringsunderlag och markreglering
-Falun & Borlänge – översiktsplan för området mellan städerna
antagen 1997.
-Där inget annat anges råder generella strandskyddsbestämmelser 100
meter.
Ösjön-Runn
Sammanhållen bebyggelse utanför planlagt område regleras i 1 kap. 4
§ plan- och bygglagen. Sammanhållen bebyggelse omfattar en samling
av minst tre byggnader som gränsar till varandra eller skiljs åt av en
väg, gata eller parkmark. Områden som utgör sammanhållen bebyggelse
omfattas av utökad bygglovplikt och kan likställas med den
bygglovplikt som fi nns inom detaljplanelagda områden.
Riksintressen
Riksintresse kulturmiljövård berör delområdet.
Naturvärden och skyddsobjekt
Området ingår i Runns sjösystem som med sina öar och brutna strandlinjer
utgör en vacker landskapsbild och som utnyttjas mycket fl itigt
för olika fritidsintressen både sommar som vinter.
Rostö, Nordanö, Lindö, Nästö, Prästö och Tyskö är naturreservat inom
området. Lindön är Dalarnas äldsta naturreservat.
Rekreation och friluftsliv
Ösjön och Prästjärn utgör ett fi skevårdsområde. Fritidsbåtar, både med
motor och segel, utnyttjar sjön med sin arkipelag. Fritidsbebyggelse av
mindre omfattning fi nns på några av de mindre öarna. Fritidsboende
såväl som rörligt friluftsliv är omfattande.
Kulturvärden
Delar av Ösjön ingår i ett område kallat Torsångsbygden som är av
riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset sammanfattas som
länets fornlämningstätates bygd och ett nyckelområde för förståelse
77

78
Faluvägen
Bergslagsbanan
Ösjön-Runn
Dalbäcken
av det forntida och medeltida samhällets framväxt. Även Vika byar
(Granö) är av riksintresse för kulturmiljövården. Ösjön och Runn har i
historisk tid haft stor betydelse som transportvägar.
Bebyggelse och lokalisering
Bebyggelsen inom området innefattar ett fåtal fritidsfastigheter, de
fl esta på Tomasö och på Stora Stensö.
Arbetsplatser, service mm.
Förskola samt grundskola för årskurs 1-9 fi nns i Ornäs. Livsmedelsbutik
med postfunktion fi nns i Ornäs.
Gång-, cykel- och kollektivtrafi k
Berör ej delområdet.
Vatten och avlopp
Fastigheterna i området saknar eller har enskilda vatten- och avloppslösningar.
Energiförsörjning
Uppgifter saknas.
Dalsjö
Dalsjön
Väg 50
Ornäs
Lilla Ornäs
Stora Ornäs
Tomnäs
Ösjön
REKOMMENDATIONER
Landskap
På öar som inte är reservatsskyddade bör kalavverkningar inte
förekomma och samråd ske med skogsstyrelsen inför avverkningar.
Odlingslandskapet och den fria utblicken över vattnet bör bevaras i
nuvarande utsträckning.
Mark- och vattenanvändning
Utsläpp till vatten av gödande ämnen från jord- och skogsbruket samt
bebyggelse ska begränsas eller helt upphöra.
Faxen
Storsten
Uvberget
Torsångsv.
Rostö
Oberget
Nordanö
Kyna
Sunnanö
Liljan
Bergslagsbanan
Storsund
Viksö
Tyskö
Prästö
Nästö
Långa landet
Runn
Trollarudden
Granö
Finnäset
Lövö
Riksintressen
För att bibehålla motivet för riksintresset och uppleva sambanden
inom riksintressemiljön och omgivande landskap är det viktigt att den
naturliga inramningen i området bibehålles och att anläggningar lokaliseras
till platser som innebär minst negativ påverkan på kulturmiljön
och de estetiska värdena inom området.
Naturvärden och skyddsobjekt
Landskapsbilden är värdefull. Ösjöns och Runns skogsbeklädda
arkipelag är viktiga att bevara. Vattnets kvalitet ska säkerställas för
framtiden.
Rekreation och friluftsliv
Allmänhetens tillträde till obebyggda strandområden ska betraktas
som överordnat andra användningsintressen, varför undantag från
strandskyddsbestämmelserna ska bedömas mycket restriktivitet.
Bebyggelse och lokalisering
I princip bör inte ny bebyggelse tillåtas på öarna av hänsyn till natur-
och friluftslivsintressena. Ny bebyggelse ska lokaliseras så att solljus
och mikroklimat på platsen gynnar ett energieffektivt användande av
byggnader. Energieffektivt byggande och uppförande av exempelvis
passivhus, nollenergihus och plusenergihus ska prioriteras inom
delområdet.
Komplettering kan vara möjligt i anslutning till befi ntlig bebyggelse
och infrastruktur. Grönstråk och släpp mellan bebyggelsen ska säkras,
både för rekreation och för ekologiska funktioner. Vid förändringar
ska siktlinjer och utblickar från befi ntlig bebyggelse beaktas.
Byggnadsutformning ska prövas i bygglov.
Fornäs
Länsbodarna
Dalvik
1:70 000

Gång-, cykel och kollektivtrafi k
Berör ej delområdet.
Miljö och riskfaktorer
Vatten & avlopp. Befi ntliga avlopp bör ses över för att fi nna långsiktiga
alternativ. Där ny bebyggelse föreslås ska långsiktiga avloppslösningar
tillämpas.
Översvämning. Beaktande av rådande riktlinjer gällande lägsta
golvhöjd. Färdigt golv +110,5 meter nollplanet (Borlänges lokala
höjdsystem)
KONSEKVENSBESKRIVNING
Inga nya etableringar föreslås inom området. Vid anspråkstagande
av mark för ny bebyggelse ska stor försiktighet råda med hänsyn till
riksintresse.
Förslaget gällande utökat riksintresse för kulturmiljövård berör
delområdet. Riksintresset värnar om kvalitéerna i landskapet och det
förhistoriska kopplingar som Dalsjö med omnejd innehar. Förslaget
belyser värdet inom området och möjliggör för en djupare förståelse.
Framtida förändringar ska ta detta i beaktning.
Möjliga konfl iktområden inom delområdet
-Allmänhetens tillgång till obebyggda strandområden.
79

W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W W W
W
W
W
W
W
W
W
W
W W
W
W
W
W W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W
W W
W
W
W W
W W
W
W
W
W
W
80
1:70 000
1:70 000
Faluvägen
Bergslagsbanan
Tomnäs
Ösjön
Väg 50
Lilla Ornäs
Faxen
Oberget
Kyna
Storsund
Sunnanö
Granö
Tyskö
Prästö
Nästö
Liljan
Bergslagsbanan
Runn
Ornäs
Dalsjö
Storsten
Rostö
Dalsjön
Dalbäcken
Uvberget
Nordanö
Torsångsv.
Viksö
Finnäset
Långa landet
Lövö
Fornäs
Länsbodarna
Dalvik
Trollarudden
Faluvägen
Bergslagsbanan
Tomnäs
Ösjön
Väg 50
Lilla Ornäs
Faxen
Oberget
Kyna
Storsund
Sunnanö
Granö
Tyskö
Prästö
Nästö
Liljan
Bergslagsbanan
Runn
Ornäs
Dalsjö
Storsten
Rostö
Dalsjön
Dalbäcken
Uvberget
Nordanö
Torsångsv.
Viksö
Finnäset
Långa landet
Lövö
Fornäs
Länsbodarna
Dalvik
Trollarudden
Riksintressen, fornminnen och naturreservat
Föreslagen markanvändning

Torsång - Tylla - Räfstylla
Kulturhistorisk beskrivning med riktlinjer för bebyggelsens bevarande och
utveckling
Syftet med detta avsnitt är att beskriva de stora kulturmiljövärden som
fi nns i Torsångs centrala delar framförallt i den struktur av vattenvägar
och gamla förbindelseleder som var viktig för såväl hedendomens
som kristendomens val av plats för offer och tillbedjan och den
världsliga maktens behov av kontroll och övervakning. Utifrån en
värdebeskrivning redovisas riktlinjer för hur befi ntlig bebyggelse bör
bevaras och utvecklas i framtiden. En mycket viktig utgångspunkt är
att boende och verksamma i Torsång samt kommun och länsstyrelsen
har en gemensam bild av vilka värdena är och hur de bäst bevaras.
Områdesbeskrivning - nuläge
Det beskrivna området är mindre än det som i vanliga fall benämns
som Torsång och kan ka-rakteriseras som de delar som utgjort den
centrala delen kring kyrka, skola samt färjor och senare broar över
Dalälven och Lillälven. De under 1980-talet utbyggda småhusområdena
Asplunda och Björklunda omfattas inte av denna beskrivning. Det
är också viktigt att notera att omgivningarna till kyrkan traditionellt
sett och typiskt för Dalarna, inte har varit bebyggda. Den bebyggelse
vi ser idag har bara drygt hundra år på nacken.
Centralt i Torsång fi nns gråstenskyrkan med anor från 1300-talet.
I angränsning till kyrkan fi nns Kaplansgården och Torsångs gamla
skola. Längs Dalälven fi nns Torsångs café samt ett äldre bostadshus
(brovaktarstugan). Inom området fi nns kyrkans församlingsgård och
Torsångs hembygdsgård. Området benämns ofta kyrkbyn.
På näset mellan Lillälven och Kaplanstjärnen fi nns ett par äldre
bostadshus samt en smedja och det nuvarande motormuseet. Längre
söderut längs Dalälven (Räfstylla) är bebyggelsens variation stor.
Torsångs kyrka
Totalt fi nns ett 15-tal småhus. Norr om Kålsjön i anslutning till
Dalälven fi nns ett 10-tal bostadshus av skiftande karaktär från senare
hälften av 1900-talet. Här fi nns också några större ekonomibyggnader
som tidigare innehöll Haglöfs ryggsäcksfabrik samt Höganäs restaurang.
Sydöst om Höganäs, utmed Dalälven fi nns en begravningsplats
med anor från medeltiden. Torsångs idrottsplats är belägen mellan
Prästtjärn och Torsångsvägen.
På 2000-talet har ny vägbro över Dalälven byggts och inom ett par år
planeras ny bro över Lillälven respektive över kanalen till Kaplanstjärn.
Viss justering av vägen görs men i allt väsentligt behålls nuvarande
vägstruktur. Separat gång- och cykelväg tillkommer. I samband
med de senare brobyggnaderna kommer även vägmiljön
mellan Torsångs Café och de äldre skolbyggnaderna att byggas om.
Kyrkan har sålt Kaplansgården till privat familjebostad. Den gamla
skolbyggnaden närmast kyrkan används inte för närvarande av byggnadstekniska
och hygieniska skäl och dess framtid är under utredning.
Förutsättningar och läge för en ny skola i Torsång utreds och redovisas
i avsnittet delområde Torsång-Uvberget.
81

82
Torsång-Tylla-Räfstylla
Torsångsbygden - riksintresse för kulturmiljövård
Värdebeskrivning av kärnområdet i Torsång
(Källa: Länsstyrelsen i Dalarna)
Torsång med omgivande miljö har en lång historia. Här sammanförs
på ett för Dalarna unikt sätt hedendomen och kristendomen.
Välbevarade gravhögar fi nns i ett strategiskt läge i förhål-lande till den
medeltida kyrkan samt vatten- och vägsystem med förhistoriska anor.
Namnet Torsång, Tors vång, innebär Tors äng och visar på platsens
betydelse som kultplats. Platsen kring kyrkan och Kaplanstjärnen har
en karakteristisk placering för en forntida kultplats med betydelsefull
funktion. Kyrka har en avskild placering i förhållande till omkringliggande
byar. Runt kyrkan fi nns institutionsbyggnader såsom kaplans-
och klockarboställe samt skolhus. Landskapet är i Torsång av stor
betydelse, här skapar skiftningar mellan land och vatten karaktär till
området. Området är ett av de fornlämningsrikaste i Dalarna och
ett nyck-elområde för att förstå det forn- och medeltida samhällets
framväxt.
Torsång var tidigare knutpunkten för transport på vatten och på väg.
Från medeltiden har om-rådet haft stor betydelse för fl ottning av timmer
till Falu gruva. Vägsträckan från Torsång till Ornäs går längs den
gamla landsvägen med förbindelse norrut mot Falun och söderut mot
Köping i Västmanland. Vägsträckan har idag stora upplevelsevärden.
I Torsång fanns tidigare färjelägen som under senare tid ersattes med
fl ottbroar och numera fasta broförbindelser.
Kulturlandskapet innefattar i övrigt enstaka bondgårdar, fl ertalet med
kringbyggd karaktär och månghussystemet bevarat.
Riksintressets kvaliteter och värden i Torsång
(Källa: Länsstyrelsen och Torsångs hembygdsförening)
Kärnområdet för Torsång består av kyrkan med kringliggande
byggnader och landskap. Det är av stor vikt att de kulturhistoriska
kvaliteterna som kyrkomiljön med klockstapeln och Kaplansgården
bevaras och tas tillvara med omsorg och helhetssyn. Ytor som idag
är obe-byggda och öppen mark är viktiga att behålla. Öppenheten i
landskapet redovisar den tidigare så viktiga förutsättningen för den
hedniska kulten samt kyrkans etablering som försvarskyrka inom det
strategiska läget vid Dalälven.
Odlingslandskapet som utgör en stor del av omlandet runt Torsång,
är viktigt att bevara ge-nom ett agrart brukande. Nytillkommande
bebyggelse ska inte ta jordbruksmark i anspråk utan i största möjliga
mån förläggas inom befi ntliga strukturer. Byggnader som därtill hör
samman med jordbruket bör bevaras. Utblickarna mellan de avgränsade
byarna skapar varia-tion i landskapet och ger mervärde till kulturmiljön.
Den kilformade ägostrukturen härstam-mar från förhistorisk
tid och är unik för Dalarna.
Vattenvägarna med i första hand Dalälven och Lillälvens utlopp till
Runn, men även Präst-tjärnen, Kålsjön och Kaplantjärnen är viktiga
för förståelsen och helhetsupplevelsen av Tor-sång som förhistorisk
plats. Även vägsträckningen inom området har stora upplevelsevärden.
Eventuella framtida åtgärder ska utföras på ett sådant sätt att det
i bästa möjliga mån värnar om strukturen och de historiska kopplingar
som fi nns inom Torsång. Vägarnas följsamhet till landskap och bebyggelse
ska bevaras.

Vattenstruktur
Kålsjön
Idrottsplats
Tylla
Dalälven
Korsnäs kanalen
Torsång
Begravningsplats
Vattenstruktur
Närvaron av vattnet är en viktig faktor för helhetsupplevelsen och
förståelsen för Torsång och dess kulturmiljövärden. Här avvattnas
Runn och Ösjön i Dalälven och belyser viktiga historiska förbindelser
för bland annat transport. Med frisikt i samtliga väderstreck kunde
kommunikationer längs Runns vattensystem till bland annat Falu
gruva, effektivt övervakas. Av likartad anledning visar området i dess
exponerade läge vid Dalälven och Runns sammanrinning på Torsångs
betydelse som hednisk kultplats.
Torsång har även en central plats för fl ottning av timmer. Under nära
350 år har området spe-lat en stor roll för basindustrin då malm och
skog skulle transporteras. Flottningen blev under fl era hundra år tillsammans
med jordbruket den viktigaste näring i Torsångsbygden.
Farleden mellan Ösjön och Dalälven skapades i samband med fl ottningen.
Korsnäs Sågverk AB ansvarade för arbetet med syfte att skapa
en transportled för de timmer som var inom bolagets ägor. Namnet på
kanalen som går genom Prästtjärn blev därför Korsnäs kanal.
Mellan Torsångs idrottsplats och skolbyggnaderna syns idag det som
under arbetet med fl ott-ningen fungerade som en vändplats. Bogserbåtarna
kunde därmed effektivisera sitt arbete genom att undvika att
gå ut i Dalälven. Kanalen trafi keras idag av mindre fritidsbåtar.
Även Kaplanstjärn användes för fl ottningen av timmer. Här förvarades
omärkt timmer och spillvirke. Den grävda förbindelsen mellan
Lillälven och Kaplanstjärn skapades därför som en transportled för
fl ottningen.
Dalälven var under hela 1940-talet en av landets viktigaste fl ottleder.
Torsång som plats för skiljning av timmer upphörde dock efter år
1949. Flottningen avstannade helt år 1970 och ersattes av transport på
väg och järnväg.
Prästtjärn
Lillälven
Kaplanstjärn
Skomsarbymyran
Räfstylla
Dalälven
Kålsjön
Bäck
Tylla
Torsång
Vattenstruktur under 1600-talet
Prästtjärn
Lillälven
Sunnanö
Kaplanstjärn
Räfstylla
Glottret
Torsångs bom, skilje för
timmer
83

84
Vägstruktur
Kålsjön
Idrottsplats
Tylla
Dalälven
Korsnäs kanalen
Torsång
Vägnät och broar
Innan år 1860 förekom inga broar i Torsång, varken över Lillälven
eller Dalälven. Transport över vattnet genomfördes då med båt eller
mindre färjor.
Begravningsplats
År 1853 togs kontakter för konstruering och kostnadsförslag på fl ottbroar
över både Dalälven och Lillälven. Broarna stod färdiga år 1860
och var då mycket efterlängtade. Tack vare den intensiva fl ottningen
öppnades och stängdes broarna för passage ett fl ertal gånger per dygn.
Flottbroarna blev snabbt hårt åtgångna och landtrafi kanterna började
framföra sina klagomål gällande den bristfälliga framkomligheten.
Broarna var ofta öppna för förbipasserande fl ottgods och båttrafi k
vilket medförde långa väntetider för landväga resenärer. Den första
fasta brokonstruktionen stod klar år 1932 och gick över Lillälven.
Vägsträckan från Torsång till Ornäs går längs den gamla landsvägen
med förbindelse norrut mot Falun och söderut mot Köping i Västmanland.
Vägsträckan har idag stora upplevelsevärden för kulturmiljön.
Prästtjärn
Lillälven
Dike
Kaplanstjärn
Skomsarbymyran
Räfstylla
Dalälven
Vattenstruktur år 1860
Korsnäs kanalen
Tylla
Storälvsbron
Kålsjön
Torsång
Prästtjärn
Sunnanö
Lillälven
Lillälvsbron
Kaplanstjärn
Räfstylla
Spångbro
Glottret

Kyrkbyn
Kålsjön
Idrottsplats
Tylla
Dalälven
Korsnäs kanalen
Torsång
Begravningsplats
Kyrkbyn
Inom kärnområdet för Kyrkbyn med Torsångs kyrka i centrum råder
mycket stor varsamhet gällande förändringar i den befi ntliga kulturmiljön.
Kyrkan är tillsammans med omkringliggande bebyggelse,
väg- och vattenstruktur samt placering i förhållande till varandra och
omkringliggande omland viktig att bevara då den innehåller stora kulturvärden.
Förändringar i väg- och vattenstrukturen får inte ske i sådan
omfattning att befi ntliga strukturer förvanskas. De öppna ytorna är
viktiga att bevara då de är av stor betydelse för upplevelsevärdet. De
fria ut-blickarna var en viktig del idet strategiska läget för övervakning
och kontroll av kommunika-tioner vattenledes.
Ytorna inom området som idag utgörs av öppen mark och strandområden
ska bibehållas. Öppenheten i landskapet var en förutsättning för
den hedniska kulten samt att kyrkan etablerades som en försvarskyrka
inom det för området strategiska läget.
Prästtjärn
Lillälven
W
Kaplanstjärn
Räfstylla
Tylla
W
W
Torsång
W
W
W
W
W
W
Riksintresse kulturmiljövård och fornminnen
W
Sunnanö
Räfstylla
85

86
Öppna ytor
Kålsjön
Idrottsplats
Tylla
Dalälven
Korsnäs kanalen
Torsång
Öppna ytor
De öppna ytorna är viktiga att bevara då de är av stor betydelse
för upplevelsevärdet. De fria utblickarna var en viktig del i det
strategiska läget för övervakning och kontroll av kommunikationer
vattenledes.
Begravningsplats
Ytorna inom området som idag utgörs av öppen mark och strandområden
ska bibehållas. Öppenheten i landskapet var en förutsättning för
den hedniska kulten samt att kyrkan etablerades som en försvarskyrka
inom det för området strategiska läget.
Prästtjärn
Lillälven
Strandskydd
Kaplanstjärn
Räfstylla
Tylla
Torsång
Sunnanö
Räfstylla

Övrig bebyggelse
Kålsjön
Idrottsplats
Tylla
Dalälven
Korsnäs kanalen
Torsång
Begravningsplats
Övrig bebyggelse
För ett samlat helhetsintryck av kulturmiljövärdena runt kyrkbyn är
det viktigt att värna om kringliggande bebyggelse. Befi ntlig bebyggelse
i Tylla och Räfstylla samt längs Lillälven och Truttjärnen är i
huvudsak tillkommen mellan åren 1900 till år 1940. Bebyggelsen
domineras av trähus uppförda med en och en halv till två våningar.
Färgsättningen inom området är övervägande faluröd med sadeltak
beklädda med lertegel. Ett antal bostadshus avviker från gängse utförande
när det gäller fasadfärg och material.
Prästtjärn
Lillälven
Kaplanstjärn
Räfstylla
Tylla
Torsång
Översvämmning, 100 årsfl öde och maxfl öde
Sunnanö
Räfstylla
87

88
Torsång-Tylla-Räfstylla
Ritklinjer för mark- och vattenanvändning
-Den struktur som karakteriserar natur- och kulturmiljön i Torsång
med vattenvägarna i förbindelse med sjöar, det omgivande brukade
odlingslandskapet och med ett ålderdomligt vägsystem och efterhand
bildade bebyggelsegrupper, ska bevaras.
-Mycket stor restriktivitet ska gälla förändringar av mark- och vattenanvändningen
i kyrkbyn. Förändringar får ske endast om syftet är att
stärka kulturmiljövärdena.
-Ingen ny bebyggelse ska tillkomma inom det omgivande öppna
odlingslandskapet och strandområdena med kyrkan i blickfånget
Riktlinjer för bebyggelsens bevarande och
utveckling
-I kyrkbyn ska äldre befi ntliga byggnader bevaras och får inte rivas
om inte en särskild kulturmiljöutredning visar annan lämplig åt-gärd
som förenlig med riksintresset.
-I kyrkbyn ska mycket stor varsamhet vidtas vid restaurerings- och
underhållsarbete. Fasadmaterial, takutformning och färgsättning ska
vara av sådan karaktär att den inte påverkar de kulturmiljömässiga
värdena.
-Vägarnas följsamhet till landskap och bebyggelse ska bevaras. Stor
hänsyn ska tas till detaljutformning med avseende på beläggningar,
inramningar med kantutformning och vegetation. Belysning och skyltning
ska utföras med omsorg till kulturmiljöns stora värde.
-För ett samlat helhetsintryck av kulturmiljövärdena i kyrkbyn är
kringliggande bebyggelses utformning viktig. För om- och tillbyggnad
inom dessa områden är det betydelsefullt att anpassa proportioner,
fasad och takmaterial, takvinkel samt färgsättning till traditionell
utformning. Det innebär i huvudsak:
-hus i 1½ - 2 våningar med sadeltak i lutning 20 – 34 grader
-fasader i trä och yttertak i oglaserat lertegel (rött)
-färgsättning av fasader i företrädesvis röd slamfärg (Falu rödfärg).
Ljusa kulörer och färgnyanser ska särskilt undvikas
-ovanstående gäller i princip också för uthus och andra komplementbyggnader
Viktigt komplement
Beskrivning och åskådliggörande av hur kulturmiljövärdena i Torsång
ska uppfattas och upptäckas bör dokumenteras i form av kartor och
text. Hur dessa värden kan utvecklas nu och i framtiden bör utredas.
Ett lämpligt och kompletterande sätt är att genomföra ”gå-turer” med
intresserade boende och verksamma på orten för ökad förståelse och
gemensam bild av värdena.