Bilden fick ny innebörd - V-Tab

#13 

Journalistförbundets tidning 11 nov - 1 dec 2010 

subjektiv 

Aftonbladets Karin Pettersson tar ställning sid 16 

senaste nytt: 

journalisten.se 

helena giertta: ”Nog borde man väl försöka gräva 

fram hur apanaget verkligen används i stället” sid 2 

sponsring 

När kronan 

styr 

orden sid 8 

nyheter 

Publisher 

får skarp 

kritik sid 4 

finland 

Svenska 

språket 

pressas sid 22

Foto liNa haskel 

Foto leNNart jöNssoN 

ingång 

inneHåll 

34Folkets 

hus. 

Fotografen Lina 

Haskel har rest genom alla landskap i 

Sverige och visar upp lokaler där nytta 

förenas med nöje. 

20 29 

Grävare i 

Göteborg 

n På Uppdrag 

granskning låter 

man uppdragen 

ta tid. Journalisten 

har träffat 

redaktionen som 

inte ger sig. 

32 

talande. Journalisten 

startar 

en ny serie om 

genrejournalistik. Vi har besökt taltidningsredaktören 

på Utblick. 

index 

Bilden bytte 

sammanhang 

n Bilden som 

från början illustrerade 

en grillfest 

blev senare 

en illustration till 

en text om sommaralkoholism. 

Nyheter 4 

Webb 7 

Noterat 14 

Profilen 16 

På jobbet 20 

Utland 22 

Fackligt 26 

Metod & etik 28 

Debatt 36 

Utgång 53 

Grodor 55 

omslagsbild: Karin Pettersson 

(Foto: Tomas Ohlsson) 

2 Journalisten 11 November–1 december 2010 

ledare 

Medier ska inte vara moralens 

väktare, utan 

skriva om det som är 

sant och relevant. Till 

vårt stöd har vi våra 

pressetiska regler som 

bland annat säger: ”Överväg noga publicitet 

som kan kränka privatlivets helgd. Avstå 

från sådan publicitet om inte ett uppenbart 

allmänintresse kräver offentlig belysning.” 

Men var ska vi dra gränsen i vår pressetik 

när det gäller kungen och hans privatliv? 

Har han något privatliv? 

Med kungaboken Carl XVI Gustaf – den 

ofrivillige monarken, och framförallt bevakningen 

som följt, är frågan mer än berättigad. 

”En viktig bieffekt av boken är att ribban 

nu sänks för personliga avslöjanden i 

det offentliga Sverige” skrev Helsingborgs 

Dagblad i sin ledare den 5 november och Jan 

Guillous ställde i sin krönika i Aftonbladet 

den 4 november samma grundfråga. 

Journalister har anklagats för att tassa 

kring kungen och kungafamiljen, när vi inte 

skrivit om hans eventuella kvinnoaffärer. 

För mig är den hänsynen snarare en följd av 

vår pressetik. 

Frågan är om kungens otrohet är relevant. 

Att det finns ett allmänintresse i betydelsen 

att allmänheten vill veta må vara hänt, men 

har det allmänintresse i betydelsen att det är 

väsentligt för allmänheten att få veta? Tveksamt. 

Om kungens omoral skulle ha betydelse 

för någon annan än för hans hustru och 

barn så är det relevant. Om det påverkar 

hans tjänsteutövning, om han bryter mot lagen, 

så är det förstås relevant även att skriva 

om otrohet. Men otrohet i sig, är det verkligen 

en nyhet? 

Jag tycker det är synd att nästan varje gång 

kungahuset ska granskas, så är det kungens 

kvinnoaffärer eller eventuellt omoraliska 

leverne eller i vart fall privatlivet som 

granskas. 

Sedan september 2001 hålls journalisten 

Dawit Isaak fängslad i Eritrea utan rättegång. 

Mejla din protest till: info@eritrean-embassy.se 

Är kungens affärer våra? 

ledarstick 

Nej det var inte moralpanik 

hos vissa journalister 

som väckte frågan om 

Sofia Arkelstens resor 

med Shell och kärnkraftslobbyn. Det 

var en berättigad granskning av hur 

en riksdagsledamot lät sig bjudas av 

rika lobbygrupper. Att Sofia Arkelsten 

själv inte insåg problemet med resan 

gör bevakningen ännu viktigare. En 

miljöpolitiker som låter sig bjudas på 

resor och hotell av energibolag måste 

förstå att det väcker frågor. Och att 

hon bör stå till svars för det. 

Vore det inte intressantare att göra en genomgång 

av ekonomin, hur han sköter sitt 

jobb som statschef. Och nog borde man väl 

försöka gräva fram hur apanaget verkligen 

används. En del granskningar har förvisso 

gjorts, men alltför få. 

Kanske är det som Martin Jönsson skrev 

i Svenska Dagbladet 7 november att det är 

kungafamiljens otillgänglighet som gör det 

svårt att granska annat än ytan. 

n n n 

Yttrandefrihetskommittén har kommit 

med ett delbetänkande och presenterat tre 

modeller som eventuellt skulle kunna ersätta 

Tryckfrihetsförordningen, TF, och Yttrandefrihetsgrundlagen, 

YGL. 

”Journalister har anklagats för att tassa 

kring kungen och kungafamiljen, när vi inte 

skrivit om hans eventuella kvinnoaffärer. 

För mig är den hänsynen snarare en följd 

av vår pressetik.” 

Betänkandet ger en ordentlig genomgång 

av skyddet för det fria ordet i Sverige och visar 

på brister i det nuvarande systemet. Men 

ingen av de föreslagna modellerna skulle få 

mig att sova tryggt. 

Allra minst Ändamålsmodellen, som 

förhoppningsvis finns med mest som ett debattinlägg. 

Delar av Ansvarsmodellen och 

Verksamhetsmodellen kanske skulle kunna 

användas för att göra YGL och TF lättare att 

handskas med i en ny medievärld. De presenterade 

modellerna kommer däremot att 

fungera som bra underlag i diskussionen 

om det behövs en ny 

lagstiftning eller inte. 

Alla avslöjare som nominerats 

till Stora journalistpriset 

i år är män. På 

tidskriftsgalan belönades 

flest män och på Guldspadegalan 

i våras var det också fler män som 

prisades. Betyder det att män är bättre 

på gräv? Knappast, men det kan finnas 

en fördom om hur en grävande 

journalist bör vara och där kanske det 

finns något att göra ur jämställdhetssynpunkt. 

I kategorin förnyare är majoriteten 

kvinnor, vilket kanske säger 

något om framtiden. 

Helena 

giertta 

chefredaktör 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Håller 

du med? 

Kommentera ledaren 

på Journalisten.se 

Skälig granskning Förnyande kvinnor Fler fildelare 

! ? 

Jag var lite för optimistisk 

i min förra ledare om the 

Pirate bay. Jag hade sett 

tecken på att färre fildelar 

och att inställningen till fildelning ändrats. 

Men fildelningen på nätet, som 

minskade tvärt efter Ipredlagens införande, 

är enligt Antipiratbyråns statistik 

åter på samma höga nivå som innan 

lagen. Det gör det ännu viktigare att 

företrädarna för the Pirate bay fälls för 

medhjälp till upphovsrättsbrott. Det 

måste bli synligt för alla och envar att 

det inte är okej att ta andras arbete.

nätkommentarer 

Helena Gierttas ledare på Journalisten.se: 

”Att vi inte får stjäla eller mörda, 

ändras ju inte för att det nu finns 

fler vapen eller mer avancerad 

teknik att göra det med. ” 

Från Journalisten.se: 

Erik | 20 okt: 

”Om grundarna av Pirate Bay 

döms för medhjälp till upphovsrättsbrott 

bör det i sådana fall 

bara vara början. Vilken sökjakt 

härnäst? Google?” 

LassE LundbErG | 22 okt: 

”Om en av de viktigaste demokratifunktionerna 

med Internet, 

möjligheten för vem helst att 

länka vart som helst, skulle kriminaliseras, 

skulle det innebära 

en mycket allvarlig inskränkning 

i vanligt folks möjlighet att 

fritt kommunicera och hänvisa 

till sina källor. Länkning borde 

skyddas i lag om yttrandefrihet. 

(…)En helt annan sak är det 

finns snåljåpar, likt han i ”Solsidan”, 

som vill slippa betala 

för andras arbete och alltid kan 

hitta på skäl därför.” 

pEtEr | 22 okt: 

”Att ställa sig på MPAA:s sida 

känns inte speciellt fräscht 

minst sagt. Vet inte om det är 

någon bra idé att blanda ihop 

SJF:s kamp för journalisters 

upphovsrätt med den mäktiga 

amerikanska filmbranschens 

metoder för att kväsa all i dess 

ögon misshaglig fildelning genom 

att försöka oskadliggöra 

trackersidor som Pirate Bay. 

Jag känner mig som journalist 

obekväm med att Journalisten 

så förbehållslöst och okritiskt 

ställer sig på den amerikanska 

filmlobbyns sida.” 

HaraLd | 23 okt: 

” Nu vet jag att ingen förväntar 

sig att en ledare skall vara opartisk, 

men det finns väl ändå ett 

visst intresse att vara saklig och 

med befintliga fakta överrensstämmande 

om man nu har hedersuppdraget 

att skriva i Sveriges 

journalistfacks husorgan?” 

nikLas | 25 okt: 

”Nej att spectrial S02 hamnat i 

mediaskugga har nog inte med 

minskat stöd att göra. Mer med 

minskat intresse av oss vanliga 

att försöka göra något åt saken.” 

Fler kommentarer på Journalisten.se 

ur mediedebatten 

Rockys ironi togs bort 

Den 1 november beslutade DNs 

kulturchef Björn Wiman att 

plocka bort en seriestripp av Martin 

Kellerman, Rocky, från nätet, 

eftersom den var antisemitisk. 

Det väckte en debatt om yttrandefrihetens 

gränser. 

Samma dag skrev Jonatan Leman 

i sin blogg:”Det handlar om en satirisk 

drift med antisemitisk argumentation, 

inte om spridande av antisemitiska 

idéer. Visst kan det finnas en risk 

att kategorin ”judarna på Bonnier” 

hos vissa befästs av att formuleringen 

används, men det handlar om ironiserande 

över en existerande antisemitisk 

schablon. Jag är övertygad om 

att de flesta läsarna begriper det. Att 

absolut alla inte uppfattar ironi innebär 

inte att vi ska upphöra med ironi. 

I ett inslag i SVTs kulturnyheter den 

2 november förklarade Björn Wiman 

sitt beslut så här: ”Skillnaden är ju att 

Lars Vilks teckning driver med en påhittad 

religiös figur, nämligen profeten 

Muhammed, medan antisemitismen 

som den tar sig uttryck i stripen riktar 

sig mot en enskild folkgrupp. Det är en 

solklar och viktig distinktion att göra.” 

Åsa Linderborg skrev i Aftonbladet 

den 3 november: ”Är det en stor 

sak att en tecknare censureras? Björn 

Wiman tyckte det när Muhammedkarikatyrerna 

for över världen. Han 

tyckte det när Lars Vilks rondellhund 

pinkade ner varenda muslim i hela 

landet. (…) Den skandalösa censuren 

av Martin Kellerman blir som yttrandefrihetsfråga 

tragikomisk eftersom 

han så uppenbart driver med dem 

som Björn Wiman, med all rätt, riktar 

sin avsky mot: antisemiterna. För de 

finns ju. Men inte alltid och överallt.” 

Lars Vilks skrev på SVT debatt den 

2 november: ”Martin Kellermans seriestrip 

i DN innehöll ett skämt om 

’judarna på Bonniers’ och det var 

nog för att kulturchefen Björn Wiman 

skulle ingripa. Risk för antisemitism. 

(…)Wiman krånglade till det 

för sig när han skulle förklara varför 

det gick för sig att publicera en viss 

rondellhund men inte ett möjligt antisemitiskt 

skämt: ”Muhammed är en 

påhittad religiös figur”. Uppenbart 

ett klavertramp.(...) många ser saken 

Den verkligt originella förnyelsen 

av P1 och andra medier vore, 

givetvis, att förändra riktning 

mot mer av det knastertorra.” 

MarieLouise Samuelsson i Sydsvenskans ledare 1 november. 

Debatt om mediernas rapportering om ”nya lasermannen” 

Mediernas rapportering 

om skotten mot invandrare 

i Malmö väckte debatt om 

mediernas roll: 

Gurgîn Bakircioglu skrev 

den 1 november på Newsmill 

om Norska TV2s bevakning: 

”Det är sorgligt att invånarna 

i Rosengård fortfarande 

målas upp som förövare även 

när de är drabbade. Och den 

enda som kallar Rosengård 

för ’Nordens tuffaste ghetto’, 

är journalisten själv.(…)Den 

här sortens oförsiktiga jour- 

aftonbladet 3 november. 

nalistik bidrar till alla ogynnsamma 

effekter man kan tänka 

sig. En hel journalistkår är 

obekant med områden som 

de porträtterar, bilder som 

de boende sällan kan relatera 

till.” 

I Sydsvenskan skrev Daniel 

Sandström den 31 oktober: 

”Medieintresset för Malmö 

har aldrig varit så stort 

(... )De underliggande antagandena 

från dessa medier 

är ofta lite märkliga.(... ) Malmö 

(och Skåne) har förvand- 

lats till en projektionsyta för 

landets rädslor och vanföreställningar. 

I huvudstadspressen 

har Malmö blivit nationens 

brottsplats kanske för 

att dessa medier rensat bort 

nästan all kriminaljournalistik 

som handlar om Stockholmsområdet.” 

Jessica Rosencrantz skrev 

på Newsmill den 1 november: 

”För att debatt ska åstadkommas 

behöver både medier 

och politiker ta sitt ansvar.” 

HG 

på ett helt annat sätt och blir mycket 

upprörda och ropar på respekt. Tidens 

respektutbrott hanteras nu efter 

förmåga på ett demokratiskt sätt: När 

det finns risk för att någon blir kränkt 

bör censurering tillgripas.” 

Björn Wiman svarade i sin blogg 

den 2 november på en del av kritiken: 

”Jag kunde säkert ha formulerat 

mina motiv bättre, men den springande 

punkten är att jag inte tror att det 

är lika uppenbart som många andra 

att uttrycket används ironiskt och att 

stripen på det viset blir en rolig drift 

med antisemitiska konspirationsteorier. 

Den som missar det kommer i så 

fall att uppfatta serien som antisemitisk, 

även om intentionen bakom den 

är den rakt motsatta.” 

Sammanfattat av 

HeLena Giertta 

klippt 

11 November–1 december 2010 Journalisten 3 

Foto tomas ohlssoN 

■ Stilistisk finess 

betraktas som omslagspapper. 

Och 

det skrivna ordet (…) 

hamnar allt längre 

bak i klassrummet 

på Journalisthögskolan. 

Men vem är det 

egentligen som bestämt 

att just grävande 

och avslöjande är 

journalistikens ledord? 

Minst lika svårt 

(...) är att tålmodigt 

och långsamt sortera 

och fingranska; 

att väga sina ord.(...) 

2010 behövs det lika 

många guldvaskare 

som bergsprängare.” 

Jan Gradvall, Expressen 

3 november om bristen på 

skribenter bland årets 

nomineringar till Stora 

journalistpriset.


”Den allmänna tonen är 

■ Produktionsbolaget Spearhead Productions ägare anklagas för att kränka sina anställda 

Spearhead Production kritiseras 

för idéstöld, dålig 

psykisk arbetsmiljö, osäkra 

arbetsförhållanden och ett 

snårigt ekonomiskt upplägg. 

Företagets publischer vägrar 

att kommentera förhållandena. 

Frilansen Anna Cederberg Gerdrup 

hade idén att skriva om ett 

företag som importerar exklusiva 

viner till Sverige och som hon ville 

sälja in till tidskriften Aperitif. 

I den mejlkorrespondens som 

Journalisten har fått ta del av 

syns tydligt att en affär är på väg 

att slutföras. Men i ett sista mejl 

skriver chefredaktören att hon 

ska prata med sin publisher först. 

Sedan blir det tyst i ett par månader. 

Plötsligt dyker artikeln upp i 

Apéritif, skriven av chefredaktören 

själv. 

Frilansen försöker flera gånger 

att kontakta chefredaktören 

för att få en förklaring, men får 

inget svar. Då skriver hon till 

Anders Forsström, publisher på 

Apéritif och VD för produktionsbolaget 

Spearhead Production 

som äger tidningen. Hon meddelar 

att det är högst oetiskt det 

man gjort och att hon lämnat över 

ärendet till förhandlingsjouren 

på Journalistförbundet, samt att 

hon kommer att varna andra för 

samarbete med bolaget. Anders 

Forsström svarar: 

”Jag ser vad du skriver, men eftersom 

du har inlett eller avser 

att inleda sanktioner alternativt 

rättsprocess alternativt kampanj 

kan jag inte kommentera sakförhållandet. 

Drar du tillbaka dina 

hot är jag beredd att föra en förnuftig 

diskussion med dig.” 

Varken Anders Forsström eller 

chefredaktören vill kommentera 

händelsen till Journalisten. 

När Journalisten kontaktar 

frilansen Anna Cederberg Gerdrup 

berättar hon att fler har 

haft problem med företaget och 

att många före detta anställda 

beskrivit det som en tuff arbetsplats. 

Journalisten har pratat med 

tolv före detta anställda som berättar 

om sina upplevelser. Alla 

vittnar om en psykiskt nedbrytande 

arbetsplats där man ständigt 

misstros och misstänkliggörs. 

Det var de 

anställda 

som gjorde 

att jag stod 

ut i hela 

två år.” 

Annika Ulfvin 

fakta 

Sex 

tidningar 

■ Spearhead 

Production är 

moderbolag 

i en koncern 

som består av 

dotterbolagen, 

tillika tidningarna, 

Apéritif, 

Aktuell Säkerhet, 

Taxi Idag, 

Dagens Sekreterare, 

Vin & 

Bar Journalen 

och Bergsmannen. 

Företaget 

ägs av Anders 

Forsström som 

är ansvarig 

utgivare och 

publisher för 

samtliga titlar. 

4 Journalisten 11 november – 1 december 2010 

Några av chefredaktörerna: Mauritz Magnusson, Marie Arpnäs, Karin Ahlström Jensen, Tomas Carlquist, Lina Jonsson, Lotta 

och Annika Ulfvin. Alla var tveksamma till att ställa upp på intervjuer och fotgrafering av rädsla för repressalier. 

– Det är inte lätt att beskriva 

hur chefen dagligen kränkte en 

genom sitt oberäkneliga sätt, sitt 

kontrollerande, att han aldrig var 

nöjd med något man gjorde, att 

han ändrade förutsättningarna 

för arbetet hela tiden och att han 

kom med mer eller mindre plumpa 

kommentarer och skämt bara 

för att det roade honom att se en 

bli ledsen, säger Marie Halldestam 

som var chefredaktör på 

Bergsmannen. 

Karin Ahlstöm Jensen kom 

till Vin & Bar hösten 2006. Hon 

hade tidigare arbetat som chef 

i många år på ett stort bolag och 

haft eget ansvar för såväl medarbetare 

som budget. Hon såg fram 

emot sitt nya arbete på Vin & Bar 

men blev förvånad när hon blev 

utskälld för småsaker. 

– Som att jag flyttade mitt skriv- 

bord en halvmeter för att få en 

dräglig arbetsplats. Att chefen 

hade synpunkter på hur mycket 

toalettpapper vi förbrukade och 

kallade våra medhavda matlådor 

för grisföda var till en början 

skrattretande. Varefter tiden gick 

blev jag dock allt mer deprimerad 

över att ständigt bli tillrättavisad 

och kallad dum. Strax innan jag 

sa upp mig slutade han helt att tilltala 

mig. 

De senaste fyra åren har 21 chefredaktörer 

och tre övriga anställda 

kommit och gått, samt ytterligare 

13 andra, vars tjänster köpts 

in av företaget. Förlaget har maximalt 

sex chefredaktörer anställda 

åt gången. Många av de som försvunnit 

från företaget har gått av 

fri vilja, för att de inte har stått ut 

med arbetsklimatet. 

Journalisten har fått ta del av 

flera av de tidigare anställdas 

dagböcker över vad som skett på 

Spearhead Production. Ett utdrag 

ur en dagbok lyder som följande: 

”När jag började satt AA i kylskåpet. 

Det tog inte så lång tid 

för mig att se det. (…) Sedan var 

det BBs tur, CCs tur och så vidare. 

Han måste helt enkelt alltid ha 

en hackkyckling att avreagera sig 

på. När någon väl ifrågasätter något 

och har förpassats till kylskåpet, 

eller snarare frysboxen, så tål 

han liksom inte åsynen av personen 

längre.” 

Annika Ulfvin var en av dem. 

Hon kom till Spearhead vintern 

2007 och jobbade under 

två år med tidningarna Dagens 

Sekreterare och Vin & Bar. 

– Det var alla de anställda som 

gjorde att jag stod ut i hela två år. 

När jag till slut började säga ifrån, 

visa att jag inte tyckte det var okej,

nedsättande” 

eriksson, ulf Petersson, Marie Halldestam 

fick jag flytta till ett skrivbord i förrådet. 

Jag är medveten om att det 

i efterhand inte låter riktigt klokt. 

Min sista månad var jag helt utfryst 

och nyanställda kollegor vågade 

inte prata öppet med mig, av 

rädsla att hamna i samma sits. Då 

sa jag upp mig. 

Lotta Eriksson var chefredaktör 

på Aktuell Säkerhet under tre 

år. Hon är en av dem som varit 

kvar längst på företaget och fick 

se många medarbetare i utsatta 

situationer. 

– Jag uppfattade den allmänna 

tonen som oerhört nedsättande. 

Vid ett möte fick vi till exempel 

höra att det fanns headsets för ”er 

som är rädda om det lilla ni har 

mellan öronen”. 

Trots omständigheterna säger 

alla som Journalisten talat med 

att de tyckte tidningarna var roli- 

foto carolona tibell 

ga, och att de gjorde sitt bästa för 

att få ett bra innehåll. 

– Vi gjorde alla fantastiskt bra 

tidningar under extremt pressade 

förhållanden. Yrkesstoltheten 

kräver att läsarna går först. För det 

betalade vi ett pris. Varför krävs 

inte körkort för arbetsgivare? säger 

Mauritz Magnusson, som var 

chefredaktör på Bergsmannen 

under två månader 2008. 

De tidigare anställda berättar 

alla om att de blivit lovade en heltidstjänst 

men i själva verket har 

de fått en provanställning som 

kan sägas upp när som helst. 

– Det kändes nästan som om 

det var satt i system att provanställningarna 

började i augusti 

och sedan slutade chefredaktören 

sent på hösten, då tidningarna gör 

juluppehåll. Sedan började nästa 

chefredaktör i januari och gjorde 

vårens nummer till sommaruppehållet. 

På så sätt behövde ju inte så 

många löner betalas under uppehållen, 

säger Lotta Eriksson. 

Flera av de tidigare anställda har 

flyttats mellan tidningarna och eftersom 

varje tidning är ett eget aktiebolag 

kan provanställning tilllämpas 

flera gånger om. 

Anders Forsström säger att han 

inte har någon aning om vad det 

beror på att det har varit en hög 

personalomsättning och att provanställning 

inte är något unikt för 

Spearhead Production. 

– Det har varit en lågkonjunktur, 

med en del uppsägningar. 

Det låter som bittra människor. 

Provanställningar är väl rätt vanligt 

att man använder i branschen. 

Det är inte mer än så. 

Men de anställda fick veta att de 

kunde få gå när som helst. 

– Utbytbara, det var vi alla. Det 

fick vi höra ofta, gärna meddelat i 

grupp så alla hörde budskapet tydligt, 

säger Tomas Carlquist som 

var chefredaktör på Taxi Idag. 

Anders Örnevall som jobbade 

på Vin & Bar Journalen och Apéritif 

har liknande upplevelser. Han 

säger att arbetssituationen oftast 

kändes som hämtad ur en Kafkaroman, 

och att det var absurt att 

så många duktiga och ambitiösa 

journalister inte var vatten värda. 

– Mitt vikariat på Apéritif fanns 

helt plötsligt på en rekryteringssajt 

trots att det fanns ett avtal 

mellan mig och Spearhead. Detta 

kunde jag inte acceptera utan 

sa upp mig direkt, säger Anders 

Örnevall. 

Anders Forsström vill inte 

kommentera de före detta anställdas 

anklagelser. 

– Jag tycker att det är en principiell 

fråga att jag inte kommenterar 

vad tidigare anställda säger. 

De har väl sina upplevelser. Vill de 

prata skit om mig, bolaget eller företeelser 

så får de gärna göra det. 

Det säger mer om dem än vad de 

har att säga. 

Hur skulle du beskriva din ledarstil? 

– Jag vill inte kommentera min 

ledarstil. 

samtliga säger att de har blivit 

utsatta för ett ledarskap som 

de tycker har varit psykiskt nedbrytande. 

– Jag hör det. 

Har du några kommentarer till 

det? 

– Vi ska inte gå in på det. Jag har 

inga kommentarer till vad nuvarande 

eller före detta anställda säger. 

Eller andra människor överhuvudtaget. 

Vi lever i ett fritt land. 

Jonatan Westin 

Gick med 18 miljoner kronor i förlust 

senaste nytt: journalisten.se 

Paul Frigyes 

■ Spearhead Production har gått med 18 miljoner i förlust mellan 2005 

och 2009, samtidigt som tidskrifterna gått med vinst under samma period. 

Slår man ut tidskrifternas vinster mot moderbolagets förlust så ser man 

att hela koncernen har gått med 3.3 miljoner i förlust under dessa år. 

Företaget har en låg betalningsberedskap. Kassalikviditeten de senaste 

tre åren har i snitt varit 56 procent. 100 procent anses som tillfredställande. 

Soliditeten har på Spearhead Production i snitt legat på 6,6 procent, 

25-35 procent anses som bra. Varför moderföretaget gått med så stor förlust, 

samtidigt som dotterbolagen gått med vinst, går inte att utröna. Anders 

Forsström vill inte kommentera företagets ekonomi. 

– Jag brukar inte prata om min ekonomi eller företagets ekonomi på det 

sättet, säger han. Jonatan Westin 

Polisen säljer 

förundersökning 

■ Polisen i Kronobergs län har skickat ut ett brev 

där medierna erbjuds att köpa förundersökningen 

av ett mord för 4 000 kronor. Nu ska polisens 

jurister pröva prissättningen. 

Den 3 november skickade Polisen ut ett brev 

till medierna i länet där de erbjöds att köpa en 

förundersökningen i ett fall som rörde ett åtal 

mot en 36-årig man misstänkt för ett mord i länet. 

Offentliga handlingar ska vara gratis tillgängliga 

för medierna, men myndigheterna 

har laglig rätt att ta ut en avgift på två kronor 

per kopia. 

Per Faijersson, redaktör för TV4 Nyheterna, 

är en av dem som reagerade över brevet. 

– Det är lite bilhandlarfasoner att gå ut med ett 

brev i förhand. Jag har betalt tidigare för kopior, 

men aldrig de här summorna. Och hur det kan 

vara lika dyrt att ta ut en avgift i digital form som 

på papper är obegripligt. Prissättningen blir i 

praktiken en begränsning av offentlighetsprincipens 

praktik. 

Brevets avsändare var Robert Loeffel, informationschef 

för polismyndigheten i Kronobergs 

län. Han betonar att CDn tas fram enbart för medierna. 

– Vi har följt avgiftsförordningens prissättning 

och har inga ambitioner att tjäna pengar 

på det. Nu ska våra jurister utreda prissättningen, 

för klart är att avgiftsförordningen inte är 

anpassad för den digitala världen. Men tingsrättens 

handlingar levereras på papper så de måste 

scannas in. Sedan ska bilder hanteras och materialet 

sekretessprövas. Så skivan kräver lite arbete, 

och det har vi rätt att debitera. 

Får man rabatt om man köper två CD? 

– Det är det som ska utredas. För det är klart, 

om tio tidningar köper CDn kanske priset inte 

bör vara tio gånger 4 000 kronor. 

Paul Frigyes 

8 500 kr för använda ord 

■ En journalist på Hem & Hyra har efter förlikning 

fått 8 5000 kronor i ersättning från en 

frilans som vid 14 tillfällen använt hennes ord 

i krönikor och artiklar. Frilansen hade fått använda 

hennes ord och formuleringar i en krönika, 

men fortsatte sedan med det utan hennes 

medgivande. 

– Mina ord och funderingar blev kapade, säger 

hon. Om jag senare skulle skriva om samma 

saker riskerar jag att bli anklagad för textstöld. 

Enligt Olle Wilöf, jurist på Journalistförbundet, 

får ärenden av den här arten bedömas från 

fall till fall. Vill man återge ett sakinnehåll utan 

att riskera att anklagas för textstöld kan man alltid 

omformulera texten. Hl 

■ Journalister från 

40 länder har skrivit på 

ett upprop till stöd för 

Wikileaks. 

Assange har i sina 

avslöjande från Irak 

och Afghanistan gjort 

ett enastående bidrag 

till öppenheten, menar 

undertecknarna i Global 

Investigative Journalism 

Network. PF 

11 november – 1 december 2010 Journalisten 5


hallå där... 

...Axel 

Andén chefredaktör 

på 

Medievärlden.se, 

som 

anmäldes 

för TF-brott, 

men fick 

beskedet 

att webbtidningen inte har utgivningsbevis 

och därför inte 

har skydd enligt Tryckfrihetsförordningen. 

Medievärlden.se, 

ansökte om utgivningsbevis hos 

Radio - och TV-verket först i oktober 

i år. 

Varför saknar 

Medievärlden utgivningsbevis? 

– Vi trodde att det räckte med vårt 

utgivningsbevis för papperet, eftersom 

det fortfarande gäller. Och 

vi hade en registrering för databasen. 

Det enda vi hade behövt göra 

var att skriva ut hundra A4 och 

skicka med post till medlemsföretagen, 

så hade grundlagsskyddet 

för sajten fortfarande gällt. 

Hur länge har ni bara varit 

på webben? 

– Sedan sista numret i november 

2009. I dag (måndag) har vi 

årsdagen som tema på sajten. 

Vad innebär det här för er? 

– Det behöver inte betyda så 

mycket så länge vi inte har gjort 

något brottsligt. Och källskyddet 

gäller, eftersom källorna har varit 

i god tro. Just det känns också 

som viktigaste skälet för att skaffa 

utgivningsbevis. De känsligaste 

publiceringarna på sajten har rört 

Youtube-klipp, och där är den som 

har lagt upp klippet ansvarig. Men 

när det gäller upphovsrättsfrågor 

är det en annan sak. Där ligger 

ansvaret hos den som visuellt tillgängliggjort 

materialet. 

Det här innebär väl också 

att du formellt inte är chefredaktör, 

eftersom det inte 

finns någon tidning, vad är 

du då? 

– Jag vet inte. Fråga Justitekanslern. 

Jo, förresten, chefredaktör 

är jag, men inte ansvarig 

utgivare. 

På måndagen fick Axel Anden 

besked från Radio- och TV-verket 

att Medievärldens nyhetsbrev har 

haft grundlagsskydd enligt TF, 

eftersom det formellt definierats 

som radiosändning. Detta tolkar 

Axel Andén som att det i så fall 

också betytt att källskyddet gällt 

för redaktionen. 

Paul FRigyeS 


Medförfattare till 

kungabok förflyttad 

■ Tove Meyer får inte längre vara researcher på Morgonpasset 

När det framkom att Tove Meyer var medförfattare till boken om kungen fick hon inte längre jobba vidare som researcher på P3programmet 

Morgonpasset. Här tillsammans med huvudförfattaren till boken Thomas Sjöberg i Kvällsöppet. 

När Tove Meyer trädde fram som 

medförfattare till den kontroversiella 

boken om kungens privatliv 

lyfte SR henne från arbetet som 

researcher på Morgonpasset i P3. 

Ytterligare en plötslig avstängning 

av en publicservice-medarbetare har 

skapat debatt om motiven och besluten 

i företagens ledning. 

SR-redaktionen hade tidigare godkänt 

Tove Meyers delaktighet som 

researcher för boken Carl XVI Gustaf 

– Den motvillige monarken – men 

när hon i förra veckan presenterades 

som medförfattare lyftes hon plötsligt 

från sin tjänst som researcher på P3s 

Morgonpasset. 

Tove Meyer vill dock inte uttala sig 

om SR-ledningens beslut. 

– Jag avvaktar gärna med att uttala 

mig. Så länge läget är så oklart känner 

jag att jag inte vill kommentera det. 

Björn Löfdahl, programdirektör 

på SR, fick först i förra veckan reda 

på att Tove Meyers researchuppdrag 

var långt mer omfattande än man 

trott. 

Handlar problemet huvudsakligen 

om det som hänt tidigare, att hon 

mörkat sin roll inför redaktionen på 

ett illojalt sätt…? 

– Nej… 

eller handlar det om att hon framöver 

inte kan genomföra researchuppdraget 

på SR? 

– Vi har upptäckt att en medarbetare 

varit med att skapa debatt i en uppmärksammad 

fråga. Som delaktig i 

redaktionen skulle hon därmed vara 

både den som skapar debatten och 

ska granska den. Att det inte går att 

granska sig själv borde vara en fullständig 

självklarhet för varje journalist. 

Det är väl trots allt inte så stor del 

av Morgonpasset som handlar om 

kungen. Varför kan hon inte göra andra 

researchuppdrag när kungahuset 

är på tapeten? 

– Är man redaktionsmedlem ingår 

man i ett samspel. Kan man inte vara 

med i rummet så kan man inte jobba 

i redaktionen. Det har inte ett dugg 

med bokens innehåll att göra. 

Men är det inte lämpligt att ha någon 

som har insyn i och gedigen 

kunskap om kungahuset och har visat 

en kritisk inställning till det också 

kan bevaka det för SR? 

– Man kan inte skapa och granska 

samtidigt. Man kan vara kritisk men 

inte opartisk. 

Enligt Björn Löfdahl är det alltså 

metadiskussionen, att debatten om 

boken blivit en omdebatterad fråga, 

som gör Tove Meyer olämplig som redaktionsmedlem. 

SR-kollegan Anders Holmberg, 

programledare för Studio Ett, skrev 

i Expressen den 4 november att ledningen 

varit införstådd med Meyers 

uppdrag och att avstängningen 

därför föder misstankar om påtryckningar 

mot SR eller rädsla för att 

stöta sig med hovet. Björn Löfdahl 

avvisar kollegans teser som ett totalt 

grundlösa. 

– Grunden till att hon stängs av är 

inte det han skriver utan att hon inte 

kan granska sig själv. Anders vet inte 

allt i den här historien. 

Kan Holmberg jobba vidare som SRjournalist 

även om han inte förstår 

sådana journalistiska självklarheter? 

– Ja, ja, han har ju rätt att ha sin 

uppfattning. Men uppenbarligen ser 

han inte trovärdighetskonflikten. 

Paul FRigyeS 

foto martin huber/Scanpix

nyheter från journalisten.se 

Journalisten sammanfattar den senaste periodens medienyheter från vår hemsida. Och berättar vad som hände sedan. 

ur vårt nyhetsflöde på webben 

8 november rysk 

journalist misshandlades 

■ Den ryske journalisten Oleg Kasjin 

har misshandlats svårt av två okända 

män. Misshandeln sätts i samband 

med Kasjins rapportering om ett omstritt 

motorvägsbygge. 

5 november Frilansar 

demonstrerade mot Sr 

■ Frilansjournalister demonstrerade 

mot Sveriges Radios frilansavtal 

utanför SRs lokaler i Stockholm, 

Göteborg och Malmö. Frilansarna är 

kritiska mot att SR köper inslag som 

senare sänds flera gånger och används 

av andra redaktioner utan att 

frilansen får betalt eller får veta hur 

materialet sprids. Demonstrationen 

hölls med anledning av Stand Up for 

Journalism Day. 

5 november regler för 

medier i riksdagen ses över 

■ Riksdagsförvaltningen ska se över 

riktlinjerna för hur journalister får röra 

sig i riksdagen. 

4 november Kungajakten 

lockade medier 

■ Medieintresset var stort när kungen 

höll presskonferens i samband med 

älgjakten i Västergötland. Men det 

var inte jaktlyckan som medierna ville 

höra om utan kungens kommentar till 

boken Carl XVI Gustaf– den motvillige 

monarken. Kungen kommer inte att 

vidta några rättsliga processer mot 

författarna av boken. 

1 november bombhot 

mot nSD kom från polisen 

■ Norrländska Socialdemokraten och 

Mediahuset i Luleå bombhotades. När 

polisen spårade avsändarens IP-nummer 

visade det sig att hotet kom från 

polishuset i Luleå. 

1 november GP vill dra 

ner klubbordförandetid 

■ Ledningen för Göteborgs-Posten 

vill inte längre att journalistklubbens 

ordförande jobbar heltid med fackliga 

frågor. Något som journalistklubben 

motsatt sig. 

29 oKtober mitt-i utökar 

i flera närområden 

■ När andra tidningar drar ner på sin 

Stockholmsbevakning satsar Mitt itidningarna 

genom att fördubbla antalet 

reportrar i Botkyrka och Huddinge. 

Även i Vallentuna, Täby och Lidingö 

har bevakningen ökat. Koncernen ger 

ut 31 tidningar i Stockholm. 

29 oKtober Ingen sägs 

upp på motala tidning 

■ Det blir inga uppsägningar på Motala 

Tidning. Promedia löser övertaligheten 

med pensionsavgångar och 

att medarbetare erbjuds avgångsvederlag. 

Viss personal följer med till 

det bolag som tar över radiotidningen. 

27 oKtober tS börjar 

mäta Aftonbladet igen 

■ I februari lämnade Aftonbladet Tidningsstatistik, 

TS, eftersom tidningen 

inte var nöjd med de regler som gällde. 

Nu har TS och Aftonbladet kommit 

överens om att mäta upplagen enligt 

en ny metod. 

26 oKtober Gotlands 

klubbar går samman 

■ Gotlands Tidningar och Gotlands 

Allehanda slår ihop sina journalistklubbar 

till en gemensam klubb med 

drygt 50 medlemmar. 

26 oKtober Svt vill ha 

kvar bemanningspersonal 

■ Sveriges Television kommer att 

fortsätta att använda sig av bemanningspersonal 

men ska utreda hur 

man ska bli proffsigare på att sköta 

information och rekrytering. 

26 oKtober metro försökte 

köpa vapen 

■ Metro försökte, liksom Expressen, 

köpa ett automatvapen i Malmö för att 

bevisa hur lätt det är att komma över 

skjutvapen i staden. 

25 oKtober Poliser 

åtalas för ofredande 

■ När bloggaren Jesper Nilsson tog 

bilder av två poliser i tunnelbanan 

med sin mobilkamera greps han och 

tvingade radera bilderna. Nu åtalas 

polismännen. 

22 oKtober tre vägar 

mot ny tryckfrihetslag 

■ Yttrandefrihetskommittén har 

presenterat tre modeller för att 

stärka och grundlagsskydda yttrandefriheten 

i digitala medier och 

diskussionsforum på internet. 

21 oKtober Dns läsare 

vill läsa mer om världen 

■ Åtta av tio läser utrikessidorna och 

vill ha mer utrikesmaterial, visar en 

undersökning som Dagens Nyheter 

gjort. Det nya utrikesmagasinet DN 

Världen ska ge läsarna fördjupad läsning 

med längre reportage. 

...och sen då? 

TF och YGL: 

Tre modeller 

för diskussion 

Yttrandefrihetskommittén 

föreslår i ett ”debattbetänkande” 

tre alternativa modeller 

för en ny grundlag för yttrandefrihet. 

Kommittén har undersökt hur Tryckfrihetsförordningen 

och Yttrandefrihetsgrundlagen, 

YGL, kan slås samman 

i en ny teknikneutral grundlag. 

■ Ansvarsmodellen innebär att yttranden 

som framförs i massmedier 

och som någon tar tydligt ansvar för 

ges grundlagsskydd. Antingen genom 

ett utgivningsbevis eller genom 

att den ansvarige tydligt anges i massmediet. 

■ Verksamhetsmodellen utgår från 

att yttranden i massmedier förtjänar 

ett särskilt starkt grundlagsskydd. 

Den utgår från den yrkesmässiga 

framställningen och spridningen av 

medier. Det är alltså den professionella 

medieverksamheten som har 

särskild betydelse för den fria åsiktsbildningen. 

■ Ändamålsmodellen vill särskilt 

skydda vissa yttranden. Det gäller yttranden 

för opinionsbildande, journalistiska, 

litterära eller konstnärliga 

ändamål. Den är anpassad till EUs 

dataskyddsdirektiv. Det förutsätts att 

yttranden ska förekomma i massmedium 

för att skyddas. Att utse utgivare 

blir frivilligt, men meddelarfriheten 

gäller bara de massmedier som har en 

registrerad utgivare. 

Journalisten och yttrandefrihetsexperten 

Anders R Olssons är kritisk 

mot kommitténs förslag. Hans huvudinvändning 

är att inget av förslagen 

skiljer mellan skyddet för nya och 

gamla medier. 

– I dag skyddas tryckta skrifter av TF 

och etermedier av YGL. Det är jättebra 

att de olika medierna skyddas av olika 

lagar. Slår man ihop lagarna måste 

man välja den lägre skyddsnivån, den 

som gäller i YGL. 

Det finns skäl, som i vissa fall kan 

diskuteras men som inte är helt orimliga, 

att ge staten visst inflytande över 

eter- och trådspridda medier, anser 

Anders R Olsson. 

– De är gränsöverskridande och 

därför måste man ta hänsyn till andra 

länder. Utrymmet i kablarna och 

etern är begränsat och staten behöver 

reglera användningen. Staten kan 

också kräva sändningstid i radio och 

TV för information till medborgarna. 

Några liknande öppningar för statliga 

beslut och ingripanden finns inte 

i TF. 

Är något av de tre alternativen 

mindre dåligt? 

– Ändamålsmodellen är otänkbar 

eftersom den utgår från syftet med 

yttrandet. De två andra modellerna är 

likvärdiga. I dag medger TF i praktiken 

att man får yttra sig anonymt men 

med grundlagsskydd - utan att någon 

kan ställas till svars för det. Den möjligheten 

skulle försvinna om något av 

de aktuella förslagen blir lag. 

Utredningens sekreterare Nils 

Funcke, tidigare chefredaktör för 

Riksdag och Departement, säger att 

det varit ”en utmaning för en fundamentalist” 

att pröva nya vägar för att 

reglera tryck- och yttrandefriheten. 

Han anser att TF och YGL har fungerat 

väl och att man skulle kunna fortsätta 

att lappa och laga på detta lapptäcke 

av regler. 

Av de tre modeller som kommittén 

presenteras är det, enligt Nils 

Fuuncke, sannolikt Ansvarsmodellen 

som med sin tydlighet och enkelhet 

har bäst förutsättningar att föra traditionen 

vidare utan luckor. 

Han tror personligen också att det är 

den modellen som har störst politisk 

överlevnadschans. 

– Modellen tydliggör kopplingen 

mellan att en stor frihet kräver möjligt 

att utkräva ansvar vilket kännetecknat 

hela TFs historia. Den skulle 

med möjligheten att sätta ut ansvarsuppgifter 

i eller på massmedierna ge 

många möjlighet att enkelt och utan 

kostnad skaffa sig grundlagsskydd för 

till exempel sina bloggar. 

Nils Funcke konstaterar att några 

kritiker redan innan kommittén hunnit 

komma med sitt debattbetänkande 

varit färdiga med sina ställningstaganden. 

– Det är synd. Ett avfärdande av modellerna 

som förtjänar att tas på allvar 

och vara trovärdigt kräver eftertanke. 

Helena Giertta 

Håkan lindqvist 

11 november–1 december 2010 Journalisten 7

sponsrad journalistik 

Ska donationsjournalistiken rädda gräven? I USA har 

allt färre tidningar råd med undersökande journalistik. 

I stället växer flera sajter upp, som betalas med gåvor 

och har som syfte att granska. I Sverige kan samma utveckling 

vara på gång. 

TexT pär jansson 

När pengarna 

styr journalistiken 

■ Stora amerikanska tidningar som Los 

Angeles Times och San Francisco Chronicle 

har inte längre möjlighet att göra 

tidskrävande granskningar eftersom närmare 

hälften av journalisterna har avskedats. 

Många av dem var duktiga grävande 

reportrar. 

Medlemsantalet i organisationen Investigative 

reporters and editors, USAs 

motsvarighet till Föreningen Grävande 

journalister, har sjunkit från 5 400 år 

2003 till 3 700 år 2009, en minskning 

med 30 procent. Närmare 40 procent av 

landets hundra största tidningar har inte 

några grävande reportrar anställda. Endast 

tio procent hade fyra eller fler. Det visar en 

undersökning som gjorts av Arizona State 

University. 

För att fylla detta journalistiska tomrum 

har det vuxit upp icke vinstdrivande sajter 

som enbart ägnar sig åt att granska och 

gräva fram unika nyheter på de orter där 

dagstidningar lagt ner sina grävredaktioner. 

En av de äldsta är Voice of San Diego 

som funnits i fem år. Sajten är helt beroende 

av donationer från stiftelser och privatpersoner. 

De är öppna med vilka som 

skänker pengar och på hemsidan finns 

en lista på donatorerna. Sajten accepterar 


Folk vill ha undersökande journalistik. Det är 

därför de donerar, menar Tanja Aitamurto. 

tiv journalistik vid Stanforduniversitetet 

i USA. 

California Watch är en icke vinstdrivande 

grävgrupp som säljer granskningar till 

tidningar som inte själva anser sig kunna 

syssla med undersökande journalistik. 

Tidningarna har helt enkelt outsoursat 

sin grävredaktion och köper eller beställer 

i stället reportage. 

Tidningarna vet att läsarna vill ha något 

mer än korta artiklar om brott och olyckor 

för att vilja prenumerera. Om tidningen 

får flera prenumeranter på grund av det 

unika materialet har de råd att köpa in fler 

granskningar. 

– Folk donerar pengar för att de vill ha 

undersökande journalistik, säger Tanja Aitamurto. 

ProPublica jobbar ofta tillsammans med 

redaktioner på stora tidningar och TV-kanaler 

som CNN eller Washington Post för 

att få större spridning på sina avslöjanden. 

Efter publicering är det fritt för alla 

att återpublicera deras artiklar om de berättar 

varifrån granskningen kommer. 

California Watch och ProPublica är även 

de beroende av donationer för sin överlev- 

även anonyma bidragsgivare under för- Transparens är 

utsättning att de inte skadar Voice of San 

Diegos trovärdighet. Namnen är kända för viktig för att lä- 

redaktionen. 

sarna ska veta 

– Transparens är viktig för att läsarna varifrån pengar- 

ska veta varifrån pengarna kommer så att na kommer...” 

stjernkvist 

folk inte tror att artiklarna är beställda. Bi- 

Tanja Aitamurto, 

jan 

dragsgivarna kan be om en granskning, 

journalistikforskare 

men det är Voice of San Diegos redaktion 

som avgör vad som ska publiceras, säger 

nad. 

Tanja Aitamurto, som forskar om innova- Många svenska undersökande journalis-illustration 

Foto tomas ohlsson

”Det är svårare med sponsrad 

journalistik, för man kan aldrig 

vara säker på vilka intressen 

som ligger bakom.” 



ter är kluvna till om donationer från stiftelser 

eller privatpersoner är ett framtida sätt 

att finansiera gräv. Andra menar att det är 

en utveckling som medier måste acceptera 

för att det ska kunna finnas mer djuplodande 

journalistik i framtiden. 

Johan Åsard är redaktionschef på TV4s 

Kalla fakta. Han är orolig för att det med 

sponsrad journalistik blir otydligt vem 

som är avsändare och vilka syften personen 

eller organisationen har med sin donation. 

– Ett medieföretag är hyfsat transparent. 

Man kan tycka vad man vill om ägarna, 

men man vet vilka de är, man vet vem som 

är chefredaktör och ansvarig utgivare. Det 

är svårare med sponsrad journalistik, för 

man kan aldrig vara säker på vilka intressen 

som ligger bakom, säger Johan Åsard. 

Han har tittat på de amerikanska organisationernas 

hemsidor där namnen på bidragsgivarna 

är uppradade. 

– Det är svårt som läsare att få en uppfattning 

om vilka 

dessa donatorer och 

privatpersoner är. 

Ett medieföretag är 

en tydligare aktör 

som är mer kontrollerbar 

för använda- 

ren, säger Johan Åsard. 

Karl-Axel Jansson, 

ordförande för Föreningen 

Grävande 

journalister, är tveksam 

till att svenska 

medier ska ta emot 

donationer från privatpersoner 

eller 

stiftelser. 

– Näringslivet satsar 

pengar i fonder 

för att på olika 

Det är sorgligt 

att vi har en så 

negativ syn på 

mecenatskapet.” 

Andreas Ekström, 

kulturskribent, 

Sydsvenskan 

sätt bilda opinion, mer än för att främja 

granskning. Det blir en snedvridning av 

den journalistiska rollen, säger han. 

Kulturreportern Andreas Ekström på 

Sydsvenskan ser inget fel i att journalistiken 

får ett extra tillskott genom donationer 

från stiftelser och privatpersoner. Han 

menar att det behövs en kulturförändring 


Foto pontus tideman 

i Sverige, att det blir lika fint att sponsra 

en kulturtidskrift som ett medelmåttigt 

hockeylag. 

– Det är sorgligt att vi har en så negativ 

syn på mecenatskapet. Vi borde stärka en 

donationskultur som grundar sig på starka 

humanistiska värden. Ett sätt vore att 

göra donationer avdragsgilla, säger Andreas 

Ekström. 

Han ser ingen fara i att journalistiken finansieras 

via donationer. 

– Frågan är om det är värre eller bättre 

att vara beroende av en grupp betalande 

prenumeranter. Den frågan måste vi 

diskutera om vi inte kan finansiera vår 

egen granskning. Om du kan finansiera 

din egen utgivning blir du korrumperad 

av dina egna värderingar. Det fullständiga 

och totala oberoendet är svårt att hitta. 

När han skrev boken om Google gjorde 

han ett experiment och frågade på sin 

blogg om någon var villig att stödja projektet. 

Det var mer av nyfikenhet han ställde 

frågan och han räknade med att få in några 

hundralappar från vänner. Redan efter 

några veckor var summan uppe i 10 000 

kronor. Sedan ringde Leif Alsheimer, kulturskribent 

och universitetslektor i rättsvetenskap, 

och förklarade att han hade 

stor respekt för Sydsvenskan och gillade 

Andreas Ekströms projekt. Han skänkte 

30 000 kronor. De extra pengarna gjorde 

att Andreas Ekström kunde göra en ny 

resa till USA och besöka Afrika. 

När Leif Alsheimer avled i somras utlyste 

Andreas Ekström ett stipendium på 

10 000 kronor i Alsheimers namn till någon 

som håller på med ett bokprojekt. 

– Som det ser ut i dag har journalister 

inte råd att vara petiga. Om någon har 

pengar och är villig att hjälpa till så att kvalitativ 

journalistik blir till ska det till goda 

skäl att säga nej. 

De personer Journalisten talat med är 

medvetna om att grävande journalistik 

är kostsamt och när medieföretag slimmar 

sin organisation 

är grävgrupper 

ofta det första offret. 

Samtidigt vet redaktionerna 

att det är 

de egna unika nyheterna 

som ger värde 

för läsare, tittare och 

lyssnare. 

– Om ingen gräver 

så blir journalistiken 

ytlig. Det är inte 

bara dåligt för journalistiken, 

utan även 

för samhället i stort. 

Vi måste hitta ett sätt 

som gör att folk är 

villiga att betala för 

god, grävande journalistik.Alternativet 

blir annars att det 

Vi måste hitta 

ett sätt som gör 

att folk är villiga 

att betala 

för god journalistik.” 

Johan Åsard, 

Kalla fakta, TV4 

aningen blir public service-finansierat eller 

finansierat av donatorer. Det tror jag 

ingen vill ha, säger Johan Åsard. 

Karl-Axel Jansson är pessimistisk när 

det gäller medievärldens förmåga att utveckla 

den grävande journalistiken. Samtidigt 

ser han tecken på motsatsen. 

Foto ttv4 

ProPublica 

1 Grundades 

2007. The 

Sandler foundation 

har skänkt 30 

miljoner dollar. 

ProPublica får även 

pengar från privata 

donatorer. ProPublica 

har 32 anställda 

undersökande 

reportrar och 

publicerade 138 

grävande reportage 

2009. Den årliga 

budgeten ligger på 

10 miljoner dollar. 

ProPublicas motto 

är ”Journalistik i 

allmänhetens 

tjänst”. 

Länk: Propublica.org. 

Voice of San 

Diego 

2 

4 

... som gräver 

med hjälp av 

donationer 

Startad 2005. 

Har en årlig 

budget på omkring 

en miljon dollar av 

vilket 40 procent 

kommer från 

stiftelser, 30 procent 

från donatorer och 

30 procent från 

reklam och 

sponsorer. Antalet 

donatorer är 1 000. 

Voice of San Diego 

har som mål att ha 

10 000 bidragsgivare. 

Redaktionen har 

tolv anställda reportrar. 

Länk: Voiceofsandiego.org 

– Vi har aldrig haft så många bidrag till 

Guldspaden som i år. Det beror inte minst 

på att det granskas ute i landet. Journalister 

jobbar på marginalen och gör detta för 

de tycker att det är viktigt med kvalificerad 

journalistik. 

Det har på senare år kommit flera spännande 

böcker som är rena grävjobb, som 

Gellert Tamas bok om apatiska flyktingbarn, 

Kerstin Lundell bok om Lundin Oil 

och Nils Resares om korruptionen kring 

försäljningen av Jas till Sydafrika. Det är 

dessutom ett sätt att få långa reportage 

pub licerade utan att tvingas korta ner texten. 

Journalister har också kunnat skriva 

reportageböcker tack vare bidrag från stiftelser. 

Flera kulturtidskrifter 

sysslar med 

undersökande journalistik, 

men deras 

möjligheter kan begränsas 

om regeringen 

får igenom 

sitt förslag att kulturtidskriftstödet 

inte längre ska kunna 

gå till magasin 

som sysslar med de 

samhällsreportage, 

som exempelvis Socialreportage, 

Bang, 

Expo, Pockettidningen 

R och Scoop, utan 

till ”kulturell debatt, 

samt analys och presentation 

inom de 

skilda konstarternas 

områden”. 

Därför måste journalister 

hitta nya vägar 

att finansiera 

kvalificerad journalistik. 

Att ragga pengar 

kan kännas 

främmande för 

oss. Men det är 

bättre att driva 

granskande 

journalistik på 

det sättet än 

att inte göra det 

alls...” 

Nils Hanson, 

Uppdrag granskning, SVT 

– Jag är i grunden positiv till att man söker 

nya vägar att finansiera grävande journalistik 

eftersom det har blivit allt svårare 

för många redaktioner att få tid och pengar 

till granskningar. Att ragga pengar kan 

kännas främmande för oss. Men det är 

bättre att driva granskande journalistik på 

det sättet än att inte göra det alls på grund 

av brist på pengar, säger Nils Hanson, reporter 

och researcher på SVTs Uppdrag 

granskning samt gästprofessor vid journalistutbildningen 

vid Göteborgs universitet, 

JMG. 

Om donationer inte är vägen till granskande 

journalistik går det att samarbeta 

med andra redaktioner för att sprida kostnaderna. 

Kalla fakta har försökt att arbeta 

tillsammans med andra redaktioner, men 

det har stupat på att även de stora dagstidningarna 

har begränsade resurser att ägna 

åt tidsödande grävjobb. 

JMG kommer till våren att pröva en modell 

där studenterna samarbetar med redaktioner 

i ett grävprojekt. 

– Det är en lösning som alla vinner på. 

Studenterna får under realistiska former 

pröva på att gräva och redaktionerna får ett 

tillskott som behövs för att kunna granska. 

Studenterna ska inte ersätta grävandet på 

Foto tomas ohlsson

tidningar, utan det ska ses som ett komplement, 

säger Nils Hanson. 

Han påpekar att det är viktigt att studenterna 

har en erfaren arbetsledare som 

sysslat med undersökande journalistik. 

Frilansar som vill få loss pengar för att 

få tid att gräva är bland annat hänvisade 

till Publicist klubbens Hiertanämnd och de 

stipendier som årligen delas ut. År 2010 

delades 1,2 miljoner kronor ut till 62 stipendiater. 

Sparbetingen på medieföretagen i USA 

har gjort det kärvt för frilansar. För att underlätta 

för dem att finanserna sina gräv 

startades sajten Spot.us där frilansar kan 

lägga upp förslag på reportage. Sedan är 

det upp till allmänheten att skänka pengar 

så att jobbet blir gjort. Namnet på de personer 

och fonder som donerat pengar finns 

listade intill projektet. Maxbeloppet som en 

donator kan skänka är 20 procent av den 

totalt kostnaden, som en garanti för att ingen 

ska misstänka att ett jobb är beställt av 

en viss person eller organisation. 

När frilansen fått ihop tillräckligt med 

pengar kan den börja jobba och han eller 

hon berättar kontinuerligt på Spot.us hur 

arbetet fortskrider. Det färdiga reportaget 

publiceras antingen på Spot.us hemsida 

eller så kan det säljas vidare till en tidning. 

Donatorerna får då 

tillbaka sina pengar. 

Medieforskaren 

Tanja Aitamurto 

har intervjuat frilansar 

som använt 

sig av Spot.us för att 

finansiera sina gräv. 

– Många var rädda 

för att någon an- 

nan skulle ta deras 

idéer och att ingen 

skulle vara intresserad 

av att donera 

pengar. Men på 

samma gång kände 

de att det var en 

fördel att ha direktkontakt 

med läsarna 

och veta vilka de 

är, säger Tanja Aitamurto. 

Jag tycker att 

det här är ett 

intressant sätt 

att betala för 

god journalistik.” 

Åsa Ohlsson, 

ordförande, 

Frilans Riks 

Som en garanti för att undersökningen 

håller god kvalitet har Spot.us en redaktion 

och varje artikel granskas innan publicering 

av erfarna journalister. 

Åsa Ohlsson, frilans och ordförande i 

Frilans riks, tycker att det är bra att läsarna 

genom Spot.us blir medvetna om att bra 

journalistik kostar. 

– Eftersom det finns en redaktion som 

värderar idéer och som läser texterna innan 

de publiceras tycker jag att det här är ett 

intressant sätt att betala för god journalistik. 

I den verklighet vi frilansar lever i är 

det nästan omöjligt att finansiera grävande 

journalistik, säger Åsa Ohlsson. 

nÄSTA uPPSLAG: 

tidningen expo skulle inte 

klara sig utan donationer 

Spot.us 

3 Startades 

2008 av David 

Cohn, en före detta 

journalist som skrev 

om teknik för bland 

annat Wired. Får 

stöd från bland 

annat Knight 

foundation, en 

stiftelse som på 

olika sätt stöder 

journalistik. Spot.us 

arbetar enligt TAO of 

journalism, som står 

för transarency, 

accountability och 

openness: transparens, 

ansvar och 

öppenhet. 

Länk: Spot.us. 

California Watch 

4 

Startades av 

Center for 

investigative 

reporting sommaren 

2009 med tio 

reportrar. Har fått 

bidrag på 2,4 

miljoner från två 

stiftelser: Knight 

Foundation och Hewlett 

foundation. 

Länk: Californiawatch.org 

Planerna på att donera 10 miljoner kronor till grävande journalistik har Jan Guillou lagt 

i malpåse efter Expressens artiklar om hans samröre med ryska KGB. Här i debatt med 

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson på Gräv 2010. 

Jan Guillou: 

”Jag får kräkreflexer 

av ordet undersökande 

journalistik” 

Jan Guillou hade i sitt testamente 

tänkt donera en stor summa pengar 

till undersökande journalistik. Men 

Expressens artiklar om att han skulle 

ha varit hemlig agent för Sovjet har 

gjort att han ändrat sig. 

Författaren och journalisten Jan Guillou 

har haft planer på att i sitt testamente 

avsätta ett stort belopp på runt tio miljoner 

kronor i en minnesfond för grävande 

journalistik. Men sedan Expressen i flera 

artiklar skrivit att det i Säpo-dokument 

framgått att Jan Guillou på 60-talet lät sig 

värvas som hemlig agent för den ryska säkerhetstjänsten 

KGB har han tänkt om. 

Att dessa artiklar sedan gav Expressen 

en Guldspade från Föreningen Grävande 

journalister gör honom ännu mer upprörd. 

Jan Guillou menar att det var han 

som gav Expressen informationen, att det 

egentligen var han som gjorde grävet åt 

Expressen. 

I motiveringen till Guldspaden står det: 

”För ett spektakulärt avslöjande som ändrade 

historieskrivningen kring en ikon inom journalistik 

och samhällsdebatt.” 

– Sedan i höstas får jag kräkreflexer när 

jag hör ordet undersökande journalistik. 

Föreningen Grävande journalister ger pris 

till Expressens förtalskampanj mot mig 

och tycker att detta är ett historiskt viktigt 

reportage. Nej, inga pengar till något sådant. 

Då skänker jag hellre pengar till museer, 

säger Jan Guillou. 

Han menar att syftet med kontakterna 

Jag har kanske 20 år 

till att leva. Just nu är 

jag fylld med äckel så 

jag har skrinlagt alla 

plan er på att donera.” 

med KGB var rent journalistiskt. Planen 

var att avslöja hur den sovjetiska säkerhetstjänsten 

opererade i Sverige. 

Han säger att ordet journalistik numera 

för honom är ett fult ord som får honom 

att tänka på vissa reportrar på Expressen 

och Föreningen Grävande journalister. 

Så svenska journalister har gått miste 

om en stor summa pengar? 

– Jag har kanske 20 år till att leva. Just nu 

är jag fylld med äckel så jag har skrinlagt 

alla planer på att donera, säger Jan Guillou. 

Han tänkte även skänka en mindre summa 

på en halv miljon till magasinet Filter. 

Han försökte få kontakt med chefredaktören 

Mattias Göransson för att ordna 

det praktiska men lyckades aldrig få tag i 

honom. 

– Då jag väntade på att han skulle höra 

av sig läste jag i ett nummer av Filter att 

Henning Mankell framställdes som en 

god man som donerade mycket pengar, 

medan jag framhölls som en snåljåp. Det 

är oklart vad de byggde det på. Henning 

Mankell och jag är diskreta med våra donationer, 

som ligger på ungefär samma nivå. 

Jag kan inte skänka pengar till några som 

kallar mig snåljåp. 

PÄR JANSSON 

11 november – 1 december 2010 Journalisten 11 

Foto tomas ohlsson


”Utan donationer 

skulle vi inte gå runt” 

I Sverige finns ingen tradition 

att mecenater donerar 

pengar till medier. Men undantag 

finns. 

Det handlar inte om om grävande 

journalistik utan om 

att stödja ämnen och frågor 

som man anser bör belysas 

mer. 

Tidskriften Expo är till större delen 

beroende av donationer från 

företag och privatpersoner. Stiftelsen 

Expo, som ger ut tidningen, 

har som mål att öka antalet 

personer som vill stödja stiftelsens 

arbete att studera och kartlägga 

rasistiska och högerextremistiska 

tendenser i samhället. 

– Det blir allt viktigare för oss 

att få företag och privatpersoner 

att stödja vår verksamhet. Vi vill 

att så många som möjligt, som 

tycker att de frågor vi tar upp är 

viktiga, ska kunna stödja oss, säger 

Daniel Poohl, tidningen Expos 

chefredaktör. 

Läsarnas stöd går inte direkt 

till tidningen utan till Stiftelsen 

Expo och det är upp till den att 

bestämma hur mycket som ska 

gå till den publicistiska verksamheten. 

– Utan privata donationer skulle 

vi ha svårt att gå runt. Vi ser 

hellre en sådan lösning än att 

söka bidrag från olika antirasistiska 

projekt från staten eftersom 

vi då måste anpassa oss efter de 

riktlinjer som ställs upp. 

För närvarade rör det sig 

om runt 200 privatpersoner 

som skänkt från några hundralappar 

till flera tusen kronor. 

Minibeloppet är 600 kronor 

per år. På Expos hemsida går 

det att se vilka privatpersoner 

och företag som stödjer Expo. 

Bland de 20 företag som stödjer 

stiftelsen Expo finns filmbolaget 

YellowBird, bokförlaget 

Norstedts och flera fackförbund 

som SKTF och IF Metall. 

– Vi är öppna med vilka vi får 

donationer från. Men det finns 

vissa personer som av olika anledningar 

inte vill vara offentliga. 

Vi har inga krav på att man 

ska vara offentlig när man stödjer 

Expo, säger Daniel Poohl. 

Expo får även bidrag från en 

stiftelse: Artister mot nazister. I 

styrelsen sitter musikerna Mikael 

Wiehe och Tomas Ledin. 


foto johan bergmark 

Runt 200 privatpersoner och ett 20-tal företag stöttar den antirasistiska 

tidningen Expo med pengar. Daniel Poohl är tidningens chefredaktör 

och Kristina Folgert är marknadsansvarig och fundraiser. 

Tidskriften Forskning & Fram 

steg får bidrag från flera stiftelser 

och minnesfonder. I 

dagsläget rör det sig om 28. Tidningen 

startades 1966 för att det 

då inte fanns något populärvetenskaplig 

tidning på svenska. 

– Forskning & Framsteg skulle 

inte kunna vara lika välgjord och 

ha en så omfattande marknadsföring 

som den har i dag utan 

stöd från stiftelser. Bidragen gör 

att tidningen kan ha en kompetent 

redaktion som kan skriva 

om svensk forskning, säger Patrik 

Hadenius, Forskning & Framstegs 


Men han påpekar att tidskriften 

inte är helt beroende av bidrag 

från stiftelser. Ungefär en 

fjärdedel av intäkterna kommer 

från prenumerationer och resten 

från bidragsgivarna. 

Forskning & Framsteg har 

sedan starten valt att inte ta in 

några annonser. När tidningen 

startade ansåg man att annonser 

skulle göra att den inte ansågs 

seriös. Förbudet mot annonser 

är dock under omprövning. 

– Sedan en tid tar vi med annonsbilagor 

och säljer annonser 

på webbplatsen. Forskning & 

Framsteg drivs sedan 1979 som 

en stiftelse och de bidragsgivare 

som var med och grundade tidningen 

sitter i styrelsen. De har 

till uppgift att garantera att stiftelsen 

stadgar följs, nämligen att 

tidningen på ett populärt och lätttillgängligt 

sätt beskriver svensk 

forskning. 

– Men styrelsen går inte in och 

har synpunkter på enskilda artiklar. 

Redaktionen är helt fristående. 

Det står även inskrivet 

i stadgarna att styrelsen inte kan 

påverka det redaktionella arbetet, 

säger Patrik Hadenius. 

Tidskriften Axess och Axess 

TV ägs av Nordstjernans Kultur 

och Media som i sin tur ägs av 

Axel och Margaretha Ax:son och 

Johnson stiftelse. Stiftelsen har 

som mål med Axess att presentera 

forskning inom samhällsve 

Vi är öppna 

med vilka 

vi får donationer 

från.” 

Daniel Poohl, 

chefredaktör, 

Expo 

tenskap och humaniora på ett lätttillgängligt 

journalistiskt sätt. 

Nordstjernan Kultur och Media 

har gått med en sammanlagd förlust 

på 112 miljoner mellan åren 

2005 och 2009. Under 2009 har 

ägarna gått in med 30 miljoner för 

att täcka kostnaderna. 

– Det är stiftelsens uppgift att 

skjuta till pengar varje år. Man kan 

inte säga att vi går med förlust. Poängen 

med stiftelsen är att finansiera 

olika verksamheter, säger Johan 

Lundberg, tidningen Axess 


Han påpekar att stiftelsen inte 

blandar sig i redaktionens arbete. 

Axess har även en TVkanal som 

började sända 2006. Från att först 

varit fri är den sedan februari 2010 

en betalkanal. Axel och Margaretha 

Ax:son och Johnson stiftelse 

skänker också pengar till nyhetsmagasinet 

Fokus och Forskning & 

Framsteg. 

Stiftelser är inte helt okänsliga 

för hur mycket pengar de plöjer 

ner i olika medieprojekt. Familjen 

af Jocknick, som äger kosmetikaföretaget 

Oriflame, gav genom 

sin stiftelse Prosana ut hälsotidningen 

Vitalt vetande om hälsa. 

Tidningen startades 2009 för att 

man ansåg att det inte fanns något 

trovärdig tidning om hälsa och 

livsstil. Antingen fanns det breda 

hälsotidningar som mest var inriktade 

på bantningstips eller så 

var det tidskrifter som gavs ut av 

universitet och hade ett språk och 

tilltal som inte lockade allmänheten. 

Våren 2010 tilldelades tidningen 

Guldbladspriset i kategorin 

Bästa journalistik. Priset delas 

ut av Sveriges uppdragspublicister. 

Några månader senare lades tidskriften 

ner efter bara sju nummer. 

– Ägarna tyckte att det tog för 

lång tid att få lönsamhet. Men det 

tar ett par år att nå ut och få tillräckligt 

med prenumeranter. Tyvärr 

hade de inte tillräcklig uthållighet, 

säger Lotta Skoglund som var tidskriftens 


Och sedan har vi finansmannen 

Jan Stenbeck som startade Moderna 

Tider, en svensk motsvarighet 

till de amerikanska tidskrifterna 

The Atlantic eller New Republic, 

och en TVkanal med samma 

namn. Kort tid efter att han avled 

i Paris 2002 avvecklades hans mediesatsning. 

PÄR JANSSON

Norrbottens-Kuriren är nyhetsledande 

i Norrbotten och dominerande i 

residensstaden Luleå. Tidningen har fem 

lokalkontor spridda över hela länet (Boden, 

Kalix, Gällivare, Haparanda och Kiruna). 

NORRBOTTENS-KURIREN SÖKER 

Politisk redaktör 

Nuvarande redaktören Gustaf Blomberg går vidare i karriären 

och vi söker därför hans ersättare. 

Norrbottens-Kurirens ledarsida är oberoende moderat och ska som sådan fungera 

som en frisk fläkt i den politiska opinionsbildningen. Vi söker dig som med liv och 

lust vill kasta dig in i att skildra, kommentera, analysera och påverka politiken i 

ett av Sveriges mest spännande län, Norrbotten. Här har politiken alltid varit en 

viktig del av diskussionen vid frukostborden och på arbetsplatserna. 

Vår bild av dig som söker är en välutbildad och orädd skribent, gärna med några 

års erfarenhet av opinionsbildande journalistik. Starkt samhällsintresse och en vass 

penna är en förutsättning. Norrbottens-Kurirens ledarsida är i första hand regional 

och lokal, i andra hand nationell och internationell. Därför är det en merit om du 

som söker har goda kunskaper om det politiska livet i Norrbottens län. 

Tjänsten är placerad vid Norrbottens-Kuriren centralredaktion i Luleå. 

I Mediehuset på Robertsviksgatan finns numera två dagstidningar, en 

TV-kanal, tre gratistidningar, en radiostation och ett toppmodernt tryckeri. 

Ansökan med meritförteckning och referenser skickas till: 

Chefredaktör Mats Ehnbom, Norrbottens-Kuriren, 97183 LULEÅ 

Eller på mejl: mats.ehnbom@kuriren.com 

Vi vill ha din ansökan senast 1 december 2010. 

Tjänsten tillträds våren 2011. 

Frågor om tjänsten besvaras av 

chefredaktör Mats Ehnbom. 

Fackliga frågor ställs till 

journalistklubbens ordförande 

Roland S. Lundström. 

Båda nås på telefon 0920-26 29 00. 

I händelsernas centrum 

Kollega är Unionens medlemstidning. Magasinet har en upplaga på cirka 500 000 och kommer med åtta 

nummer 2011. Dagligen läggs nyheter ut på webben. Redaktionen ger även ut chefstidningen Position. 

Chefredaktör 

Nuvarande chefredaktör går i pension våren 2011 och vi söker nu en efterträdare. Uppgiften är att 

leda arbetet på redaktionen, vara ansvarig utgivare och ansvara för debatt och ledare. 

Vi tror att du 

l har egen journalistisk erfarenhet av och starkt intresse för arbetslivsjournalistik, 

l har erfarenhet av redaktionell arbetsledning, är en god ledare med visioner och starkt engagemang 

för att utveckla tidningen, medarbetarna och hitta nya vägar till läsarna, 

l har integritet och förmåga att skapa förtroende och respekt för tidningens publicistiska hållning, 

l är drivande med god förmåga att ta ansvar, fatta beslut och hantera konflikter, genom ett chefskap 

präglat av öppenhet, mod och tillit, 

l är en person med god förmåga att agera i en demokratisk och facklig organisation, är utåtriktad 

och har lätt för att kommunicera och bygga relationer externt och internt. 

Som chefredaktör ska du dela Unionens fackliga värderingar. Ledarskapet i Unionen ska präglas av 

omtanke, professionalism och utveckling. 

Vid frågor hör av dig till chefredaktör Tommy Zetterwall, 08-504 159 14, Unionens vice ordförande 

Bengt Olsson, 08-504 150 28 eller fackliga representanten Åsa Frisk, 08-504 159 04. 

Välkommen med din ansökan, senast den 30 november, till personalenhet@unionen.se. 

TV4 SVERIGE SÖKER REDAKTÖRER TILL MALMÖ 

TV4 söker dig som är en journalistisk motor och som vill 

utveckla vårt lokala nyhetsarbete, bland annat på webben. 

Nyhetsredaktionen i Malmö har 20 medarbetare och i 

arbetet ingår bland annat att arbetsleda programledare 

och videoreportrar, även på distans. 

Som redaktör har du det dagliga ansvaret för våra nyhetssändningar 

samt våra lokala nyhetssajter. 

Du har nyhetsnäsa, är noggrann, kreativ och har förmågan 

att coacha och utveckla våra medarbetare. Det är viktigt 

att du brinner för lokala nyheter och kan fatta snabba 

beslut. 

Du har självklart erfarenhet av tidigare arbetsledning och dessutom 

erfarenhet av att jobba med webbverktyg, samt gärna erfarenhet av 

tv-branschen. Som anställd arbetar du i skif, och på obekväm arbetstid. 

Tjänsten igår i SJF:s avtalsområde. Skicka din ansökan senast 19/11 2010. 

För mer information och ansökningsformulär 

gå in på www.tv4.se/lediga_tjanster 

TV4 Sverige AB är ett helägt dotterbolag inom TV4-Gruppen med cirka 300 anställda. Verksamheten 

består av lokala nyhetssändningar i TV4 och nyhetssajter från 25 orter samt försäljning 

av lokal reklam i TV4:s tablå från 30 olika områden. TV4 Sverige AB har ambitionen att vara det 

självklara valet för tittare och annonsörer. Vår målsättning är att vara Sveriges bästa arbetsplats. 

Viktiga värderingar för oss är jämställdhet, mångfald, arbetsglädje, kvalitet och engagemang. 

För mer information, besök tv4gruppen.se. Läs även om TV4-Gruppens kampanj för Nollrasism. 

på tv4.se/nollrasism. 

en kompis till dig som är medlem i unionen. nr 6 okt 2010 

Sparkad: Efter 

tvist om övertid 

EN KOMPIS TILL DIG SOM ÄR MEDLEM I UNIONEN. NR 5 AUGUSTI 2010 

Undervisar: Allt från Magstarkt: Så slipper Lön: Möter chefen 

forskare till akrobater du ryggont 

öga mot öga 

Vinstlyft: Men 

inte för de anställda 

I egen regi: Bäst 

är friheten 

AVGÖR 

VALET: 

RÖSTA! 

NJUTNINGENS 

FÖRKÄMPE 

Hon slåss för rätten till kärlek, utmanar homofober 

och abortmotståndare och har döpt om mödomshinna 

till slidkrans. RFSU:s generalsekreterare Åsa Regnér 

väcker känslor. Men varken hatmejl eller påhopp 

rubbar hennes engagemang. 

sÅ kAn du 

Konsulten: Mjäka 

inte med kunden 

På spaning: Efter de 

nya jobben 

klimAt 

smArt 

Johan Rockström är den nya tidens 

superhjälte. Som miljöprofessor 

och en av Sveriges mäktigaste på 

området kämpar han för att rädda 

planeten. Och han lever som han lär. 

Hårdrock: Något 

för alla smaker 

Rymdtekniker: Inget för 

höjdrädda 

11 NOVEMBER – 1 DECEMBER 2010 JOURNALISTEN 13 

HÖJA 

en kompis till dig som är medlem i unionen. nr 7 nov 2010 

Lära på jobbet: Väl- Bekänn färg: Få 

utbildade får mest färre konflikter 

lÖnen! 

direktör pÅ 

glasBanken 

Magdalena Gerger bytte mjölk mot 

sprit. Hon lämnade Arla och kom till ett 

mutdrabbat företag. Många chefer hade 

tvingats gå. Ett ”drömscenario”, tycker 

hon, vi kunde välja vilka vi ville ha. 

Hög lön: Experter 

ska ha bra betalt 

Guldnappen: Okej 

ta med barnen 

sÅ FÅr du 

JoBBet! 

Nätgranskare: Ser 

de sämsta sidorna

NOTERAT 

uR TidNiNgshyllAN 

Tidskriften 

för positivt 

tänkande 

■ Namn: Good News Magazine 

■ Utgivning: 4 nummer per år 

■ Grundad: 2010 

■ Upplaga: - 

■ Utgivare: Mendoza Media 

■ Redaktör: Daniel Mendoza 

■ Innehåll: Tema om biologisk mångfald 

Ofta får vi journalister höra att vi aldrig skriver 

om det som är positivt. Mendoza Media 

vill göra just det och har startat tidningen 

Good News Magazine som vill vara ”ett forum 

för inspiration, framtidstro och positivt tänkande”. 

Tidningen vill lyfta fram intressanta 

projekt och människor som brinner för att förändra 

- både i det stora och i det lilla. 

Tidskriften har startats av Daniel Mendoza, 

som tidigare jobbat inom modebranschen och 

finanssektorn. 

Varje tidning ska ha ett tema och i det första 

numret handlar det om biologisk mångfald. 

Flera projekt att odla mat i stadsmiljö beskrivs 

och i ett militärfort i Stockholms skärgård 

finns en fristad för hotade fladdermöss. 

Reportage från pingvinernas rike Antarktis 

och den ”ultimata ekodestinationen” Bhutan 

varvas med artiklar om hur man ska avskaffa 

sopbergen, om ekosystemtjänster och exempel 

på hur den biologiska mångfalden kan 

säkras i fattiga länder. 

Får redaktionen bara tid att jobba lite mer 

med textredigering och hyfsa till alltför långa 

meningar med så många bisatser att man 

tappar tråden flera gånger om, samt tvätta 

bort liknelser som ”kottar stora som sänglampor”, 

så finns förutsättningen att man som 

läsare ska kunna ta till sig texterna lättare. 

133 000 000 

■ Det är antalet bloggar i världen, enligt webbhotellet intac.net. Männen utgör två tredjedelar av 

bloggarna. 35 procent är journalister. Ungefär hälften finns i USA. Bloggare föredrar att skriva om 

sig själva. Andra populära ämnen är teknologi och musik. Den vanligaste anledningen till att man 

bloggar är att hålla vänner och släktingar uppdaterade med vad man gör. 

kungajakt. Ett uppbåd journalister bussades till jaktstugan Fagerhult, inte för att höra om 

kungens jaktlycka, utan vad han hade att säga om boken Carl XVI Gustaf - Den ofrivilliga monarken. TV4 

och andra medier hade lovat direktsänd TV- Men förbindelserna var så dåliga i skogen utanför Trollhättan 

att det inte blev någon sändning. Journalisterna kunde knappt nå sin hemmaredaktioner med sina 

mobiler. 


QR 

Foto adam ishe/scanpix 

ORd 

i TidEN 

Livsstil 

■ Det som i mediemakarnas 

värld 

går under etiketten 

”livsstil” framstår 

i själva verket närmast 

som motsatsen 

till begreppets 

ursprungligt sociologiska 

eller filosofiska 

betydelse. 

Där handlar livsstil 

om val av relationer, 

balans 

mellan familj och 

arbete, mellan kollektiv 

och individ, 

och förhållningssätt 

till krav och 

normer. I medievärldens”livsstilsmagasin”betecknar 

livsstil snarast 

en slags högoktanig 

konsumtion av 

upplevelser och ett 

lika frenetiskt som 

målmedvetet samlande 

på väldesignade 

statusprylar. 

PF 

Stringer 

■ Ordet kommer 

från det engelska 

ordet för snöre eller 

snodd. Korrespondenterskickade 

in sina texter 

och redaktören på 

hemmaredaktionen 

mätte texten 

för att avgöra hur 

mycket betalt skribenten 

skulle få. 

1. 

■ Så många 

besökare hade 

journalisten .se 

under oktober 

från Burma, Iran, 

Bulgarien, Syrien, 

Mali, Nigeria, 

Madagaskar 

och Vitryssland, 

Flest besökare 

utanför Sverige 

kommer från 

Finland, 1071, 

Norge, 608, England, 

524, USA, 

500, och Danmark 

456. 

Attack av jättekvinnor 

■ Den amerikanska 

radikala 

tidskriften Mother 

Jones har i 

senaste numret 

inspirerats av 

kultfilmen Attack 

of the 50ft 

woman från 

1958. I filmen 

har en kvinna 

kontakt med en 

utomjordning 

som gör att hon 

förvandlas till en 

jättekvinna. Hon 

hämnas sedan 

på sin vänsterprasslande 

man 

och hans älskarinna. 

I Mother Jones 

version är det teapartyrörelsens 

frontfigur Sarah 

Palin som går till 

attack mot medelklassen. Mother Jones menar 

att teapartyrörelsen röstar mot sitt eget 

bästa. PJ 

pÅ WEBBEN 

mije.org/diversitygame 

■ Maynard Instititute har skapat ett onlinespel 

som sätter redaktionschefer på prov. 

Historien är att du har blivit utsedd till chefredaktör 

för en medelstor tidning. 

Din tidningschef har beordrat dig att snabbt 

åstadkomma en nyhetsredaktion som står i 

samklang med samhällets etniska sammansättning, 

och en tidning som vänder sig till 

alla på orten. Det gäller att ta ställning i svåra 

frågor för att uppnå målet. JW 

Hak för murvlar? 

På Murveln kan man mysa till klockan 03.00. 

■ Göteborg har inte bara givit oss Håkan Hellström, 

Liseberg och Bokmässan. Här finns 

även landets enda (?) krog med riktig journalistglans. 

I köpcentrumet Femman i Nordstan 

ligger nämligen krogen Murveln. Förutom 

husmanskost, Jack Vegasmaskiner och öl 

erbjuder krogen enligt sin reklam ”en mysig 

pubstämning”. 

Foto tomas ohlsson

Inspiration 

Kulturjournalistik 

Research 

Digitala medier 

Tidningsredigering 

Reportage 

TV-journalistik 

Opinionsjournalistik 

är bara ett smakprov på fortbildning du 

hittar hos oss. Anmäl dig till vårens kurser 

senast den 20 november. 

www.poppius.se 

info@poppius.se 

08-663 77 20 

Sportreporter sökes 

Kuriren bevakar ett av landets 

hetaste idrottsdistrikt med bl a 

elitlagen Degerfors IF och Bofors 

IK. Vi söker nu en driven sportreporter 

för fast anställning. 

Tjänsten är på heltid och behöver 

tillsättas omgående.Tjänsten kräver 

körkort och redigeringsvana. 

Frågor besvaras av 

Redaktionschef Liv Bjur 

0586-78 43 01 

liv.bjur@karlskoga-kuriren.se 

KARLSKOGA-KURIREN utkommer 

sex dagar i veckan och läses av ungefär 

17 000 personer i framför allt Karlskoga och 

Degerfors. 

Fotograf eller tecknare? 

Glöm inte söka IR-pengar! 

Du som haft bilder publicerade i tidningar och tidskrifter under 

2009 och/eller bilder publicerade i böcker 2005 – 2009 har 

pengar att tjäna på din upphovsrätt! 

IR, individuell reprografiersättning, ger ersättning för kopiering 

av bilder – foton såväl som teckningar – som kopierats ur 

böcker, tidningar och tidskrifter för undervisningsändamål. 

Tommy Söderlund arbetar som fotograf/bildjournalist på 

Gotland. Han frilansar till och från vid sidan av sin anställning 

på Gotlands Tidningar. 

En handfull böcker har det blivit och han är representerad på 

utställningar. För Tommy är det självklart att alltid ansöka om 

IR-ersättning 

– IR-ersättningens kriterier är heltäckande nu när även mina 

bilder från anställningen räknas, säger Tommy. Att lägga någon 

timme på att titta i det digitala arkivet är mödan värd. Jag ser 

Läs mer på www.sjf.se 

Konferens den 18 

november 2010 

Forum för 

Giftfri miljö 

• Kemikalier i varor 

• Företagens möjligheter 

• Forskningens roll 

• Aktuellt i EU 

• Internationell utblick 

• Vägen framåt 

Kontakt och anmälan: 

karin.abrahamsson@kemi.se 

Program: www.kemi.se/konferens2010 

Sportchef Jonatan Björk 

0586-78 43 23 

jonatan.bjork@karlskoga-kuriren.se 

Ansökan och arbetsprover 

skickar du med e-post senast 

16 november till 

asa.windefelt@promedia.se 

Kuriren ingår ingår tillsammans med 13 andra 

lokaltidningar i Tidningsbolaget Promedia 

i Mellansverige AB. Promedia är en del av 

Stampen-gruppen. www.stampen.com 

det också som ett sätt att visa 

stöd för den individuella upp- 

hovsrätten och de organisationer 

som jobbar för vår sak. 

För Tommy Söderlunds del har 

det blivit ca 20 000 kr varje 

år. Det kan alltså handla om 

rejäla pengar om man haft många 

bilder publicerade. 

Mer info om IR finns på www.sjf.se och på www.bus.se. 

Ansökan kan göras elektroniskt via BUS hemsida www.bus.se! 

Sista ansökningsdag i år är den 15 november. 

Journalistförbundets Ekendistrikt bjuder in till träff 

Några miljoner svenskar gillar oss! 

Leve mångfalden! Vi i organisationspressen behövs 

som alternativ till mediehusens ägarkoncentration. 

Kom och lyssna, inspireras av bra grävjobb och 

diskutera hur vi ska bli ännu bättre. 

Alexander Armiento från ST Press och Peter Leander och 

Margite Fransson från Byggnads arbetaren berättar om hur 

de arbetar med nyheter och gräv. 

Agneta Lindblom Hulthén, Journalistförbundets 

ordförande, talar om ägarkoncentrationen och 

organisationspressens betydelse för mångfalden. 

Mikael Färnbo från Dagens Arena är samtalsledare och 

berättar om hur hans redaktion använder våra artiklar. 

Vi bjuder på en matig macka. 

Var: SKTF-Huset, Kungsgatan 28 A. 

När: Den 30 november klockan 17.30– 20.00. 

Anmäl dig senast 23 november till ekendistriktet@gmail.com 

Välkomna! 

PS. Träffen är öppen även för dig som tillhör ett annat distrikt. 

Fotograf Tommy Söderlund 

För frågor om IR: Olle Wilöf, ow@sjf.se eller 08 - 613 75 11. 

11 NOVEMBER – 1 DECEMBER 2010 JOURNALISTEN 15

En skarp oktobersol lyser in igenom fönstret 

i Karin Petterssons rymliga chefsrum 

vid Globen, med utsikt mot Stockholms 

södra förorter och det Enskede där hon växte 

upp i ett medelklasshem där hon fostrades 

av föräldrar med socialdemokratiska 

värderingar. 

Det är fredag eftermiddag och bakom 

sig har hon sin första arbetsvecka som Aftonbladets 

politiska chefredaktör. Debuten 

sker i morgon, lördag den 23 oktober, 

då hon inleder sin första huvudledare med 

frågan: ”Vart ska vänstern ta vägen?” 

Hon ligger lågt med utfästelser och programförklaringar. 

Först vill hon samråda 

med sina nya medarbetare. Så mycket kan 

hon ändå säga som att hon är intresserad av 

ekonomiska frågor och vill söka svar på frågan 

hur man kan utveckla en ny socialdemokrati 

efter globaliseringen och finanskraschen. 

– Aftonbladets ledarsida ska också stå 

fullständigt fri gentemot parti och organi- 

sationer, men får vara subjektiv och ta tydlig 

ställning. 

Det har gått drygt en månad sedan Sverige 

med knapp marginal återvalde alliansregeringen 

till en ny mandatperiod. 

Som kommunikationschef hos Socialdemokraterna 

var Karin Pettersson en av de 

strateger som hade uppgiften att se till att 

partiet skulle – som det brukar heta – ”nå 

ut med budskapet”. Så för henne innebar 

valutgången ett nederlag. 

– Jag har en del i detta, säger hon. 

Den skulden kan hon nog leva med, särskilt 

om hon och hennes medarbetare på 

ledarsidan kan bidra till analysen av de förvisso 

mera komplexa orsakerna till de rödgrönas 

debacle, vilket hon vill. 

Men hon tänker inte gräva ner sig i besvikelse 

över det som varit, utan hellre blicka 

framåt. 

Karin Pettersson kom till jobbet hos Socialdemokraterna 

från tidskriften Fokus, som 

profilen 

karin pettersson 

” Journalister har makt 

och måste erkänna det 

och ta ansvar för sin position.” 

Karin Pettersson har aldrig i första hand definierat 

sig som journalist. 

Ändå fick hon 2007 som chefredaktör för Fokus ta 

emot Publicistklubbens stora pris för att tidskriften 

förnyat den politiska journalistiken i Sverige. 

Nu är hon politisk chefredaktör på Aftonbladet. 

text håkan lindqvist foto tomas ohlsson 

hon grundade tillsammans med Martin Åhdahl 

och Martin Ahlqvist, och där hon var 

chefredaktör 2007-2009. 

De hade olika utbildningar och politiska 

uppfattningar, men hade alla jobbat på Finanstidningen. 

Ingen av dem var utbildad 

journalist. 

De ansåg att det saknades en viss sorts 

journalistik i Sverige och spånade om hur 

de skulle kunna skapa ett forum för den. 

– Vi ville göra en tidning med berättande 

reportage om stora samhällsfrågor, där man 

kunde vrida och vända på ämnena. Fokus 

skulle inte ha någon politisk hemvist, personer 

från både höger och vänster skulle få 

skriva på ledarplats. Vi ville öka förståelsen 

för de politiska mekanismerna, men inte 

propagera för åsikter. 

I början fick de skäll från olika politiska läger, 

vilket trion bakom Fokus tolkade som 

en bekräftelse på att de hade lyckats. 

Karin Pettersson förklarar att de som 

grundade Fokus hade präglats av den nybyggaranda 

som rådde på Finanstidningen, 

där fanns det en blandning av utbildade 

journalister och personer med annan bakgrund. 

– Vi lade ner mycket energi på att ordna finansieringen, 

vilket gjorde att vi så småningom 

kunde realisera projektet. Vi trodde på att 

tidskriften skulle överleva, gjorde upp långsiktiga 

planer och gick öppet ut med att det 

skulle ta tid innan tidskriften blev lönsam. 

Nu ökar Fokus upplaga kraftigt, vilket 

glädjer henne. 

Många journalister skulle tveka att lämna 


profilen 

en redaktion som de hade varit med om att 

bygga upp och som börjat få framgång. Men 

Karin Pettersson tvekade inte när S erbjöd 

henne posten som kommunikationschef. 

– Jag tyckte att valet 2010 var viktigt mot 

bakgrund av att det skett stora samhällsförändringar 

till det sämre. 

Det var spännande – men tufft, medger 

hon – att ingå i en krets av inflytelserika partiarbetare 

och politiker. Tungt och motigt 

när opinionsvindarna gick partiet emot och 

väljarna gjorde tummen ner för en rödgrön 

regering. 

Hon förnekar bestämt att hon skulle ha 

nobbat Aftonbladets lockrop om valutgången 

hade blivit en annan. 

– Det var självklart för mig, med min bakgrund 

i gränszonen mellan politik och journalistik, 

att ta jobbet. Det passar mig så bra. 

Inte i min vildaste fantasi hade jag gissat att 

jag skulle få ett sådant erbjudande. 

Hon älskar kvällstidningar. 

– När jag jobbade på Fokus försökte vi alltid 

anställa kvällstidningsreportrar. De är 

bäst, de har yrkeskunskap och brinner för 

jobbet. Kvällstidningarna är bra på sådant 

som kriminaljournalistik och grävande. 

Kampanjer kan vara bra som grepp. 

Hon har aldrig i första hand definierat sig 

som journalist. 

– Det är den politiska journalistiken som 

format mig, först på Finanstidningen och 

framför allt sedan på Fokus. 

Själv är hon i grunden civilekonom, utbildad 

på Handelshögskolan i Stockholm. 

Hennes CV berättar en framgångssaga: 

praktik på FN-högkvarteret i New York, 


När jag jobbade på Fokus försökte 

vi alltid anställa kvällstidningsreportrar. 

De är bäst, de har yrkeskunskap 

och brinner för jobbet. ” 

tal- och brevskrivare åt Leif Pagrotsky under 

hans tid som utrikeshandelsminister, 

politiskt sakkunnig hos finansministrarna 

Bosse Ringholm och Pär Nuder. De sista 

åren på finansdepartementet deltog hon i 

budgetförhandlingar med Miljöpartiet och 

Vänsterpartiet. 

Karin Pettersson talar väl om Bosse Ringholm 

– ”en bra chef som jag har stor respekt 

för” – vilket inte alla journalister gör. 

Det politiska intresset har hon med sig 

hem ifrån och hon var elevfackligt aktiv i 

Elevorganisationen under gymnasieåren. 

– På Handels väcktes min oppositionslusta 

och där gick jag med i det socialdemokratiska 

studentpartiet på klubbnivå. 

Karin Pettersson är medveten om att hon 

har makt och hon försöker förhålla sig till 

det. 

– Journalister har makt och måste erkänna 

det och ta ansvar för sin position. Att 

vara chefredaktör på Aftonbladet är att ha 

ett stort ansvar, särskilt som det är den enda 

rikstäckande svenska dagstidningen med 

socialdemokratisk ledarsida. Förvaltar man 

uppdraget väl kan man påverka. Jag hoppas 

kunna se till att Aftonbladets ledarsida ska 

bli en stark röst som kan bidra till att stärka 

opinionsbildningen för vårt block. 

Samtidigt understryker hon att dagens 

opinionsbildning inte bara äger rum i de 

traditionella medierna, utan även i till exempel 

tankesmedjor och andra fristående 

strukturer för politik- och strategiutveckling. 

– Högerns opinionsjournalistik är stark 

och de flesta av dagstidningarna har borgerliga 

ledarsidor. Vänstern har varit bra på nätet 

och är i dag ledande på opinionsbildning 

där. Det är viktigt för framtiden. 

De som innehar regeringsmakten får genomslag, 

oavsett mediernas sympatier. Nu 

är socialdemokraterna i opposition och Karin 

Pettersson kan sörja att Socialdemokraterna 

och arbetarrörelsen inte hade bättre 

handlag med den egna dagspressen. Men 

hon har svårt att se att det kommer att startas 

någon ny socialdemokratisk papperstidning. 

– Jag skulle lägga de pengar det skulle kräva 

på något annat. 

Karin Pettersson har vandrat en hel del 

i maktens korridorer, både som journalist 

och som politisk tjänsteman. Men hon slår 

ifrån sig tanken att hon en dag ska ta steget 

fullt ut och bli politiker. 

– Nej, nej, det känns som om jag nu har 

lagt mig på rätt ställe. Jag passar här. 

namn 

Karin Pettersson 

Ålder 

35 

familj 

Man Björn Hedensjö 

och sonen John, 2 år 

Bor 

Södermalm i Stockholm 

Bakgrund 

Civilekonom från 

Handelshögskolan, 

reporter Finanstidningen, 

politiskt sakkunnigFinansdepartementet, 

grundare 

och chefredaktör för 

Fokus 2005-2009, 

kommunikationschef 

Socialdemokraterna 

2009-2010 

drivkraft 

Nyfikenhet, samhållsengagemang. 

aktuell 

Politisk chefredaktör 

på Aftonbladet sedan 

18 oktober.

STIPENDIER 

Deadline: 10 jan 2011 – www.journalistfonden.se 

Research Fellowship vid brittiska medieinstitutet POLIS 

För dig som vill studera hur nyhetsjournalistiken påverkas av webbsajter, bloggar, 

sociala medier och annat som ingår i den nya digitala medieteknologin. 

Personlig studieplan 

Lägg upp din egen studieplan och fortbilda dig inom favoritämnet. 

Kanske förberedelse för en ny tjänst eller inför ett grävjobb. Ca 15 stipendier. 

Forskning i journalistik 

För dig som håller på med forskningsarbete i anslutning till doktorsavhandling eller 

inom fyra år efter slutförd doktorsexamen. Stipendier på 40 000–75 000 kr . 

Nu är det dags att anmäla bidrag till Barncancerfondens journalistpris 

– ett pris på 25 000 kronor som belönar årets bästa reportage i ämnet 

barncancer. 

Priset omfattar reportage i tryckt media, på webben, dokumentärfilm, 

bild-, teve- och radioreportage. 

Senast måndagen den 3 januari 2011 ska bidraget vara inlämnat. 

Läs mer på www.barncancerfonden.se. 

Offentlighetsprincipen! 

Än sen då? 

Den svenska offentlighetsprincipen är något vi med 

rätta är stolta över och ofta lyfter fram – inte minst i 

internationella sammanhang. Redan 1766 års tryckfrihetsförordning 

reglerade tillgången till allmänna 

handlingar. 

Men hur står det egentligen till med offentlighetsprincipen 

i dag, år 2010? När DN undersökte och 

begärde ut allmänna handlingar hos 322 myndigheter 

var det endast hälften som fick knappt godkänt. 

13 myndigheter valde att inte ens svara. 

Är det dags att omvärdera vår offentlighetsprincip? 

Varför brister det så i myndigheternas rutiner att 

hantera utlämnandet av allmänna handlingar? Handlar 

det om brist på respekt? Hur ser Justitiedepartementet 

och JO på saken – och vad kan göras för att 

få offentlighetsprincipen att fungera? 

Läs mer på www.sjf.se 

Pg 90 20 90–0 Tel 08-584 209 00 

Om detta anordnar Tidningsutgivarna (TU) och 

Journalistförbundet en paneldebatt måndag den 15 

november kl 10.00 - 11.30. Seminariet inleds med en 

presentation av undersökningen. 

Medverkande: Kristoffer Örstadius, reporter, DN, 

Hans-Gunnar Axberger, justitieombudsman, Magnus 

Graner, statssekreterare, Justitiedepartementet och 

Pär Trehörning, Journalistförbundet. 

Moderator: Per Hultengård, TU. 

Plats: TU: s lokaler, Industrigatan 2 A. 

Anmälan: Senast torsdag 11 november till 

Bodil Gidlund, bg@tu.se på TU. 

Seminariet är kostnadsfritt. 

Välkomna! 

Nätet förändrar 

journalistrollen 

Medieforskaren Michael Karlsson förklarar 

med hjälp av nya svenska studier 

hur flödet av elastiska nätnyheter ut- 

manar och förändrar journalistiken. 

Beställ boken Nätnyheter på 

http://mediestudier.bokorder.se 

Där finns även den färska antologin 

Journalistisk kvalitet? Och snart års- 

rapporten Vad väntar runt hörnet? 

med texter av Ingela Wadbring, 

Anders Mildner och Arne Ruth. 

DROP IN 

After work 

Mingla med Stockholms alla journalister 

Plats: KÅKEN, Restaurang 1900, 

Regeringsgatan 66, Stockholm 

Tid: torsdagen den 18 november 

från kl. 18.00 

Fritt inträde för alla – Happy Hour–priser första timmen 

Arr: Journalistförbundets Radio & TV-distrikt 


på jobbet 

tillbakalutade grävare 

■ Rutinerade Uppdrag granskning har grävt sen 2001 ■ Lugn varvas med intensiva dagar 

Reportrarna på Uppdrag 

granskning måste vara motiverade 

och ha ett stort tålamod. 

Att slutföra ett enda reportage 

kan ta upp emot ett 

halvår, och det är ett självständigt 

arbete som innebär 

många resor och arbete på 

kvällar. Tempot är därför lågt 

när Journalisten besöker redaktionen. 

Men även en lugn 

dag kan det tända till. 

Uppdrag granskning håller till 

i Sveriges Televisions och Sveriges 

Radios nybyggda hus, fyndigt 

kallat för kanalhuset, som ligger 

utmed Göteborgs hamninlopp. 

Redaktionen har sin fasta arbetsplats 

i ett enda stort kontorslandskap 

som delas med andra avdelningar 

på SVT. En skylt i taket är 

den enda synliga gränsen mot Debatts 

redaktion. Där pågår livfulla 

diskussioner men hos Uppdrag 

granskning är det tyst och tomt. 

– Det är helt normalt. En reporter 

går igenom flera faser på vägen 

mot ett färdigt reportage så 

vissa behöver vara här medan andra 

är ute och jobbar, säger projektledaren 

och ansvarige utgivaren 

Lars-Göran Svensson, som 

precis återvänt från ett möte. 

Han har varit med sedan Uppdrag 

granskning startade och 

jobbade som reporter och redaktör 

innan han tog över ledarskapet 

från Nils Hanson, som 


nu är reporter och researcher. 

Lars-Göran Svensson berättar 

att ungefär hälften av de reportage 

som sänds utgår från egna 

idéer medan resten börjar med 

tips utifrån. Det går inte till som 

på film att någon mystisk person 

lämnar över hemliga handlingar 

i ett mörkt parkeringshus. 

Omständigheterna är odramatiska. 

Genom telefonsamtal, brev 

och e-post kommer det dagligen 

minst 50 tips och årligen uppgår 

det till ofattbara 10 000. 

– Det är snarast kvantitet än 

kvalitet. Men ibland händer det 

att vi får tips som är riktigt bra 

och gripande som leder till att 

vi gör nödvändiga och häpnadsväckande 

reportage. 

I första hand bedöms tipset av 

en redaktör, som fungerar som 

en sorts producent som följer 

hela projektet mot ett färdigt reportage. 

De enorma mängder 

dokument och uppgifter som 

ska ses över kräver sedan extrem 

noggrannhet och ett stort 

tålamod. Det tar i snitt två till tre 

månader för en reporter att genomföra 

allt arbete men det kan 

variera mellan fyra veckor och ett 

halvår. 

– Idealet är att någon som är 

motiverad hugger på tipset. En 

grundläggande egenskap man 

måste ha som reporter på Uppdrag 

granskning är nyfikenhet 

och ett stort personligt intresse 

Efter lunch förändras stämningen på redaktionen. Har det hänt något 

stort? Lars-Göran Svensson och medarbetarna stänger in sig på ett möte. 

■ Har du tips på någon redaktion vi borde besöka? 

Mejla förslag till: redaktionen@journalisten.se 

för det som granskas eftersom 

det är något man ska leva med så 

länge, säger Lars-Göran Svensson. 

De som jobbar på Uppdrag 

granskning har fri arbetstid, de 

bestämmer själva hur de lägger 

upp sina arbetsdagar. Men reportrarna 

jobbar ofta väldigt intensivt 

med ett reportage och tar 

sedan kompledigt någon vecka 

efter att det är klart. 

– Jag tror inte att någon reporter 

hos oss har klarat av att göra 

ett reportage mellan nio och fem, 

det går helt enkelt inte. Det blir 

mycket resor och jobb på kvällar 

och helger, säger Lars-Göran 

Svensson. 

Programledaren Karin Mattisson 

säger att reportrarna arbetar 

på det sätt som passar dem 

själva bäst. 

– Det går inte att följa en mall 

eftersom alla reportage ser olika 

ut. Det finns egentligen lika 

många reportrar som det finns 

sätt att gräva på här. Det beror 

på vad man gjort, vilka ämnen 

man tar sig an och så har vi olika 

uttryckssätt. Det är det som är 

mångfalden. 

Men hon säger att ett vanligt 

misstag är att man gräver för 

länge före den ansvarsutkrävande 

intervjun. Risken är att den 

person som ska ställas till svars 

då har helt andra uppgifter än de 

som kommit fram i researchen 

och att det finns en bra förklaring 

till varför det ser ut som det gör. 

Man ska inte vara rädd för att ta 

den svåraste pucken tidigt. 

För några år sedan införde redaktionen 

ett system för faktakontroll, 

kallat line-by-line. 

Genom att gå igenom varenda 

faktauppgift i reportaget innan 

det sänds säkerställs att ingenting 

sägs som reportern inte har 

stöd för. Eventuella försök från 

dem som granskas att punktera 

historien, genom pressmeddelanden 

och PR-konsulter, 

blir därmed inte ett problem. 

Tyngden i det Uppdrag granskning 

berättar ska tåla sådana motdrag. 

Jag tror 

inte att någonreporter 

hos oss 

har klarat 

av att göra 

ett reportagemellan 

nio och 

fem, det 

går helt enkelt 

inte.” 

Lars- Göran 

Svensson, 

chef, Uppdrag 

granskning 

Janne Josefsson är upprörd över 

tystnadskulturen som gör att folk 

inte vågar tala med medierna. 

– Om man jämför nuläget med 

Uppdrag gransknings första år så 

är det ungefär lika många anmälningar 

till Granskningsnämnden, 

men i dag är det väldigt få 

fällningar, säger Lars-Göran 

Svensson. 

Borta vid redigeringsrummen 

är det mer fart denna dag. I varsitt 

rum sitter tre team och arbetar 

med att sätta ihop veckor av arbete 

till en färdig produkt. Utöver 

reporterns långa förarbete tar det 

mellan tio och tolv dagar att filma, 

och tio till femton dagar att 

redigera. 

I ett av rummen sitter fotografen 

Johan Källström och reportern 

Nadja Yllner. De slutputsar 

på ett reportage om omhändertagna 

barn i Marks kommun. 

– Vi är inne i slutskedet av redigeringen 

men det är många pusselbitar 

att hålla koll på. Det gäller 

att låta de ansvariga få bemöta 

alla våra anklagelser, men just i 

fallet med Marks kommun var 

det inte helt lätt, säger Nadja Yllner, 

och pekar på skärmen som 

visar en intervju med en återhållsam 

kommunanställd. 

Att få människor att ställa upp 

på ansvarsutkrävande intervjuer 

och att möta människor som har 

utsatts för hemska saker kräver 

en viktig egenskap. 

– Man ska ha ett gott hjärta, sä-

ger Karin Mattisson och skrattar. 

Det är faktiskt lite så, det är inte 

bara muskler. Det är en otroligt 

viktig egenskap här, att kunna 

sätta sig in i andra människors 

situation. Det gäller ju all journalistik, 

men man glömmer bort 

att prata om det tycker jag. 

Om det alltid har varit knepigt 

att få människor att ställa upp på 

intervjuer, så har det knappast 

blivit lättare med åren. Särskilt 

politiker blir allt mer hala. Den 

som antagligen vet mest om det 

är Janne Josefsson. Han är så förknippad 

med programmet att 

folk reagerar så fort han sätter 

sin fot i en butik. De anställda blir 

oroliga att han är där för att göra 

ett reportage. Tillsammans med 

Nils Hanson gjorde han inslaget 

om mutskandalen i Göteborg, 

där metoderna för att stoppa deras 

arbete ställdes på sin spets. 

– Behandlingen av oss är fullständigt 

grotesk tycker jag. Man 

hyr in vakter på ett öppet politiskt 

möte, enbart för att stoppa oss, 

och fattar beslut om intervjuförbud 

i kommunens lokaler. Ett socialdemokratiskt 

kommunalråd 

säger dessutom att de är öppna 

mot medier men inte mot oss, för 

de andra kan de dribbla bort. Det 

är ju naturligtvis ett bra betyg för 

oss, men vad säger det om medier 

överhuvudtaget? 

Janne Josefsson eldar snabbt 

upp sig. Det märks att han är genuint 

beklämd över tystnadskulturen, 

att folk skräms till att 

inte tala med medier. Han säger 

att en av de stora utmaningarna 

för Uppdrag granskning, och för 

journalistiken i stort, är att lyckas 

bemästra dessa metoder. 

– Allt det här gör mig vansinnig, 

naturligtvis, det är som att 

hälla bensin på en brasa. Jag får 

ju inte låta känslorna styra, men 

det är inget som gör att jag backar. 

Det är så mycket hyckleri om 

hur bra allting är. Med de resurser 

vi har är det en självklarhet att 

vi ska tränga in bakom fasaden 

och berätta om hur det egentligen 

är, berätta historier om vart 

samhället är på väg, så att människor 

själva kan ta ställning. 

Efter lunchen händer plötsligt 

något. Lars-Göran Svensson 

kallar in alla anställda till ett extra 

redaktionsmöte, där inga ut- 

tipsa oss! redaktionen@journalisten.se 

axel Gordh Humlesjö, Karin Mattisson och Lisa Jonsson redigerar en inspelad studiodebatt. Programledaren Karin Mattisson berättar att de helst vill komma bort från 

studion och vara mer ute i verkligheten. Men ibland kräver reportagets form en uppföljning i studion. 

Man ska 

ha ett gott 

hjärta. Det 

är faktiskt 

lite så, det 

är inte bara 

muskler.” 

Karin Mattisson, 

programledare, 

Uppdrag 

granskning 

fakta 

Över trettio medarbetare gör UG 

■ Uppdrag granskning startades 

2001. Programmet sänds 

45 veckor om året och når cirka 

10 procent av befolkningen varje 

vecka. 

■ Redaktionen består av sammanlagt 

över 30 personer. Siffran 

varierar över tid eftersom frilansar 

ofta kontrakteras. Ungefär 

hälften av redaktionens 20-tal 

reportrar är fast anställda, resten 

är frilansar knutna på långtidskontrakt. 

■ Uppdrag granskning har belönats 

med ett flertal priser. Re- 

omstående får närvara. Efter 

tjugo minuter återgår alla till tidigare 

sysslor men atmosfären 

är påtagligt förändrad. Det 

känns som om vi inte längre är 

värda att lägga tid på. Lars-Göran 

Svensson pratar i telefon och alla 

verkar vara lite irriterade. Något 

stort måste ha hänt. Strax innan 

vi lämnar redaktionen svarar redaktören 

Axel Gordh Humlesjö 

på några avslutande frågor. Men 

portaget ”Den andra våldtäkten” 

vann kristallen 2010 samt det 

prestigefyllda TV-priset Prix Europa 

2010. Andra belönade reportage 

är valstugereportaget, slaveriet 

på McDonalds, kistkrossningen, 

med flera. 

■ Uppdrag granskning anmäls 

ofta till Granskningsnämnden 

för radio och TV. Valstugereportaget 

ledde till 92 anmälningar. Antalet 

fällningar är betydligt mindre. 

Programmet har sedan det 

startades fällts nio gånger och 

fått kritik av GRN sju gånger. 

han har själv en viktig fråga. 

– Har ni läst er egen webbtidning 

i dag? 

Han får frågande blickar till 

svar. Men det visar sig att Journalisten.se 

skrivit om en reporter 

som lämnat Uppdrag granskning 

på grund av ett hårt klimat 

på redaktionen. 

I den frågan lade redaktionen 

locket på. 



Foto tomas ohlsson

världen 

Svenskan i motvind 

n Politiker vill ändra språkets ställning i Finland n ”Då behövs inte heller svenska medier” 

Medier är 

otroligt 

viktigt för 

att en kultur 

och ett 

språk ska 

överleva.” 

Annika Nyberg, 

chef, 

svenska YLE 

Under hösten har det svenska 

språket varit mer ifrågasatt 

än någonsin i Finland. 

Det påverkar alla svenskspråkiga 

medier i vårt östra 

grannland. 

Svenska språket har en särställning 

i Finland. Det har sina historiska 

skäl, förstås, men även kulturella. 

Finland var en del av det 

svenska riket i 700 år och svenskan 

har haft en självklar plats i landet 

sedan 1100-talet. Det populistiska 

partiet Sannfinländarna vill 

försvaga svenska språkets ställning 

och Finlands statsminister 

Mari Kiviniämi har också öppnat 

för försämringar. 

I dag måste alla finländare läsa 

minst tre år svenska i skolan. Finlandssvenskar 

ska kunna få service 

på sitt modersmål av alla offentliga 

inrättningar och om man 

ska få en statlig tjänst så måste 

man klara ett svenskt språktest. 

Finlandssvenskarna måste i sin 

tur klara ett avsevärt mer avancerat 

finskt språktest. Men sedan 

en tid är det inte längre obligatoriskt 

att ta gymnasieexamen i 

svenska. 


fakta 

Finlandssvenskarna 

n Drygt fem procent, 300 000 personer, 

har svenska som modersmål i Finland. 

n Finlandssvenskarna finns främst i 

Österbotten, Nyland och Åboland. 

(Åland är helt svenskspråkigt.) 

n Det finns ett 10-tal finlandssvenska 

dagstidningar i Finland. 

Finland är tvåspråkigt, men 

bara fem procent av befolkningen, 

cirka 300 000 personer, har 

svenska som modersmål. Historiskt 

är svenskan den välsituerade 

klassens språk, men detta 

stämmer inte i de stora svensktalande 

områdena som Österbotten, 

menar Ulrica Lövdahl, chef 

för svenska YLEs nyheter i Österbotten. 

Hon är orolig för vad 

debatten om svenskan ska innebära. 

– Om man minskar på den 

obligatoriska svenskan är det 

början till slutet för det svenska 

språket i Finland. Den blir bara 

ett hemspråk och det blir svårt att 

bevara kulturen, då behövs inte 

– Vi är mer ifrågasättande och vill ställa myndighetspersoner till svars. 

Det är fortfarande ovanligt i de finska medierna, säger Susanna Ginman 

på svenska YLE. 

ÖSTERBOTTEN 

SVERIGE 

ÅBOLAND 

Östersjön 

FINLAND 

NYLAND 

ESTLAND 

RYSS 

LAND 

heller några svenska medier. 

Hon tycker att Finland borde 

vara stolt över sin tvåspråkighet. 

I Finland finns en TV-station och 

två radiostationer på svenska, 

det finns ett tiotal dagstidningar 

på svenska från rikstäckande 

Hufvudstadsbladet till små lokaltidningar, 

dessutom finns 

flera veckotidningar, där kanske 

svenska stiftets tidning Kyrkpressen 

med en upplaga på 100 000 

är den mest lästa. 

Många i Finland väljer att lära 

sig tala svenska, eftersom det 

också är vägen till att bli en del 

av Norden. Fortfarande väljer till 

exempel över 65 procent av finländarna 

att ta sin gymnasieexamen 

i svenska, trots att obligatoriet 

är borta. 

Det är framförallt i östra Finland 

som det protesterats mot 

det svenska obligatoriet, tvångssvenskan 

som den kallas där. Där 

skulle man ha större nytta av ryska, 

på grund av den stora ryska 

invandringen där, menar kritikerna. 

Men skillnaden, sedd ur finlandsvenskarnas 

ögon, är att ryssarna 

är invandrare medan de 

svensktalande är finnar sedan 

många hundra år. 

–Försämringen för finlandssvenskan 

pågår ändå stadigt, 

menar Ulrica Lövdahl. Vi har 

rätt att kräva, och kräver, information 

på svenska. Det vore en 

dödssynd att börja tala på finska, 

men det blir allt svårare att få service 

på svenska. Presskonferenser 

är i dag oftast bara på finska. 

Lite skämtsamt brukar man avsluta 

presskonferensen: och så 

samma sak på svenska. 

Ulrica Lövdahl kommer från 

en helt svenskspråkig familj och 

från en helt svensktalande omgivning. 

Hennes finska är inte 

perfekt även om hon tar sig fram 

med den. Annars är det allt vanligare 

att finlandssvenskar även 

arbetar på finska. 

Det gör Baba Lybeck som är 

programledare på ett kvällsmagasin 

på finska YLE och helt nyligen 

också på det populära finska 

underhållningsprogrammet Nyhetsläckan, 

ungefär som Snacka 

om nyheter. 

Hon pratar flytande finska, är 

gift med en finsktalande och har 

ett mer känslomässigt förhållande 

till svenskan, än ett praktiskt. 

När hon fick jobbet som 

programledare för Nyhetsläckan 

så kom det många kommentarer 

om att hon var finlandssvensk. 

– Fientligheten mot oss finlandssvenskar 

bygger på avund, 

den är inte nedsättande. Ni är alltid 

glada, vackra, rika, allt går bra 

för er, menar andra finländare. 

När jag fick det här jobbet så var 

jag absolut en representant för 

de ”lyckade finlandssvenskarna” 

och blev ifrågasatt. Jag tillhör ”de 

andra”. 

Uttrycket ”samma på svenska”, 

har för svenska YLEs chef 

Annika Nyberg gett argumentet 

”annorlunda på svenska”. 

– Vår verksamhet är hela tiden 

ifrågasatt. Vi får i dag 15 procent 

av resurserna, men är bara 5 procent 

av befolkningen. Det är en 

ständig kamp för att behålla våra 

resurser. Jag skulle säga att det är 

min huvudsakliga uppgift.

Foto helena giertta 

”Försämringen för 

finlandssvenskan pågår 

stadigt”, hävdar 

Ulrica Lövdahl. 

Enligt Rundradiolagen ska 

YLE ge program på lika villkor på 

svenska. Lika alltså, men ändå 

annorlunda. 

– Jag har ingen aning om 

vad en finsk person efterfrågar 

för program, eller vilka nyheter 

den prioriterar. Men jag känner 

i ryggmärgen vad en finlandssvensk 

publik vill ha. 

Hon bekräftar bilden av att 

svenskan är i motvind i Finland 

just nu, men konstaterar också 

att det är ett privilegierat språk. 

Ifrågasättandet av svenskan drivs 

delvis av samma partier, som 

även ifrågasätter invandring och 

andra minoriteters rättigheter. 

– Medier är otroligt viktiga för 

att en kultur och ett språk ska 


överleva. Studier visar att medierna 

är det sammanhållande kittet 

för små språkområden, som 

finns i till exempel Katalonien, 

Wales eller Sydtyrolen, säger Annika 

Nyberg. 

Även om svenska YLE är annorlunda, 

har de också serier 

som följs av hela den finska befolkningen. 

Radiokanalen Vega är den 

svenska kanal som vänder sig 

till den vuxna delen av finlandssvenskarna. 

Deras program lyssnar 

såväl svensktalande som 

finsktalande på. 

Kanalchef Kerstin Häggblom 

beskriver Vega som en blandning 

av P1 och P4. 

– Vi spelar mycket svensk mu- 

Presskonferenser 

är 

i dag oftast 

bara på finska.” 

Ulrica Lövdahl, 

svenska YLE, 

Österbotten 

fakta 

400 

... fast- eller 

visstidsanställdapersoner 

arbetar 

på svenska 

YLE, av dem 

är en övervägandemajoritetjournalister 

och andra 

programmedarbetare. 


världen 

sik, helst svensk musik från Finland, 

men det räcker inte till så 

det blir en hel del rikssvensk musik 

också. 

Det svenska språket är ständigt 

diskuterat på Radio Vega. 

– Språket gungar mest i huvudstadsområdet, 

där influeras 

svenskan av finska och engelska. 

Men mest kritik från våra lyssnare 

fick vi när vi anställde en 

rikssvensk programledare. Vår 

svenska är mer ålderdomlig än 

den rikssvenska, säger Kerstin 

Häggblom. 

Svenska YLEs radio finns i 

fem regioner: Östra Nyland, med 

sänd ningsort Borgå, Huvudstads 

området, med sändningsort 

Hel singfors, Västra Nyland, 

med sändningsort Ekenäs, 

Åboland och Österbotten, med 

sändningsort bland annat Vasa. 

Radio Vega har i uppdrag att 

knyta ihop den svenska befolkningen. 

– Det finns flera svenska tidningar, 

men medan Hufvudstadsbladet 

når 5 000 i Österbotten, 

så har vi 57 000 lyssnare där, 

säger Kerstin Häggblom 

Policyn på Vega är: Ett annat perspektiv, 

som varande en minoritet, 

en annan kultur, med bland 

Språkfrågan väcker oerhört 

starka känslor, om man ska 

döma av kommentarsfälten 

på Hufvudstadsbladets 

webb. 

– Den senaste artikeln gav 119 

kommentarer som var väldigt 

hätska, säger Nils-Erik 

Friis, som är webbredaktör 

när Journalisten är på besök. 

Nils-Erik Friis arbetar vanligtvis 

som ekonomireporter, men som 

webbredaktör är en av arbetsuppgifterna 

att moderera kommentarsfälten. 

– Jag blir mörkrädd när jag läser 

en del av dem. 

Debatten om det svenska språket 

är enligt en del bedömare 

mest uppmärksammat i de 

svenskspråkiga medierna, men 

även de finska har skrivit mycket 

om svenskfrågan. 

– Men det är klart att det är mer 

känsligt för oss. De finska medierna 

har ofta en helt annan vinkel, 

de frågar kanske snarare de rysktalande 

vid gränsen mot Ryssland 

än oss finlandssvenskar. 

Personligen menar han att han 


”Fientligheten mot oss finlandssvenskar bygger på avund, den är inte nedsättande”, säger finlandssvenska Baba lybeck. 

annat mindre auktoritetstro. 

Enligt redaktionschef Su sanna 

Ginman arbetar finlandssvenska 

journalister i Finland annorlunda 

än de finska. 

– Vi är mer ifrågasättande och 

”Jag blir mörkrädd när jag läser kommentarerna” 

Under lång 

tid har det 

varit bättre 

för oss 

finlandssvenskar 

än 

när jag var 

ung. Men 

nu är det 

som om hatet 

blossat 

upp igen.” 

Nils-Erik Friis, 

reporter, 

Hufvudstadsbladet 

När jag fick 

det här jobbet 

så var 

jag absolut 

en representant 

för 

de ’lyckade 

finlandssvenskarna’.” 

Baba Lybeck 

som jobbar för 

finskspråkiga YLE 

inte bryr sig så mycket, men visst 

har han personliga erfarenheter 

av diskriminering. Allt från att 

han fick stryk som barn, för att 

han var finlandssvensk, till de 

svårigheter han möter när han 

kräver service på svenska från 

myndigheterna. En rätt som är 

inskriven i lagen. 

– Den rätten fungerar inte i 

praktiken. Under lång tid har 

det varit bättre för oss finlandssvenskar 

än när jag var ung. Men 

vill ställa myndighetspersoner till 

svars. Det är fortfarande ovanligt 

i de finska medierna. Det händer 

fortfarande att partiernas företrädare 

ringer och tycker till om det 

som står i tidningarna. 

”Finska medier har ofta en helt annan vinkel på språkfrågan”, säger nilserik 

Friis på Hufvudstadsbladet. 

nu är det som om hatet blossat 

upp igen. Även om jag inte känner 

mig hotad fysiskt så är det 

obehagligt. 

Nils-Erik Friis betonar dock att 

det också finns många finsktalande 

som uppskattar svenskan och 

ser det som ett nyttospråk. 

På Hufvudstadsbladet finns 

cirka 75 fast anställda journalister 

varav fem fotografer. Tidningen 

drivs av en välbeställd förening. 

– Det är en effekt av den konsensusanda 

som rådde under 

lång tid, och ännu är vi för myndighetsstyrda, 

tycker Susanna 

Ginman. 


Trots det kämpar man i dag för 

tidningens överlevnad. Upplagan 

har krympt från 68 000 1985 till 

strax under 50 000 i år. Som 

jämförelse har finskspråkiga 

Helsingin Sanomat 420 000 i 

upplaga. 

Av de 110 000 läsarna av Huf vud 

stadsbladet är fortfarande cirka 

en fjärdedel finskspråkiga, en 

minskning med närmare tio procent. 

Ändå tror tidningens redaktionschef 

Patricia Winckelman-Zilliacus 

inte att pressen 

på svenskan egentligen har påverkat 

upplagan ännu. Det kan 

vara ett hot på 15-20 års sikt. 

Hon menar att medier på svenska 

i Finland aldrig kan vara lönsamma. 

Hufvudstadsbladet har dock 

som mål att förlusten inte får bli 

för stor och man strävar efter lönsamhet. 


Fotnot: Föreningen som driver 

Hufvudstadsbladet är konstsamfundet 

Media, som bildades av finansmannen 

Amos Andersson i början av 

1900-talet.

krönika 

Glömd marknad? 

På Hufvudstadsbladets redaktion på Mannerheimvägen 

i Helsingfors hänger en vit marmortavla med 

namnen på de medarbetare som stupade under andra 

världskriget. Historien tycks aldrig släppa taget 

om Finland. Hur modernt landet än blir. Medan vi 

svenskar mentalt befinner oss närmare USA, vet finländarna 

att Ryssland är närmaste granne. Historien och det geografiska 

läget har format folket – och journalistiken. 

Finland – vad ska du dit och göra?”, undrade en kollega på nyhetsbyrån 

när jag berättade att jag hade fått stipendium för att jobba på 

Hufvudstadsbladet. Och han var inte den ende. Det finns en förväntan 

att man har någon form av släktband till vårt grannland i öst om 

man åker dit för att till exempel jobba. Det hänger förmodligen ihop 

med vårt svala intresse för landet. Låt dem ha sitt bastu-VM och sina 

Mumintroll i fred, typ. 

Under de senaste åren har de blågula mediestrålkastarna riktats 

dit vid några enstaka tillfällen. Skolmassakern i Tusby, utanför Helsingfors 

2007 är ett exempel – och det årliga vinterrallyt ett annat. 

SVTs korrespondent Hasse Svens kan i praktiken jobba helt ostört 

från Helsingfors utan att känna flåset i nacken från hungriga uppkomlingar. 

För vem vill till Finland? 

Vi tror att finlandssvenskar är finländare som bryter. En man som 

jag mötte på en fest i Helsingfors berättade att han var besviken på 

svenskarnas ignorans mot finlandssvenskarna, att vi inte kände 

till att de har en dialekt precis som skåningarna har sin. 290 000 

svensktalande personer på an- 

”ett minoritetsfolk 

som ständigt slåss för 

det svenska språket, 

som läser aftonbladet 

på webben och har 

tio egna, medelstora, 

dagstidningar på 

svenska. ” 

dra sidan Östersjön. Ett minoritetsfolk 

som ständigt slåss för 

det svenska språket, som läser 

Aftonbladet på webben och har 

tio egna, medelstora, dagstidningar 

på svenska. Tio potentiella 

arbetsgivare för svenska 

journalister som vill lära sig 

mer om Östersjöregionen – 

och som behöver jobb? 

Kanske. På ytan ser det mesta 

ut att fungera som i Sverige. De 

kulturella skillnaderna är små, 

nästan subtila, men finns där hela tiden. Det är det som är den verkliga 

utmaningen. Att samla på sig informationen. Så här går det till 

här, inte bara på vår arbetsplats utan i vårt land. 

Men det var väl också det de flesta av oss ville med vårt yrke, innan vardagen 

blev alltför bekväm. Uppleva det främmande. När omvärldskunskapen 

inte längre sitter i ryggmärgen får man inget 

gratis. Man får plötsligt betrakta världen ur outsiderns 

perspektiv. En kväll läste jag en text om elförbrukning 

skriven av den Finska Notisbyrån (FNB). Frågan löd: 

Kan man spara pengar genom att binda sitt elavtal på 

ett eller två år? Svaret från informationschefen på ett 

stort företag säger nog mer om FNBs urvalsprincip än 

något annat: ”Det är osannolikt att det leder till några 

större inbesparingar än att man kan dra en rejäl fylla 

ett par gånger om året”. 

PhiliP Wallin 

I Finland finns ingen Las. En av mina kolleger har 

varit vikarie i fyra år på samma tidning. Dessutom 

har den finlandssvenska journalistiken en annan inriktning 

– den svenska språkfrågan och Ryssland ägnas 

mycket utrymme. Men den främsta anledningen 

till att åka över är den kunskap som man tar med sig 

hem, där finns en ovärderlig länk till vår egen historia 

och till Östersjöregionen. 

Fotnot: Just nu är 38 rikssvenska journalister medlemmar i 

det finska journalistförbundet. 

fick stipendium 

från Svenska 

kulturfonden 

för att jobba 

på Hufvud- 

stadsbladet 

i Helsingfors 

2010. Han är 

till vardags 

anställd på TT 

Spektra. 

tiPsa oss! redaktionen@journalisten.se 

Vårdfokus söker: 

REPORTER 

med inriktning på samhälle/arbetsmarknad 

e En av våra reportrar går i pension och vi söker nu hans efterträdare. 

Ditt arbete blir att bevaka samhälls- och arbetsmarknadsfrågor 

ur ett vårdperspektiv. Det handlar om ämnen som vårdorganisation, 

vårdpolitik och EU-frågor. En stor del är också de fackliga perspektiven: 

löner, arbetsmiljö och facklig utveckling. 

Vi räknar med att du har � era års erfarenhet av kvali� cerat journalistiskt 

arbete. På redaktionen arbetar vi integrerat med daglig 

nyhetsrapportering på vårdfokus.se och i vår månadsutgivna 

papperstidning. Reportrarna arbetar parallellt med nyheter och 

granskning inom sina respektive bevakningsområden. Därför bör du 

ha erfarenhet både av nyheter och längre fördjupande texter. 

Som medarbetare på Vårdfokus redaktion deltar du i vår ständigt 

livliga diskussion om journalistik, vård- och samhällsfrågor. Vi arbetar 

med att utveckla formtänkande och språk och satsar mycket på 

kompetensutveckling. 

Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid. 

REPORTERVIKARIE 

e En av våra reportrar ska vara föräldraledig. Vi söker hennes 

vikarie från den 1 februari till årets slut. 

Du bör ha erfarenhet av journalistik inriktad på vårdfrågor. Vi 

bevakar ämnen som omvårdnad, medicin, laboratorievetenskap, 

arbetsmiljö, ekonomi, politik, utbildning och etik. 

Eftersom vi arbetar integrerat med dagliga webbnyheter och fördjupning 

till vår månadstidning ser vi gärna att du har arbetat inom 

båda områdena. Det är en fördel om du har din bakgrund i något 

vårdyrke. 

För båda tjänsterna gäller att frågor besvaras av chefredaktör 

Iréne Wanland 08-14 77 54 eller 0708-13 63 73. Facklig företrädare 

på Vårdförbundet är Maria Back, Unionen, 018-67 70 41. 

Ansökningarna skickas senast den 28 november via: 

www.vardforbundet.se/jobb 

Vårdfokus är Vårdförbundets medlemstidning som vänder sig till förbundets fyra 

legitimerade yrkesgrupper: sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och 

biomedicinska analytiker. I år har tidningen genomgått en genomgripande förändring. 

Den har bytt namn från Vårdfacket till Vårdfokus och vi arbetar nu till stor del på webben 

med daglig nyhetsbevakning av Vårdsverige. Redaktionen producerar också en månatlig 

papperstidning med fördjupning och aktualiteter, i en upplaga på 112 000 exemplar. 

Tidningen har 13 medarbetare, varav sex reportrar. 

Redaktionen � nns på Adolf Fredriks kyrkogata, i Stockholms city. 

Vårdfokus 

Tidning för Vårdförbundet 


fackligt 

fråga förbundet 

■ Här kan du ställa fackliga frågor till Journalistförbundets 

experter. Ett urval av frågorna publiceras 

här eller på Journalisten.se. Mejla frågan till: 

fragaforbundet@journalisten.se. 

? Vad händer om arbetsgivaren inte kan betala 

ut löner i tid på grund av likviditetsproblem? 

/Orolig 

! Det första du bör göra är att kontakta förhandlingsjouren. 

Det är nämligen viktigt 

att agera snabbt om det finns risk för att företaget 

försätts i konkurs. För att få ta del av den statliga 

lönegarantin krävs att konkursansökan har 

kommit in till tingsrätten inom tre månader från 

det att lönen tjänades in. Dessutom finns det 

maxbelopp i lönegarantin som för närvarande är 

169 600 kronor, vilket innebär att om du har 

hög lön, jobbar mycket övertid, har mycket innestående 

semester eller dylikt, riskerar du att 

ändå inte få ut hela beloppet i en konkurs om 

konkursansökan dröjer. 

? 

Jag väntar mitt första barn och kommer 

efter födseln inte att arbeta det första 

halvåret. Är det då samma medlemsavgift för 

att vara med i Journalistförbundet eller kan 

jag få lägre avgift?/Blivande mamma 

! 

Medlemsavgiften är baserad på inkomsten 

per månad. Under din föräldraledighet räknas 

din föräldrapenning som avgiftsgrundande 

inkomst. Det är viktigt att du omedelbart meddelar 

medlemsregistret din inkomständring då 

ändring av avgiften inte sker retroaktivt. 

? 

Jag ska snart gå ut i praktik i min utbildning 

och undrar generellt vad som är lägstalönen 

ute hos anslutna arbetsgivare? 

/Journaliststudent 

! 

När du som student (gäller de som går en 

grundläggande journalistutbildning om 

minst två läsår eller ettårig journalistutbildning 

som är en påbyggnad av en annan akademisk utbildning) 

gör praktik så ses det som en anställning 

och du ska därför efter de första inledande 

två veckorna av praktiken ha lön. Lönen ska vara 

en månadslön om lägst 50 procent av lägstalönen 

för ”övriga medarbetare”. Det innebär lägstalönen 

för icke akademiskt utbildade journalister. 

Stäm av med den lokala klubben att din 

lön blir enligt avtal. 

? 

Jag hoppar in som redigerare på olika 

tidningar, och har kommit överens om en 

grundlön per månad. Men när jag nu fick min 

lön från en tidning fick jag en dagsersättning 

som innebar att månadslönen var delad i 30. 

Det innebär ju att jag måste arbeta alla 30 dagar 

i månaden för att få min grundlön. Är det 

rätt att göra så? /Konfunderad 

! 

Nej, med den matematiken blir det fel och 

din lön för låg. En månadslön räknas på 21 

arbetsdagar. Om din månadslön är 30 000 kronor 

ska den siffran divideras med 21 och då blir 

dagslönen 1 428 kronor och 50 öre. 

Utöver det kan det också utgå OB-ersättning om 

arbetstiden är förlagd till efter klockan 18 eller 

till helger. 


Svalt intresse för 

■ På Marieberg Media är Sara Carlsson ensam i styrelsen 

Flera journalistklubbar har 

svårt att få de anställda att 

jobba fackligt. Bemanningsföretaget 

Marieberg Media 

har över 100 anställda, men 

Sara Carlsson är ensam ledamot 

i journalistklubbens 

styrelse. Ingen annan vill 

ställa upp. 

– Jag är så himla trött på det här 

nu, jag önskar att folk inte var så 

rädda, säger Sara Carlsson. 

När Marieberg Media startade 

för ett år sedan hade journalistklubbens 

styrelse fem ledamöter 

och delat ordförandeskap. 

Men de övriga ledamöterna har 

försvunnit en efter en sedan 

dess. En har blivit fast anställd 

på Dagens Nyheter, en är tjänstledig 

och de två som inte hade 

fast jobb har slutat. I dag finns 

bara klubbordföranden Sara 

Carlsson kvar. 

– Just nu fungerar det inte 

alls. Jag får hjälp av DN och Expressens 

fackklubbar, annars 

hade det inte blivit något fackligt 

arbete, säger Sara Carlsson. 

Bonnierägda Marieberg Media 

har drygt 100 anställda och 

hyr ut journalister till bland 

and ra Dagens Nyheter, Expressen, 

TV4 och Bonnier Tidskrifter. 

Sara Carlsson är uthyrd till 

Expressen, där hon arbetar nattskift. 

Hon har ingen arbetstid 

avsatt för att jobba fackligt och 

får därför till stor del sköta ordförandeuppdraget 

på sin fritid. 

Några nya ledamöter lyckas 

Sara Carlsson inte hitta bland 

de drygt 50 medlemmar i Journalistförbundet 

som finns på företaget. 

Hon tror att oviljan att 

jobba fackligt delvis beror på 

medarbetarnas bakgrund. 

– De är vana vid att vara vikarier, 

att inte ha någon fast 

punkt. De har inte ställts inför 

att man själv ska engagera sig. 

Och många är rädda för att ta 

ansvar. 

Personalomsättningen i Marieberg 

Media är också ett problem, 

menar Sara Carlsson. 

Många har inte tänkt vara kvar 

så länge i företaget och ser därför 

ingen anledning att engagera 

sig fackligt. 

Journalistklubben på Mediakompetens 

känner igen problematiken. 

Här finns visserligen 

en fungerande styrelse med tio 

ledamöter, men förutsättningarna 

kan snabbt ändras. 

– Om företaget förlorar en 

kund kan 70 

procent av styrelsenförsvinna, 

säger Lars 

Magnusson, 

ordförande 

för klubben på 

Mediakompetens. 

Lars Magnussontycker 

inte att det 

Lars 

Magnusson 

saknas engagemang men håller 

med Sara Carlsson om att 

det finns en rädsla för att jobba 

fackligt. Delvis tror han att det 

Foto privat 

handlar om att många har blivit 

illa behandlade tidigare, men 

också om de speciella arbetsförhållanden 

som råder på ett bemanningsföretag. 

– Det är lätt att känna sig 

trängd, att känna att man utmanar 

antingen kunden eller bemanningsföretaget 

genom att 

vara fackligt engagerad. 

Journalistförbundet menar 

att bemanningsföretagens problem 

är unika. Det svala intresset 

för fackligt arbete är inte någon 

trend på andra redaktioner, 

enligt ombudsmannen Johannes 

Isaksson. 

– Det är en speciell situation 

på bemanningsföretagen, men 

generellt sett 

har klubbarna 

inte svårt att 

hitta folk som 

vill engagera 

sig. 

Men Åsa 

Hanell, klubbordförande 

på Folkbladet, 

som ingår i 

Johannes 

Isaksson 

koncernen Norrköpings tidningar 

Media håller inte med. 

Problemen finns även på tidningsredaktioner, 

menar hon. 

Folkbladet har en styrelse med 

fem ledamöter men arbetet 

sköts nästan bara av ordföranden. 

Den allt mer pressade situationen 

på redaktionen gör att 

ingen känner sig ha tid att jobba 

fackligt. 

– Vi blir bara färre och färre på 

Unionen släpper JG Communication 

Det blir inget kollektivavtal mellan 

Unionen och JG Communication, 

före detta Journalistgruppen. 

Unionen har beslutat att 

inte längre driva frågan om kollektivavtal 

med JG Communication, 

delvis för att företagets ledning 

är motvillig men också för 

att ett antal medlemmar inte vill 

ha kollektivavtal. Detta trots att 

företaget saknar föräldralöner 

och årliga lönerevisorer. 

Journalistförbundet har också 

medlemmar på JG Communication 

och ska nu se över om och hur 

man ska gå vidare. 

– Vi måste resonera kring hur vi 

ska göra. Det försvårar naturligtvis 

situationen för oss, vi hade tänkt 

driva det här 

gemensamt, 

säger Katarina 

Dahlskog, 

arbetsrättsjurist 

på Journalistförbundet. 

Journalistförbundet 

vet 

inte exakt hur 

många med- 

Katarina 

Dahlskog 

Foto tomas ohlssoN 

lemmar som finns kvar på JG 

Communication, eftersom om- 

kring tio av 25 redaktionella tjänster 

försvann i våras när företaget 

skar ned på personalen. Men man 

tror inte att det finns något motstånd 

mot kollektivavtal bland 

journalisterna. 

– Vi har inte uppfattat att det 

finns några sådana tvivel, säger 

Katarina Dahlskog. 

JG Communication är en av Sveriges 

största kommunikationsbyråer 

med omkring 130 anställda. 

Företaget producerar tidnings-, 

webb- och TV-material till bland 

andra SAS och Manpower. 

AnnA De LIMA FAgerLInD 

Foto tomas ohlssoN

fackligt arbete 

Mer Fackligt på journalisten.se 

■ ”Just nu fungerar det inte alls, jag får hjälp av DN och Expressens fackklubbar” 

redaktionen. Folk har inte ens 

haft tid att sitta med och löneförhandla, 

säger 

Åsa Hanell. 

Som liten tidning 

i en större 

koncern är det 

också svåra 

re att göra sin 

röst hörd, anser 

Åsa Hanell. 

Förutsättning 

Åsa Hanell, 

arna och frågorna är inte desamma 

på små och stora tidningar. 

Även Johan Petersson, klubbordförande 

på Tidningen Folket 

som är en del av Eskilstuna Kuriren 

AB, tycker att det fackliga 

arbetet är svårare i en koncern. 

– Vår ledning sitter mer och 

mer i knäna på de som håller 

i ekonomin högre upp. Det är 

inte lika lätt att påverka längre, 

säger Johan. 

AnnA de LimA FAgerLind 

Foto jaNNe Forsby 

Vi blir bara 

färre och 

färre på 

redaktionen. 

Folk 

har inte ens 

haft tid att 

sitta med 

och löneförhandla.” 

Åsa Hanell 

SVIK INTE 

DAWIT 

ISAAK 

Dawit Isaak är en svensk journalist som sitter fängslad i en 

cell på tre kvadratmeter i Asmara, Eritrea. Dawit Isaak sitter 

där enbart för att ha bedrivit journalistik. Utan att ha beviljats 

rättegång har han nu suttit fängslad i över sex år. 

I Göteborg väntar Dawits fru och deras tre barn på att han 

ska komma tillbaka. De har väntat alldeles för länge. 

Som företrädare för över 500 tidskrifter kräver vi att Sveriges 

regering tar krafttag för att få den svenske medborgaren 

Dawit Isaak fri. 

Vill du stödja kampanjen för Dawit Isaaks frigivning? 

Besök www.freedawit.com 

Sveriges Tidskrifter och Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter 

Sara Carlsson är ordförande 

i journalistklubben 

på marieberg media. 

VIKARIER 

SOMMAREN 

2011 

Nu är det dags att boka plats för annonsering 

för nästa sommars semestervikarier. 

Journalisten nr 1 2011 kommer som vanligt att 

ha en fullspäckad tidning med sommarvikarieannonser. 

Boka din annons på: 

annons@journalisten.se 

11 November–1 december 2010 2010 Journalisten 27 

Foto tomas ohlssoN

metod&etik 

medier i malmö kritiska 

till bilden av deras stad 

Journalister i Malmö reagerar 

mot att riksmedierna beskriver 

Malmö som en krigszon och ger 

schablonbilden av en stad med integrationsproblem. 

I helgen greps en man misstänkt för 

skotten och mordet på en 20-årig 

kvinna. Än en gång har medierna 

uppmärksammat Malmö på grund av 

skottlossning och brottslighet. 

– Delar av riksmedierna – speciellt 

kvällspressen, inklusive Kvällsposten 

i Malmö – gjorde snabbt jämförelsen 

med lasermannen. De slog fast det 

ena eller andra, trots att de inte visste 

vad som verkligen hänt, säger Sydsvenskans 

chefredaktör Daniel Sandström. 

Han tycker att medierna ställdes inför 

svåra beslut när polisen gick ut med 

teorin om en ensam skytt med invandrare 

som måltavlor. Budskapet skrämde 

upp Malmöborna. 

– Vi ville inte blåsa upp något orsakssamband. 

Å andra sidan måste vi 

berätta att teorin finns, säger Daniel 

Sandström. 

Tinna Andersson, tillförordnad kanalchef 

på SR Radio Malmö, anser att 

det vore fel att inte rapportera om skjutningarna. 

– Men vi ville inte ge bilden av att det 

är skottlossning på Malmös gator varje 

kväll. Polisen talar om 15 ouppklarade 

skjutningar de senaste två åren. I fem 

fall har skytten använt samma vapen. 

Man ska inte förringa de fem fallen, 

frågan 

Vilka svårigheter 

finns det 

att rapportra 

om skotten i 

Malmö? 

■ Enligt polisen har 

det förekommit 15 

ouppklarade beskjutningar 

med ett 

grovkalibrigt vapen 

i Malmö. Ett kvinna 

i 20-årsåldern har 

mördats. 

enkät: AF, PJ, PF, HL 

Lillemor Birgersson 

reporter Sydnytt 

– Det svåra är att berätta 

utan att spekulera 

för mycket. Jag 

tycker att många 

har skenat i väg i sin 

rapportering. Vi vet 

så lite om den här 

skytten, det är inte 

säkert att han är en 

karbonkopia av lasermannen. 

Petra Haupt 

tinna 

andersson 

Susanne Lindén 

redaktionschef 

Kvällsposten 

28 Journalisten 11 November – 1 december 2010 2010 

daniel 

sandström 

men det blir inte mer än 2,5 per år. 

Radio Malmöhus ger lyssnarna budskapet 

att det inte är mycket farligt att 

gå ut på stan på kvällen 

– Vi är noga med att tala om ifall de 

inblandade är kända av polisen, säger 

Petra Haupt, tillförordnad nyhetschef 

på SR Malmö. Oftast är det uppgörelser 

mellan kriminella gäng eller falanger 

som jagar varandra. 

SR Malmö har valt att inte tala om 

en ”ny laserman” när man berättat 

om de fem skjutningarna där samma 

vapen använts. 

– Det är inte vår uppgift att spekulera 

om motivbilden, säger Tinna Andersson. 

Det kan vara en slump att fyra 

av de fem som drabbats har invandrar- 

– Det har varit 

många olika skottlossningar 

i Malmö 

och det är svårt att 

veta vilka kategorier 

de tillhör. Polisen är 

ofta ovillig att tala 

om det. Malmöborna 

är arga och rädda 

och vi ska inte i onödan 

skriva om en ny 

laserman. 

Carolina Källestål 

redaktionschef 

TV4 Malmö 

bakgrund. 

Daniel Sandström ser en skillnad 

mellan hur riksmedierna använder 

ordet invandrare. 

– Vi talar hellre om Malmöbor. Det 

är annars lätt att förstärka bilden av ”vi” 

och ”de andra”. 

Tinna Anderssons intryck är att 

övriga skånska medier rapporterat 

balanserat om händelserna och att de 

har ställt ungefär samma frågor som 

Radio Malmöhus. Hon är mera skeptisk 

till de rikstäckande mediernas 

bevakning. Stockholmsmedierna 

är snabbare med att rikta fokus mot 

Malmös integrationsproblem. 

– På avstånd är det svårare att se på 

djupet och ge en mer mångfacetterad 

bild av vad som skett. 

Riksmedierna beter sig, enligt Tinna 

Andersson, ungefär som integrationsministern 

Erik Ullenhag när han 

besökte Malmö efter de senaste skjutningarna. 

– Av någon obegriplig anledning åkte 

han till Rosengård, där ingen av de fem 

aktuella skottlossningarna ägt rum. 

Daniel Sandström uppfattar det som 

att kriminaljournalistiken i Stockholm 

är obefintlig och att man där är ointresserad 

av den journalistiken. 

– Medierna där ger intrycket av att 

inget händer där på natten. Här är vi 

mera nära vår stad. Sydsvenskan har 

till exempel en stor Malmöredaktion 

mitt i stan. 

Håkan Lindqvist 

– Det är viktigt att vi 

inte rycks med och 

oreflekterat sänder 

ut en rad hypoteser 

och slutsatser 

när den här typen 

av händelser inträffar. 

Vi i medier i ska 

akta oss för att göra 

skjutningarna till en 

integrationsfråga 

och/eller till en politisk 

fråga när motivbilden 

är oklar. 

Mats G Andersson 

reporter 

Skånska Dagbladet 

– Den stora frågan 

har varit hur man 

möter allmänintresset 

utan att rapporteringen 

framstår 

som att hela Malmö 

lever i ett skrämmande 

mörker. Vi 

har försökt att inte 

överdriva. Sedan har 

vi medvetet arbetat 

med att lyfta fram 

nyheter med en mer 

positiv karaktär. 

webbkrönikan 

Så fixar du 

researchen 

gratis på nätet 

Personnummer, inkomst, 

adress… Vad kan 

man ta reda på – och 

var? Lär dig gratiskryssa 

mellan nätets smarta 

persondatabaser. 

Det finns en rad webbtjänster som 

fungerar utmärkt för kostnadsfri journalistisk 

personresearch. Vet man var 

man hittar vad så blir researchrundan 

både snabb och enkel. 

För att ta reda på när någon är född 

kan det lättanvända personsöket Birthday.se 

passa. 

Birthday.se är också fiffig att använda 

när man har vissa uppgifter men behöver 

fler – exempelvis om du vill veta vilken 

Lena Karlsson i Göteborg du har att 

göra med. Man kan söka på namn och 

födelsedatum, gatuadress eller bostadsort. 

Filtrera fram alla Lena Karlsson födda 

mellan 1970 och 1979 i Göteborg. 

Birthday.se visar gatuadress, men 

inte personnummer. För att få tag i 

personnummer gratis surfar vi i stället 

vidare till Upplysning.se, där detta visas 

för inloggade medlemmar. 

Vill vi dessutom veta om någon är gift, 

och med vem, kan vi gå vidare till Ratsit. 

Skaffar vi ett gratiskonto där kan vi kostnadsfritt 

ta 

reda på vem 

någon är gift 

med. Vill vi 

ha makens 

personnummer 

kan vi hoppa tillbaka till Upplysning.se 

för att hitta det gratis. 

På Ratsit kan vi också läsa om personers 

bolagsengagemang, alltså om de 

driver företag eller sitter i styrelsen för 

ett bolag eller en förening. 

Ratsit bjuder även på bolagens bokslutssiffror 

från de tre senaste åren. 

Vill vi läsa hela årsredovisningarna kan 

vi gå vidare till Allabolag.se eller 121. 

nu, men då kostar det pengar. 

En annan uppgift 

som inte går att få gratis 

är kreditupplysning, 

som vi bland annat hittar 

hos Ratsit. Tänk 

dock på att vara inloggad 

med ett företagskonto 

när du söker – är 

man inloggad som privatperson 

går ett brev 

ut till den man sökt på. 

Lisa bjerre 

frilansjournalist 

Rättelse: ”I min förra krönika blandade 

jag ihop Wired-Chris Anderson och Future 

Publishing-Chris Anderson. Ursäkta alla 

läsare.”/Nanok Bie


Bilden fick ny innebörd 

■ Bild på grillsällskap fick illustrera semesteralkoholism ■ ”Inget juridiskt fel” 

Julia Klyvare och fyra av hennes 

väninnor var fotomodeller 

till Allt om mats artikel 

om grillning. Ett år senare lät 

Vårdguiden en av bilderna illustrera 

en artikel om risken 

att utveckla alkoholberoende 

under semestern. 

Frilansen Anne-Marie Schröder 

skrev artikeln ”Tjejmiddag vid 

grillen” som publicerades i Allt 

om mat 2009. 

Julia Klyvare, som svarade för recept 

och styling, bad sina väninnor 

att ställa upp på bilder till artikeln, 

vars ingress lyder: 

”Äntligen grilldags – bara för 

tjejgänget! Som vi längtat efter att 

få sitta ute i ljusa kvällen, mysprata 

runt grillen och njuta av många 

smakrika rätter.” 

Artikeln handlade huvudsakligen 

om mat, men där fanns också 

tips på viner som passar till olika 

rätter och på en bild har tjejerna 

vinglas i handen. 

En av de bilder som togs vid tillfället, 

men som inte förekom i Allt 

om mat, publicerades sommaren 

2010 i tidningen Vårdguiden som 

ges ut av Stockholms läns landsting. 

Nu illustrerade helsidesbilden 

en artikel med rubriken ”Blev det 

lite för mycket i somras?”. 

Ingressen i Vårdguiden lyder: 

”Vi dricker mer alkohol under 

sommarens ledighet. Den som 

fortsätter att semesterdricka när 

vardagen börjar riskerar att utveckla 

ett beroende.” 

Fotografen som tog bilderna åt 

Allt om mat hade bett tjejerna skriva 

under ett avtal om att – som de 

uppfattade det – bilderna fick publiceras 

i just Allt om mat. 

De fick dock inga kopior på avtalet, 

som i själva verket innebar 

att de godkände att fotografen 

fick överlåta bilderna till bildbyrån 

Johnér, som i sin tur fick förmedla 

dem för vidareanvändning 

i redaktionella och kommersiella 

sammanhang. 

Johnér förmedlade bilden till 

Vårdguiden. Tidningen tog inte 

reda på om tjejerna godkände att 

bilden publicerades i det nya sammanhanget. 

När tjejerna fick se bilden och 

artikeln i Vårdguiden tog de illa 

vid sig. 

– Jag befann mig utomlands, 

men direkt när Vårdguiden kom 

Bilden som från början visade en grillfest hamnade i vårdguiden och illustrerade där semesteralkoholism. 

ut fick jag tio sms på mobilen, säger 

Julia Klyvare. Folk undrade vad 

det handlade om. 

– Jag blev chockad, jag var inte 

medveten om att bilden kunde 

dyka upp i ett sådantsammanhang. 

Mina kompisar 

och min 

pappa reagera- 

de, säger Amelie 

Dahlbäck, som 

var 17 år när bilderna 

togs. 

Tjejerna anser 

amelie 

dahlbäck 

att bilden använts i ett för dem 

kränkande sammanhang. 

Fotografen trodde att tjejerna 

hade förstått innebörden i avtalet. 

– I efterhand har jag förstått att 

det inte var så, säger hon. Det har 

blivit en kedja av fel. Jag tycker att 

Johnér smiter från sitt ansvar eftersom 

de inte följt sina egna etiska 

regler som bland annat säger att 

de ska informera modeller när en 

kund vill använda bilder av dem i 

sammanhang som har med sex, 

politik eller läkemedel att göra. I 

det här fallet tycker jag att alkohol 

är lika känsligt som läkemedel. 

Vårdguiden har också gjort fel. De 

borde ha kontaktat tjejerna och allra 

helst ha ordnat en egen fotografering. 

Fotografen har nu dragit tillbaka 

bilderna från Johnérs katalog. 

Hon överväger att avbryta samar- 

Foto Peter ramberg 

betet med bildbyrån på grund av 

det obehag som publiceringen i 

Vårdguiden medfört för henne. 

Bildbyrån Johnérs grundare 

Mårten Johnér understryker att 

alla bilder man säljer har godkänts 

av modellerna. 

– Vi följer de lagar och etiska regler 

som gäller, säger han. Våra fotografer 

förklarar för personerna 

vad avtalet går ut på. 

Mårten Johnér vill inte uttala sig 

speciellt om detta fall, men ger ett 

allmänt råd: 

– Det är alltid bättre att fråga modellerna 

en gång för mycket än att 

inte fråga alls. 

Anna Eriksson, VD på Johnér, 

förklarar att det inte är bildbyrån 

utan fotografen som avtalar om 

vidareanvändning. Alla modeller 

på Johnérs bilder har skrivit 

på avtalet. 

– För att få ladda ner våra bilder 

måste vår kund, i det här fallet 

Vårdguiden, skriva på ett leveransavtal 

och förbinda sig att följa 

pressens etiska regler. Vi jobbar 

jättemycket med de här frågorna. 

Ansvarig utgivare för Vårdguiden 

är Katarina Winell, kommunikationschef 

på Stockholms läns 

landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning. 

Hon beklagar att tjejerna 

känner sig kränkta av att förekomma 

i sammanhanget. 

– Vårdguiden är till för att vägleda 

stockholmarna till ett bättre och 

sundare liv. Det borde ha framgått 

Jag blev 

chockad, 

jag var inte 

medveten 

om att bilden 

kunde 

dyka upp i 

ett sådant 

sammanhang.” 

Amelie Dahlbäck 

av en bildtext att tjejerna inte har 

något med innehållet att göra. 

Men Katarina Winell anser inte 

att Vårdguiden i någon juridisk eller 

formell mening gjort fel. 

– Vi köpte bilden av en bildbyrå 

och i leveransavtalet sägs att den 

kan användas i alla ändamål. Vi 

har ändå diskuterat att i fortsättningen 

vara tydligare med att det 

ska framgå om vi använder bilder 

som inte är från egna fotograferingar. 

Även om vi inte juridiskt 

gjort fel kan jag rent mänskligt 

känna på ett annat sätt. 

Olle Wilöf, jurist på Journalistförbundet, 

anser inte heller att 

Vårdguiden juridiskt gjort fel. 

Men han hänvisar till ett liknande 

fall där Aftonbladet illustrerade 

en artikel om shoppingmissbruk 

med en bild som var tagen i ett annat 

sammanhang. Inte heller då 

rörde det sig om något juridiskt 

fel, men Aftonbladets chefredaktör 

valde ändå att ge den person 

som kände sig utpekad en ersättning. 

– Det finns en samsyn i branschen 

att en bild som tagits i ett 

syfte inte sedan ska användas i ett 

annat. Man kan säga att de allmänmänskliga 

principerna ibland är 

hårdare än de juridiska. 

Julia Klyvare och hennes väninnor 

har anmält Vårdguidens publicering 

till PO. 



Foto julia nilsson

METOD & ETik 

krönika 

Till åtlöje i Twitterrymden 

Med ett genuint 

intresse 

för de sociala 

medierna 

och den för 

en journalist 

mystiska och mytomspunna 

”allmänheten” har jag sällat mig 

till skaran journalister som startat 

ett twitterkonto. Tanken var god 

men resultatet, milt utryckt, inte 

det bästa. 

Det är svårt att få ur sig något 

begåvat på 140 tecken. Det finns 

talanger som lyckas alldeles utmärkt 

med utmaningen men jag 

kan dessvärre inte inkluderas i 

det gänget. Till mitt försvar vill 

jag hävda att jag har glatt många 

followers med mina korrfel och 

framkallat många skratt genom 

att ha retweetat – ”RT:at” - helt 

galet. Dessutom är jag nog den 

enda i hela Twitters historia som 

lyckats svara mig själv. Fråga mig 

inte hur det gick till. Kort och 

gott; jag är ett skämt på Twitter. 

Facebook passar en gammal tant 

som mig bättre. 

Nu till analysen: Efter några månader 

i forumet har samma mönster 

som på Facebook blivit allt 

tydligare. Många PR-firmor och 

medieexperter har lyft fram USA 

som föregångsland och man har 

pekat på Obamas framgångsrika 

kampanj för att visa på de sociala 

mediernas kraft och roll. Det ligger 

naturligtvis i spindoktorernas intresse 

att finna nya kunskapsområden 

som de kan kapitalisera på och 

fakturera osäkra och tidspressade 

uppdragsgivare. 

Sverige är fortfarande för litet 

för att jämföras med USA. Trots 

det verkade våra riksdagspartier 

närmast besatta av vad som hände 

där och mobiliserade sig på sociala 

medier inför valet. Visserligen är 

en stor del av den svenska befolkningen 

uppkopplad men vi har 

inte underlag för den intellektuella 

bredd och det djup som kan 

odlas i länder med stor befolkning 

och respekt för yttrandefrihet. Till 

skillnad från USA har vi också en 

mycket väl organiserad partipolitisk 

infrastruktur som bland annat 

genom folkbildningsbärande institutioner 

och organ plockar upp 

politiskt intresserade och aktiva 

krafter. 

Partiverksamheterna i USA är 

på gräsrotsnivå löst sammankopplade 

och bygger övervägande på 

det individuella intresset och en- 

30 Journalisten 11 November – 1 december 2010 

”Dessutom är jag 

nog den enda i hela 

twitters historia som 

lyckats svara mig 

själv. Fråga mig inte 

hur det gick till. Kort 

och gott; jag är ett 

skämt på twitter. 

DiLsA 

DEMiRBAgsTEN 

journalist & debattör 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

krönikan på 

Journalisten.se 

Journalistens 

krönikörer 

Anne Jalakas 

Andreas Ekström 

Dilsa Demirbag-Sten 

Enbart på webben: Kjell Häglund, Jesper Bengtsson 

gagemanget, såväl i omfattning 

som i tid. Den svenska modellen 

för medlemskap och formaterade 

åtaganden är helt enkelt inte 

lika tydligt strukturerat i USA. De 

svenska partierna är mycket bättre 

på att knyta till sig up-and-coming 

politiska bloggare och socialmediepersonligheter 

som får genomslag 

i medierna medan de amerikanska 

föregångarna förstår värdet av 

att vara en oberoende politisk röst 

och kraft. Detta är naturligtvis ett 

kvitto på att våra partipoliska system 

är omfattande och välfungerande, 

men frågan är om inte våra 

förutsättningar är ett hinder för en 

skarp och engagerad politisk debatt 

i Sverige. 

En annan reflektion är. Om man 

vill hårdra lite kan man elakt påpeka 

att den svenska medieeliten 

rör sig inom en radie på några kilometer 

på Södermalm i Stockholm 

och med allt vad det innebär. 

Detta vet vi sedan länge. Enskede 

har utmärkt sig som ett riktigt kulturgetto 

där kulturredaktörer och 

chefer kan vinka till varandra från 

verandorna. 

Medan opersonliga debatt-, företags- 

och redaktionssidor gärna 

och okomplicerat följer allt och 

alla har många av mina kollegor 

en tendens att stanna kvar i 

ankdammen, även kallad Mediesverige. 

Ryggdunkande har inga 

gränser på Twitter. Visst är det 

lätt att följa vänner men då det 

inte finns några begränsningar 

på nätet har man alla möjligheter 

att vidga sin referensram till 

att bli något mer än ett kollegialt 

fikarum. 

Allmänheten är faktiskt väldigt 

intressant och många ickejournalister 

är både begåvade, 

roliga och initierade. Det går naturligtvis 

att tolka in en hel del i 

detta uppenbara ointresse inför 

att möta läsare. Många använder 

Facebook för att hålla kontakt 

med släkt och vänner medan 

Twitter är ett helt annat och mycket 

mer öppet forum. Man kan fråga 

sig vad denna ängslighet bland 

twittrande journalister beror på 

och vilka signaler det sänder till 

läsarna. Men det får bli underlag 

för en annan krönika. 

illustratioN cathariNa Nygård holgerssoN 

näTkOMMEnTarEr 

Läs fler läsarkommentarer på journalisten.se 

Journalisten.se, 19 okt 

”Artikeln ägnades till och med en längre 

debatt i TV4s program Kvällsöppet, där 

Marcus Birro framhöll att artikelns stora 

problem var att den var så distanserad 

och kall, att den inte inspirerade genom 

att bjuda in, utan exkluderade. Klokt 

tänkt, för exklusivitet och exklusivt liv 

medför ju faktiskt per definition att det 

är till för få utvalda...” 

Paul Frigyes på Journalisten.se 

Johnny Månsson | 20 okt 

■ Ett bra inredningsreportage och helt makalöst 

hur drevet går. Det visar enbart på hur 

omogna och egoistiska många människor är. 

Erik | 20 okt 

■ Det visar väl mer på hur ägandet av media 

ser ut numera i det här landet? Så som 

man ser sig själv, ser man andra. Klart att 

den artikeln passar DN:s målgrupp... Bättre 

i Plaza? Kanske det, eller den där tidningen 

som endast skickas till miljonärer. 

Är ”den priviligierade svenska medelklassen” 

den nya beteckningen för ”rika”? På 

samma sätt då som ”bidrag” är den nya beteckningen 

för ”försäkring”? 


”Ett aktuellt exempel finns hos Newsmill, 

där Unni Drougges vän Ehwa Lindström 

försöker driva tesen att just 

Drougges senaste bok har mötts med en 

tystnadskampanj. Ett begåvat PR-trick 

i sig, vars framgång jag bidrar till med 

denna krönika...” 

Andreas Ekström på Journalisten.se 

Xerxes | 1 nov 

■ ...alla tre exempel han hånfullt avfärdar 

som grundlösa exempel på konspirationsteorier 

har utan tvivel grund, såvida man inte 

väljer att hålla för öronen och stirra in i en betongvägg, 

vilket givetvis står en fritt att göra. 

Det enda grundlösa i det här sammanhanget 

är denna krönika och dess relevans 

för mänskligheten. 

Andreas Ekström | 2 nov 

■ Som jag skrev till Unni Drougge: du anklagar 

en hel bransch – därmed också mig, mina 

kolleger, frilansande kritiker och förlag – för 

en otäck form av ohederlighet och korruption? 

Det är allvarliga saker. Du kan rimligen inte 

bli förvånad om någon då vill syna dina kort. 

Xerxes, vill du imponera på mig kan du göra 

två saker. Ett: presentera dig. Två: presentera 

dina bevis.

Julstämning på Pressklubben! 

Välkommen till nya Pressklubben! Här träffar du 

kollegor och vänner i en avslappnad miljö. Visa upp ditt 

presskort så får du dessutom 20% rabatt på din mat och dryck. 

Sätt dig bekvämt, njut av över 500 olika ölsorter och många 

välsmakande maträtter. Dessutom ordnar vi ölprovningar, presskonferenser, 

kick-offer och mycket annat. 

Självklart är Pressklubben även öppen för dina vänner 

som inte är journalister. 

✯✯✯ 

www.pressklubben.se 

✯✯✯ 

MÅN-TOR 11.00–24.00 FRE 11.00–01.00 LÖR 17.00–01.00 TEL: 08 - 23 48 70

genrer 

I en serie artiklar kommer Journalisten att ta 

upp genrejournalistiken, där målgruppen är 

så väl definierad att den påtagligt påverkar hur 

journalisten tar sig an och beskriver ett ämne. 

Först ut är taltidningsredaktören. 

reportage i ett 

lugnare tempo 

■ Taltidningsredaktör, det är 

väl någon som sitter och läser 

in dagstidningarnas artiklar på 

band till synskadade prenumeranter? 

Jo, de finns också. Men på Norrbottens 

läns landsting jobbar 

Tove Monsen och hennes kollega 

med en annan form av taltidning 

för synskadade. 

– Det finns många som inte riktigt 

har klart för sig vad vi gör, säger 

Tove Monsen, när vi besöker 

redaktionen för Insyn, som håller 

till i Kulturens hus i Luleå. 

Insyn är landstingets taltidning, 

som når omkring 400 synskadade 

prenumeranter. På en 

cd får lyssnarna 60 minuters 

nyheter och reportage en gång i 

veckan, förutom under juli då tidningen 

gör uppehåll. 

Dessutom har redaktionen ansvar 

för en webbsajt med nyheter 

på lättläst svenska, som uppdateras 

varje dag. 

– En gång i veckan gör vi ett 

urval av de lättlästa nyheterna 

som vi publicerar i tidningen Utblick, 

berättar Tove Monsen. Texten 

trycks i stor grad, så att även 

vissa synskadade klarar att läsa 

den. Den är också populär bland 

lärare, till exempel de som lär ut 

svenska till invandrare. 

Redaktörerna på Insyn har gått 

kurser hos Centrum för lättläst 

för att lära sig hur man skriver 

lättläst svenska och de har kun- 


nat skicka texter dit för att få synpunkter 

på hur de behandlar 

språket. 

Den här dagen är det Tove 

Monsen och vikarien Birgitta 

Lindström som jobbar med taltidningen. 

Kollegan Ingrid Haglund 

är i Grekland, men jobbar 

halvtid därifrån med att fylla sajten 

med lättlästa nyheter. 

Det är inte meningen att taltidningen 

Insyn ska innehålla en 

timmes ”handikappnytt”. Däremot 

försöker redaktionen hitta 

ämnen som intresserar den specifika 

målgruppen. Ett nummer 

av tidningen består av lokala nyheter, 

reportage, evenemangstips 

och kortare telegram. 

– Det som särskiljer Insyn från 

andra medier, som radion, är att 

vi ofta tar upp ämnen som valts 

bort eller som inte skulle fått 

plats någon annanstans, säger 

Tove Monsen. 

Ibland hittar också redaktionen 

nyheter i lokaltidningarna 

som kan få en annan vinkel, bättre 

anpassad till den synskadade 

målgruppen. Andra tips kan 

komma från olika webbsajter, 

kommunens konsumentrådgivare 

och syninstruktörer eller från 

de synskadades egna föreningar. 

Insyn har nyligen startat en 

serie där en läkare berättar om 

ögonsjukdomar. Men reportagen 

kan också handla om olika 

utflyktsmål i Norrbotten eller att 

reportern besöker en butik och 

beskriver höstens mode. Där radion 

måste hålla nere formatet 

på inslagen kan Insyn kosta på 

sig att ta upp ett ämne i ett längre 

inslag. 

– Vi kan stanna upp och beskriva 

mer. Eller ta med oss en synskadad 

person ut på fältet för att 

ge reportagen en annan dimension. 

Birgitta Lindström gjorde nyligen 

ett jobb om sociala medier, 

där hon bland annat tog upp hur 

synskadade använder Facebook. 

Nu sitter hon och redigerar ett utflyktsreportage 

som handlar om 

det unika Trädhotellet i Harads, 

norr om Boden. 

De korta telegrammen handlar 

ofta om vad som händer i närmiljön. 

– Det kan vara viktigt för en 

synskadad att få veta att en butik 

har slagit igen eller att asfalten 

ska grävas upp på Storgatan. 

I går berättade vi att den första 

annonsen för semlor hade dykt 

upp i lokaltidningarna, säger 

Tove Monsen. 

Semlorna är en sak folk pratar 

om, och Tove Monsen och hennes 

kollega försöker hitta ”folksnackisar” 

för att underlätta för 

synskadade att vara delaktiga i 

samtal med seende personer. 

Däremot tar taltidningen sällan 

upp ”polisgrejer” eller dags- 

Det kan 

vara viktigt 

för en synskadad 

att 

få veta att 

en butik har 

slagit igen 

eller att asfalten 

ska 

grävas upp 

på Storgatan.” 

Tove Monsen 

politik, om det inte påverkar 

målgruppen på något sätt. De 

nyheterna får de synskadade ofta 

del av på annat sätt, till exempel 

genom de taltidningar som lokaltidningarna 

ger ut, med nyheterna 

inlästa från tidningarna. 

– Vi vill vara ett komplement 

till dem, och hitta ämnen med 

Norrbottensperspektiv som berör 

de synskadade direkt, säger 

Tove Monsen. 

Ett annorlunda inslag i Insyn 

är rubriken Dagens bild. Där beskriver 

redaktören en bild för 

lyssnarna. Det kan vara ett foto 

från en aktuell nyhetshändelse 

eller en reklambild som väckt 

uppmärksamhet och som folk 

pratar om. 

– Idén med Dagens bild har vi 

stulit från våra taltidningskolle-

ger i Göteborg, med deras goda 

minne, berättar Tove Monsen. 

Insyn samarbetar med de andra 

taltidningarna. Bland annat 

har man tillgång till en reportagebank, 

där redaktionen kan 

låna reportageinslag som gjorts 

av någon annan taltidningsredaktion. 

Något som kan vara bra 

om egna planerade inslag spricker. 

– Nyligen lånade jag ett reportage 

om en synskadad tjej som arbetade 

som viktväktarkonsulent, 

berättar Tove Monsen. Det hade 

gjorts i Skåne, men hon tipsade 

om hur man kan gå ner i vikt, och 

det intresserar ju många människor 

var de än bor. 

Insyn ska skildra vad som 

händer i hela Norrbotten och 

får ibland kritik för att det blir 

för mycket Luleå i taltidningen. 

Tove Monsen önskar sig mer resurser 

så att redaktionen kunde 

resa mer. I dag försöker de komma 

iväg åtminstone varannan 

vecka. Och då ska de helst planera 

in fler jobb på orten, som går 

att göra under samma resa. 

– Det är stora avstånd i länet. 

Även om det går att åka till Kiruna 

över dagen, det är 35 mil, så är 

det i praktiken omöjligt om man 

vill göra ett bra jobb, påpekar Birgitta 

Lindström. 

Tove Monsen har jobbat på taltidningen 

i över 20 år och trivs 

med sitt arbete. Hon känner att 

det jobb hon gör är betydelsefullt. 

– Det roligaste med jobbet är att 

vi har frihet att lägga upp och genomföra 

våra idéer precis som vi 

vill. Det är bara att ta bandspelaren 

och ge sig ut. 


Tove Monsen berättar att kommunen 

tidigare var huvudman 

för taltidningsverksamheten 

trots att landstinget bekostade 

den. Att landstinget tagit över 

hela verksamheten sedan årsskiftet 

ser hon som en fördel, eftersom 

taltidningens uppgift är 

att bevaka hela länet. 

Landstingets informationschef, 

som är ansvarig utgivare, 

lägger sig inte i planeringen av 

tidningen utan lyssnar igenom 

taltidningen först när den är färdigredigerad, 

innan den går ut till 

prenumeranterna. Tove Monsen 

har heller aldrig känt någon press 

att bevaka landstinget mer än de 

gör i dag. 

Det roligaste hon vet är att göra 

reportage med människor. 

– En människa som drabbats 

av en synskada har ofta mycket 

De lättlästa 

nyheterna på 

Utblick hittar 

du på www. 

lattlastanyheter.se. 

Tove Monsen intervjuar konstnären 

Lennart Holmbom i Luleå 

konsthall och är noga med att 

berättelsen om hur han arbetat 

med sina tavlor ska nå ut till de 

synskadade som får taltidningen 

Insyn i brevlådan. 

att berätta om hur livet förändrats. 

Om hur hon eller han har 

klarat krisen det innebär och 

hittat nya sätt att klara vardagen. 

Vi vill förmedla att man kan fortsätta 

att leva ett bra liv även om 

man inte längre har synen i behåll. 

QIA RINDEVALL 

fakta 

Nominering 

■ Fredagen den 19 november 

delar Taltidningsproducenternas 

förening ut Guldkassetten, ett 

pris till bästa taltidningsreportage. 

En av de tio nominerade är 

Insyns redaktör Ingrid Haglund 

med reportaget ”Monica”. Det reportaget 

och övriga nio nominerade 

går att höra på www.sverigestaltidningar.se. 


Foto lennart jönsson

ild 

Lina Haskel reste Sverige runt för att fotografera 

Folkets Hus. Hennes foton ger en bild av ett annat 

Sverige, men viskar också om hur man kan bygga 

gemensamma rum för skilda väsen. TexT Paul Frigyes 

Hemma hos svenska folket 

Jag når Lina Haskel när hon nyss 

vaknat på andra sidan Atlanten, 

där hon bland annat närvarar 

vid galan Lucie Awards. Hennes 

Folkets Hus-projekt vann förstapris 

i International Photography 

Awards i kategorin Architechture/Interiors. 

Det verkar som du var på jakt 

efter den svenska folksjälen 

och i stället för människor hittade 

byggnader. Du har visat 

Folkets Hus utan folk. 

– Det kanske man kan säga. Jag 

är fascinerad över Folkets Hus i 

vårt land och hur de har utformats 

för att inrymma så skilda 

aktiviteter som nöjen och facklig 

verksamhet. Det ger en bild av 

något ganska unikt i den svenska 

historien och den speciella vänsterpolitik 

som låg bakom. 

Andra fotografer som försökt 

ge bild av dagens Sverige har 

också fastnat för platser utan 

människor. Hur ser du på det? 

– Jo, men jag uppfattar inte 

mina bilder som övergivna platser 

som de moderna ruiner som 

till exempel finns i Jan Jörnmarks 

fotografier. Folkets hus är ju inte 

övergivna, även om det finns ställen 

där de inte vet hur länge de 

kan hålla på. Men jag har inte 

medvetet sökt mig till nedgångna 

platser. 

Många tidningar efterfrågar 

reportage om det moderna 

Sveriges landsort, men det blir 

sällan riktigt gripande. Kan det 

ha att göra med att Sveriges vardag 

är så behärskad, städad och 

välorganiserad – och inte passar 

in i mediernas dramaturgiska 

världsbild? eller finns det något 

annat skäl till att det är svårt? 


– Man ser ofta svenska reportage 

som fokuserar på avfolkningen 

av Norrlands inland. Jag har 

ibland funderat i tankebanor om 

att många journalister har flyttat 

till Stockholm för att lämna livet i 

landsbygden, och därför har svårt 

att se tjusningen i de miljöer de 

lämnat. Det kan medverka till 

att den levande landsorten syns 

så lite. Jag tycker personligen att 

det behärskade kan vara minst 

lika gripande och intressant som 

det ”vilda”. 

Det som sker fysiskt i Sveriges 

offentlighet har ofta få spontana 

känslomässiga utspel. I kön 

utanför ICA, på det kommunala 

biblioteket är det lugnt och städat. 

Hur kommer man förbi det 

om man vill göra reportage om 

Sveriges samtid? 

– OM man nu söker action får 

man som du säger, söka upp de 

arenor där saker händer. Raggarvärlden 

och dansbandsvärlden 

har mycket liv och känslor. Subkulturerna 

är många och stora 

och jag tycker faktiskt att jag har 

sett mer av det i medierna på senare 

tid. 

Vad har du främst lärt dig av dina 

betraktelser av Folkets hus? 

– Framför allt hur byggnadernas 

utformning talat med ett eget 

språk. De hade inte kunnat byggas 

i yster Las Vegas-stil för att 

passa nöjesverksamheten, men 

heller inte som grå kontorsbyggnad. 

Den utformning som blev 

verklighet och lyckades inrymma 

de olika sidorna av folkets liv 

och nöje arbetades fram under 

många år och man måste säga 

att dessa byggnader fungerade 

väldigt väl. 

fakta 

Lina 

Haskel 

■ Bor: södermalm 

i 

stockholm. 

■ Aktuell: 

Folkets Husprojektet 

som 

startades 

2006. 

■ Priser: 

Första pris 

i international 

Photo 

awards klass 

för arkitektur/interiör 

2010. 

Hedersomnämnande 

i samma 

tävling 

2006,2007 

och 2008. 

■ Stipendier: 

Byggnads 

kulturstipendium 

2009 

samt 

sFFs Kavallastipendium 

2009. 

Jag tycker personligen att det behärskade kan 

vara minst lika gripande och intressant som 

det ’vilda’.” 

Skönsberg Folkets Hus, Medelpad.

Foto Lina Haskel 

Järna Folkets Hus/Futurum, Södermanland. 

Luleå Nya Folkets Hus/Ripan, Norrbotten. 

Folkets Hus i Gullbrandstorp, Halland. 

11 November–1 december 2010 Journalisten 35

debatt 

vikarievillkor 

■ Jag älskar att skriva, jag älskar 

mitt jobb. Men det går för fort och 

nu vill jag skrika nej. Nej! Hör ni 

det? Jag vill inte mer, jag orkar 

inte mer. 

Jag är 25 år gammal och började 

jobba som skrivande reporter 

när jag var 19 år. Sedan dess har 

jag flyttat runt mellan olika städer, 

hoppat på korta vikariat, jobbat 

utan anställningsintyg, som 

frilansjournalist, under ständig 

press och stress, utan möjlighet 

till att planera mitt liv mer än en 

vecka i taget. 

Jag har i perioder tagit mycket 

mer ansvar än jag känt att jag klarat 

av, tvingat hjärnan att snabbt 

ändra tankebanor mellan olika 

ämnen varje dag. Sällan har 

jag tid till att förbereda mina intervjuer. 

Ibland vet jag inte ens 

vem det är jag intervjuar utan får 

googla på personens namn när 

jag är tillbaka på redaktionen. 

Självklart har jag blivit härdad 

och är snabb på att leverera texter. 

Det är ju det allt handlar om, 

att leverera, producera mera. 

Skit samma att texten inte är 

korrad, att halva artikeln är en 

omskrivning av ett pressmeddelande 

eller att fakta inte har kollats 

upp. In med det bara! 

■ Journalistens debattsidor är ett forum för yrkesdebatt. Mejla inlägg till redaktionen@journalisten.se 

eller skicka per post till Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm. Vi publicerar inga anonyma inlägg. 

Alla inlägg kan inte beredas plats. Vi returnerar inte opublicerade bidrag. Maxlängd för inlägg är 2 500 

tecken om annat ej överenskommits. Vi förbehåller oss rätten att stryka i insända texter, utan att meddela 

skribenten. Insända inlägg kan även publiceras på journalisten.se. 

Själen hänger inte med längre 

...leken är 

inte på lika 

villkor när 

spelreglerna 

hela tidenförändras” 

Kulturjournalistik på drift i Öresund 

■ Förväntansfull gick jag till Moderna 

Museet i Malmö för att få 

veta mer om kulturbevakningen 

i Malmö respektive Köpenhamn. 

Jacob Levinsen, musikkritiker 

från Jyllandsposten och Per 

Svensson från Sydsvenskans kulturredaktion 

panelpratade. Inbjudan, 

speciellt riktad till journalister, 

kom från Music and Art 

Around, ett kulturellt öresundskt 

samarbetsprogram. 

webbfrågan 

Brukar du läsa kommentarerna 

till dina texter 

på nätet? 

Alltid 43 % Oftast 28 % 

Sällan 16 % Aldrig 14% 

Antal röstande: 145 

Gå in på Journalisten.se och rösta 

på fler frågor. 

Inställningen 

från 

Jyllandsposten 

är 

något förståelig, 

medan Sydsvenskans 

hållning 

för mig är 

skrämmande.” 


Luckorna måste fyllas upp. Min 

själ, mina ord, mina värderingar, 

huvudvärken och den ständiga 

oron bryr sig inte ledningen om. 

Så länge jag levererar, inte ställer 

krav och håller käften får jag 

fortsätta skriva. Om jag är krånglig 

och protesterar tar någon annan 

min plats. Det finns tusentals 

unga, hungriga, arbetslösa 

journalister där ute. 

Du kanske inte passar till yrket, 

tänker kanske ni som läser. 

Jo, det gör jag. 

Det är arbetets villkor som måste 

förbättras och göras om. Jag 

är ingen maskin utan en vanlig 

människa. 

Jag är långt ifrån ensam om att 

känna så här. De flesta av mina 

kolleger under 30 år som, liksom 

jag, lasas ut gång efter gång 

berättar att de känner likadant. 

Många vågar inte ens tänka tanken 

på att skaffa barn eller köpa 

hus eftersom de aldrig vet var de 

bor eller gör inom den närmaste 

framtiden. 

Självklart finns det en grupp 

journalister som valt det osäkra, 

kringflackande livet och trivs med 

det, men för de flesta av oss är det 

inte ett val utan den verklighet vi 

har tvingats anpassa oss till. 

Den som gett sig in i leken 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

texten på 


Jacob började. Jyllandsposten 

är en gammal tidigare landsortstidning. 

Det är först från slutet 

av 90-talet som de haft tung Köpenhamnsbevakning 

och därmed 

etablerat sig nationellt. 

Som musikkritiker uppmärksammar 

Jacob evenemang om 

de har allmänintresse eller är 

unikt nyskapande med hög kvalitetsnivå. 

Enbart ett Öresundstema 

räcker inte. Finns det något 

speciellt på den skånska 

sidan som har, eller förtjänar en 

dansk publik så uppmärksammar 

Jyllandsposten det menade 

han. 

Per beskrev Sydsvenskans 

uppdrag som lokalt, regionalt 

och nationellt. Att tidningens 

hållning och perspektiv finns 

med i det nationella kultursamtalet 

är viktigt. Det finns en 

Öresundsbevakning, men där 

ligger ingen tyngdpunkt. För Per 

får leken tåla, tycker kanske ni. 

Men leken är inte på lika villkor 

när spelreglerna hela tiden förändras. 

Det ställs allt hårdare 

krav på oss vikarier. Vi ska i dag 

kunna göra i princip allt, fotografera, 

redigera, nyhetsvärdera, 

skriva, göra TV-inslag och 

radio. Dessutom ska vi ständigt 

vara nyfikna, flexibla och tacksamma. 

Jag önskar att ni journalister 

särskiljer sig inte Danmark som 

område att bevaka, minst lika 

viktig är övrig europeisk kulturdebatt. 

Billigt, snabbt och lätt är 

det också att ta sig till Berlin, menar 

han. 

Chockad lyssnade jag. Hur 

trist får man vara? Var finns nyfikenheten? 

Var finns entusiasmen 

över att befinna sig i, och 

vara en del av en regional förvandlingsprocess? 

Inställningen från Jyllandsposten 

är något förståelig, 

medan Sydsvenskans hållning 

för mig är skrämmande. Sedan 

bron blev färdig har antalet 

pendlare ökat från 2 700 till 

27 000 och de flesta är svenskar. 

Skåningar har fått en snabb förbindelse 

till en huvudstad med 

dess utbud, resurser och puls. 

Vi kan gå på kulturevenemang 

med internationell klass på kväl- 

som har varit med längre och har 

säkra anställningar kunde slåss 

mer för oss. Så fort missförhållanden 

avslöjas i andra branscher 

strider ni för den lilla människan, 

men när det kommer till vår egen 

bransch är det tyst. 

Jag önskar också att jag vågade 

skriva under den här texten med 

mitt namn, men jag vågar inte. 

Jag har inte råd. anonyM 

Skribenten är känd för Journalisten 

len och ändå vara tidigt på jobbet 

nästa dag. Det har vi kunnat i tio 

år och ännu bättre blir det med 

Citytunneln. De mest intresserade 

snokar förstås reda på vad 

som händer själva, men en daglig 

tidning som skapar överblick 

och sammanhang underlättar 

och stimulerar. 

Förre chefredaktören för Sydsvenskan 

Jan Wifstrand startade 

affärstidningen Rapidus för näringslivet 

innan bron var klar, 

han förstod att en tidning kan 

bidra på ett positivt sätt och påskynda 

utvecklingen. Varför ska 

man inte tänka likadant när det 

gäller kultur? Integrationen pågår 

förstås genom att de fysiska 

förutsättningarna finns, men 

den kunde bli så mycket snabbare 

och mer spännande om det 

kulturella perspektivet fick berika 

den. En tidnings uppdrag är väl 

inte ristat i sten? Eva Grip 

foto NiNa varumo / Svd / ScaNPiX

Demonstrationer under avslutningen av sverigedemokraternas valkampanj. 

Vi måste granska SD 

som andra partier 

flyktingjournalistik 

n Medierna har kritiserats för att 

inte rapportera om invandringspolitikens 

negativa sidor, samt försummat 

att sakligt granska SD. 

Tyvärr stämmer kritiken och det 

har pågått i flera år. 

Självcensuren bland journalister 

har ofta lett till att de väljer att skriva 

politiskt korrekt – eller inte alls. 

Det är några av orsakerna till att 

SD i dag är ett riksdagsparti. 

Tyvärr var mediernas bevakning 

av SD under valrörelsen skev och 

osaklig. Inte många journalister, 

politiker eller andra företrädare 

för etablissemanget kritiserade 

att sverigedemokrater hotades och 

att deras hemsida hackades. I stort 

sett ingen inom medierna ifrågasatte 

de vänsteraktivister som, mot 

demokratiska principer, ständigt 

störde SDs valmöten. 

Och vad blev resultatet av denna 

rapportering? Inte så lyckat 

om målet var att få stopp på SD. 

I en opinionsundersökning som 

kom nyligen låg partiet på runt 

sex procent, en liten ökning jämfört 

med valresultatet. 

Många journalister glömde i ilskan 

och moralpaniken att granska 

och ifrågasätta Sverigedemokraternas 

hela politik. Väljarna 

hade, om medierna gjort sitt jobb, 

kunnat ta ställning till SDs socialpolitik, 

utrikespolitik, tankar om 

jämställdhet och så vidare. Då 

hade allmänheten kunnat få en 

mer heltäckande bild av partiet. 

Men det är inte bara i valrörelsen 

som medierna har svikit sitt 

granskande uppdrag. Allt för 

många journalister har i åratal 

undvikit att publicera nyheter om 

flyktingar som inte ansetts politiskt 

korrekta. 

I början av 90-talet arbetade jag 

som reporter på en lokaltidning i 

Mellansverige. Utanför huvudorten 

fanns en flyktingförläggning 

där det kom rapporter om stölder 

från boende runt förläggningen. 

Jag föreslog att vi skulle undersöka 

tipsen. Men min chef sa nej. 

Att publicera skulle bara ”bekräfta 

människors fördomar”, menade 

han. Så i stället för att sakligt rapportera 

nyheten lämnades fältet 

öppet för byskvaller och rykten. En 

utmärkt grogrund för fördomar. 

Jag har under åren pratat med 

flera kolleger som helst undviker 

att skriva om flyktingar, kravet 

från chefer att skriva ”flyktingvänligt” 

är mer eller mindre uttalat. 

Resultatet av denna politiska korrekthet 

är att allmänheten alltför 

ofta inte fått saklig information 

om den verklighet som de upplever. 

Detta har bäddat för Sverigedemokraterna 

som har kunnat 

hävda att rapporteringen styrs av 

en medieelit som ”inte vågar säga 

sanningen” om invandringens 

baksidor. 

I en levande demokrati måste 

vi kunna debattera och skriva 

om invandringens positiva och 

negativa sidor på ett sakligt och 

öppet sätt. 

Medierna måste fortsättningsvis 

granska Sverigedemokraterna 

tufft, korrekt och ifrågasättande, 

precis som de bevakar alla 

andra partier. 

Men om journalisterna fortsätter 

på den inslagna vägen av osaklig 

journalistik kan vi, menar jag, 

till nästa val bevittna ett SD som 

gör ännu ett succéval. 

ThoMas NygreN 

mer debatt på journalisten.se 

journalist, föreläsare, lärare 

foto kariN NilSSoN / ScaNPiX 

nätkommentarer 

Läs fler läsarkommentarer på journalisten.se 


Thomas Björkman | 21 oktober 2010 

n I en utfrågning av enbart Åkesson hade vi ifrågasatt 

begreppet och borrat efter brister i hans 

sätt att argumentera, men i den här partiledardebatten 

var våra programledares främsta uppgifter 

att initiera ämnen och arbeta för att parterna möttes 

och att debatten blev så tydlig som möjligt. 

Bo Norberg | 21 oktober 2010 

n Som lyssnare tyckte jag att debatten mellan Ohly 

och Åkesson var välgörande fri och informativ. 

Tor Ingels | 21 oktober 2010 

n Jag tycker Ohly hade de flesta svepande formuleringarna 

och inga lösningar eftersom han inte 

ser något problem. Jag önskar inte att programledarna 

skall avkräva förklaringar som du verkar 

vilja. Inte i denna debattform. 

Nicklas Malmberg | 21 oktober 2010 

n Svar till Thomas Björkman, chef Studio Ett: 

När du säger att programledarnas roll är att göra 

debatten så ”tydlig som möjlig” så är det precis 

vad jag efterlyser. Jag tycker att det är en rimlig 

service till lyssnarna att den politiker som använder 

sig av svepande formuleringar, generaliseringar 

och överdrifter bör tvingas förklara och förtydliga 

i samtal med journalister. Även i debatter. 

Journalisten.se 22 okt 

Mathias Luther | 26 oktober 2010 

n Lutande horisonter fungerar så bra därför att 

det ofta är så som man får just det viktigaste med. 

Det naturliga synfältet är ju i det närmaste ovalt 

och i väntan på en sådan kamera är en lite lutande 

rektangel ett substitut. Därtill ger diagonaler dynamik. 

Sedan får man hålla reda på att inte bilderna 

lutar åt olika håll i samma rep. Helst skall 

alla ha precis samma lutning eller brist på lutning 

tycker jag. Och en horisont med vatten skall aldrig 

luta. Om horisonten eller motstående strand inte 

syns kan vattnet luta (bildvinkel nedåt). 

Charlotte P | 27 oktober 2010 

n Jag är skrivande reporter och fotar ibland. Visst 

har jag fått lutande horisonter, men då har det varit 

för att jag missat att tänka på det. Hur resonerar 

proffs? Vad säger ni om Persbrandt-bilden? Min 

uppfattning är att amatörer lutar som ett enkelt sätt 

att få en ”fräckare” bild när inga andra medel finns. 

Pawel Flato | 29 oktober 2010 

n Man ska inte låsa sig vid en principiell hållning 

om huruvida en bild får luta eller inte. Frågan är 

varför ska den luta? (...) Det måste alltså finnas en 

mening. Och det är den man saknar i de flesta lutande 

bilder. Oftast används greppet som en simpel 

effekt. Genom att luta kameran försöker man 

blåsa liv i ett i grunden trist motiv. Genom lutningen 

tillförs en illusion av dynamik. 

11 November–1 december 2010 Journalisten 37

debatt 

Bevakningen av MC-gäng 

PON 

■ Våren 2009 publicerade 

Norrbottens-Kuriren och 

Norrländska socialdemokraten 

en uppmärksammad artikelserie 

i fem delar under 

namnet Hells Angels i Norrbotten. 

För första gången 

någonsin hade Norrbotten 

drabbats av organiserad mcbrottslighet 

och serien beskrev 

och namngav ledarna 

i mc-klubben Eastside MC, 

som några månader senare 

blev en fullvärdig Hells Angels 

klubb. I artikelserien berättade 

tidningarna också att 

två av ledarna för närvarande 

fanns med på den så kalllade 

Alcatraz-listan, en tredje 

hade funnits med på den 

ursprungliga listan under 

2007. 

Artiklarna PO-anmäldes 

av en av de utpekade Hells 

Angels-ledarna, som via ombud 

(hans mor), konstaterade 

att sonens medlemskap i 

en motorcykelklubb inte var 

olagligt. Sonen hade försäkrat 

för modern att han inte 

sysslade med något olagligt 

och modern ansåg följaktligen 

att tidningarna i 

Norrbotten pekat ut honom 

som brottsling. 

Tidningarna svarade PO att 

namnpubliceringen grundade 

sig i det faktum att samtliga 

ledare var att betrakta som 

offentliga personer i Norrbotten. 

De bedrev en verksamhet 

som omsatte stora summor 

och de marknadsförde 

sig själva i offentligheten som 

Hells Angels-företrädare via 

symboler, synliga tatueringar 

och jackor. Uppgiften om 

Alcatraz-listan var relevant för 

att teckna en bild av de ledande 

personerna bakom klubben, 

och även för att visa att 

de av polisen ansågs som farliga 

ur ett riksperspektiv. 

Pressombudsmannen höll 

med om skälen bakom publiceringarna 

och fann inga skäl 

till att klandra tidningarna. 

När Pressens opinionsnämnd 

kom med sitt häpnadsväckande 

utslag förra 

veckan, ansåg sig nämnden 

ha hittat en sakuppgift som 

motiverade att artikelserien 

skulle klandras. 

Opinionsnämnden anser 

att det var fel att den 14 april 

publicera uppgiften att anmälaren 

funnits med på Alcatraz-listan, 

utan att berätta 

att han avförts ifrån listan. 

Att tidningarna berättade att 

han avförts ifrån listan 2007 

dagen därpå, 15 april, var enligt 

nämnden inte tillräckligt. 

Nämnden ansåg dessutom 

att tidningarna borde 

ha berättat att ”anmälaren 

inte dömts för annat än trafikbrott”. 

Vi, som utgivare av Norrbottens 

-Kuriren respektive 

NSD, vänder oss mycket 

starkt emot nämndens skäl 

till klander. Den första kritiken 

är glasklart felaktig. 

Redan första publiceringsdagen, 

14 april, framgår det 

mycket tydligt att anmälaren 

”fanns med på Alcatraz-listan 

under 2007”. ”Fanns med” 

uttrycker imperfekt och kan 

i kombination med ”under 

2007” enligt vår bestämda 

mening inte tydas som något 

annat än en beskrivning av 

någonting som har varit. De 

Expressens förlorade heder 

raPPOrteriNgeN Om billy butt 

■ En av journalistikens viktigaste regler måste vara 

att man aldrig ska vara rädd för att berätta sanningen 

oavsett vad sanningen är. 

Men ibland kan ”sanningen” bestå av självinsikt 

över det misstag man själv har begått. I min nyss utgivna 

bok Ett särpräglat utseende har jag beskrivit hur 

jag kommit till insikt om det moraliska brott som 

jag begick för drygt två decennier sedan. Samtidigt 

har jag beskrivit hur tidningen Expressens tidigare 

redaktion grovt äventyrade min rättssäkerhet. 

Därmed fick tidningens nuvarande redaktion 

chansen att rätta till deras föregångares övertramp 

38 Journalisten 11 november - 1 december 2010 

hells angels 

medlemmar. 

övriga två ledarna beskrivs i 

samma spalt som ”finns med 

på Alcatraz-listan”. Dag två, 

15 april, återupprepade vi 

uppgiften genom att understryka 

att anmälaren avförts 

ifrån listan. Vid introduktionen 

var vi tydliga med att 

berätta att mc-gängets verksamhet 

skulle beskrivas i en 

artikelserie i fem delar. 

Att anmälaren ansetts vara 

en av Sveriges farligaste män 

i sådan närtid (drygt ett år innan 

publicering) är av stor betydelse 

när de ledande personerna 

i en blivande Hells 

Angels-klubb ska beskrivas. 

Uppgiften har otvivelaktig relevans 

i sammanhanget. 

När det gäller vad nämnden 

anser att vi borde ha skrivit 

höjer vi på ögonbrynen än 

mer. Nämnden har att pröva 

vad vi publicerat. I det här fallet 

är nämnden ute på farligt 

vatten och anger att tidningarna 

”borde ha berättat att 

anmälaren endast var dömd 

för trafikbrott”. Nämnden 

tar alltså på sig utgivarhatten 

för Norrbottens-Kuriren och 

NSD, och anser att vi borde 

mot mig, genom att berätta sanningen. Men pajasarna 

på Gjörwellsgatan har valt att tiga ihjäl Billy 

Butt-storyn vilket i sin tur bara bekräftar att tidningen 

Expressen, trots framgångarna på senare år, 

ännu inte riktigt fått tillbaka den heder som förlorades 

på 90 talet. Givetvis blev jag glad över att så 

tunga samhällsdebattörer som Jan Guillou och Gudrun 

Schyman basunerade ut budskapet om justitiemordet 

mot mig. Man behöver inte vara medieexpert 

för att undra varför deras starka artiklar inte 

tagits upp av Expressen som var mest aktiv när målet 

utspelade sig. 

Jag menar att tidningen borde ha följt upp artikeln 

med en kritisk granskning av varför Gudrun 

ha publicerat en sakuppgift 

som de fått ifrån anmälarens 

ombud. Nämnden har ingen 

som helst insyn i vilka sakuppgifter 

som var kända för 

tidningen vid tidpunkten för 

publicering, uppgifter ur belastningsregistret 

är till exempel 

inte allmängods. Hur opinionsnämnden 

kan slå fast att 

anmälaren ”endast är dömd 

för trafikbrott” är en gåta. Vi 

finner det ytterst anmärkningsvärt 

att nämnden tagit 

anmälarens ombud som intäkt 

för att sakuppgiften verkligen 

stämmer. 

Nämndens skäl till varför 

tidningarna ska klandras motiveras 

alltså med: 

1 . Att nämnden hävdar att 

vi inte publicerat en sakuppgift 

den 14 april, som vi med 

all önskvärd tydlighet faktiskt 

har publicerat den 14 april. 

2. Att nämnden hävdar att 

vi borde ha publicerat att anmälaren 

endast är dömd för 

trafikbrott. Det är inte nämndens 

sak att ha åsikter om. 

Opinionsnämnden är inne 

på en farlig väg när nämnden 

i stället för att pröva vad som 

är publicerat, nu dikterar vad 

vi borde ha skrivit. 

Vi finner båda skälen till 

klander så anmärkningsvärt 

ogrundade att vi kräver en omprövning 

av nämndens beslut. 

Om nämnden står fast vid beslutet 

att klandra tidningarna 

måste skälet till detta beslut i 

så fall motiveras avsevärt bättre 

för att klandret ska publiceras 

i våra tidningar. 

En begäran om omprövning 

av ett beslut i PON 

gör man inte utan ett moget 

övervägande. Skälet till 

att vi till sist ändå valde att 

väcka debatt i denna angelägna 

fråga är vi befarar att 

opinionsnämndens utslag 

i förlängningen riskerar att 

försvåra eller omöjliggöra 

publicitet kring mc-gängens 

ledare. 

Mats EhnboM 

andErs Ingvarsson 

Chefredaktörer och ansvariga utgivare på 

Norrbottens-Kuriren respektive Norrländ- 

ska socialdemokraten 

En längre version av debattinlägget 

finns på Journalisten.se 

Schyman och Jan Guillou skrivit så starka artiklar 

till min fördel så här lång tid efter den fällande domen 

och särskilt efter tio avslagna resningsansökningar. 

I stället valde tidningen att ignorera saken. 

Egentligen har jag förlåtit Expressens tidigare redaktion 

och därmed har jag lyckats gå vidare med 

min heder i behåll. 

En sak är dock alldeles klart, nämligen att Thomas 

Mattsson och hans medarbetare måste komma 

till insikt: det går aldrig att få tyst på Billy Butt. 

Frågan är bara om de törs visa lite stake och rensa 

upp i tidningens förflutna just som jag lyckats rensa 

upp mitt? 

bIlly butt 

foto Lars Pehrsson/scanPIX

folk 

samtalet 

Valsamarbete 

gav utdelning 

Kanske var Valpejl den mest 

väntade nomineringen till årets 

Stora journalistpris i kategorin 

förnyare. Men de nominerade var 

samtidigt förmodligen de mest 

överraskade. 

– Vi hade verkligen inte en tanke på det, 

säger Helena Bengtsson, Victoria Gaunitz 

och Kristofer Sjöholm. 

De tre kommer från tre olika redaktioner; 

SVTs nyheter, researcher på SR och 

SVTs webb och började jobba tillsammans 

för att de hade idéer om hur valbevakningen 

skulle kunna förändras och 

förbättras. 

– Vi kombinerade egentligen flera idéer. 

En stal vi från Norge, berättar Kristofer 

Sjöholm. 

Där hade Brännpunkt, ungefär Uppdrag 

granskning, en databas med folkvalda 

i bolagsstyrelserna. 

– Och en från Yle i Finland, säger Victoria 

Gaunitz. 

Där använde man valkompasser med 

kandidatguider. Men det som drev de tre 

var att skapa databasjournalistik. 

– Vi hade 54000 människor som vi 

skulle ha i vår databas. Det var alla som 

kandiderade för ett förtroendeuppdrag. 

Hur skulle vi göra, hur skulle vi skapa så 

många ingångar som möjligt? Hela det 

arbetet var otroligt roligt. Och enkäterna, 

som vi gjorde med alla riksdagskandidater 

var också så otroligt givande, säger 

Helena Bengtsson. 

– Med risk för att använda för stora ord, 

på Nya jobb 

Per agerman blir ny chefredaktör för 

Realtid.se. Han har varit knuten till sajten 

sedan oktober 2009 och har tidigare 

bland annat arbetat som reporter på 

Affärsvärlden. 

Miro anter har valts till ny redaktör för 

ungdomsmagasinet Röd Press. Han har 

tidigare studerat medie- och kommunikationsvetenskap 

vid Uppsala universitet. 

Han efterträder David Öborn. Övriga 

redaktionsmedlemmar är torun Carrfors, 

Johanna granbom, Olle lundberg, 

elin Morén och tove Wikehult. 

elisabeth Bäck ska under några månader 

vikariera som nyhetschef på 

Hallands Nyheter. Hon var tidigare 

chefredaktör för VLT men slutade i november 

2009. Dessförinnan har hon 

■ Redaktör Qia RindevallTel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se 

så kändes det också viktigt. Vi gav medborgarna 

en möjlighet att lära känna sina 

politiker och politikerna bjöd verkligen 

på sig själva, säger Victoria Gaunitz. 

Enkäterna var både granskande och 

lättsamma och har gett mycket feedback 

både från läsare och från politikerna själva. 

– Valpejl har redan gett flera nyhetsjobb 

till Aktuellt. Och andra redaktioner 

har tackat oss för tjänsten, säger Helena 

Bengtsson. 

Alla tre är nu tillbaka på sina ordinarie 

jobb, men de hoppas ändå kunna fortsätta 

med valpejl på ett eller annat sätt. 

– Jag hoppas att vi till nästa val ska se 

det här som ett första stapplande steg och 

att vi har kommit mycket längre med databasjournalistik 

då, säger Kristofer Sjöholm. 

Nyligen uppdaterades Valpejl med en 

sammanställning över alla de som blivit 

förtroendevalda, ungefär 14000 personer. 

Helena giertta 

Övriga nominerade: 

Årets berättare: 

Thella Johnson, P3 Dokumentär, 

Sveriges Radio, för Sunday Bloody Sunday 

”för att genom en familjs öde tonsäkert 

ha skildrat det brittiska imperiets 

sista söndag”. 

Maud Nycander, Sveriges Televisions 

Dokumentärredaktion för Sluten 

avdelning ”för att ha öppnat en sluten 

psykiatrisk avdelning och skildrat 

bland annat arbetat på Göteborgs-Tidningen 

och Bohusläningen. 

ebba Blume är ny 

landstingsreporter på 

Jönköpings-Posten. 

Hon har tidigare bland 

annat varit informatör 

på Save the Children 

Sweden i Nairobi och 

arbetat som reporter 

på Östgöta Correspondenten, Sundsvalls 

Tidning och Gefle Dagblad. 

Katarina ellemark blir webbsamordnare 

på Talentum som bland annat ger 

ut Ny Teknik och Affärsvärlden. Hon 

har tidigare arbetat på bland annat 

SvD.se, SVT.se, Dagens Samhälle, LO- 

Tidningen och Sveriges Radio. 

Christoffer ellert är redaktör för NHL 

Databasredaktören Helena Bengtsson, researchern Victoria gaunitz och projektledaren 

Kristofer Sjöholm är nominerade i klassen Årets förnyare för Valpejl, Sveriges 

radio/Sveriges television, ”för att med en lättillgänglig databas ha förnyat 

den politiska journalistiken och gett väljarna full pejl”. 

människorna bakom diagnosen”. 

Michael Winiarski, Dagens Nyheter, 

för rapporteringen från Haiti ”för 

en modig katastrofrapportering med 

stort hjärta”. 

Årets förnyare: 

Lena Sundström, TV4 för Dom kalllas 

rasister ”för att på ett oväntat sätt ha 

gått i närkamp med sina antagonister 

och låtit dem avslöja sig själva”. 

Alexandra Hernadi, Kristian Lindquist 

och Tobias Olsson, Svenska Dagbladet 

”för att med nya journalistiska 

metoder ha visat hur avslöjanden kan 

tas fram tillsammans med läsarna i full 

öppenhet”. 

Årets avslöjande: 

Hasse Johansson och Nicke Nordmark, 

Uppdrag granskning, Sveriges 

på Viasat Hockey. Han har tidigare jobbat 

som reporter/redigerare på Viasatsport.se. 

Claes de Faire blir ny redaktionschef 

på Resumé. Han kommer närmast från 

jobbet som utvecklingsredaktör på 

Bonniertidningen S. Tidigare har han 

jobbat som nyhetsreporter på Resumé 

och som programledare på TV8. 

Josephine Freje Simonsson 

slutar på 

Sveriges Radio P3 

som grävande reporter 

för att jobba 

som frilansjournalist 

i Afrika. 

gert Fylking, som under tio år medverkat 

i morgonprogrammet RIX MorgonZoo, 

övergår till att jobba på natten 

Television med Den andra våldtäkten 

”för att de avslöjat hur offret blev den 

förföljda när nätmobben eldade på och 

vuxensamhället svek”. 

Bo Göran Bodin och Daniel Velasco, 

Ekot, Sveriges Radio med fallet 

Johan ”för en serie reportage om en 

24-årings död, maktens arrogans och 

om polisvåldet som inte slutade med 

Osmo Vallo”. 

Nils Hanson och Janne Josefsson, 

Uppdrag granskning, Sveriges Television 

med Muthärvan i Göteborg ”för att 

de synliggjort hur aningslöshet skapat 

utrymme för vardagskorruption i rikets 

andra stad”. 

Stora journalistpriset delas ut den 25 

november. Prissumman i de olika klasserna 

är 100 000 kronor. 

med programmet Gerts värld – din röst 

i natten i RIX FM. 

Bobby green blir webbredaktör på 

Nya Affärer, Bonnier Tidskrifter Affärspress 

nya satsning på entreprenörskap. 

Han kommer närmast från jobbet 

som redaktör på Bilfeber. 

Ola gäverth slutar 

som ordförande för 

journalistklubben på 

Sveriges Radio vid 

årsmötet i mars. Han 

har verkat fackligt på 

heltid inom Sveriges 

Radio i åtta och ett 

halvt år, de senaste sex åren som klubbordförande. 

Under sina år som fackligt 

förtroendevald har han varit tjänstledig 

från Radio Stockholm där han 

tidigare var ”flygande reporter”, pro- 


folk 

gramledare och nyhetsreporter. 

Hans Hellberg är ny 

medarbetare på konsultbolagetMegamate 

Communication. 

Han var tidigare redaktionschef 

på Fastighetstidningen. 

Terri Herrera 

Eriksson blir ny 

specialtidningschef 

på Amelia. Hon kommer 

närmast från 

frilansverksamhet, 

där hon bland annat 

varit krönikör på Aftonbladet 

och programledare på Sveriges 

Radio. 

Thella Johnson börjar arbeta deltid 

som producent för Özz Nûjens radioprogram 

Özz i P1. Hon kommer närmast 

från pratshowen Nordegren i P1, 

där hon varit producent sedan starten 

2007. Hon fortsätter med frilansverksamhet 

på halvtid vid sidan av arbetet 

på Sveriges Radio. 

Anders Jonsson är 

ny presschef på Saco. 

Han har tidigare 

varit reporter, kommentator 

och arbetsledare 

för A-pressensStockholmsredaktion, 

Svenska 

Dagbladet, Veckans Affärer, Sveriges 

Radios Ekoredaktion och Expressen. 

Han har också varit kolumnist i Dagens 

Industri och Affärsvärlden samt frilansat 

för diverse veckomagasin, bland 

annat fokus. Han efterträder Sven Erik 

Jansson som går i pension. 

Maria Kanje är ny producent på Kalmar 

läns museum. Hon är tjänstledig 

från sitt arbete som adjunkt i journalistik 

vid Linnéuniversitetet under ett 

halvår. Hon har tidigare arbetat som 

små annonser 


foto John AhlmArk 

25 ord för bara 

300 kronor! 

reporter på Barometern och Blekinge 

Läns Tidning. 

Marit Kuhmunen är ny videoreporter 

på Oddasat med placering i Östersund. 

Hon jobbade tidigare som reporter på 

Oddasat i Kiruna. 

Patrik Lundberg är ny webbredaktör 

och reporter på Helsingborgs Dagblad. 

Han har tidigare varit vikarie på 

bemanningsföretaget Kompetens i 

Skåne. 

Richard Lööf blir Öresundsreporter 

för SVT. Han jobbar i dag på Sydnytt. 

Öresundsreportern bevakar vad som 

händer i Danmark, som har bäring för 

Skåne och Sverige. 

Gabriel Mellqvist blir Dagens Industris 

korrespondent i New York. Han har arbetat 

på DI och DI.se sedan 2006 och 

har tidigare tjänstgjort som DIs Londonkorrespondent. 

Han tillträder i sommar 

och efterträder Mikael Törnwall. 

Åsa Nicander slutar som nyhetschef på 

Helsingborgs Dagblad efter tio år. Hon 

fortsätter som arbetsledare för tidningens 

grävgrupp Grävnavet och ska även 

arbeta som webbredaktör på HD.se. 

Peter O Nilsson 

blir chef för området 

med kultur, samhällsredaktionen, 

Radioteatern och underhållningsredaktionen 

på Sveriges 

Radio. Han kommer 

närmast från jobbet som projektledare 

för Kulturnyheterna, Kulturwebben 

och film & drama på SVT och har 

tidigare haft befattningar på en rad 

olika kulturredaktioner i radio, TV och 

tidningar. 

Karin Nygård är ny webbredaktör på 

Passagen. Hon kommer närmast från 

ett längre vikariat som redigerare och 

Best av småannons görs en vecka innan publicering till: 

annons@journalisten.se skriv annonstexten (25 ord för 300 kr) samt faktureringsadressen. 

LOKAL ÖVERLÅTES 

på Kungsholmen, Stockholm. 

Mycket trevlig ljus kontorslokal 29 

kvadratmeter, pentry, toalett, egen 

ingång nedre botten. Adress, Igeldammsgatan 

20. Kontakta 

Stefan Hallin, tel 0768-665 610 

info@bildbyransilver.se 

Småannonser till nästa nummer 

bokas senast 23 november 2010 via 

mejl till: annons@journalisten.se. 

Nästa nummer av Journalisten 

utkommer 2 december 2010. 

foto mAttiAs Ahlm/sr 

reporter på TT Spektra. Hon har tidigare 

jobbat på Upsala Nya Tidning samt 

på Eskilstuna-Kuriren. 

Karl Rydå blir ny chef för Liberala nyhetsbyrån. 

Han kommer närmast från 

jobbet som ledarskribent på Upsala 

Nya Tidning och efterträder Magnus 

Krantz. 

Jan Selling, frilansjournalist, har anställts 

som forskare och koordinator för 

det nya forskarnätverket Romers och 

resandes historia i Norden vid Hugo Valentin-centrum, 

Uppsala universitet. 

Julia Skott blir redaktör och reporter 

på Nya Affärer, Bonnier Tidskrifter Affärspress. 

Hon kommer närmast från 

jobbet som läsarredaktör på Aftonbladet.se 

och har tidigare varit videoreporter 

och programledare på TV4 

Nyheterna Uppsala. Hon medverkar 

även i Sveriges Radio P3s Brunchrapporten, 

i Sveriges Televisions Godmorgon 

Sverige, är krönikör i Aftonbladet 

och skriver om populärkultur på Weird 

Science. 

Eric Sundström går in som tillförordnad 

chefredaktör för Dagens Arena. 

Han blir vid sidan av chefredaktörskapet 

också vikarierande chef för Arenagruppens 

hela mediebolag, Arena Medier 

AB. Han efterträder Nisha Besara 

som går på föräldraledighet. När Nisha 

Besara kommer tillbaka från sin ledighet 

kommer de två att dela på arbetsuppgifterna. 

Eric Sundström har sedan 

våren 2006 varit chefredaktör för Aktuellt 

i Politiken. 

Sonja Schwarzenberger slutar som 

chefredaktör för tidskriften Bang efter 

två år för att gå vidare till egen verksamhet, 

bland annat som programledare 

i TV. Hon har tidigare under många 

år verkat som programledare för Sveriges 

Radio P3, bland annat för Frank 

och Kvällspasset. Hon startade det första 

radioprogrammet om kläder med 

Svensk Golf söker 

Sonjas garderob och 

har också gjort en 

serie avsnitt för SVTs 

Packat och klart. 

Tidningens andra 

chefredaktör Lawen 

Mohtadi fortsätter 

på Bang. 

Gunnar Svensson har utsetts till ny 

chefredaktör för Sydöstran. När han 

gick journalistlinjen på Skurups folkhögskola 

praktiserade han under två 

veckor på Sydöstran. Sin yrkesbana inledde 

han på lokalradion, först på Radio 

Blekinge och därefter Radio Kalmar 

och Radio Örebro innan han började på 

Radio Kristianstad där han bland annat 

varit nyhets- och redaktionschef innan 

han blev kanalchef. Han övergick sedan 

till Fabas i Karlskrona där han först var 

redaktionschef på Bilsport. De senaste 

sju åren har han jobbat med olika projekt 

inom Fabas, senast som chefredaktör 

för 4 Wheel Drive och branchtidningen 

RPM. 

Göran Svensson är redaktör för Albinsson 

& Sjöbergs nya tidning Traktor- 

Världen. 

Christina Säll är ny chefredaktör för 

Hemträdgården, medlemstidning för 

Riksförbundet svensk trädgård. Hon 

kommer närmast från branschtidningen 

Viola, vars målgrupp är yrkesodlare 

i trädgårdsbranschen. Ny chefredaktör 

för Viola är Agneta Lilliehök, VD för 

tidningsförlaget Lime. 

Jan Söderström blir ny chefredaktör 

för Aktuellt i Politiken och vice VD 

för företaget AiP Media. Han har jobbat 

på Aktuellt i Politiken sedan 1995 och 

blev i våras chefredaktör för Stockholms 

Tidningen. 

Nils Wadström är ny rättsreporter på 

Jönköpings-Posten. Han gick ut journalistlinjen 

på Nordiska folkhögskolan 

2007 och har därefter studerat journa- 

multikompetent layoutare 

Annonsen hittar du på www.golf.se/layout. Sista ansökningsdag 21 november. 

2011 börjar tidigt 

Vi rivstartar med de fem första kurserna 

Klart du ska söka! 

fojo.se 

foto kArolinA henke

listik och juridik i Aixen-Provence 

i Frankrike 

och arbetat på 

Göteborgs-Tidningen, 

GT. 

Fredrik Wass, bloggare 

och frilansjournalist, är ny reporter 

på Nya Affärer. 

Johan Wirfält blir chefredaktör för 

återuppståndna pappersversionen av 

modetidningen Rodeo, till sammans 

med Lisa Corneliusson, chefredaktör 

för Rodeo.net. 

Tommy Öberg slutar 

som chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

för LO-Tidningen 

för att arbeta 

halvtid som reporter 

och analytiker för tidningen. 

Övrig tid ska 

han ägna åt egen verksamhet. Ny chefredaktör 

för LO-Tidningen är Johanna 

Kronlid. 

noterat 

Lars Adaktusson slutar som program- 

presskontakten 

Annonsera 

under 

Presskontakten! 

■ Här annonserar 

företag, myndigheter och 

organisationer som vill nå 

ut med information och 

direktnummer till alla de 

som är ansvariga för informationsfrågor. 

■ 1 modul 

(40 mm x 146 mm) 

Pris: 23 000 kr 

■ 2 moduler 

(40 mm x 300 mm el 83 

mm x 146 mm) 

Pris: 36 800 

Gäller införande i varje 

nummer under ett år. 

■ Ring Johan Turian 

08-556 950 44 eller 

mejla johan@ad4you.se 

för att diskutera din 

annons. 

ledare på TV8. Han började jobba på 

MTG TV 2007. 

K-G Bergström, mångårig politisk reporter 

och kommentator på Sveriges 

Television, börjar skriva krönikor om politik 

i Expressen. Han slutade på SVT i 

somras men har sedan dess gjort flera 

inhopp på SVT, bland annat som programledare 

för Gomorron Sverige och 

Agenda. 

Jonas Klint lämnar jobbet som chefredaktör 

för Karlskoga Tidning. Han efterträdde 

Jan Bergstam som chefredaktör 

för tidningen för några år sedan. 

Anja Kontor och Joachim Vogel 

lämnar Sveriges Televisons program 

Go´kväll vid nyår, efter att ha arbetat 

med programmet i mer än tio år. Kvar 

som programledare blir Beppe Starbrink 

och SVT söker två nya ersättare. 

Fotografiska museet i Stockholm har 

tilldelats Stora turismpriset 2010 på 

100 000 kronor av Stiftelsen för kunskapsfrämjande 

inom turism. Museet 

får priset med motiveringen: ”På mycket 

kort tid har fotografiska skapat en 

svensk världsattraktion i Stockholm. 

Genom en djärv och nyskapande sats- 

Förbundsordförande: 

Karl-Petter Thorwaldsson 

Förbundssekreterare: 

Annika Nilsson 

Presskontakter: 

Stefan Svensson 

Kommunikationsansvarig 

Telefon: 08 613 50 77 

mobil: 0705 43 76 74 

e-post: stefan.svensson@abf.se 

Arbetarnas Bildningsförbund 

(ABf) är Sveriges äldsta och 

största studieförbund. Bland med 

lemsorganisationerna finns bl a 

flertalet invandrarorganisa tio ner 

och handikapporganisationer. 

Andra stora medlems orga nisationer 

är LO, SAP, PRO och Kf. 

ABf samlar årligen ca 700 000 

cirkeldeltagare och drygt 3,5 miljoner 

männi skor deltar i något av 

ABfs kulturprogram. 

ABf finns över hela landet. 

ABfs verksamhetsidé är att ge 

mest åt dem som fått minst! 

ABf utger tidningen fönstret, tidskrift 

för kultur och folkbildning. 

www.abf.se 

mer folk på journalisten.se 

ning på fotografiets möjligheter som 

medium har de skapat publikdragande 

utställningar, en mötesplats för kunskap 

och upplevelser samt utbildningar.” 

Priset ska användas till att anordna 

ett öppet seminarium utifrån vinnarens 

verksamhet. 

Tidningen Dosh, som skriver om vad 

som händer i Kaukasien, har tilldelats 

ett pris från International Publisher 

Association. Chefredaktören Israpil 

Shovkhalov får priset för sitt ”föredömliga 

mod att värna friheten att publicera”. 

Dosh stöds ekonomiskt av Sida 

och fick 2009 Reportrar utan gränsers 

Pressfrihetspris. 

stipendier 

Akademikerförbundet SSR 

Box 12800 

112 96 Stockholm 

Besök: Mariedalsvägen 4 

Telefon 08-617 44 00 

Fax 08-617 44 01 

www.akademssr.se 

Förbundsordförande 

Christin Johansson 

Telefon 08-617 44 59 

Press- och 


Stina Andersson 

Telefon 08-617 44 87 

Mobil 0706-18 44 87 

stina.andersson@akademssr.se 

Akademikerförbundet SSR är fack- 

och yrkes förbund för ekonomer, 

samhälls vetare, personalvetare, 

beteendevetare och socionomer. 

Med 54 000 medlemmar är vi 

det fjärde största inom SACO. 

Maria Edström, universitetslektor 

vid 

JMG, Göteborgs universitet, 

har tilldelats 

ett stipendium 

på 10 000 kronor för 

att leta efter beröringspunkter 

mellan 

journalisterna Willy Maria Lundberg 

och Charlotte Reimerson i Charlotte 

Reimersons arkiv som tillhör Nordiska 

museet. Maria Edström har en bak- 

Apoteket AB 

010-447 50 00 (vxl) 

Besöksadress 

Södermalmsallén 36 

Stockholm 

Postadress 


www.apoteket.se 

Varumärkesdirektör 

Eva Fernvall 

010-447 50 74 

Pressjour 

010-447 52 00 

grund som journalist inom etermedier 

och dagspress och är engagerad i nätverket 

Allt är möjligt. Hon disputerade 

2006 med avhandlingen TV-rummets 

eliter. Föreställningar om kön och makt 

i fakta och fiktion. 

Håkan Norén, Nyköping, 

har tilldelats 

Landstinget Sörmlandskulturstipendium. 

Han får det 

för alla sina artiklar 

och flera böcker som 

skildrat Sörmland, 

nu senast en bok om Sörmlands historia, 

Mer än bara gästabud, som utkom 

2004. ”Landstinget vill, genom att tilldela 

Håkan Norén 2010-års kulturstipendium, 

uppmärksamma arbetet både 

genom hans böcker och genom hans 

tidningsartiklar vilka har berikat den 

Sörmländska kulturhistorien.” Håkan 

Norén har tidigare arbetat på Södermanlands 

Nyheter. 

Andreas Ragnarsson, Lund, har tilldelats 

Bildleverantörernas förenings 

stora stipendium på 25 000 kronor. Han 

får stipendiet för ”hans starka dokumentära 

fotografier från det västsahariska 

flyktinglägret Smara. Fotografi- 

Arbetsgivarföreningen 

KFO 

Presskontakt 

Kicki Blom 

08-702 54 18 / 070-578 80 02 

kicki.blom@kfo.se 

Arne Mårtensson 

Arbetsgivarföreningen KFO är 

med sina 3 600 medlemsföretag 

Sveriges största fristående 

arbetsgivarorganisation. 

KFO ger service till verksamheter 

med företrädesvis kooperativ eller 

idéburen karaktär. 

KFO har kollektivavtal inom ett 

30-tal områden och har stöttat 

arbetsgivare sedan 1943. 

www.kfo.se 


VD

folk 

erna synliggör de förödande men bortglömda 

konsekvenserna för 168 000 

människor som 30 år efter att vapnen 

tystnat fortfarande lever i misär. Samtidigt 

skildrar de också hopp, drömmar 

och glädje.” 

Jessica Nettelbladt, Malmö, tilldelas 

ett utvecklingsstipendium på 

10 000 kronor. Hon har antagits till 

den tvååriga forskningsförberedande 

utbildningen i filmisk gestaltning vid 

Filmhögskolan, Göteborgs universitet, 

som leder till konstnärlig masterexamen. 

”Med sitt inlevelsefulla och fördomsfria 

sätt att arbeta med människor 

i svåra livssituationer skapar hon en 

framtoning som engagerar och rör om”, 

anser BLFs styrelse. 

Sigrid Malmgren, Sundsvall, tilldelas 

ett studerandestipendium på 

10 000 kronor. Hon går andra året på 

bildjournalistutbildningen vid Mittuniversitetet 

i Sundsvall. Stipendiet gör 

att hon kan göra en fem månader lång 

utlandspraktik i Berlin som bildjournalist 

på det engelskspråkiga magasinet 

Exberliner. Vid sidan om praktiken kommer 

hon att genomföra flera planerade 

egna fotoprojekt. ”Sigrids bilder vittnar 

om en mogen känsla för bildinnehåll, 

komposition och balans”, skriver styrelsen. 


Vårt uppdrag: 

Att bidra till att arbetsmiljön 

förebygger ohälsa och 

olycksfall och att människor 

inte utestängs från arbetet. 

Vår vision: 

Alla vill och kan skapa en 

bra arbetsmiljö 

Vårt huvudkontor finns på 

Kungsholmen i Stockholm. 

De tio inspektionsdistrikten 

är indelade i tre regioner: 

Inspektion Nord, Mitt och 

Syd. 

Generaldirektör: 

Mikael Sjöberg 

Tel 08-730 91 59 

Pressekreterare: 

Catarina Edgar 

Tel 08-730 99 99 

Mobil 070-210 79 99 

catarina.edgar@av.se 

www.av.se 


Hanna Sahlberg, Sveriges Radios korrespondent 

i Kina, har tilldelats KPs 

journaliststipendium på 100 000 kronor 

av Stockholm-Skanstulls Rotaryklubb. 

Hon får stipendiet för ”välstrukturerade 

och fångande reportage av 

hög internationell klass, byggda på en 

nära relation med det kinesiska samhället”. 

Stipendiet härrör från tidigare 

Rotary-medlemmen och journalisten 

Kurt Perssons Minnesfond. 

Anna Tullberg, producent 

på Sveriges 

Radios kulturredaktion, 

har tilldelats ett 

språkstipendium av 

Goethe-Institutet i 

Stockholm. Stipendiet 

innebär att hon 

får åka till Berlin i fyra veckor och läsa 

tyska vid institutet där. 

Utmärkelser 

Per J Andersson, Vagabond, utsågs 

till Årets journalist när Sveriges Tidskrifter 

delade ut Tidskriftspriset på 

onsdagskvällen. Han fick priset på 25 

000 kronor med motiveringen: ”Inspirerande, 

initierad och erfaren – både vad 

gäller gestaltning och granskning – har 

Vi är den myndighet som registrerar 

Sveriges företag och 

föreningar. Det är också vi 

som tar emot årsredovisningar. 

På www.bolagsverket.se kan 

du med hjälp av våra e-tjänster 

söka företagsinformation direkt 

från våra register. 

Sök företagsfakta 

Behöver du snabbt ett bevis eller 

kanske en årsredovisning? Då är 

Sök företagsfakta tjänsten för dig. 

Här kan du ladda ner: 

• registreringsbevis 

• årsredovisningar 

• delårsrapporter 

• bolagsordningar 

• persons uppdrag med historik 

Statistik om 

företag och föreningar 

Sök statistik om företag och föreningar 

i Sverige, utifrån geografiska 

områden och tidsperioder. 

Presskontakter 

Generaldirektör 

Annika Bränström 

060-18 43 18 

annika.branstrom@bolagsverket.se 

Press och medierelationer 

Ulf Karnell, informationschef 

060-18 41 03 

0708-66 22 36 

ulf.karnell@bolagsverket.se 

foto mattias ahlm/sr 

Årets journalist såväl 

breddat som fördjupat 

sitt bevakningsområde 

och därmed 

flyttat läsarnas horisonter. 

Juryn ser mer 

än en reseskildrare.” 

Några övriga pristagare: 

Årets tidskrift – Fackpress under 

50 000 exemplar: Driva eget, med motiveringen: 

”Med mer journalistiskt driv 

än pengar, och med blicken stadigt på 

målgruppens behov, hjälper redaktionen 

sina läsare att stå på egna ben. Hög 

trovärdighet, personligt tilltal och smittande 

entusiasm öppnar för fortsatt utveckling 

av grundkonceptet.” 

Årets tidskrift – Fackpress över 

50 000 ex: Byggnadsarbetaren, med 

motiveringen: ”En tidskrift med tummen 

i ögat på skumma företag och med 

målgruppen i fokus. Här hålls yrkesstoltheten 

högt. En satsning på presentation 

och bildjournalistik lyfter de genomarbetade 

texterna.” 

Årets tidskift Populärpress under 

50 000 ex: Expo, med motiveringen: 

”Expo har inte hunnit ifatt tiden, det är 

tiden som hunnit ifatt Expo. Tyvärr. I ett 

politiskt tillstånd där mörkret lägger sig 

över Europa är Sveriges mest ambitiösa 

Brottsofferjourernas 

Riksförbund (BOJ) är en 

ideell organisation som 

arbetar för bättre villkor för 

brottsoffer. Arbetet baseras 

på internationella konventioner 

avseende mänskliga 

rättigheter. Det finns drygt 

100 lokala brottsofferjourer 

runt om i landet. Varje år ger 

brottsofferjourerna 

information, hjälp och stöd 

till 70 000 brottsoffer, anhöriga 

och vittnen. 


Sven-Erik Alhem 

0708-577 600 

0733-730 009 

sven-erik.alhem@swipnet.se 

Generalsekreterare 

Eva Larsson 

08-556 09 281 

073- 973 86 01 

eva.larsson@boj.se 

Växel 

08-644 88 00 

Läs mer på 

www.boj.se 

Brandskyddsföreningen 

Fråga oss 

om brandskydd 

Brandtekniker 

i pressjour 

08-588 474 77 

Pressekreterare 

Suzanne Weigl 

070-374 75 19 

Brandskyddsföreningen är 

en medlemsorganisation som 

arbetar för ett brandsäkrare 

Sverige. Genom information 

och utbildning hjälper vi människor, 

företag och organisationer 

ta eget ansvar för sitt 

brandskydd. 

www.brandskyddsforeningen.se 

kartläggning av främlingsfientliga 

rörelser 

mer oundgänglig än 

någonsin. Den internationella 

utblicken, 

skapandet av sammanhang 

och den 

enorma kunskapsbanken 

gör Expo omistlig.” 

Årets tidskrift – Populärpress över 

50 000 ex: Veteranen, med motiveringen: 

”Reportage, intervjuer och artiklar 

speglar en vital och spänstig 

målgrupp och ger åldrandet en mindre 

ångestfylld karaktär. Sveriges Pensionärsförbunds 

medlemstidning har fått 

en ansiktslyftning som smittar av sig på 

hela läsarkretsen.” 

Årets tidskrift – Digitala medier: Dagensmedia.se 

(Dagens Media), med 

motiveringen: En sajt med en imponerande 

känsla för sin målgrupp, både på 

nätet och genom samverkan mellan 

nät, papperstidning och fysiska evenemang. 

Dynamisk och flitigt uppdaterad 

har den växlat upp sitt åtagande med 

ökad synlighet, högre aktivitet och utveckling 

av nya tjänster och därmed ytterligare 

flyttat fram sin position som 

ett självklart forum för nyheter och information 

inom området reklam och 

medier. Engagemang lönar sig och där- 

Besöksadress: 

Liljeholmsvägen 32 

Tel: 08-728 48 00 

Fax: 08-34 50 51 


Hans Tilly 

Tel: 070-552 67 40 


Dan Lundqvist Dahlin 

Tel: 08-728 48 88 

Mobil: 070-591 00 12 

Fax: 08-31 65 46 

Svenska Byggnadsarbetareförbundet 

är LO:s 

femte största medlemsförbund 

med cirka 

115 000 medlemmar. 

www.byggnads.se

för går priset i kategorin digitala medier 

till dagensmedia.se.” 

Årets omgörning: Frihet, med motiveringen: 

”Årets vinnare har genom 

omgörningen tydligt ställt sig på läsarnas 

sida. Den nya formen balanserar 

perfekt mellan politiskt magasin 

och källartillverkat fanzine. Det är inte 

alltid tillrättalagt och perfekt, men det 

är modigt, uppkäftigt och träffar målgruppen 

perfekt. Redaktionen tar sig 

an samhällsfrågorna på ett sätt som 

känns helt och hållet här och nu. I Frihet 

skapas en rak och tydlig dialog som 

är ovanlig på den politiska arenan.” 

Årets oneshot: Vagabond 

Afrika, med 

motiveringen: ”Fullladdad 

med information 

i sparsmakad 

förpackning. Välskrivna 

texter och 

fantastiska bilder i 

balanserat samspel 

gör att man bara vill läsa mer. Att 

de medverkande älskar den afrikanska 

kontinenten är alldeles uppenbart. 

Afrika förknippas ofta med problem, 

här målas en positiv bild som väcker 

reslust hos både nybörjare och globetrotters.” 

Årets krönikör: Cyril Hellman, Situa- 


www.csn.se 

CSN administrerar det 

svenska studiestödet. Vi 

har cirka två miljoner 

kunder och betalar varje 

år ut cirka 25 miljarder 

kronor till studerande. 

CSN har knappt 1 000 

anställda på 15 orter. 


Kerstin Borg Wallin 


Klas Elfving 

060-18 61 55 

076-119 65 51 

klas.elfving@csn.se 

Informationschef 

Agneta Solander Valter 

060-18 61 37 

070-648 82 44 

agneta.solander@csn.se 

tion Sthlm, med motiveringen: 

”En kompromisslös,oupphörligt 

provocerande och 

sylvass debattör som 

med sin djupt personliga 

röst och självklara, 

drivna prosa håller 

såväl åsiktsfränder som meningsmotståndare 

i ett oemotståndligt uppfordrande 

grepp.” 

Årets AD: Johan 

Blomgren, CAP & 

Design, bland annat 

med motiveringen: 

”Under det senaste 

året har denne AD 

lyckats med en avgörande 

utveckling 

och är därför än mer värd att tilldelas 

detta pris: Innehållet lyfts fram bättre 

genom sammanhållna reportage och 

varierade startuppslag. Bildspråket är 

vassare, fotot har fått en mer neutral 

plats. Tidningen har numera en förfinad 

och renare form, som balanserar det 

färgstarka ämnet med en lugnare omgivning 

– utan att för den skull sakna 

karaktär, finess eller stringens.” 

Årets genombrott: Claes Lönegård, 

Fokus, för att han ”med energi, envetenhet 

och lätthet skapat en stark och 

Box 3686 



Torsgatan 11 

Vxl: 08-120 20 700 

E-post: do@do.se 

www.do.se 

Diskriminerings- 

ombudsmannen 

Katri Linna 

Pressjour 

08-120 20 710 

Pressansvarig 

Magnus Jacobson 


Eva Rosengren 

Sonya Aho 

Kommunikationschef 

Anneli Joyce 

Diskrimineringsombudsmannen 

(DO) arbetar mot diskriminering 

på grundav kön, könsöverskridandeidentitet 

eller utryck, etnisk 

tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfatning, 

funktionshinder, sexuell 

läggning och ålder. 

foto anette Lindfors Persson 


Elektriska Installatörsorganisationen 

EIO är en opolitisk 

och oberoende bransch- och 

arbetsgivarorganisation för Sveriges 

el- och teleteknikföretag. 

EIO har 2.600 medlemsföretag 

med totalt 25.000 anställda som 

omsätter 28 miljarder kronor. 

Presskontakt 

Henrik Nygård, 


08-762 75 83, 

0705-29 75 83 

henrik.nygard@eio.se 

Jan Siezing, vd 

08-762 75 77, 

070-532 10 18 

jan.siezing@eio.se 

Elektriska Installatörs- 

organisationen EIO 

Rosenlundsgatan 40 

Box 17537 


Tel. 08-762 75 00 

Fax. 08-668 86 17 

www.eio.se 


viktig story. Utan att 

snubbla på vare sig 

fakta eller orden har 

vinnaren gjort ett av 

årets snabbaste gräv. 

Trots ont om tid och 

små resurser är reslutatet 

stort. Årets 

Genombrott står i en Claes för sig.” 

Årets marknadsföringspris: 

Dagens 

Samhälle, bland 

annat med motiveringen: 

”När kunskapen 

förmedlas av en 

tidskrift som med 

stor kännedom om 

sin målgrupp också 

lyckas visa hur den kan hjälpa till att 

öka varumärkets styrka, blir det relevant 

för båda. Vår vinnande tidskrift har 

genom ett smart, målmedvetet och väl 

genomfört arbete uppnätt imponerande 

resultat. Både tidskriften och dess annonsörer 

är att gratulera!” 

Årets skoltidskrift: Spångapressen, 

Spånga gymnasium: ”En stilsäker och 

för målgruppen relevant och spännande 

tidning som lyckas locka en bred 

målgrupp trots de lokala vinklarna. Läsaren 

får en bra helhetsbild av vad som 

försigår i och omkring skolan genom 


Box 155 

631 03 Eskilstuna 


Yvonne Fredriksson 

016-16 27 02 


Mattias Johansson 

016-16 27 42 

mattias.johansson@ei.se 

Energimarknadsinspektionen 

övervakar marknaderna för 

el, naturgas och fjärrvärme. 

Myndigheten verkar för att 

dessa marknader fungerar 

väl och är ansvarig för 

www.elpriskollen.se som 

hjälper sveriges elkunder att 

välja elhandelsföretag. 

www.ei.se 

ett fint bildspråk, inspirerande utblickar 

och egna grävjobb.” 

Sara Granér, tecknare, tilldelas EWKpriset 

på 10 000 kronor. Hon får priset 

med motiveringen: ”Sara Granérs 

kraftfulla bildspråk har en drastisk humor 

som träffar betraktaren mitt i solar 

plexus. Vi skrattar hejdlöst, men får 

oss också en tankeställare om samtidens 

fördomar och svarta hål. Så kan 

man föra arvet efter EWK vidare.” Sara 

Granér har gått Serieskolan på Kvarnby 

folkhögskola och bland annat gjort 

böckerna Det är bara lite aids och Med 

vänlig hälsning. 

Dawit Isaak har tilldelats 

utmärkelsen 

Golden Pen of Freedom 

av dagspressensvärldsorganisation 

WAN med 

motiveringen: ”Dawit 

Isaak, som tvingades 

fly från sitt hemland till Sverige, men 

återvände på grund av sitt engagemang 

för en oberoende press och demokratiska 

principer, förtjänar att berömmas 

för sina handlingar. Eritreas ledare, 

bland de mest förtryckande i världen, 

har valt att fängsla honom i stället.” 

Vi arbetar 

för ett 

hållbart 

energisystem 

Vi ansvarar för frågor om 

användning och tillförsel av 

energi. Energimyndigheten 

främjar energi effektivisering 

på lokal, regional och nationell 

nivå. 

Läs mer om vår verksamhet på 

www.energimyndig heten.se 


Ola Westberg 

016-544 20 36 

press@energi myndigheten.se 


folk 

Esayas Isaak, bror 

till den fängslade journalisten 

Dawit Isaak, 

har tilldelats Dawit 

Isaak-priset av Publicistklubbens 

västra 

krets. Han får priset 

bland annat för att han 

”med outtröttlig energi – utöver sin personliga 

kamp för sin bror – starkt bidrar 

till de journalistiska insatserna för att 

belysa Dawit Isaaks siuation. Betydande 

och angelägen journalistik om Dawit 

Isaak hade inte varit möjlig utan Esayas 

medverkan. Esayas har hjälpt journalister, 

skribenter, filmare och publicister 

med nyheter, kontakter och översättningar, 

såväl i Sverige som utomlands”. 

Janne Josefsson, 

Uppdrag granskning, 

Sveriges Television, 

har tilldelats Per 

Wendels pris till årets 

nyhetsjournalist med 

motiveringen: ”När 

TV riktar strålkastarljuset 

mot ett samhälleligt missförhållande 

är det ofta han som berättar storyn. 

Oberörd av motstånd och mothugg 

fortsätter han oförtrutet, att i Pelle 

Wendels anda, gräva fram nyheter som 


Fastighetsägarna Sverige 

Drottninggatan 33 

Box 16132 


VD Reinhold Lennebo 

Tel: 08-613 57 10 

Mobil: 0705-12 33 90 

Näringspolitisk chef 

Martin Lindvall 

Tel: 08-613 57 32 

Mobil: 0709-43 69 60 

martin.lindvall@ 

fastighetsagarna.se 

Informatör 

Hans Öhman 

Tel: 08-613 57 33 

Mobil: 0736-26 90 58 

hans.ohman@ 

fastighetsagarna.se 

Fastighetstidningen 

Redaktionschef 

David Grossman 

Tel: 08-506 288 04 

Mobil: 0708-88 45 65 

david.grossman@ 

fastighetstidningen.se 


Foto tomas ohlsson 

någon velat dölja. Uppdrag gransknings 

avslöjanden av mutskandalen i 

Göteborg är bara den senaste i raden 

av Janne Josefssons stora insatser för 

svensk journalistik. Det kommer mera!” 

Kaj Kindvall har tilldelats Norrköpings 

Tidningars kulturpris Broocmanpriset 

för att ”med kärlek och kunskap 

ha berört och lotsat flera generationer 

av lyssnare i radion genom fyra 

decennier av popmusik”. Kaj Kindvall 

inledde sin karriär på Sveriges Radio 

1970 med Tio i topp. Sedan dess har 

han lett program som Poporama, Discorama 

och Tracks. Det sistnämnda 

började sändas 1984 och läggs ned i 

januari 2011. 

Kenneth Libbrecht, 

amerikansk professor 

i fysik och föreståndare 

för fysikavdelningen 

på California 

Institute of 

Technology, tilldelas 

årets Lennart Nilsson 

Award på 

100 000 kronor med motiveringen: 

”Kenneth Libbrechts bilder öppnar 

människors ögon för naturens regelbundenhet 

och skönhet. Med sina fo- 

Fastighetsägarna Norr 

VD Ola Arwidsson 

Tel: 090-71 18 55 

Mobil: 070-600 94 56 

Fastighetsägarna 

Mellansverige 

VD Krister Nilsson 

Tel: 016-17 22 51 

Mobil: 0705-89 22 51 


Ola Ström 

Tel: 019-10 65 48 

ola.strom@ 

mellan.fastighetsagarna.se 


Stockholm 

VD Christer Jansson 

Tel: 08-617 77 20 

Mobil: 0705-13 77 20 

Informationsdirektör 

Mia Enayatollah 

Tel: 08-617 77 23 

Mobil: 0709-69 99 66 

mia.enayatollah@stofast.se 


Göteborg Första Regionen 

VD Lennart Alexandersson 

Tel: 031-755 33 01 

Mobil: 0709-55 60 01 

Pressansvarig 

Henrik Mortensen 

Tel: 031-755 33 36 

Mobil: 0709-55 60 36 

henrik.mortensen@gff.se 

Fastighetsägarna Syd 

VD Stefan Lindvall 

Tel: 040-35 01 90 

Mobil: 0708-30 57 40 

Marknadschef 

Göran Höckert 

Tel: 040-35 01 92 

Mobil: 0709-55 31 34 

goran.hockert@ 

syd.fastighetsagarna.se 

Fastighetsägarna är intresse- och branschorganisationen som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. 

Våra nära 20 000 medlemmar är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter och 

bostads rättsföreningar. 

www.fastighetsagarna.se 

tografier av snöflingor förvandlar han 

matematik, fysik och kemi till bilder av 

yttersta esteik.” 

Andreas Lovén, Skånska Dagbladet, 

har tilldelats årets Nära journalistpris 

på 75 000 kronor. Han får priset med 

motiveringen: ”Med en journalistik utan 

krusiduller tar sig Skånska Dagbladet 

sig an fallet Ulf: En funktionshindrad 

20-årig pojkte, som lever i misär som 

familjehemsplacerad hos kommunens 

moderate toppolitiker. Under en vecka 

i mars i år förändrar Skånska Dagbladet 

livet för två människor i Staffanstorps 

kommun. Med sin konsekventa 

journalistik – som varje dag tar historien 

framåt – bidrar man till att Ulf får 

ett nytt hem och chansen till ett värdigt 

liv. Skånskans granskning leder också 

till att politikern tvingas lämna alla sina 

politiska uppdrag.” 

Boken Perspektiv på 

Göteborg av Peter 

Claesson (fotograf), 

Kristian Wedel (författare) 

och Patric 

Leo (formgivning), 

Bokförlaget Max 

Ström, har vunnit 

Stora publishingpriset som delas ut av 

Populär kommunikation. Boken får priset 

med motiveringen: ”För ambitiöst 

foto och snygg duplex. En nostalgisk – 

nästan smärtsam – tidsresa som bländar 

och engagerar, mycket tack vare 

det suveräna hantverket.” Perspektiv på 

Göteborg vann också första pris i kategorin 

Praktverk. 

Mat & vänner vann klassen Facktidningar/specialtidningar 

med motiveringen: 

”För en klassisk design med 

touch av djärvhet, skickligt hantverk 

och ett utmärkt bildmaterial”. 

Tidningen Frihet tog hem förstapriset 

i klassen Medlemstidningar med 

motiveringen ”För en modig och kraftfull 

tidning med trovärdighet, relevans 

och utmärkt målgruppsanpassning”. 

Power of Prints nytänkarpris gick till 

Jens Assurs bok Hunger med motiveringen: 

”För en brutalt provocerande 

gestaltning av lyxsamhället, i en grymt 

provocerande lyxförpackning”. 

Klassen Kundtidningar – bank & finans 

vanns av Nordnets tidning RIK, 

och SSG Standard Solutions Groups 

tidning We vann klassen Kundtidningar 

– business to business. AB Stångåstadens 

tidning Välkommen hem 

vann klassen Kundtidningar – hem & 

bostad och Poc Mac, POC Sweden AB, 

tog hem klassen Kundtidningar – kon- 

Ditt leende – vår drivkraft 

Folktanvården Stockholms 

län AB är ett av Europas 

största tandvårdsföretag. 

Våra 2 000 medarbetare erbjuder 

varje år över 400 000 

kunder allmäntandvård och 

specialisttandvård. Genom 

ett förebyggande arbetssätt, 

hög vårdkvalitet och personlig 

omtanke medverkar vi till 

att mun- och tandhälsan förbättras. 

Folktandvården är 

ett landstingsägt bolag och 

omsätter drygt 1,2 miljarder 

kronor. 

Pressansvarig 

Christian Larsen 

Tel. 08-123 166 94 

VD 

Ann-Charlotte Frank 

Lindgren 

Tel: 08-123 166 90 

www. 

visatanderna.nu

sument. Audi Magasin vann Kundtidningar 

– motor och Danderyds församlings 

tidning Livet fick förstapris 

i klassen Medborgartidningar. Boken 

Äntligen vilse – om konsten att resa av 

Jörgen Ulvsgård (fotograf, journalist), 

Birgitta Wahlberg (redaktör, projektledare) 

och Guillermo Allende (grafisk 

formgivare) vann klassen Fackböcker. 

Nya spårvägen, Göteborgs spårvägar, 

och Postens tidning Nyhetsposten 

blev bästa personaltidningar i offentlig 

sektor respektive näringsliv, medan 

Svensk mjölks Pejling tog hem klassen 

Verksamhetstidningar. 

Pia Röding, redigerare på Sydvenskan, 

har tillsammans med Christine Blomquist, 

fil dr i företagsekonomi, vunnit 

utmärkelsen Årets projektledarbok för 

Ledarskap. Personen – reflektionen – 

samtalet. Priset delas ut av Svenskt 

projektforum. 

Åsne Seierstad, norsk journalist och 

författare, tilldelas årets Frihetspenna 

av Stiftelsen Torgny Segerstedts Minne. 

Hon får utmärkelsen för en ”grundläggande 

och orubblig tro på tryck- 

och yttrandefrihet”. Åsne Seierstad har 

rapporterat från länder som Tjetjenien, 

Serbien, Afghanistan och från kriget i 


VI ÄR VASSA 

PÅ SKYDD! 

Fortifikationsverket är 

experter på skyddsteknik. 

Vi bygger säkert. 

Vi har fastigheter som 

står emot all typ av 

vapenverkan och 

angrepp av andra slag. 


Catharina Millmarker 

010-44 44 990 

www.fortv.se 

Irak. Henns bok Bokhandlaren i Kabul 

blev en internationell bästsäljare, men 

ledde också till att hon stämdes av 

bokhandlaren. 

Hans Stenlund, redaktör på Norrländska 

Socialdemokratens lokalredaktion 

i Kiruna, har utsetts till Årets lokalredaktör 

vid Nära-konferensen i Örebro. 

Han får utmärkelsen med motiveringen: 

”Det som händer i Kiruna har 

Hans Stenlund koll på, trots det långa 

geografiska avstånden. Genom Hans 

Stenlunds artiklar har lokala händelser 

såsom Kirunas segdragna stadsflytt, 

dramatiska fjällräddningar och 

små stipendieutdelningar lyfts fram 

och rönt intresse långt utanför den egna 

kommunen. Hans Stenlund beskrivs 

även som en klippa i att lära upp nya 

förmågor i lokaljournalistiskt urval och 

nyhetsvärdering.” 

Glenn Strömberg, expertkommentator 

i Sveriges Television sedan 1996, är 

ny svensk mästare i begriplighet. Han 

får priset med motiveringen: ”4-3-1-2 

eller 4-4-2 – Strömberg gör de obegripliga 

siffrorna inom fotbollen självklara. 

Han gör sporten begriplig och 

har en osviklig förmåga att alltid hitta 

rätt.” Begriplighetspriset delas ut av 

Överintendent 

Eskil Franck 

Pressansvarig 

Johan Perwe 

0702-59 38 19 

press@levandehistoria.se 


Stora Nygatan 10 

Gamla Stan 

vxl: 08-723 87 50 

www.levandehistoria.se 

FRA är en civil myndighet 

under Försvarsdepartementets 

ansvarsområde 

med cirka 700 anställda. 

Genom underrättelseverksamheten, 

där bland annat 

signalspaning bedrivs, ger 

FRA stöd till regeringens 

utrikes-, säkerhets- och 

försvarspolitik. 


Anni Bölenius 

08- 471 40 05 

anni.bolenius@fra.se 

Vid brådskande ärenden 

utanför kontorstid kan 

växeln förmedla kontakt 

med informationschefen. 

Telefon växel: 08-471 46 00 

www.fra.se 


kommunikationsbyrån Publik till ”en 

person som lyckats förklara ett svårt 

och viktigt ämne så att andra förstår”. 

Lena Sundström, frilansjournalist och 

författare, har tilldelats Det lätta priset 

2010 på 25 000 kronor av Centrum för 

lättläst. Hon får priset för att hon ”visar 

att det är möjligt att uttrycka sig begipligt 

och lättillgängligt om komplicerade 

ämnen. Det gäller såväl i debatter 

som reportage, böcker och bloggforum 

men också som uppskattad talare 

i olika sammanhang. Hon är konkret 

och lättförstådd, är på lyssnarens kunskapsnivå 

och utgår alltid från den 

som kan minst i ämnet. Som folkbildare 

ställer hon ofta frågorna som ingen 

annan ställt i aktuella debatter.” 

Sveriges Television vann Current 

affairs-klassen när Europas främsta 

TV-produktioner belönades vid Prix Europa 

2010 i Berlin. SVT fick priset för 

Uppdrag gransknings reportage ”Den 

andra våldtäkten” som handlar om den 

uppmärksammade våldtäkten på en 

14-årig flicka i Bjästa. Reportaget gjordes 

av Hasse Johansson och Nicke 

Nordmark. 

Marcus Lindeens film Ångrarna, 

som sänts i SVT, vann dokumentärklas- 

Postadress 


Besöksadress 

Klara Västra kyrkogata 11 

Telefon 

08-786 90 00 

Webbplats 

www.forsakringskassan.se 


Adriana Lender 

Telefon: 010-116 90 01 

Presskontakt 

Telefon: 010-116 98 88 

Biträdande presschef 

Staffan Karlsson 

Telefon: 010-119 82 31 

staffan.karlsson@forsakringskassan.se 

Regionala presskontakter 

www.forsakringskassan.se/press 

sen. Den handlar om Mikael och Orlando, 

två män som bytt kön men som 

ångrat ingreppet. Filmen har tidigare 

vunnit filmfestivalen Queer Lisboa i 

Portugal och fått ett hedersomnämnande 

på Nordisk Panorama i Bergen. 

Bilden är från filmen Anders och Harri – 

om två vänner som älskar musik. 

Åsa Blancks och Johan Palmgrens 

film Anders och Harri har rönt framgångar 

utomlands. Den har vunnit första 

pris på Minsk International Film 

Festival , publikens pris på Look&Roll 

International Film Festival i Basel och 

första pris på Greaking Down Barriers 

International Film Festival i Sochi, 

Ryssland. Filmen fick även ett hedersomnämnande 

på Grimstad International 

Short film Festival. 

Jelena Urlajeva har tilldelats Per 

Upplandsgatan 5 

Box 1146 


Tel 08-412 68 00 

Fax 08-10 00 62 

www.handels.se 


Lars-Anders Häggström 

Tel 412 68 02 

070-630 17 78 


Serkan Köse 

Tel 08-412 60 60 

072-210 65 10 

serkan.kose@handels.se 

Handelsanställdas förbund är 

Sveriges tredje största 

LO-förbund. Förbundet organiserar 

drygt 150 000 medlemmar 

på 25 000 arbetsplatser. 


folk 

Anger-priset för sin fredliga och osjälviska 

kamp för mänskliga rättigheter 

med livet som insats. Hon är medlem 

i Human Rights Alliance of Uzbekistan 

och har bland annat anordnat demonstrationer 

för att uppmärksamma nedtystade 

händelser och stödja förföljda 

journalister. Priset delas ut av Forum 

för levande historia på uppdrag av regeringen. 

Jeanette Bergenstav, frilansjournalist 

i Göteborg, har utsetts till svensk 

vinnare av EUs journalistpris för folkhälsa 

med bidraget ”När livet får en 

chans till” i Regionmagasinet. Hon får 

priset bland annat med motiveringen: 

”Gripande och informationsrik skildring 

av båda sidorna av organdonation 

och organtransplantation. Texten är 

lika informativ, som den är inkännande.” 

Hon går nu vidare till att tävla på 

EU-nivå. 

nomineringar 

Tina Thunanders reportagebok om 

kvinnor i Saudiarabien, Resa i Sharialand 

– ett reportage om kvinnors liv i 

Saudiarabien, är en av de böcker som 

nominerats till årets Augustpris i kategorin 

fackbok. Övriga nominerade 


Handisam (Myndigheten för 

handikappolitisk samordning) 

har regeringens uppdrag att verka 

samordnande och pådrivande i 

svensk handikappolitik. Handisam 

påskyndar utvecklingen mot 

ett samhälle där alla kan delta 

jämlikt oavsett funktionsförmåga. 

Handisam har ett nära samarbete 

med andra statliga myndigheter, 

med kommuner och landsting och 

med handikapporganisationerna. 


Carl Älfvåg 

carl@handisam.se 

08-600 84 84 


Ola Balke 

ola@handisam.se 

08-600 84 10 

Arenavägen 63 

121 77 Johanneshov 

www.handisam.se 


fackböcker är Vargen - den jagade jägaren 

av Henrik Ekman, Den röda grevinnan 

– en europeisk historia av Yvonne 

Hirdman, Mask – litteraturen som 

gömställe av Kristoffer Leandoer, 

Cocaina – en bok om dom som gör det 

av Magnus Linton samt Maria Eleonora 

– drottningen som sa nej av Moa 

Matthis. Priset består av en bronsstatyett 

och 100 000 kronor. Vinnaren 

presenteras den 22 november. 

Tio bidrag har nominerats till Guldkassetten, 

en utmärkelse som prisar 

årets bästa taltidningsreportage, och 

som delas ut av Taltidningsproducenternas 

förening: ”När jag såg så var jag 

väldigt petig” av Annsofie Andersson, 

Ljudmagasinet, Göteborg, ”Tedans” av 

Elisabet Andersson, På tal om Stockholm, 

Stockholm, ”Skidan går inte riktigt 

som man vill” av Zandra Classon, 

Ljudmagasinet, Göteborg, ”Krister 

stylas” av Birgitta Fredén, Skånes 

Taltidning, Malmö, ”Monica” av Ingrid 

Haglund, Insyn, Luleå, ”Slottet” av 

Sophie Heine, På tal om Stockholm, 

Stockholm, ”Rundvandring i Sala silvergruva” 

av Tommy Pihl, Taltidningar 

i Västmanland, Västerås, ”Det okända” 

av Bengt Rejhed, Läns- och riksnytt, 

Stockholm, ”Ekot” av Johan Rosen- 

ICA AB 

Besöksadress 

Svetsarvägen 16 

171 93 Solna 

Telefon: 08 - 561 500 00 

Presstelefon 

070 - 253 66 60 

Pressjourstelefon 

070 - 544 07 10 

För brådskande ärenden 

utanför kontorstid 

(vardagar 17 - 08 och helger) 

Presschef 

Staffan Ekengren 

Telefon: 08 - 561 506 66 

070 - 285 89 74 

staffan.ekengren@ica.se 


Sara Hjelm 

Telefon: 08 - 561 502 76 

070 - 362 76 42 

sara.hjelm@ica.se 

Informatör 

Anna Hedström 

Telefon: 08 - 561 503 28 

073 - 765 12 00 

anna.r.hedstrom@ica.se 

Mer information finns på 

www.ica.se 

gren, Läns- och riksnytt, Stockholm, 

samt ”Pianisten” av Mats Sundling, 

Skånes Taltidning, Malmö. Vinnaren 

tillkännages den 19 november. 

dödsfall 

Leif Andersson, Malmö, har avlidit vid 

67 års ålder. Han började sin journalistbana 

på Östra Småland i Kalmar men 

flyttade snart över till Kvällsposten där 

han var nattchef. Senare övergick han till 

Sydsvenskan. Under en period satt han 

i Journalistförbundets styrelse. De allra 

sista åren före pensioneringen arbetade 

han på Sydsvenskans radiotidning. 

Janne Holmlund, Jönköping, har avlidit 

vid 75 års ålder. Han började 1960 

som fotograf på Expressen i Stockholm. 

1961 vann han Årets bild och 

1979-1980 blev han Årets bandyfotograf. 

Han flyttade senare över till Expressens 

redaktion i Jönköping. 

Sture Olsson har avlidit vid 63 års ålder. 

Han arbetade först på Gefle Dagblad 

och Arbetarbladet innan han 

1971 övergick till Aftonbladet, där han 

främst arbetade för sportredaktionen. 

Under ett antal år var han även Aftonbladets 

korrespondent i Moskva. 

Industriarbetsgivarna är ett 

gemensamt bolag för Industri- 

och KemiGruppen, Stål och Metall 

Arbetsgivareförbundet, SveMin 

och SVEMEK. 

Medlemmar hos oss är industriföretag 

inom bland annat stål, 

läkemedel, glas, kemi, gruvor, 

sten, bioteknik, metall och plast. 

VD 

Industri- och KemiGruppen 

Magnus Ling 

Telefon: 08-762 67 67 

Mobil: 073-830 77 67 

VD 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, 

SveMin och SVEMEK 

Bengt Huldt 

Telefon: 08-762 67 33 

Mobil: 070-562 67 33 


Catharina von Sydow 

Telefon: 08-762 67 63 

Mobil: 0730-66 77 63 

Industriarbetsgivarna 

Kungsträdgårdsgatan 10 

Box 1721 


Telefon växel: 08-762 67 55 

info@industriarbetsgivarna.se 

www.industriarbetsgivarna.se 

Invest Sweden är en myndig het 

som arbetar för att internationalisera 

det svenska näringslivet. 

Genom information och 

kontakter medverkar vi till att 

utländska företag investerar i 

Sverige, i form av t.ex. förvärv, 

etableringar eller strategiska 

samarbeten. Invest Sweden har 

kontor i Stockholm och Göteborg, 

samt utlandskontor i USA, 

Japan, Kina och Indien. 


Per-Erik Sandlund 

Presskontakt: 


Loth Hammar 

08-402 78 16 

070-731 93 30 

loth.hammar@investsweden.se 

Besöksadress 

World Trade Center, Klarabergsviadukten 

70, B6, Stockholm. 

08-402 78 00 

www.investsweden.se 

Olle Steij, Stockholm, har avlidit kort 

före sin 88-årsdag. Han verkade större 

delen av sitt yrkesliv på tidningarnas 

Telegrambyrå där han skrev om sport, 

bland annat skidor och friidrott. Han 

har bevakat ett oräkneligt antal Vasalopp, 

skid-SM och friidrotts-SM och 

även världsmästerskap och olympiska 

spel. Under några år på 50-talet reste 

han runt i Europa och skrev för flera 

Stockholmstidningar. Han var också flitig 

skribent i TTs personaltidning. 

Johan Zotterman har avlidit vid 72 

års ålder. Han inledde sin journalistiska 

bana med ett vikariat på Stockholms- 

Tidningen. När den lades ner övergick 

han till Svenska Dagbladet. Efter några 

år började han arbeta på Sveriges Radio 

där han var anställd till pensioneringen. 

rättelse 

Bilden här bredvid föreställer 

Elsa Persson, 

ny redaktör på 

Europaportalen.se. I 

förra numret av Journalisten 

hamnade 

bilden på fel ställe, 

något vi ber om ursäkt 

för. 

Esplanaden 3A 

172 13 Sundbyberg 

tel: 08 - 519 411 00 

fax: 08 - 735 76 98 

e-post: kemi@kemi.se 


Nina Cromnier 

08-519 41 150 

Presskontakter 

Carin Törner 

08-519 41 217 

076-50 41 217 

carin.torner@kemi.se 

Karin Abrahamsson 

08-519 41 273 

076-50 41 273 

karin.abrahamsson 

@kemi.se 

www.kemi.se


www.innovationsbron.se 

Vi skapar nya affärer 

ur forskning och 

innovation. 

Helena Arvas 

HR & Kommunikationsdirektör 

E-post: 

helena.arvas@innovationsbron.se 

Tel dir: 08-587 919 06 

Mobil: 0708-16 10 48 

Postadress: 

Innovationsbron AB 

Box 70407 


Besöksadress: Vasagatan 11 

Tel: 08-587 919 20 

Ordförande 

Annelie Nordström 

Pressjour: 010-442 71 30 

Tf kommunikationschef 

Emma Nilsson 

emma.nilsson@ 

kommunal.se 

010-442 71 41 

070-310 07 45 


Camilla Levin 

camilla.levin@ 

kommunal.se 

010-442 71 37 

0730-79 25 64 

Kommunal är Sveriges 

största fackförbund med över 

500 000 medlemmar. 

De flesta är anställda i välfärdssektorn, 

men också inom 

serviceyrken och lantbruk. 

www.kommunal.se 

Locum AB är en av 

Sveriges större fastighetsförvaltare 

med ett fastighetsbestånd 

på cirka 2,1 

miljoner kvadratmeter i 

Stockholmsområdet. 

Bland hyresgästerna 

dominerar sjukvården i 

länet. Locum AB ägs av 

Stockholms läns landsting. 

Locums kärnvärden är 

Kompetens, Hållbarhet 

och Affärsmässighet. 

HR direktör 

Christina Hallberg 

08-690 77 42 

070-484 77 42 

christina.hallberg- 

hoglund@locum.se 

Informatör 

Shirley Nyberg 

08-690 75 41 

shirley.nyberg@locum.se 


Eva-Lis Sirén 

070-576 72 38 

eva-lis.siren@lararforbundet.se 

lararforbundet.se/evalissiren 

Presschef 

Håkan Carlsson 

08-737 69 02 

hakan.carlsson@lararforbundet.se 

Lärarförbundet är ett 

fackligt yrkesförbund med 

cirka 225 000 medlemmar. 

De flesta arbetar som lärare i 

grund- och gymnasieskolan, 

i förskolan, på fritidshem, på 

högskolan eller som skolledare. 

Lärarförbundet är Sveriges 

största lärarorganisation och 

driver frågor som utvecklar 

läraryrket och skolan. 

lararforbundet.se 


Metta Fjelkner 

070-262 27 68 

metta.fjelkner@lr.se 

Presschef 

Zoran Alagic 

070-262 27 00 

08-613 27 79 

zoran.alagic@lr.se 

Lärarnas Riksförbund är det 

fackförbund som organiserar 

största andelen av Sveriges 

behöriga lärare. 

Myndigheten för yrkeshögskolan 

beviljar statsbidrag och har tillsynsansvar 

för yrkeshögskoleutbildning 

(Yh), Kvalificerad yrkesutbildning 

(KY), Kompletterande utbildning 

(KU) och lärlingsutbildning för 

vuxna. 


Per-Åke Bladh 

Telefon: 010 – 20 90 131 

Mobil: 070 – 953 33 32 

E-post: per-ake.bladh@ 

yhmyndigheten.se 

www.yhmyndigheten.se 

PressKoNtAKt 

Karin sandell 

018-611 98 68 

070-167 90 60 

karin.sandell@nck.uu.se 

Adress 

Nationellt centrum 

för kvinnofrid 

Uppsala universitet 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

telefoN 

018-611 27 93 

www.nck.uu.se 

www.kvinnofridslinjen.se 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid är ett kunskaps- 

och resurscentrum vid 

Uppsala universitet och 

Akademiska sjukhuset. 

Vi arbetar på regeringens 

uppdrag med att sammanställa, 

utveckla och sprida kunskap om 

våld mot kvinnor, och med att 

förbättra stödet till våldsutsatta 

kvinnor i hela landet. 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid driver också 

den nationella stödtelefonen 

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. 

Norden i Fokus är 

Nordiska minister- 

rådets informationskontor 

i Stockholm. 

Vi arbetar för att synliggöra 

det officiella 

nordiska samarbetet. 

Presskontakt 

Carolina Ehrnrooth 

08-506 113 22 

0709-283 644 

carolina@norden.se 

www.nordenifokus.se 

www.norden.org 

Box 5338 

102 47 STOCKHOLM 

Tel: 08-440 83 30 

www.officersforbundet.se 

Ordförande 

Lars Fresker 

08-440 83 47 

070-628 25 81 

lars.fresker 

@officersforbundet.se 

Tjf pressansvarig 

Daniel Skoglund 

08-440 83 49 

0765-25 40 85 

daniel.skoglund 

@officersforbundet.se 

Officersförbundet är ett 

SACO-förbund som företräder 

officerare, blivande 

officerare och övrig militär 

personal. Över 90 procent av 

yrkesofficerarna, samt ett antal 

soldater, är medlemmar i 

förbundet, vilket innebär att 

vi har cirka 9 000 medlemar. 

Pensionsmyndigheten 

Presskontakt: 


Kristina Kamp, 

010-454 23 60 

www.pensions myndigheten.se 

Tel vxl: 0771-771 771 

Kommunikationschef: 

Sten Eriksson, 

010-454 22 25 


Katrin Westling Palm 



Preem AB 

Press & mediekontakter 

Thomas Ögren 

070 - 450 10 01 

thomas.ogren@preem.se 

PREEM AB (publ) är Sveriges 

största drivmedelsföretag och 

svarar för 80 procent av den 

svenska raffinaderikapaciteten 

och 30 procent av den nordiska. 

Över 2/3 av vår produktion exporteras 

vilket gör oss till ett av landets 

största exportföretag. Preem 

har ett rikstäckande servicenät 

med över 400 Preemstationer och 

215 TruckStops/tankställen för 

tung trafik. 

Preem AB har drygt 1300 anställda. 

Preems omsättning var 

73,6 miljarder kronor 

under 2009. 

Se även www.preem.se 


Ringvägen 100 E 

Postadress: Box 20133 


Telefon: 08-402 02 00 

Fax: 08-402 02 50 

E-post: info@prevent.se 

Hemsida: www.prevent.se 

Presskontakt 

Andreas Alskog 


Marie Antman 

Verkställande direktör 

Maria Schönefeld 

Prevent är en ideell förening 

inom arbetsmiljöområdet 

med Svenskt Näringsliv, LO 

och PTK som huvudmän. 

Vår uppgift är att tillsammans 

med huvudmännen förmedla 

kunskap kring arbetsmiljö - 

frågor och utveckla metoder 

som ska fungera som ett stöd 

för varje arbetsplats i det 

löpande arbetsmiljö arbetet. 

Prevent: 

� Ger ut arbets- och utbildningsmaterial 

samt faktaböcker 

� Informerar och utbildar 

� Ger ut tidningen Arbetsliv 

Prevent arbetar för ett friskt, 

sunt och säkert arbetsliv! 

48 JOURNALISTEN 11 NOVEMBER – 1 DECEMBER 2010 


Lagergrens gata 2 

Postadress: Box 1022, 

651 15 Karlstad 

Tel: 054-701 10 00 

Fax: 054-701 10 01/02 

E-post: kansliet@regionvarmland.se 

Presskontakt: 

Hedvig Bergenheim, 

informationschef 

E-post: hedvig.bergenheim@ 

regionvarmland.se 

Telefon: +46547011019 

Region Värmland är ett samverkansorgan 

som Värmlands 

sexton kommuner och 

Landstinget i Värmland har 

bildat för att ansvara för 

regionala utvecklingsfrågor. 

Organisationen verkar för 

att 

skapa förutsättningar för 

tillväxt i Värmland. 

En myndighet under riksdagen med 

uppgift att granska den statliga verk- 

samheten. Riksrevisionen ska genom 

oberoende granskning medverka till 

demokratisk insyn och effektiv förvalt- 

ning i staten. 


Mikael Jonsson 

Mobil 0734-45 20 82 

mikael.jonsson@riksrevisionen.se 


Pernilla Eldblom 

Mobil 0734-45 22 00 

pernilla.eldblom@riksrevisionen.se 

www.riksrevisionen.se 

Tech- 

nology 

for a 

changing 

world 

Kontakter på Saab: 

Ulrika Fager, 

presschef, 

0734-18 70 32 

Saabs presscenter, 

0734-18 00 18 

www.saabgroup.com 

SABO, Sveriges Allmännyttiga 

Bostadsföretag, är bransch- 

och intresseorganisation 

för cirka 300 kommunala 

bostadsföretag. 


Kurt Eliasson 

08-406 55 69 

kurt.eliasson@sabo.se 

Pressansvarig 

Charlotta Lundström 

08-406 55 25 

070-721 20 11 

charlotta.lundstrom@sabo.se 

Postadress 

Box 474, 101 29 Stockholm 

Besöksadress 

Vasagatan 8-10, 5 tr 

Telefon 08-406 55 00 

Fax 08-20 99 04 

www.sabo.se 

Klarabergsviadukten 90 hus C 

Box 277 05 


Tel: 08-553 411 00 

VD 

Birgitta Böhlin 

Tel: 08-553 411 02 

birgitta.bohlin@samhall.se 

Kommunikationsdirektör 

Lars Lööw 

Tel: 08-553 411 47 

lars.loow@samhall.se 

Presschef 

Håkan Tenelius 

Tel: 08-553 411 46 

Mobil: 070-219 47 62 

hakan.tenelius@samhall.se 

Samhall har 21 000 medarbetare 

på 250 orter och omsätter 

årligen drygt 7 miljarder kronor. 

Bolaget ägs av staten och har 

uppdraget att skapa utvecklande 

jobb för personer med 

funktionsnedsättning som leder 

till nedsatt arbetsförmåga 

www.samhall.se


Bostadsrätternas 

organisation 

VD 

Göran Olsson 

Telefon 0739-88 72 90 

goran.olsson@sbc.se 


Mats Lindbäck 

Telefon 0730-74 50 59 

mats.lindback@sbc.se 

Adress 

SBC ek för 

Luntmakargatan 46 


Webbplats 

www.sbc.se 

Bostadsrättsorganisationen 

SBC har kunskap om 

lagstiftningen och kan 

ge exempel på hur det 

fungerar i verkligheten. Vi 

är Sveriges största intresse- 

och serviceorganisation för 

bostadsrätter med drygt 

6 000 bostadsrättsföreningar 

och 20 000 bosparare 

som medlemmar i Sverige. 

Chef medierelationer 

Pär Altan 

070-386 52 37 


Jörgen Olsson 

070-256 20 77 


Jan Johansson 

Petter Tiger 

070-344 09 73 

SCA är ett globalt skogs- och hygienbolag 

som omsätter 111 miljarder 

kronor och har omkring 50 000 

anställda, varav drygt 6 000 i Sverige. 

Försäljning sker i cirka 100 länder. 

Bland SCAs starkaste varumärken 

på den svenska marknaden märks 

Libero, Libresse, Tena, Edet och Tork. 

Miljöfrågor är högt prioriterade inom 

SCA, bland annat ska CO2-utsläppen 

minska med 20 procent fram till 2020. 

För bilder, videomaterial och fakta 

www.sca.com 

www.hygienematters.com 

Scan – bry dig om vad du äter 

Scan är ett av Sveriges mest omtyckta 

varumärken och förknippas 

med svenskt ursprung, trygghet och 

kvalitet. Genom vårt arbete från 

gård till bord har vi unik kontroll 

på djuromsorg, miljö och kvalitet. 

Presskontakt 

Margareta T orgren, 

kommunikationsdirektör. 

08 - 725 85 72, 070 - 280 01 68 

margareta.thorgren@scan.se 

Denis Mattsson, VD 

08-725 80 20, 076 -128 36 98 

denis.mattsson@scan.se 

Postadress: Scan AB, 

Box 30223, 


Telefon, växel: 0771 – 510 510 

Pressjour: 08 – 725 85 10 

www.scan.se 

Box 1105, Barnhusgatan 6 


Tel: 08-791 41 00 

Fax: 08-21 89 53 

www.seko.se 

seko@seko.se 


Janne Rudén 

Informations- och presschef 

Jonas Pettersson 

Tel: 08 -791 41 95 

Mobil: 070-631 59 49 

jonas.pettersson@seko.se 


Erik Sandberg 

Tel: 08-791 41 55 

Mobil: 070-600 24 96 

erik.sandberg@seko.se 

SEKO är ett fackförbund inom LO. 

Vi är ungefär 140 000 medlemmar 

i nio branscher. Bland de 

största arbetsgivarna finns Posten, 

TeliaSonera, Kriminalvården,SJ, 

Försvarsmakten, Vattenfall, Vägverket 

och Banverket. 

Sveriges geologiska 

undersökning, SGU, är 

den statliga myndighet 

som svarar för frågor 

som rör berg, jord och 

grund vatten i Sverige. 

Vårt huvudkontor ligger 

i Uppsala och våra filialer 

i Göteborg, Lund, Malå 

och Stockholm. 


Villavägen 18, Uppsala 

Tel. 018-17 90 00 


Jan Magnusson 

Presskontakt 

och information: 

Erika Ingvald 

erika.ingvald@sgu.se 

070-346 54 70 

Kaarina Ringstad 

kaarina.ringstad@sgu.se 

070 -342 36 36 

www.sgu.se 

VD 

Eva Östling Ollén 

08 - 762 74 01 


Lars Nylander 

08 - 762 74 22 

Thomas Laurell 

08 - 762 74 52 

SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, 

är bransch- 

och arbetsgivarorganisation för 

den svenska besöksnäringen. 

SHR samlar drygt 4 000 företag 

med sammanlagt 5 500 verksamheter 

inom hotell, restaurang, 

catering, spa, nöjes- och 

djurparker, skidanläggningar, 

camping och stugor, nattklubbar, 

vandrarhem, konferensanläggningar, 

aktivitetsföretag 

med mer. SHR är en medlemsorganisation 

inom Svenskt 

Näringsliv. 

www.shr.se 

www.sios.org 

Vill du 

skriva, få kunskap 

och information 

ur ett annat perspektiv 

om frågor som rör 

etnicitet, mångfald, 

integration 

språklig och kulturell 

pluralism 

diskriminering m.m. 

Kontakta organisationssekreteraren 

Milinko Mijatovic 

08-556 933 69 

milinko.mijatovic@ 

sios.org 

kansli@sios.org 

www.adb-stockholm.org 

adb@adb-stockholm.org 

08-643 09 88, 

08-689 70 60 

Bellmansgatan 15, 1tr 


tfn 08-556 933 60 

fax 08-643 90 68 

Sven Ljungberg 


Skandia 

Presstelefon: 08-788 42 97 

E-post: sven.ljungberg 

@skandia.se 

Annie Sebelius 


Skandia Liv 


E-post: annie.sebelius 

@skandia.se 

Lena Hök 


Skandiabanken 


E-post: lena.hok 

@skandiabanken.se 

www.skandia.se 

Webbplats 

www.skolinspektionen.se 

Telefon 

08-586 080 00 


Ann-Marie Begler 


Carina Larsson 

08-586 082 50 

076-129 79 50 

carina.larsson@ 

skolinspektionen.se 

Barn- och elevombud 

Lars Arrhenius 


Joanna Abrahamsson 

08-586 082 48 

076-129 76 02 

joanna.abrahamsson@ 

skolinspektionen.se 

Fackförbundet SKTF organiserar 

anställda i kommuner och landsting. 

Inom skola, vård och omsorg 

omfattas även anställda i privata 

verksamheter. SKTF organiserar de 

som är verksamma i bolag och stiftelser 

inom det kommunala området 

samt inom Svenska Kyrkan och 

ekumeniska organisationer. SKTF 

har drygt 160 000 medlemmar. 


Eva Nordmark 

mobil 070 624 13 11 

e-post eva.nordmark@sktf.se 

Presschef 

Peter Bloch 

mobil 070 255 13 37 

e-post peter.bloch@sktf.se 


Maria Martinsson 

mobil 070 655 50 48 

e-post maria.martinsson@sktf.se 



Arbetslöshetskassornas 

Samorganisation (SO) är 

a-kassornas intresse- och 

serviceorganisation. 

www.samorg.org 

Kanslichef 

Melker Ödebrink 

08-555 138 11 

070-651 63 24 

melker.odebrink@samorg.org 

Ordförande 

Harald Petersson 

070-26 71 200 


Fackförbundet ST 

Annette Carnhede 


Maria Frändegård 

Pressansvarig 

maria.frandegard@st.org 

Mobil: 070-314 52 73 

Växel: 08-790 51 00 

www.st.org 

Fackförbundet för oss 

som valt att arbeta på 

statens och medborg- 

arnas uppdrag. 

Box 16363 


www.stat-inst.se 

Besöksadress 

Drottninggatan 29 

Vxl 08-453 40 00 

Fax 08-453 40 50 


Ewa Persson Göransson 

Presstjänst 

Ola Karlsson-Rühmkorff 

Tf presschef 

Tfn 070-608 40 05 

Christer Pedersen 


Tfn 070-309 4609 

Statens institutionsstyrelse, SiS, 

bedriver individuellt anpassad 

tvångsvård för ungdomar och 

för vuxna missbrukare. SiS verkställer 

också sluten ungdomsvård. 

SiS driver ett 30-tal behandlingshem 

över hela landet och har 

en omfattande forsknings- och 

utvecklingsverksamhet. 

Gunilla Lundén, 


Tel:+46 (0)620 198 45 

Mob:+46 (0)70 521 31 16 

gunilla.lunden@statkraft.com 

Statkraft är Europas största 

producent av förnybar energi 

och Sveriges fjärde största 

elproducent. Statkraft äger 

58 vattenkraftverk och 

satsar stort på vindkraft 

genom projektering av 36 

vindkraftsparker med sammanlagt 

760 turbiner i norra 

och södra Sverige. Statkraft 

är även en stor aktör inom 

elhandel och driver 5 fjärrvärmeverk. 

www.statkraft.se 

Vid Stockholms universitet pågår 

utbildning och forskning på 

högsta nivå. Universitetet deltar 

i regionala, nationella och inter- 

nationella samarbeten, i debatt 

och samhällsutveckling. 

Här är mer än 50 000 studenter 

och 5 000 medarbetare verk- 

samma inom humaniora, juridik, 

naturvetenskap, samhälls- 

vetenskap och lärarutbildning i 

en miljö där öppna sinnen möts 

och utvecklas. 

Pressnummer: 08-16 40 90 

E-post: press@su.se 

Presschef 

Maria Erlandsson 

08-16 39 53, 070-230 88 91 


Maria Sandqvist 

08-16 13 77, 070-664 22 64 

Presskontakt 

Jonas Åblad 

08-16 21 72, 070-268 27 17 


Sofi e Mauritzon 

08-16 26 62, 070-302 26 62 

www.su.se 

Ordförande 

Christian W Jansson 

VD 

Dag Klackenberg 

Post 

Svensk Handel 


Besök 

Regeringsgatan 60 

Tel: 010-47 18 500 

E-post 

info@svenskhandel.se 

Pressansvarig 

Lars G Ohlsson 

Tel: 010-47 18 623 

Mobil: 070-370 2700 

larsg.ohlsson@svenskhandel.se 

Svensk Handel samlar handelsföretag 

av alla kategorier och har 

drygt 13 000 medlemsföretag med 

tillsammans cirka 300 000 

anställda. 

www.svenskhandel.se 


Claes Bertilson 

070-327 78 07 

claes.bertilson@skl.se 

Svensk Biblioteksförening 

World Trade Center, D5 

Box 70380 

107 24 STOCKHOLM 

Tel 08-545 132 30 

www.biblioteksforeningen.org 


Niclas Lindberg 

Tel: 070-660 80 77 

Ordförande 

Inga Lundén 

Tel: 076-123 11 90 


Peter Axelsson 

Tel: 08-545 132 45 

Tel: 070-552 46 16 

pax@biblioteksforeningen.org 

Svensk Biblioteksförening är 

en ideell förening med uppgift 

att verka för ett nationellt 

bibliotekssystem av hög standard. 

Föreningen har både bibliotek 

och enskilda personer som 

medlemmar och samlar 3000 

personer och 550 bibliotek inom 

svenskt biblioteksväsende. 


Iréne Tinglöv 

070-692 44 37 

irene.tinglov@skl.se 

PRESSKONTAKT 08-452 71 01 

nås även efter kontorstid och under helger 

VD Håkan Sörman 

Kommunikationsdirektör Monica Björklund Aksnes 

En fråga om demokrati. 

SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. 

Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och 

service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. 

Vårt uppdrag är att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar 

för lokalt och regionalt självstyre. Visionen är att ut- 

veckla välfärden. Det är en fråga om demokrati.


Oberoende 

specialist på 

säkerhet. 

Vi ger opartisk information om 

hur man före bygger brott. 

Säkerhetsinformatör 

Jan-Peter Alm 

Tel 08-783 74 06 

Mobil 0709-81 65 78 

jan-peter.alm@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Informations- och 

marknadsansvarig 

Anna Härenvik 

Tel 08-783 75 30 

Mobil 0709-81 65 87 

anna.harenvik@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Svenska Stöldskyddsföreningen 

(SSF) är en oberoende ideell 

förening som arbetar för att 

förebygga brott. 

Tegeluddsvägen 100 


Tel 08-783 75 33 

Fax 08-663 96 52 

www.stoldskyddsforeningen.se 

SPF, Sveriges 

Pensionärsförbund 


Karl Erik Olsson 

0708-73 82 59 

karl.erik.olsson@spfpension.se 


Cathrine Swenzén 

0733-89 80 18 

cathrine.swenzen@spfpension.se 

SPF är en ideell, partipolitiskt och religiöst 

obunden intresseorganisation för 

seniorer med ca 260 000 medlemmar. 

Medlemstidningen Veteranen, 

TS upplaga 202 900 (2009) , 

utkommer med nio nummer/år. 

www.spfpension.se 

Svensk Energi 


Tel: 08-677 25 00 

Fax: 08-677 25 06 

Chef Kommunikation 

Kalle Karlsson 

Tel: 08-677 28 18 

Mobil: 073-301 73 68 

kalle.karlsson@ 

svenskenergi.se 

Presschef 

Kalle Lindholm 

Tel: 08-677 26 55 

Mobil: 0709-96 25 90 

kalle.lindholm@ 

svenskenergi.se 

Svensk Energi är 

branschorganisation för 

elbranschen, där ingår elnätsföretag,elhandelsföretag 

och produktionsföretag. 

Organisationen företräder 

branschen i energipolitiska 

frågor såväl nationellt som 

internationellt. 

www.svenskenergi.se 

Presschef 

Jimmy Larsson-Hagberg 

070-269 91 15 

jimmy.larsson-hagberg@skb.se 

Pressinformatör 

Jessica Alsenlid Otterstål 

070-242 07 27 

jessica.alsenlid.otterstal@skb.se 

www.skb.se/media 

Svensk Kärnbränslehantering AB tar 

hand om det radioaktiva avfallet från 

Sveriges kärnkraftverk. Våra ägare är 

de svenska kärnkraftsföretagen. 

Svenska Spel 

Presskontakt Svenska Spel 

Johan Tisell, 

08-757 78 00 

johan.tisell@ 

svenskaspel.se 

Johan Söderkvist, 

08-757 78 00 

johan.soderkvist@ 

svenskaspel.se 

Webbplats 

www.svenskaspel.se 

Presskontakt 

Casino Cosmopol 

Nina Ehnhage, 08-799 75 42 

nina.ehnhage@ 

casinocosmopol.se 

Webbplats 

www.casinocosmopol.se 

Svenska Spel är Sveriges 

största spelbolag och ägs 

av staten. 

Svenska Spels uppdrag är att 

efter tillstånd från regeringen 

anordna spel och lotterier. 

Casino Cosmopol är ett helägt 

dotterbolag till Svenska Spel. 

Svenska Spels vinst tillfaller 

idrottsrörelsen och 

statskassan. 

Postadress: Box 5115, 


Besöksadress: Storgatan 19 

Telefon +46 8 762 65 50 

Cecilia Gierta 

verkställande direktör 

Sveriges Bryggerier, tidigare 

Svenska Bryggareföreningen, 

är branschorganisation för de 

svenska ölbryggerierna, cider-, 

läskedrycks- och vatentillverkarna. 

Totalt arbetar runt 

4000 personer i den svenska 

bryggerinäringen. I styrelsen 

för Sveriges Bryggerier ingår 

representanter för Carlsberg, 

Spendrups, Åbro, Coca-Cola 

och Kopparbergs. 

www.sverigesbryggerier.se 


Lasse Årling 

08-613 80 08 

070-329 80 08 

lars.arling@sverigesingenjorer.se 


Ulf Bengtsson 

Adress 

Malmskillnadsg 48 

Box 1419 


Tfn: 08-613 80 00 

info@sverigesingenjorer.se 

www.sverigesingenjorer.se 

Sveriges Ingenjörer är fackförbund 

och intresseorganisation 

för landets högskoleutbildade 

ingenjörer. Det är med sina 

mer än 125 000 medlemmar 

det största förbundet inom 

akademikerfederationen Saco. 

Sture Nordh 

Ordförande 

TCO är en centralorganisation för 

16 olika fackförbund och samlar 

omkring 1,2 miljoner människor. 

Över 60 procent är kvinnor. 

Medlemmarna i TCO-förbunden 

arbetar som ingenjörer, lärare, 

poliser, ekonomer, sjuksköterskor 

och inom kommuner, statliga 

myndigheter, banker och 

försäkringsbolag. TCOs uppgift är 

att värna de fackliga fri- och 

rättigheterna och utifrån arbetslivets 

villkor ge röst åt medlemmarnas 

krav på trygghet och 

välfärd. Organisationen är partipolitiskt 

obunden. 

Presschef 

Kerstin Olsson 

070 978 33 93 

kerstin.olsson@tco.se 


Hanna Finmo 

070-480 11 10 

hanna.� nmo@tco.se 

Växel: 08 782 91 00 

www.tco.se 

Akademiker, högskoleutbildade och 

andra professionella i 16 förbund 

Teknikföretagen 

företräder 

Sveriges viktigaste 

företag. 

Deras framgång och export 

– Din välfärd och import 

VD 

Åke Svensson 


Jonas Cohen 

telefon 08-782 09 12 

mobil 070-219 09 38 

Teknikföretagen 

Box 5510 


telefon 08-782 08 00 

fax 08-782 09 00 

www.teknikforetagen.se 

Transportstyrelsen 

Vikboplan 7 

601 73 Norrköping 

tel vxl. 0771-503 503 

Informationsdirektör 

Marie Lindström, 

tel. 0709-22 69 71 

Presschef 

Anders Lundblad 

tel. 011-415 2360 

mobil. 0706-33 82 50 

Transportstyrelsen arbetar 

för att uppnå god tillgänglighet, 

hög kvalitet, 

säkra och miljöanpassade 

transporter inom järnväg, 

luftfart, sjöfart och väg. Vi 

har det samlade ansvaret 

för att ta fram regler och se 

till att myndigheter, företag, 

organisationer och medborgare 

följer dem. 

www.transportstyrelsen.se 



Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm 

Tel 08-504 150 00 www.unionen.se 

Ordförande Cecilia Fahlberg 

Pressjour 08-504 151 00 

Presschef 

Louise Gerdemo Holmgren 

Mobil 070-549 79 78 

louise.gerdemo.holmgren@ 

unionen.se 


Maria Mirsch 

Mobil 070-668 90 42 

maria.mirsch@unionen.se 

Unionen är det största tjänstemannafacket 

i Sverige och i världen med ca 

500 000 medlemmar. Med 45 000 för- 

troendevalda finns förbundet i både 

industri- och tjänstesektor i de flesta 

branscher i det privata näringslivet. Förbundet 

har 27 regionkontor över hela 

landet. 

VVS Företagen är en bransch- 

och arbetsgivarorganisation för 

företag verksamma inom VVS samt 

arbetsgivarorganisation för företag 

verksamma inom kyla, industrirör, 

ventilation och teknisk isolering. 

Vi underlättar vardagen för 

cirka 1 400 medlemsföretag. 

Pressansvarig 

Charlotte Steen 

Tel: 08-762 75 44 

Mobil: 070-962 75 44 

VD 

Roine Kristianson 

Tel: 08-762 75 50 

Adress 

Årstaängsvägen 19 C 

Box 47160 


Tel: 08-762 73 00 

Fax: 08-669 41 19 

www.vvsforetagen.se 


VTI, Statens väg- och 

transportforskningsinstitut, 

är ett oberoende 

och internationellt 

framstående institut 

som arbetar inom hela 

transportsektorn. 

Presskontakt 

Helena Sederström 

helena.sederstrom@vti.se 

013-20 42 09 

Øresundsbron ägs och 

drivs av Øresundsbro 

Konsortiet, som också tar 

aktiv del i utvecklingen av 

Öresundsregionen. 

Pressansvarig 

Sanna Holmqvist 

mobil 0706-760 976 

sho@oresundsbron.com 

Karsten Østergaard 

Nielsen 

mobil +45 24 63 27 92 

kon@oresundsbron.com 

Pressjour dygnet runt: 

040-676 61 16 

VD 

Caroline Ullman-Hammer 

Adress: 

Vester Søgade 10 

DK-1601 København V 

Telefon 

040-676 60 00 

E-post: 

press@oresundsbron.com 

Hemsida 

www.oresundsbron.com 

PRESSJOUR 

utanför kontorstid 

Tel: 018-16 94 75 

Pressekreterare inrikes 

Kristiina Ruuti 

Tel: 018-16 96 06 

Mobil: 070-576 39 98 

E-post: kristiina.ruuti@ 

svenskakyrkan.se 


ärkebiskopen 

Ewa Almqvist 

Tel: 018-16 96 77 

Mobil: 0705-46 96 77 

E-post: ewa.almqvist@ 


Pressekreterare utrikes 

Thomas Ekelund 

Tel: 018-16 96 93 

Mobil: 0730-23 32 71 

E-post: thomas.ekelund@ 



utrikes/katastrof 

Stefan Håkansson 

Tel: 018-16 94 20 

Mobil: 0768-00 01 02 

E-post: stefan.hakansson@ 



Lars Friedner 


Henrik Pederby 

Presschef 

Lotten Andersson 

Redaktionssekreterare för 

www.svenskakyrkan.se 

Björn Ericsson 

Beträffande stiftskanslier, 

biskopar och stifts- 

informa törer, se 

www.svenskakyrkan.se/ 

pressrum 

Kyrkokansliet 

751 70 Uppsala 

Tel: 018-16 95 00 

Fax: 018-16 96 40 

www.svenskakyrkan.se 

Kontakta 



Telefon: 08 – 613 75 00 

Besöksadress: Vasagatan 50, Stockholm 

Öppet: Måndag – torsdag: 9.00 – 16.45, 

Fredag: 9.00 – 16.00. Lunch: 12.00 – 13.00. 

Postadress: 

Svenska Journalistförbundet 

Box 1116 


Personalen nås på e-post enligt mönstret: 

förnamn.efternamn@sjf.se. 

Medlemsservice 

Medlemsregistret har hand om inträden, ansökningar, 

avgiftsfrågor, adressändringar, presskort 

med mera. Telefon: 08 – 613 75 55. Öppet: 

Mån 13.00 – 16.00, ti-fre 9.00 – 12.00. 

E-post: medlemsregistret@sjf.se 

Vikarie- och förhandlingsjouren, hit kan du 

ringa angående frågor som rör lagar, kollektivavtal, 

löner, frilans- och vikariefrågor med 

mera. Telefon: 08 – 613 75 40. 

Öppet: Mån 13.00 – 16.00, ti – to 9.00 – 16.00, 

fre 9.00 –12.00. Lunch: 12.00 – 13.00. 

E-post: forhandlingsjouren@sjf.se 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande: Agneta Lindblom Hulthén, 

Telefon: 08 – 613 75 26, alh@sjf.se 

Vice ordförande: Arne König, 

Telefon: 08- 613 75 24, ak@sjf.se 

Adress och telefonnummer till övriga ledamöter 

hittar du på Journalistförbundets hemsida. 

Logga in på www.sjf.se 

I inloggningsrutorna till vänster på www.sjf. 

se fyller du i det användarnamn och lösenord 

som du fått via brev hemskickat till dig. När du 

loggat in kan du se och ändra dina uppgifter i 

medlemsregistret mm. Under inloggningsrutan 

på www.sjf.se finns en länk som heter ”Glömt 

Lösenord”. Klicka där och följ instruktionerna. 

Journalisternas Arbetslöshetskassa 

Frågor om ersättning, utbetalningar etc: 

08 - 613 75 60 Öppet: Må-fre 10-12, onsdagar 

även 13-15. Medlemskapsfrågor: 08-613 75 89 

eller mejlas till medlemakassan@sjf.se 

Hemsida: www.journalisternas-akassa.se 

Läs mer på www.sjf.se

utgång ■ 

språkkrönika 

Svenskan är död 

Håller svenskan 

på att dö? Det 

var den ödesdigra 

fråga 

som ställdes 

på ett panelsamtal 

jag deltog i på Stockholms 

universitet. Mitt svar är 

ja. I en viss mening är svenskan 

död. Och det är bra. 

Paneldebatten ordnades av 

Journalisthögskolan i Stockholm 

och jag var inbjuden att 

tala vid sidan av storheter som 

Catharina Grünbaum, mångårig 

språkvårdare på DN, Lena 

Ekberg, chef för Språkrådet och 

Kerstin Wixe, kulturjournalist, 

Sveriges Radio, Luleå. Alla sade 

de att svenskans död var betydligt 

överdriven. 

Vi var bara två i panelen som 

svarade ja. Den första var Emi 

Gunér, copywriter och bloggare 

på DN.se. Hon höll ett brandtal till 

de multinationella språkens försvar. 

Svenskan kunde nog dö, till 

förmån för engelska, mandarin 

eller kanske arabiska. Det viktiga 

var att vi bejakade kommunikation 

över gränserna, enades om 

ett lingua franca och lade småspråken 

i malpåse. 

Liksom Emi Gunér är jag 

också en stor tillskyndare av gemensamma 

storspråk. Men jag 

Patrik 

Hadenius 

redaktör för 

Språktidningen 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

krönikan på 


Vill du se debatten 

finns den inspelad och 

ligger ute på JMKs 

webbplats: www.jmk. 

su.se 

Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se 

NUFFE AV LUNDKVIST OCH LARSSON 

”svenskan är inte ett språk utan många.” 

tror inte att vi ska välja ett språk 

på ett annats bekostnad. Vi behöver 

absolut kunna engelska, 

mandarin och arabiska. Men det 

betyder inte att vi ska sluta med 

till exempel korku, nama eller 

för den delen svenska. 

Min utgångspunkt för att säga 

att svenskan är död handlar om 

att vi måste inse att det finns flera 

svenska språk. Det är tanken 

på språkens monokultur som 

jag vill se död. Vi ska bejaka alla 

svenska språk, alla variationer, 

alla utbuktningar, hybrider och 

tillfälliga jargonger. Svenskan är 

inte ett språk utan många. 

Jag har en 17-årig son. Om 

jag jämför vad han skriver, och 

vilka språk han använder, med 

det jag skrev när jag var i hans 

ålder är skillnaden dramatisk. 

Den största skillnaden är att han 

skriver mycket mer än jag gjorde. 

Men mer intressant är nog 

att han skriver så olika texter. En 

del av det han skriver är på alldeles 

speciella språk, som liknar 

svenska, men inte den svenska 

jag lärde mig i skolan. Varje 

skriven text har sin stil, och han 

är duktig på att skilja dem åt. 

Det finns helt enkelt många 

sätt att skriva svenska på: uppsatsspråk, 

lagspråk, kvällstidningsspråk, 

sms-språk, deck- 

arjargong, chattspråk. Och då 

har vi bara talat om det skrivna 

språket. Variationen är ännu 

större i talat språk. 

I paneldiskussionen på JMK 

fick jag egentligen inget mothugg. 

Att bejaka språkens 

mångfald är helt i linje med 

svensk språkpolitik. 

En invändning skulle kunna 

vara att begripligheten blir lidande 

om alltför yvig variationsrikedom 

tillåts. Mitt svar är detsamma 

som till dem som vill att 

vi ska överge svenskan till förmån 

för engelskan. Vi behöver 

inte välja ett språk på ett annat 

språks bekostnad. Eller en variation 

till priset av en annan. Även 

om det finns många varianter 

kan vi ju komma överens om att 

en av varianterna är vårt gemensamma 

standardspråk. 

Men det betyder inte att standardspråket 

är svenskan framför 

alla andra. Standardspråket 

är inte alltid rätt eller bäst. Det 

är den synen, standardspråkets 

överhöghet, som jag hoppas är 

död. 

ny bok 

sanningen 

– inget annat 

anna Politkovskaja 

(ordfront) 

■ Sedan år 

2000 har 19 

journalister 

mördats i Ryssland. 

En av dem 

var den Kremlkritiskareportern 

Anna Politkovskaja på 

Novaja Gazeta. Den 7 oktober 

2006 sköts hon till döds i hissen 

upp till sin lägenhet. Någon 

skyldig har inte hittats. 

Inte heller i de övriga 18 fallen 

har någon ställts till svars 

för morden. Först efter påtryckningar 

från Committee 

to Protect Journalists, CPJ, 

har landets riksåklagare beslutat 

att återuppta flera av de 

stängda undersökningarna. 

Nu finns flera av Politkovskajas 

texter från Tjetjenien 

samlade i Sanningen – inget 

annat. Läs den – dels för att 

förstå vad som händer i Tjetjenien, 

dels för att ta del av 

hennes kompromisslösa stilistik. 

Jn 


sex, systerskaP ocH 

några män senare 

monica gunne 

(natur & Kultur) 

■ Livet rusar på 

för de tre kvinnligahuvudpersonerna 

i boken. 

De tar för 

sig av livet och 

männen, på ett 

helt annat sätt 

än deras mammor kunde 

göra när de var kring 60. Monica 

Gunne har med journalistkollegerna 

Amelia Adamo 

och Susanne Hobohm som 

bollplank skrivit om livet för 

”Sixties in the City”. Det är 

en underhållningsroman i 

chick lit-genren, som på ett 

minst sagt skruvat sätt visar 

att livet inte är slut för att man 

som kvinna passerat 50-årsdagen. 

Tvärtom! Här gäller 

det att ta för sig av vad som 

bjuds och ta vara på möjligheten 

att göra egna val. Men 

här finns också allvaret, det 

viktiga systerskapet som klarar 

alla prövningar. Man blir 

lite matt över att hänga med 

i de tre kvinnornas tempo i- 

bland, men en sak är säker: 

roligt har de haft när romanen 

kom till... Qr 


utgång 


SvenSk Maffia – fort- 

Sättningen 

Lasse Wierup och Matti 

Larsson 

(Reporto Förlag) 

n Tre år efter 

succén Svensk 

maffia, som 

handlar om kriminella 

gäng, 

kommer Lasse 

Wierup och 

Matti Larsson med uppföljaren. 

Den förra boken ville 

några fängelsedirektörer 

stoppa eftersom de ansåg att 

den kunde locka unga kriminella 

att gå med i olika gäng. 

Lasse Wierup och Matti 

Larsson medger att det kan 

vara ett problem att skriva om 

kriminella konstellationer eftersom 

många av dem lever 

på att uppfattas som farliga, 

så att de kan jobba med beskyddarverksamhet 

och utpressning. 

När ledarna ställer 

upp i kvällspressen och visar 

sina spända muskler ingår 

det i marknadsföringen. Men 

de jobbar även med andra sätt 

att få uppmärksamhet. Original 

gangsters har startat sajten 

kriminellt.com där de hänger 

ut de som dömts med namn. 

För sitt arbete med denna sajt 

blev en av dem som håller i 

sajten intervjuad av UR i programserien 

Kära medborgare. 

Hells Angels har gått ett steg 

längre och har startat Frihetspartiet 

som arbetar för att tvätta 

bort bilden av att mc-gäng 

skulle vara kriminella. PJ 


SvenSka LanthuS 

Arkitektur och interiörer 

från fem sekel 

Susanna Scherman och 

Åke e:son Lindman (foto) 

(Max Ström) 

n Den som är intresserad 

av hus – 

och särskilt äldre 

sådana – får sitt 

lystmäte i boken. 

Susanna Scherman, 

filosofie 

doktor i konstvetenskap, är mest 

känd för sin bok om svenska kakelugnar. 

Här kliver hon in i 20 

svenska lanthus, allt från slott till 

välbevarade prästgårdar, och beskriver 

historia och miljö. Fotografen 

Åke E:son Lindman står 

för ögongodis, med bilder som 

väl ackompanjerar texten. Det är 

imponerande att se hur mycket 

kraft människor lagt ner på att 

bevara byggnader och återställa 

dem till sin forna glans. Qr 

54 Journalisten 11 noveMbeR–1 deceMbeR 2010 

kalendariet 

möten 

n karlstads universitet arrangerar 

ett journalistseminarium med 

bildjournalistik i fokus, tisdagen 

den 16 november, kl. 9.00 i Geijersalen 

på universitetet. Under rubriken 

Amatörernas invasion – om 

bildjournalistiken och dess framtid 

diskuterar bland andra Paul Hansen, 

fotograf på Dagens Nyheter, 

Erik Gandini, filmare, producent 

och gästprofessor vid universitetet, 

Kajsa Ekis Ekman, frilansjournalist 

och Göran Segeholm, författare 

och fotograf. Mer information 

på www.kau.se/media/journalistseminariet. 

n norden i fokus, Nordiska ministerrådets 

informationskontor, 

är en av arrangörerna av konferensen 

Ansvar och gränser – public 

service i Norden, torsdagen den 

2 december, kl. 9.00 i Sibeliussalen, 

Finlandsinstitutet i Stockholm. 

Program och övrig information 

finns på www.nordenifokus.se. 

n västsveriges journalistseniorer 

anordnar traditionellt julbord, fredagen 

den 3 december, kl. 18.00 på 

Hörselfrämjandet i Göteborg. Pris 

225 kronor. Anmälan senast den 

25 november till Anna-Kersti Wedel, 

tel: 031-28 44 41 eller e-post: 

annakerstiwedel@gmail.com. 

n fotomässan äger rum på 

Stockholmsmässan i Älvsjö den 

26 till 28 november. Där kommer 

bland andra den holländske fotografen 

Frans Lanting att ställa ut 

sina bästa bilder och berätta om 

sitt arbete. Läs mer om mässan på 

www.fotomassan.se. 

anslagstavlan 

n Den eller de journalister som 

i artiklar, radio- eller TV-program 

uppmärksammat vad som händer 

med cancersjuka eller trafikskadade 

patienter efter ordinarie 

sjukhusvistelse kan skicka in sitt 

bidrag till Cancer- och trafikskadades 

riksförbunds tävling. Prissumman 

är 50 000 kronor. Senast den 

30 november ska bidrag vara inskickade. 

Läs mer på www.ctrf.se. 

n 1976 års fond för personutbyte 

mellan Sverige och Förenta 

Staterna ger bidrag till opinionsbildare 

från Sverige respektive 

USA för studiebesök i det andra 

landet under två till fyra veckor. 

Besöket ska vara inriktat på aktuella 

samhällsfrågor i ettdera eller 

båda länderna, främst inom 

politik, förvaltning, massmedier, 

fackliga och andra organisationer, 

näringsliv, utbildning och kulturliv. 

Syftet med besöket ska vara noga 

definierat och en genomtänkt 

! 

n Galleri Pang 

pang i Stockholm 

visar den 

norske fotografen 

Espen Tollefsens 

serie 

Homecoming 

mellan den 12 

november och 

den 5 december. 

I Homecoming 

visar Tollefsen 

bilder av 

landskap, där 

olika bitar satts 

samman till en 

ny helhet. 

! 

n Galleriet 

Swedish Photography 

i Berlin 

visar Martina 

Hooglands 

utställning Far 

too Close till 

den 18 december. 

plan ska föreligga. Ansökan görs 

på ett särskilt formulär och ska 

vara Svenska Institutet tillhanda 

senast den 15 november för studiebesök 

i USA under perioden 1 

mars till 31 december 2011. Läs 

mer på www.si.se. 

utställningar 

n nobelmuseet i Stockholm visar 

utställningen The Missing 

Peace – konstnärers perspektiv på 

Dalai Lama till den 2 januari. Utställningen 

innehåller såväl måleri 

som skulptur, fotografi och videoinstallationer. 

n Scandic anglais i Stockholm 

visar Micke Sandströms utställning 

We rock – med konsertbilder, 

mellan den 30 november och den 

9 januari. 

n arbetets museum i Norrköping 

visar utställningen Liv i Bangladesh 

på fotogalleriet Hyllan. Fotografen 

Amy Helene Johansson visar 

fotoserierna Hjälpen kom vattenvägen, 

om ett flytande sjukhus, 

och Livsöden. Utställningen pågår 

till den 31 januari. 

n kulturhuset i Stockholm visarden 

unga japanska fotografen Tomoko 

Sawadas utställning till den 

30 januari. Utklädd till skolflicka, 

eller potentiell hustru, leker hon 

med sociala normer och stereotypa 

uppfattningar om kvinnan i det 

japanska samhället. 

n Café kaffeverket i Stockholm 

visar en utställning med det digitala 

fotogalleriet Elton Gallerys 

bilder till den 1 december. Medverkande 

fotografer är bland andra 

Peter Györffy, Anna Hurtig och 

Emma Nilsson. 

n fotografiska i Stockholm visar 

Gus Van Sants utställning One Step 

Big Shot till den 5 december. Utställningen 

består av polaroidbilder 

och kortfilmer. Titeln refererar till 

möjligheten att skapa bilder direkt 

med hjälp av polaroidkamera. Gus 

Van Sant tog hundratals polaroidbilder 

under provfilmningar inför 

sina kortfilmer, både av amatörer 

och mer kända personer. Utställningen 

behandlar porträttet som 

genre och reflekterar över själva 

handlingen att avporträttera någon. 

n i Södra teaterns entré och 

trapphus i Stockholm visar Martin 

von Kroogh, Håkan Elofsson, 

Johanna Frenkel och Mikael Lindström 

bilder från Indien, till och 

med den 9 januari. 

n fotokompaniet i Göteborg visar 

utställningen Largo av fotograferna 

Markus Jenemark och 

Christofer Grandin till den 2 december. 

n vuxenseriefestivalen AltCom 

2010 arrangeras i Malmö till den 

14 november. Läs mer på www.altcomfestival.net. 

n Malmö stadsbibliotek visar utställningen 

Mus Mouse Maus till 

den 15 december. 24 skandinaviska 

serietecknare har gjort tolkningar 

av Art Spiegelmans serie Maus. 

n edsviks konsthall Öst i Sollentuna 

anordnar höstsalong till den 

21 november. En av utställarna är 

Majid Modir, som ställer ut fotografiska 

verk samt en installation 

som han gjort tillsammans med 

Annika Samuelsson. 

n fotografins hus i Stockholm visar 

en utställning med den polske 

fotografen Josef Schults bilder 

mellan den 18 november och den 

10 december. 

n Dergårdsgalleriet i Lerum visar 

utställningen Ljus/mörker 

där sju konstnärer medverkar. En 

av dem är Karl-Gustaf Hellqvist, 

som ställer ut svartvita fotografier, 

mellan den 13 och den 25 november.

skArAborgs LäNs TidNiNg 

goTLANds ALLehANdA 

AfToNbLAdeT.se 

utgång grodor 

NLT.se 

■ E-postadress: grodor@journalisten.se 

sveNsk dAmTidNiNg 

YsTAds ALLehANdA 

AfToNbLAdeT.se 

suNdsvALLs TidNiNg 

suNdsvALLs TidNiNg 

medievArLdeN.se 

sveNskA dAgbLAdeT 

Tack till Kurt Ivarsson som får boken Fler pressgrodor. Tack också till Peter Olofsson, Ingemar Falk, Sven-Olof Andersson, 

Erik Gustafsson, Karin Pilkvist, Elin Andersson, Stig Nahlbom, Gertrud Haglund med flera. 

#13 

Journalistförbundets tidning 11 nov - 1 dec 2010 

subjektiv 

Aftonbladets Karin Pettersson tar ställning sid 16 

senaste nytt: 

journalisten.se 

helena giertta: ”Nog borde man väl försöka gräva 

fram hur apanaget verkligen används i stället” sid 2 

sponsring 

När kronan 

styr 

orden sid 8 


Publisher 

får skarp 

kritik sid 4 

finland 

Svenska 

språket 

pressas sid 22 

e-tidning: 

Användarnamn: Journalisten 

Lösenord: nrtretton 

Chefredaktör 

& ansvarig utgivare 


08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Reporter/ 

redaktionssekreterare 

Qia Rindevall 

08-613 75 16 

qr@journalisten.se 

Layoutansvarig (vik) 

Tomas Olsson 

08-613 75 61 

to@journalisten.se 

Reporter 

Paul Frigyes 

08-613 75 30 

pf@journalisten.se 

Reporter/redigerare 

Pär Jansson 

08-613 75 17 

pj@journalisten.se 

Reporter 


08-613 75 18 

hl@journalisten.se 

Reporter (vik) 

Anna de Lima 

Fagerlind 

08-613 75 23 

af@journalisten.se 

Journalistpraktikant 


08-613 75 93 

jw@journalisten.se 

Annonsansvarig 

Eva Agrell 

08-613 75 19 

eal@journalisten.se 

Layoutansvarig Julia Nilsson (tjänstledig) 

Årgång 107 

Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm 

Besöksadress Vasagatan 50, Stockholm 

Telefon 08-613 75 00 (vxl) 

Fax 08-411 58 35 

Redaktionella ärenden 08-613 75 20 

eller e-post: redaktionen@journalisten.se 

Platsannonser 08-613 75 21 

eller e-post: annons@journalisten.se 

Produktannonser Ad4 You Media 

Johan Turian, 08-556 950 44 

Hemsida Journalisten.se 

Prenumerationsärenden 08-613 75 13 

Annons- och prenumerationspriser 

Se Journalisten.se/annonsera 

Upplaga 18 800 ex (TS-kontrollerad 

2009) 

Medlem i Sveriges Tidskrifter. 

Räckvidd 38 000 läsare (Orvesto 2010:1) 

Text i databas För frilansar anslutna 

till Alis har tidningen träffat särskilt avtal 

om elektronisk lagring och publicering. 

Avtalet kan även tillämpas för frilansar 

tillhörande Läromedelsförfattarnas förening, 

Journalistförbundet, Dramatikerförbundet 

och Författarförbundet. 

Tryckeri V-TAB, Västerås, 2010 

ISSN NR 0022-5592 

Den som anser att Journalistens publicering är ett 

brott mot de pressetiska reglerna kan anmäla tidningen 

till Allmänhetens pressombudsman (se www. 

po.se). Den som anser att tidningens medarbetare i 

sitt arbete brutit mot de yrkesregler som finns kan 

anmäla detta till Yrkesetiska nämnden (se www.sjf.se 

under Yrkesfrågor & Mediepolitik: Yrkesetik och YEN). 


Posttidning B-post 

■ Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm ■ Tel 08-613 75 20 ■ E-post redaktionen@journalisten.se ■ Hemsida Journalisten.se 

Konstnären jag inte vill möta igen 

misstaget 

minneskortet 

Den digitala tekniken kan 

både hjälpa och stjälpa. 

Det fick jag erfara när jag 

som ivrig sommarvikarie traskade 

in på Dagens Nyheters redaktion 

efter att tillsammans med 

reportern Lisa Boda träffat konstnären 

Juan Pedro Fabras ute på 

Skeppsholmen i Stockholm, där 

hans konstverk skulle ställas ut 

under några sommarveckor. 

Jag hade tagit många bilder, 

fått honom att sitta på pålar 

och stå inträngd mot väggar. 

Tillsammans hade vi nog traskat 

över hela Skeppsholmen i jakten 

på den perfekta bilden. 

Jag minns hur jag nöjt satte 

mig på skrivbordsstolen och började 

mata in bilderna i datorn när 

min chef kom fram till mig och 

frågade om något tekniskt med 

... tillsammans 

hade 

vi nog 

traskat 

över hela 

Skeppsholmen 

i jakten 

på den 

perfekta 

bilden.” 

datorn. Jag avbröt uppladdningen 

för att visa honom och efter 

det stressade jag iväg på lunch. 

Efter lunch var det ett nytt jobb 

som gällde, jag raderade alla bilder 

på minneskortet och for iväg. 

Senare på eftermiddagen satte 

jag mig för att redigera dagens 

skörd av jobb och märkte till min 

förfäran att de enda bilderna som 

laddats över från fotograferingen 

av Juan Pedro Fabras är de fyra 

sista knäppen, som är höftskott 

på en stackars konstnärs fötter 

som vandrade i vattenpölarna på 

Skeppsholmen. 

Jag körde kortet genom alla 

tänkbara datorprogram för att hitta 

bilderna men just de på Juan Pedro 

Fabras lyste med sin frånvaro. 

Jag började inse att det var kört. 

Med skammens tyngd på mina 

axlar plockade jag upp min telefon 

och ringde upp Juan Pedro 

Fabras. Jag presenterade mig och 

innan jag förklarat mitt problem 

tog han över samtalet på sin breda 

Stockholmska: 

– Vaddå, har ALLA bilder som 

du tog på mig försvunnit, sade 

han skämtsamt. 

– Eh, ja. Svarade jag, på göteborgska. 

Jag hörde sorl i bakgrunden och 

frågade om han var kvar i Stockholm 

och om jag kunde fotografera 

honom på nytt. Han svarade: 

– Jag sitter på en pub på Erstagatan 

och dricker öl med några 

polare men du kan komma hit 

om du vill. 

Jag hoppade in i bilen och körde 

mot Erstagatan och mycket riktigt 

satt han där på puben med sina 

vänner. Jag skakade hans hand tafatt 

och tittade ner i backen. 

– Kom vi går in hit, sade jag och 

drog med honom till ett rum med 

fina färger på väggarna. 

Jag fotograferade honom i 

högst fem minuter, ursäktade 

mig och min klumpighet och ru- 

sade tillbaka till bilen. Tillbaka på 

redaktionen lämnade jag in bilderna, 

pustade och stämplade ut. 

Två dagar senare gick jobbet om 

Juan Pedro Fabras i DN Kultur, 

framsida blev det minsann. Den 

stora dragarbilden var vacker, 

den föreställde en man som stod 

och tog upp ljud till den aktuella 

konstutställningen. Bilden är tagen 

av Henrik Andersson. 

Hur många gånger man än 

bläddrar i den där tidningen så 

hittar man ingen bild från en pub 

på Erstagatan, och jag vistas inte i 

de trakterna längre. 

Tomas oHlsson 

Har du gjort 

något dråpligt 

misstag i jobbet? 

Berätta för oss på Journalisten! 

Mejla din historia till: 

redaktionen@journalisten.se 

illustration catharina nygård holgersson

Bilden fick ny innebörd - V-Tab

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?