Produktkatalogen - Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB

PRODUKT- OCH
TJÄNSTEKATALOG
Utgåva 2012

KSU utbildar och kompetensutvecklar kärnkraftverkens
personal. Vi ger också kompletterande kärnteknisk
utbildning på högskolenivå.
Den här katalogen innehåller de utbildningar och
tjänster vi har att erbjuda.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ........................................................................................................................................ 6
Förkortningar ...................................................................................................................................... 7
KONTAKT OCH ANMÄLAN ................................................................................................................ 8
BEFATTNINGSUTBILDNINGAR ........................................................................................................ 9
Avfallsoperatör, AOP .........................................................................................................................11
Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör ................................................................ 12
Turbinoperatör, TOP ......................................................................................................................... 14
Reaktoroperatör, ROP, BWR ............................................................................................................ 15
Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR ....................................................................................... 16
Reaktoroperatör, ROP, PWR ............................................................................................................ 17
Skiftchef, SKC .................................................................................................................................. 18
Driftledning/VHI ................................................................................................................................ 20
Eloperatör, EOP ................................................................................................................................ 21
ÅTERTRÄNING ................................................................................................................................ 23
Återträning för stationstekniker/processoperatör .............................................................................. 25
Återträning för kontrollrumsbefattningar ........................................................................................... 26
GENERELLA KURSER .................................................................................................................... 27
Arbete med reaktornära system Ny KURS ............................................................................................. 29
Avfall, grund ...................................................................................................................................... 30
Avfall, introduktion ............................................................................................................................ 31
Bränslehantering Ny KURS .................................................................................................................... 32
Dokumentation och flödesschemaläsning ........................................................................................ 33
Elkunskap, grund .............................................................................................................................. 34
Friklassning Ny KURS ............................................................................................................................ 35
Gemensam turbinutbildning.............................................................................................................. 36
Gemensam elutbildning .................................................................................................................... 37
Gemensam reaktorutbildning ........................................................................................................... 38
Huvudprocessen............................................................................................................................... 39
International Nuclear Event Scale (INES) för kärnkraftverk i drift..................................................... 40
Kemi- och materiallära...................................................................................................................... 41
Klassiska händelser.......................................................................................................................... 42
Knallgas, grund................................................................................................................................. 43
Knallgas, fördjupad ........................................................................................................................... 44
Kärnkraftsintroduktion....................................................................................................................... 45
Kärnkraftsintroduktion, kort............................................................................................................... 46
Myndighetskunskap .......................................................................................................................... 47
Mät- och kontrollutrustning ............................................................................................................... 48
Processdynamik ............................................................................................................................... 49
Processkännedom ............................................................................................................................ 50
Processpresentation ......................................................................................................................... 51
Pumpar, värmeväxlare och ventiler .................................................................................................. 52
Reaktorfysik, grund........................................................................................................................... 53
Reaktorfysik, fördjupad ..................................................................................................................... 54
Reaktorinneslutningar, BWR ............................................................................................................ 55
SAR, grund ....................................................................................................................................... 56
Simulatorgrundkurs .......................................................................................................................... 57
STF, grund ........................................................................................................................................ 58
Säkerhetsteknik ................................................................................................................................ 59
Värme- och strömningslära .............................................................................................................. 60
HÖGSKOLEUTBILDNINGAR........................................................................................................... 61
Högskolekurs i Kärnkraftsteknik, H1................................................................................................. 63
Termohydraulik för LWR ................................................................................................................... 64
Aktivitetsmätning med germaniumdetektor ...................................................................................... 65
4

Tillämpad reaktorfysik ....................................................................................................................... 66
Fördjupad strålskyddsutbildning, FS1 .............................................................................................. 67
Repetition av fördjupad strålskyddsutbildning, FS2.......................................................................... 68
Material och konstruktion för LWR .................................................................................................... 69
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK ...................................................................................................... 71
Anläggningskännedom ..................................................................................................................... 73
Combimatic/Combitrol/Combiflex – underhåll .................................................................................. 74
Combimatic/Combitrol/Combiflex – montage ................................................................................... 75
Drivdonsservice ................................................................................................................................ 76
Drivdonsservice, teori Ny KURS ............................................................................................................ 77
Inspektion FME (Foreign Material Exclusion) Ny KURS ........................................................................ 78
Kopplingar, yttre ställverk Ny KURS ....................................................................................................... 79
Lyftutbildning, grön ........................................................................................................................... 80
Lyftutbildning, gul .............................................................................................................................. 81
Provning El och I/C (Instrument/Controls) ........................................................................................ 82
Praktiskt driftmannaskap .................................................................................................................. 83
Pumpar, grund .................................................................................................................................. 84
Reaktorhall och reaktorinneslutning ................................................................................................. 85
Underhållsteknik inom kärnkraft Ny KURS ............................................................................................. 86
Ventiler, grund................................................................................................................................... 87
Ventiler, påbyggnad .......................................................................................................................... 88
Ventiler, pumpar och värmeväxlare .................................................................................................. 89
Vibrationsmätning ............................................................................................................................. 90
yrkesmannaskap och säkerhetskultur.............................................................................................. 91
HUMAN PERFORMANCE- UTBILDNINGAR ................................................................................... 93
Driftmannaskap för stationstekniker/processoperatörer ................................................................... 95
Driftmannaskap för operatörer.......................................................................................................... 96
Orsaksanalys .................................................................................................................................... 97
ODM – Operativt beslutsfattande ..................................................................................................... 98
Säkerhetsledning .............................................................................................................................. 99
Övriga kurser inom Human Performance ....................................................................................... 100
LEDARSKAPSUTBILDNINGAR FÖR SÄKER KÄRNKRAFT ........................................................ 101
Handledarkurs ................................................................................................................................ 103
Självkännedom och ledarskap........................................................................................................ 104
Generell ledarskapsutbildning ........................................................................................................ 105
Arbetsplatscoachning/arbetsplatsobservation ................................................................................ 106
PEDAGOGIK OCH METODIKUTBILDNINGAR ............................................................................. 107
Beteendevetenskap för utbildare .................................................................................................... 109
Grundkurs till simulatorinstruktör .....................................................................................................110
Praktisk pedagogik ..........................................................................................................................111
Mål och prov ....................................................................................................................................112
ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR ................................................................................113
Anläggningskännedom, Forsmark och Oskarshamn.......................................................................115
Allmän BWR, Ringhals 1 .................................................................................................................116
Anläggningsdynamik, Forsmark 1 och 2 .........................................................................................117
Systemkännedom PWR ..................................................................................................................118
SAMG – Svåra haverier, PWR Ny KURS ..............................................................................................119
Laddledare PWR ............................................................................................................................ 120
Teknisk anläggningsdokumentation 1 Ny KURS .................................................................................. 121
Repetitionsutbildning i simulator för skiftchefer på Forsmark 3 ...................................................... 122
ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER ...................................................................................... 123
Simulator- och konsulttjänster ........................................................................................................ 125
5
INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING
Affärsstrategi
Positionen identifierar var KSU bör befinna sig för
att utgöra en unik partner till kärnkraftsindustrin.
Allt i syfte att uppnå en säker och stabil drift.
För KSU utgör denna position grunden för utveckling
av de unika tjänster som är nödvändiga
för att integrera viktig teoretisk kunskap med
branschens specifika yrkeskunnande.
Områdena teknik, beteende och verksamhetskunskap
är de tre ben som KSU vilar på. I kombination
skapar dessa fokusområden en unik
möjlighet för KSU att stödja sina kunder i deras
kompetensutmaningar.
Verksamheten/
vardagen
Teknik
POSITIONEN
Beteende
Inom teknikområdet finns en djup förståelse för
kärnprocessen och relevanta tekniska områden,
t ex turbin- och reaktorteknik.
Verksamhetskunskapen säkerställer helhetsförståelse
och kunskap om kundens specifika
förutsättningar och behov.
6
Pedagogik
Den pedagogiska utvecklingen inom KSU grundar
sig på företagets pedagogiska grundsyn, vars
syfte är att utveckla villkoren och processerna för
lärande. I korthet kan sägas att KSU går från ett
anpassningsinriktat lärande till ett mer utvecklingsinriktat
lärande.
Pedagogisk variation eftersträvas inom vår utbildningsverksamhet.
Några exempel på detta kan
vara att man eftersträvar mer dialog i undervisningen
och deltagaraktiva studieformer utvecklas
efterhand. Olika former av handledarstöd och
coachning tas fram för att användas inom företaget
och vid kärnkraftverken.
För att utveckla en verksamhet i takt med pågående
förändringar i omvärlden behövs medarbetare
som kan reflektera över sin arbetsinsats,
samarbeta, dela med sig av sina erfarenheter
och kunskaper samt vara ett stöd för varandra.
På arbetsplatsen och i vardagen behöver man
skapa förutsättningar för lärande och kompetensutveckling
som är integrerade i verksamheten.
Perspektiven vidgas, vilket innebär att ett icke
formaliserat lärande får en allt större betydelse
för utbildningsinsatser inom KSU.
Kvalitet i undervisningen
Internationella riktlinjer understryker vikten av
kontinuerlig uppföljning och utvärdering av utbildningsprogrammens
relevans och effektivitet. För
att kunna säkerställa att personalen vid verken
har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter samt
att utbildningsverksamheten når avsedd effekt,
krävs det att vi i nära samarbete med våra kunder
utvärderar de långsiktiga effekterna av vår
utbildning. Alla utbildningar ska därför utvärderas
enligt KSUs utvärderingsmodell. Där ingår även
en kursutvärderingsenkät som kursdeltagare fyller
i efter avslutad kurs.

Förkortningar och förklaringar
APT Arbetsplatsträning.
APU Arbetsplatsförlagd utbildning.
BGU Branchgemensam utbildning.
BWR Boiling Water Reactor, kokvattenreaktor.
Denna reaktortyp finns i:
Forsmark 1, 2 och 3
Oskarshamn 1, 2 och 3
Ringhals 1
(Barsebäck 1 och 2).
Clab Centralt mellanlager för använt kärnbränsle.
I&C Instrument and Controls.
IAEA International Atomic Energy Agency.
FKA Forsmarks Kraftgrupp AB.
LWR Light Water Reactor, lättvattenreaktor.
MTO Människa – Teknik – Organisation.
OKG Oskarshamns Kraftgrupp AB.
PWR Pressurized Water Reactor, tryckvattenreaktor.
Denna reaktortyp finns i: Ringhals 2, 3 och 4.
RAB Ringhals AB.
SAMG Severe Accident Management Guidance
SAR Safety Analysis Report (Säkerhetsrapport).
SFR Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall.
SKB Svensk Kärnbränslehantering AB, tar
hand om det svenska radioaktiva avfallet
på ett säkert sätt.
SSM Strålsäkerhetsmyndigheten, ansvarar för
kärnsäkerhet och strålskydd.
STF Säkerhetstekniska driftförutsättningar.
WANO World Association of Nuclear Operators.
7
FÖRKORTNINGAR

KONTAKT OCH ANMÄLAN
Beställning av kurser för verkspersonal sker normalt på årsbasis, via respektive verks lokala
beställarombud eller utbildningsansvarig. Det kan finnas möjlighet för enskilda personer
att delta på dessa kurser. Ta kontakt med aktuell kundchef, se nedan. Utöver detta finns det
möjlighet att göra enskilda förfrågningar om kurser och när de i så fall kan genomföras.
Utbildningar i Barsebäck
Kundchef
Jan.Johansson@ksu.se
0155-26 3735
046-72 43 84
070-322 43 84
Utbildningar i Forsmark
Kundchef
Stefan.Karlsson@ksu.se
010-472 1583
070-200 20 68
Utbildningar i Oskarshamn
Kundchef
Bengt_Goran.Selmer@ksu.se
0155-26 3697
010-472 1652
070-633 09 95
8
Utbildningar i Ringhals
Kundchef
Tomas.L.Andersson@ksu.se
010-472 1506
070-351 19 99
Övriga utbildningar
Kundchef
Mikael.Lundh@ksu.se
0155-26 3766
070-588 29 96
Simulatortjänster
Kundchef
Nils-Erik.Naslund@ksu.se
0155-26 3635
KSUs växel
0155-26 35 00

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR
Avfallsoperatör, AOP .........................................................................................................................11
Utbildningsprogram för Stationstekniker/Processoperatör ............................................................... 12
Turbinoperatör, TOP ......................................................................................................................... 14
Reaktoroperatör, ROP, BWR ............................................................................................................ 15
Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR ....................................................................................... 16
Reaktoroperatör, ROP, PWR ............................................................................................................ 17
Skiftchef, SKC .................................................................................................................................. 18
Driftledning/VHI ................................................................................................................................ 20
Eloperatör, EOP ................................................................................................................................ 21
10

Avfallsoperatör, AOP
Utbildningen genomförs på Forsmark 3.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper
för att köra avfallsanläggningen.
Innehåll
● Avfallsanläggningen
● Administrativa rutiner.
Förkunskaper
Behörighet som stationstekniker.
Material
Kompendier.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar, anläggningsvisning,
datorlaboration och arbetsplatsträning,
APT.
Kurslängd
3 veckor (inklusive 1 vecka APT), exklusive
parallelltjänst.
Examinationsform
Delprov och aktivt deltagande.
11
BEFATTNINGSUTBILDNINGAR

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR
Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör
Utbildningen ger grundläggande anläggningskunskaper för ökad helhetsförståelse.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper
för att arbeta som stationstekniker på sitt
kärnkraftverk.
Innehåll
KSUs del av stationsteknikerutbildningen består
av följande huvudblock:
● Branschgemensamma utbildningar (BGU)
● Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)
● Blockspecifik utbildning
Före BGU har de blivande stationsteknikerna
genomfört sitt verks interna utbildningar.
Branchgemensamma utbildningar
Basutbildningar:
● Utbildningsintroduktion
● Kärnkraftsintroduktion, kort
● Huvudprocessen
● Dokumentation och flödesschemaläsning
● Driftmannaskap
● Mät- och kontrollutrustning
● Avfall, introduktion
● Ventiler, pumpar och värmeväxlare
(Barsebäck)
Bransch Gemensamma Utbildningar
(BGU)
BASUTBILDNINGAR
BGU
Reaktor (2v)
BGU El (1v)
BGU
Turbin (1v)
12
● Praktiskt driftmannaskap (Barsebäck)
● Kemi och materiallära
Huvudområden gemensam utbildning:
● Gemensam reaktor
● Gemensam turbin
● Gemensam el
Dessa kurser finns beskrivna under avsnittet
”Generella grundkurser” respektive ”Utbildningar
i Barsebäck”.
Blockspecifika utbildningar
Den arbetsplatsförlagda utbildningen genomförs
efter varje huvudområde under den gemensamma
utbildningen i reaktor, turbin och el. Eleverna
arbetar med specifika frågor och uppgifter på sin
egen anläggning och med sitt eget skiftlag där
syftet är att få svar på frågan ”Hur ser det ut på
mitt block?”.
Blockspecifika utbildningar
Arbetsplatsförlagd
utbildning
Blockspecifik
utbildning
KSU-A-175 A
2010-03

Utbildningsprogram för stationstekniker/processoperatör
Fortsättning.
Utbildningen leds och följs upp av en coach från
KSU. Det finns även en utsedd handledare på
varje skiftlag som fungerar som stöd och hjälp
under den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Den blockspecifika utbildningen är en blandning
av teoretisk och praktisk utbildning. Den utgör en
förstärkning av system- och processförståelsen
från BGU/APU-utbildningen (repetition, fördjupning,
självstudier, övningar). Den innehåller
också genomgång av specifika systemdelar som
inte berörs i BGU-utbildningen (t ex dieselkurs).
Eleverna genomför praktisk arbetsplatsträning
(APT) på det egna blocket av framtida arbetsuppgifter.
Förkunskaper
Respektive kärnkraftverks rekryteringskrav för
stationstekniker ska vara uppfyllda. Deltagaren
bör ha tjänstgjort parallellt med ordinarie
stationstekniker under minst en skiftcykel, gärna
längre.
Material
Utbildningsmaterial och verksdokumentation.
Verkets
ansvar
Verkets interna
utbildningar
Nyanställd
STT
Gemensamma
basutbildningar,
KSUs ansvar
Basutbildning
STT
Branschgemensamma utbildningar (BGU)
(för samtliga verk)
Praktiskt driftmannaskap
i Barsebäck samt skiftpraktik
på respektive block
Praktik och
behörighet
BGU
Reaktor
Blockspecifik
utbildning turbin
BWR-cykel
(2 v)
Genomförande
Utbildningen består till största delen av lärarledda
lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar,
grupparbeten eller diskussionsforum. Periodvis
under utbildningen tränar deltagarna på arbetsuppgifter
ute i stationen, så kallad arbetsplatsträning,
APT. Denna sker oftast i grupp med handledning
av en lärare. Mellan de olika kurs delarna
jobbar deltagarna med styrda självstudier.
Kurslängd
Basutbildningar: ca 25 dagar.
BGU reaktor: 10 dag ar
BGU turbin: 5 dagar
BGU el: 5 dagar.
Kurslängden på den blockspecifika utbildningen
varierar beroende på vilket block som avses.
Examinationsform
Efter varje delmoment utvärderas deltagarna
gen om skriftliga, muntliga och i vissa fall
praktiska prov. Under utbildningens gång görs
närvarokontroll.
BGU El
Behörig
STT
(1 v)
Arbetsplatsförlagd
utbildning (7 v)
* Den här bilden beskriver utbildningsgången på en BWR-anläggning.
För PWR sker utbildningen på två år.
13
Genomförs på eget block under skifttid
med stöd och uppföljning av KSU
Arbetsplatsförlagd
utbildning (7 v)
Blockspecifik
utbildning Reaktor/El
BGU
Turbin
BEFATTNINGSUTBILDNINGAR
(1 v)
KSU-A-175 D
2010-03

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR
Turbinoperatör, TOP
Utbildningen riktar sig till stationstekniker/processoperatörer som har valts ut att bli turbinoperatörer.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper
för att arbeta som turbinoperatör på sitt
kärnkraftverk.
Innehåll
Utbildningen ger grundläggande kunskaper i
anläggningskännedom, anläggningsdynamik,
elsystem och andra områden som är viktiga för
en turbinoperatör. En genomgång och repetition
av turbinanläggningens delsystem görs samtidigt
som deltagaren får fördjupade kunskaper om
systemens funktion, reglering och övergripande
driftstrategier. Utbildningen syftar också till att ge
förståelse för systemens samverkan med övriga
system under normal drift samt träning av åtgärder
i samband med störd drift. Dessutom ges en
orientering i säkerhetstekniska föreskrifter och
driftmannaskap.
I utbildningen ingår också:
● Manövrering av turbinanläggningen, med
tillhörande hjälpsystem, under alla normala
driftförhållanden med hjälp av instruktioner.
● Identifiering av fel och störningar med hjälp
av larm och felindikeringar i centrala kontrollrummet,
samt vidta lämpliga föreskrivna
åt gärder enligt störningsinstruktion för att
föra anläggningen till ett säkert driftläge och
minska störningens påverkan på processen.
● Användning av ”förstakontroller” vid störningar
och kommunikation enligt fastställd rutin med
de övriga i skiftlaget.
Förkunskaper
Behörighet som stationstekniker. Minst ett års
erfarenhet från arbete som stationstekniker
rekommenderas.
14
Material
Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter.
Genomförande
Utbildningen består till största delen av lärarledda
lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar,
grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum
och demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar
även med styrda självstudier. Periodvis under
utbildningen tränar deltagarna på arbetsuppgifter
ute i stationen, så kallad arbetsplatsträning, APT.
Efter genomgången teoriutbildning genomförs
träning av driftfall i simulator, för såväl normal
som störd drift. Innan man blir färdig turbinoperatör
utförs parallelltjänstgöring under en period.
Kurslängd
Kurslängden varierar beroende på block.
Kurserna varvas med det normala arbetet som
stationstekniker.
Examinationsform
Efter varje delmoment utvärderas deltagarna
med skiftliga eller muntliga prov. Genomförandetest
på arbetsuppgifter för turbinoperatören
utförs i simulator. Under utbildningens gång görs
närvarokontroll.

Reaktoroperatör, ROP, BWR
Utbildningen riktar sig till turbinoperatörer som har valts ut att bli reaktoroperatörer.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper
för att arbeta som reaktoroperatör på sitt
kärnkraftverk.
Innehåll
Under utbildningen repeteras grundläggande
systemkunskaper. Utbildningen ger fördjupade
kunskaper om systemens funktion, reglering och
övergripande driftstrategier samt förståelse för
deras samverkan med övriga system under normal
drift och träning av åtgärder i samband med
störd drift. Utbildningen ger även kunskaper om
härddrift och härddriftsstrategier enligt gällande
instruktioner. I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter
för reaktoroperatörer. Dessutom ingår
en orientering om säkerhetstekniska föreskrifter
och en utbildning i driftmannaskap.
I utbildningen ingår också:
● Manövrering av reaktorns reglersystem, med
tillhörande hjälpsystem, under alla normala
driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner.
● Identifiering av fel och störningar som speciellt
påverkar reaktorns drift och övervakning samt
vidta föreskrivna åtgärder enligt störningsinstruktioner.
● Användning av ”förstakontroller” vid störningar
och i samband därmed kommunicera enligt
fastställd rutin med de övriga i skiftlaget.
Förkunskaper
Behörighet som turbinoperatör.
Material
Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter.
Genomförande
Utbildningen består till största delen av lärarledda
lektioner i lektionssal, t ex i form av föreläsningar,
grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum
och demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar
även med styrda självstudier. Efter genomgången
teoriutbildning genomförs träning av
driftfall i simulator, för såväl normal som störd
drift. Innan man blir färdig reaktoroperatör utförs
parallelltjänstgöring under en period.
Kurslängd
Kurslängden varierar beroende på block.
Examinationsform
Efter varje delmoment utvärderas deltagarna i
skiftliga eller muntliga prov. Genomförandetest
på arbetsuppgifter för reaktoroperatör utförs i
simulator. Under utbildningens gång görs närvarokontroll.
15
BEFATTNINGSUTBILDNINGAR

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR
Assisterande reaktoroperatör, ARO, PWR
Utbildningen genomförs på Ringhals 2, 3 och 4 som ett försteg till reaktoroperatör.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper
för att arbeta som assisterande reaktoroperatör
på sitt block.
Innehåll
Under utbildningen repeteras grundläggande
systemkunskaper. Utbildningen ger fördjupade
kunskaper om systemens funktion, reglering
och drift. Utbildningen ger också kunskap om
systemens samverkan med övriga system under
normal drift och i samband med störd drift i syfte
att ge en ökad processförståelse. Dessutom
erhålls en övergripande kunskap om haveriinstruktionspaket
för PWR-reaktorer.
I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter för
assisterande reaktoroperatörer. Dessutom ingår
en orientering om säkerhetstekniska föreskrifter
samt en utbildning i driftmannaskap.
I utbildningen ingår också:
● Manövrering av reaktorns reglersystem, med
tillhörande hjälpsystem, under alla normala
driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner.
● Identifiering av fel och störningar som speciellt
påverkar reaktorns drift och övervakning samt
vidta föreskrivna åtgärder enligt störningsinstruktioner.
● Manövrering av reaktorns reglersystem med
tillhörande hjälpsystem samt skyddssystem
under haveriförhållanden på order av reaktoroperatören
och med hjälp av gällande haveriinstruktioner.
● Kommunikation enligt fastställd rutin med
övriga i skiftlaget under såväl normaldrift,
störd drift som under haveriförhållanden.
Förkunskaper
Behörighet som stationstekniker.
16
Material
Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter.
Genomförande
Utbildningen består till största delen av lärarledda
lektioner i lektionssal och i simulator, t ex i form
av föreläsningar, grupparbeten av olika slag, diskussionsforum,
demonstrationer i simulator samt
träning av åtgärder/arbetsuppgifter i simulatorn.
Deltagarna jobbar även med styrda självstudier.
Innan man blir färdig assisterande reaktoroperatör
utförs parallelltjänstgöring under en period.
Kurslängd
Kurslängden varierar beroende på block och
antal deltagare.
Examinationsform
Efter varje delmoment utvärderas deltagarna
med skiftliga prov. Deltagarna genomför ett
antal ”hemuppgifter” som redovisas skriftligen.
Genomförande test på arbetsuppgifter för assisterande
reaktor operatör utförs i simulator. Under
utbildningens gång görs närvarokontroll.

Reaktoroperatör, ROP, PWR
Utbildningen genomförs på Ringhals 2, 3 och 4.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha erforderliga kunskaper
för att arbeta som reaktoroperatör på sitt
block.
Innehåll
Utbildningen ger djupare kunskaper om drift av
reaktorn, övergripande driftstrategier och djupare
processförståelse. Utbildningen ger kunskaper om
härddrift och härddriftsstrategier enligt gällande instruktioner.
Dessutom erhålls en djupare kunskap
om haveriinstruktionspaketet för PWR-reaktorer.
I simulatorn tränas specifika arbetsuppgifter för
reaktoroperatörer. Dessutom ingår en orientering
om säkerhetstekniska föreskrifter och en utbildning
i driftmannaskap.
I utbildningen ingår också:
● Manövrering av reaktorns reglersystem med
tillhörande hjälpsystem under alla normala
driftförhållanden med hjälp av gällande instruktioner.
● Identifiering av fel och störningar som speciellt
påverkar reaktorns drift och övervakning samt
åtgärdande enligt störningsinstruktioner.
● Manövrering av reaktorns reglersystem med
tillhörande hjälpsystem samt skyddssystem
under haveriförhållanden med hjälp av gällande
haveriinstruktioner.
● Kommunikation enligt fastställd rutin med de
övriga i skiftlaget under såväl normaldrift och
störd drift som under haveriförhållanden.
Förkunskaper
På Ringhals 2, 3 och 4 utbildar man sig från
stationstekniker till assisterande reaktoroperatör.
Då får man de fördjupade systemkunskaperna.
Sedan går man vidare och läser till reaktoroperatör,
med fokus på härddrift, härddriftsstrategier
och haveriinstruktionspaket.
Material
Kompendier, verksdokumentation och självstudieuppgifter.
Genomförande
Utbildningen består till största delen av lärarledda
lektioner i lektionssal och i simulator, t ex i form
av föreläsningar, grupparbeten av olika slag, diskussionsforum,
demonstrationer i simulator samt
träning av åtgärder/arbetsuppgifter i simulatorn.
Deltagarna jobbar även med styrda självstudier.
Innan man blir färdig reaktoroperatör utförs parallelltjänstgöring
under en period.
Kurslängd
Kurslängden varierar beroende på block och
antal deltagare.
Examinationsform
Efter varje delmoment utvärderas deltagarna
med skiftliga prov. Deltagarna genomför ett antal
”hemuppgifter” som redovisas skriftligen. Genomförandetest
på arbetsuppgifter för reaktoroperatör
utförs i simulator. Under utbildningens gång görs
närvarokontroll.
17
BEFATTNINGSUTBILDNINGAR

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR
Skiftchef, SKC
Utbildningen syftar till att utveckla blivande skiftchefer i deras ledarroll.
Mål
Utbildningens övergripande mål är att skapa
goda förutsättningar för eleven att verka och utvecklas
som operativ ledare i kontrollrummet på
ett kärnkraftverk. Detta innebär att eleven under
utbildningen förväntas utveckla följande övergripande
förmågor för att kunna leda både eget och
andras lärande:
● medvetenhet kring personliga styrkor och
utvecklingsområden
● förmåga att ta personligt ansvar kopplat till
säkerheten och skiftchefsrollen
● förmåga till kritiskt tänkande
● förmåga att reflektera över eget och andras
agerande
● förmåga att använda feedback som metod för
utveckling av medarbetare och organisation
● förmåga att leda ett team (vid t ex operativa så
väl som andra typer av möten).
18
Innehåll
● Skiftlagens arbetssätt, procedurer och mötesrutiner
vid normal och störd drift
● Ledarstilar, krav på ledarskap, ledarskap i
skiftarbetet
● Beslutsfattande, individuellt och i grupp.
● Olika metoder för problemlösning
● Stressens inverkan och åtgärder mot akut
stress
● Användning av ”förstakontroller”
● Tillämpning av instruktioner vid normal och
störd drift
● Olika typer av avlämningar, praktiskt genomförande.

Skiftchef, SKC
Fortsättning.
Förkunskaper
Motsvarande reaktoroperatörskompetens.
Tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna
ta till sig såväl teknisk som icke-teknisk kurslitteratur.
Material
Urval av litteratur inom området.
Genomförande
I samband med utbildningsstart genomförs en
inledande träff med berörd skiftchef, elev och
instruktör.
Utbildningen fokuserar på deltagaraktiva utbildningssätt.
Ett viktigt instrument för lärandet är
den reflektion som sker över eget såväl som
andras handlande. Till hjälp för det används den
loggbok som följer eleven under utbildningen och
som är en del av examinationen.
Under utbildningen hålls återkommande personliga
handledningssamtal. Där sätts nya mål som
eleven ska jobba med i sitt ordinarie arbete inför
påföljande utbildningsperiod.
Kurslängd
Utbildningen bör planeras över ett kalenderår.
Syftet med detta är att skapa tid för att tankar
och reflektioner ska mogna. Flera av utbildningsmålen
kan inte uppnås om kursdelarna genomförs
i för tät följd. Mellan varje kursdel genomförs
därför teoretiska och praktiska uppgifter under
ordinarie skiftarbete.
Examinationsform
Examinationer under kursen:
● Muntliga presentationer och skriftliga inlämningsuppgifter
under utbildningens gång.
● Redovisning av arbetsplatsförlagd utbildning.
● Utvärderingspass i simulatorn.
● Utifrån de anteckningar och reflektioner som
förts in i den individuella kurslogg boken
sammanställer eleven en SWOT-analys
(Strengths, Weaknesses, Opportunities,
Threats). Analysen genomförs utifrån nuläget
och den aktuella rollen. Analysen görs med
handledning.
● Målsamtal utifrån SWOT-analysen tillsammans
med skiftchef och driftchef.
19
BEFATTNINGSUTBILDNINGAR

BEFATTNINGSUTBILDNINGAR
Driftledning/VHI
Utbildningen riktar sig till blivande driftledning/VHI.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha grundläggande
kunskaper om och färdigheter i att arbeta som
vakthavande ingenjör, VHI, eller i driftledningsfunktion.
Innehåll
● Haveriorganisation
● VHI-funktion
● Driftledningsfunktion
● Bakgrundskunskap
● Arbetsmetoder.
Förkunskaper
Utsedd att bli driftledning/VHI.
20
Material
Instruktioner.
Genomförande
Lärarledda lektioner och självstudier samt
demonstrationer och videofilmade simulatorövningar.
Kurslängd
Verksberoende.
Examinationsform
Instruktörsbedömning av att målen för kursen är
uppnådda. Aktivt deltagande.

Eloperatör, EOP
Utbildningen genomförs för blivande eloperatörer vid Forsmark 1 och 2 samt Ringhals 1.
På övriga verk ingår denna utbildning i turbinoperatörsutbildningen.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha erforderliga
kunskaper för att arbeta som eloperatör på sitt
kärnkraftverk.
Innehåll
● Genomgång av anläggningens elsystem på
plats och i kontrollrummet.
● Träning av olika drift- och störningsfall i simulatorn
● yttre ställverk (Barsebäck).
Förkunskaper
Behörighet som stationstekniker.
Material
Kompendier och verksdokumentation.
Genomförande
Lärarledda lektioner, styrda självstudier samt
demonstrationer och träning i simulator.
Praktisk träning av yttre ställverk genomförs i
Barsebäck.
Kurslängd
Kurslängden varierar beroende på block.
Examinationsform
Muntlig och skriftlig kontroll mot kursens mål.
Skriftlig närvarokontroll. Enskild körning i simulator.
Gemensam kontroll av att kriterierna för
kursens arbetsuppgifter har uppfyllts.
21
BEFATTNINGSUTBILDNINGAR

ÅTERTRÄNING

ÅTERTRÄNING
Återträning för stationstekniker/processoperatör .............................................................................. 25
Återträning för kontrollrumsbefattningar ........................................................................................... 26
24

Återträning för stationstekniker/processoperatör
Utbildningen genomförs varje år med varierande innehåll beroende på cykliskt program och
anläggningsändringar.
Mål
Utbildningen syftar till att bevara och fördjupa
stationsteknikernas/processoperatörernas kunskaper
och färdigheter som krävs för att på ett
säkert sätt ta hand om stationen vid såväl normal
som störd drift och med upprätthållande av gällande
föreskrifter.
Innehåll
Utbildningen är till stor del upplagd efter ett cykliskt
program, men är även delvis behovsstyrd
där repetitionsbehovet beaktas. Utöver detta
utbildas stationsteknikerna/processoperatörerna
på anlägg ningsändringar och tidigare gjorda
erfarenheter. Slutgiltigt innehåll anges i kursbeskrivningen
inför varje kurstillfälle.
Förkunskaper
Behörighet som stationstekniker/processoperatör.
Material
Materialet beror på vad som ingår i aktuellt program,
men kan utgöras av verksdokumentation,
kompendier och självstudieuppgifter.
Genomförande
Utbildningen består till stor del av lärarledda
aktiviteter i lektionssal, t ex i form av föreläsningar,
grupparbeten av olika slag eller diskussionsforum,
samt arbetsplatsträning på utvalda
arbetsuppgifter. Deltagarna jobbar även med
styrda självstudier.
Kurslängd
Kurslängden varierar på respektive block. Definitiv
kurslängd anges i kursbeskrivningen inför
varje kurstillfälle.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
25
ÅTERTRÄNING

ÅTERTRÄNING
Återträning för kontrollrumsbefattningar
Utbildningen genomförs varje år med varierande innehåll beroende på cykliskt program och
anläggningsändringar. Den riktar sig till skiftlagens kontrollrumspersonal.
Mål
Utbildningen syftar till att bevara och fördjupa
kontrollrumspersonalens kunskaper och färdigheter
som krävs för att på ett säkert sätt ta hand
om stationen vid såväl normal som störd drift och
med upprätthållande av gällande föreskrifter.
Innehåll
Utbildningen är till stor del upplagd efter ett
cykliskt program, men är även delvis behovsstyrd
där repetitionsbehovet beaktas. Utöver detta
utbildas kontrollrumsbefattningarna på anläggningsändringar,
instruktionsändringar, gjorda
erfarenheter samt i skiftlags arbetssätt. Slutgiltigt
innehåll anges i kursbeskrivningen inför varje
kurstillfälle.
Förkunskaper
Behörighet i respektive befattning.
26
Material
Materialet varierar beroende på vad som ingår i
aktuellt program. Det kan t ex utgöras av verksdokumentation,
kompendier och självstudieuppgifter.
Genomförande
Utbildningen är en blandning av teori och träning
i simulator. Teoridelen sker som aktiviteter i
lektionssal, t ex i form av föreläsningar, grupparbeten
av olika slag eller diskussionsforum, samt
demonstrationer i simulator. Deltagarna jobbar
även med styrda självstudier. Simulatorträningen
omfattar normal drift, störd drift och haverier.
Kurslängd
Kurslängden varierar på respektive block. Definitiv
kurslängd anges i kursbeskrivningen inför
varje kurstillfälle.
Examinationsform
Genomförandetest på utvalda arbetsuppgifter
för respektive befattning utförs i simulator. Deltagarna
får även muntlig eller skriftlig återkoppling
efter simulatorpassen.

GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
De generella utbildningarna kan ges som fristående kurser eller som delar i de olika verkens
befattningsutbildningar.
Arbete med reaktornära system Ny KURS ............................................................................................. 29
Avfall, grund ...................................................................................................................................... 30
Avfall, introduktion ............................................................................................................................ 31
Bränslehantering Ny KURS .................................................................................................................... 32
Dokumentation och flödesschemaläsning ........................................................................................ 33
Elkunskap, grund .............................................................................................................................. 34
Friklassning Ny KURS ............................................................................................................................ 35
Gemensam turbinutbildning.............................................................................................................. 36
Gemensam elutbildning .................................................................................................................... 37
Gemensam reaktorutbildning ........................................................................................................... 38
Huvudprocessen............................................................................................................................... 39
International Nuclear Event Scale (INES) för kärnkraftverk i drift..................................................... 40
Kemi- och materiallära...................................................................................................................... 41
Klassiska händelser.......................................................................................................................... 42
Knallgas, grund................................................................................................................................. 43
Knallgas, fördjupad ........................................................................................................................... 44
Kärnkraftsintroduktion....................................................................................................................... 45
Kärnkraftsintroduktion, kort............................................................................................................... 46
Myndighetskunskap .......................................................................................................................... 47
Mät- och kontrollutrustning ............................................................................................................... 48
Processdynamik ............................................................................................................................... 49
Processkännedom ............................................................................................................................ 50
Processpresentation ......................................................................................................................... 51
Pumpar, värmeväxlare och ventiler .................................................................................................. 52
Reaktorfysik, grund........................................................................................................................... 53
Reaktorfysik, fördjupad ..................................................................................................................... 54
Reaktorinneslutningar, BWR ............................................................................................................ 55
SAR, grund ....................................................................................................................................... 56
Simulatorgrundkurs .......................................................................................................................... 57
STF, grund ........................................................................................................................................ 58
Säkerhetsteknik ................................................................................................................................ 59
Värme- och strömningslära .............................................................................................................. 60
28

Arbete med reaktornära system
Ny KURS
Kursen utgör grunden för personal som ska arbeta i reaktorhallen eller med drivdon
respektive bränsle och styrstavar.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande teoretiska
kunskaper inför arbete med reaktornära
system, och därmed ha förkunskaper inför vidare
utbilning inom t ex reaktorhalls- eller drivdonsarbete.
Innehåll
● Terminologi och definitioner
● Säkerhet och risker
● Reaktorbyggnaden
● Reaktorinneslutningen
● Huvudprocessen
● Reaktorfysik
● Bränsle och styrstavar
● Härdinstrumentering
● Regler och rutiner.
Förkunskaper
Att ha arbetat som lärling minst ett år.
Material
Kurspärm med kompendium och övningar.
Genomförande
Lärarledda lektioner, gruppövningar, animationer,
frågor, besök i reaktorhallen på Barsebäck.
Kurslängd
1,5 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.
Övrigt
Kursen är under utveckling.
Kursen kan med fördel genomföras i Barsebäck
för att få tillgång till anläggningen.
29
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Avfall, grund
Kursen riktar sig till all personal inom kärnkraftsbranschen som behöver grundläggande kunskap
om det svenska systemet för hantering av aktivt avfall. Blandningen av kursdeltagare
ger kursen en extra dimension genom erfarenhetsåterföring och kontaktskapande verksamhet.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kunskap
om det svenska systemet för hantering av
avfall.
Innehåll
● Svensk lagstiftning och myndighetstillsyn,
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)
● Typbeskrivningar och SKBs avfallshandbok
● Det svenska avfallssystemet
● BWR/PWR, övergripande funktion ur ett avfallsperspektiv
● Aktivitetskällor och aktivitetsspridning
● Behandlingssystem för processvatten
● Behandlingssystem för jonbytarmassor och
indunstarkoncentrat
● Behandlingssystem för låg- och medelaktivt
fast avfall
● Behandlingssystem för stora komponenter
● Radiologiska mätningar och analyser
● Transporter
● Avveckling och rivning.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
30
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
2,5 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.

Avfall, introduktion
Kursen är främst avsedd för blivande stationstekniker/processoperatörer och ingår i basutbildningen.
Kursen är gemensam för alla kärnkraftverk i Sverige.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kunskap
om det svenska systemet för hantering av
avfall.
Innehåll
● Kärnavfall
● Det svenska avfalssystemet
● BWR/PWR – skillnader, för­ och nackdelar
● Behandlingssystem för processvatten
● Behandlingssystem för jonbytarmassor och
indunstarkoncentrat
● Behandlingssystem för fast avfall.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner och övningar.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
31
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Bränslehantering
Ny KURS
Kursen riktar sig till blivande laddmaskinförare, och ska ge deltagarna en teoretisk plattform
att stå på innan den praktiska, block specifika delen av utbildningen tar vid.
Mål
Att efter avslutad kurs ha en teoretisk grund inför
arbete på laddmaskin.
Innehåll
● Terminologi och definitioner
● Bränsle och styrstavar
● Risker i samband med bränsle och styrstavar
● Mottagning av nya bränslepatroner/styrstavar
● Laddmaskin
● Riggar och inspektionsutrustning
● Transportbehållare
● Erfarenheter.
Förkunskaper
Att ha arbetat som lärling minst ett år och ha gått
kurserna Reaktorhall/containment och Arbete
med reaktornära system.
32
Material
Kurspärm med kompendium och övningar.
Genomförande
Lärarledda lektioner, gruppövningar, animationer,
frågor, besök i centrala kontrollrummet på Barsebäck
samt reaktorhallen.
Kurslängd
1,5 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.
Övrigt
Kursen är under utveckling.
Kursen kan med fördel genomföras i Barsebäck
för att få tillgång till anläggningen.

Dokumentation och flödesschemaläsning
Kursen vänder sig främst till blivande stationstekniker/processoperatörer och ingår i deras
basutbildning.
Mål
Att efter avslutad kurs ha inblick i hur ett verks
dokumentation är uppbyggd. Att kunna hantera
instruktioner och förstå de vanligaste symbolerna
i flödesscheman samt känna till beteckningar på
byggnader, rum och komponenter.
Innehåll
● Dokumentationens uppbyggnad
● Användning av instruktioner
● Myndighetskrav och styrning av verksamheten
● Symboler i flödesscheman
● Nomenklatur (benämning på rum, komponenter,
system m m).
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
441
M
V12
M
V11
M
V15
M
V14
K126
V37
V38
K209
P
P
P
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Föreläsning med diskussioner och grupparbeten.
Interaktiv övning på schemasymboler.
Utbildningen anpassas efter det block kursdeltagaren
kommer att arbeta på.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.
312 P1
431
K304
33
K101L1
K102L1
K103L1
E-090-156
02 03
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Elkunskap, grund
Kursen riktar sig till personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller
underhåll.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kunskap om de grundläggande
begreppen inom el och elsäkerhet samt
om hur trefas växelström produceras, konsumeras
och distribueras.
Innehåll
● Energi och eldistribution
● Elsäkerhet
● Spänning, ström och resistans
● Spänningskällor och förbrukare
● Växelström med reaktans och impedans
● Trefas växelström
● Elmaskiner
● Hjälpkraftnät.
Förkunskaper
Teknisk gymnasial utbildning.
Fasledare
Nolledare
34
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.
Ben
UG-EL-STT-180
10-02

Friklassning
Ny KURS
Kursen riktar sig till personal som arbetar som mätare eller utvärderare. Den uppfyller de
nya kompetenskraven enligt SSMs föreskrift SSMFS 2011:2 vid godkänt prov.
Mål
Att efter avslutad kurs kunna beskriva och förstå
de principer, processer och rutiner som ska följas
under ett friklassningsförfarande.
Innehåll
● Introduktion och bakgrund
● Regelverk
● Kartläggning och kategorisering
● Friklassningsprocessen
● Laboration för mätare respektive utvärderare
● Mätmetoder
● Kvalitetssäkring och dokumentation.
Förkunskaper
Rekommenderade förkunskaper:
● För rollen som mätare: Strålskyddsutbildning
kategori C eller motsvarande kompetens.
● För rollen som utvärderare: Strålskyddsutbildning
kategori B eller motsvarande kompetens.
Erfarenhet från arbete inom kärnteknisk verksamhet
eller annan verksamhet med strålning.
Genomförande
Lärarledda lektioner och en laboration.
Kurslängd
2 dagar (inkl laboration).
Examinationsform
Skriftligt prov.
Övrigt
Kursen kan genomföras vid valfri plats.
35
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Gemensam turbinutbildning
Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och kan med fördel genomföras
med deltagare från olika verk. Den syftar till att skapa förståelse av turbinanläggningen.
Mål
Att efter avslutad kurs på en generell nivå kunna
redogöra för placering, konstruktion, funktion och
samverkan av system som är vitala för turbinanläggningens
drift.
Innehåll
● Ångsystem
● Turbinen
● Kondensor och evakuering
● Kondensat och matarvatten
● Allmänt, generatorn och generatorkylning
● Turbinolja
● Turbinreglering
● Turbinskydd
● Turbindrift.
Förkunskaper
Enligt kraftverkens rekryteringskrav. Genomgången
basutbildning för stationstekniker/processoperatörer
(se sida 12).
36
Material
Kompendier, bildspel, animeringar, flödes­
scheman, logikscheman och instruktioner.
Genomförande
Föreläsningar, diskussioner, grupparbeten,
övningar.
Kurslängd
5 dagar teoriundervisning.
Examinationsform
Skriftligt prov.

Gemensam elutbildning
Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och kan med fördel genomföras
med deltagare från olika verk.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kunskap om:
● grundläggande begrepp inom el och elsäkerhet
● produktion, konsumtion och distribution av
trefas växelström
● likströmmens betydelse för reaktorsäkerheten
● generell placering, konstruktion, funktion och
samverkan av system som är vitala för elkraftens
drift.
Innehåll
● Elkraftens betydelse
● yttre nät
● Lokalt nät
● Ställverk och ingående kopplingsapparater
● Transformatorer
● Generator/fasning
● Apparater
● Reläskydd och jordningssystem
● Elsäkerhet i anläggning och arbete.
Förkunskaper
Enligt kraftverkens rekryteringskrav. Genomgången
basutbildning för stationstekniker/processoperatörer
(se sida 12).
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningar,
instuderingsfrågor och verkspecifikt enlinjeschema.
Genomförande
Föreläsningar, diskussioner, grupparbeten,
övningar.
Kurslängd
5 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.
37
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Gemensam reaktorutbildning
Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och kan med fördel genomföras
med deltagare från olika verk.
Mål
Att efter avslutad kurs ha uppnått grundläggande
förståelse för hur ett kärnkraftverk fungerar och
vilka huvuddelar som ingår i reaktorns drift- och
säkerhetsfunktioner.
Innehåll
● Reaktorfysik
● Huvudprocessen
● Säkerhetsteknik
● Systemteknisk del av säkerhetsstrategin
● Drift- och säkerhetsfunktionerr
● Normaldrift
● Störd drift
● Nedgång – uppgång – revision.
Förkunskaper
Enligt kraftverkens rekryteringskrav. Genomgången
basutbildning för stationstekniker/processoperatörer
(se sida 12).
38
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningar
och instuderingsfrågor.
Genomförande
Föreläsningar, diskussioner, grupparbeten,
övningar.
Kurslängd
10 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.

Huvudprocessen
Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer samt annan personal med
arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Den ingår i basutbildningen
för stationstekniker/processoperatörer.
Mål
Att efter avslutad kurs känna till den principiella
uppbyggnaden av huvudprocessen.
Innehåll
● PWR- och BWR-reaktorer och respektive
reaktorinneslutningar
● Turbinens uppbyggnad
● Kondensor och driftejektorer
● Kondensat- och matarvattensystem
● Flödesschema och schemasymboler.
Förkunskaper
Inga speciella kunskaper förutsätts.
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Skriftligt prov.
39
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
International Nuclear Event Scale (INES)
för kärnkraftverk i drift
Kursen riktar sig till driftchefer, blockchefer, skiftchefer, VHIer och ingenjörer, som utför
fristående säkerhetsgranskning och annan personal med uppgift att delta i klassificering av
händelser med hjälp av INES­skalan.
Mål
Att efter avslutad kurs förstå INES-skalans historia,
syfte, övergripande struktur och terminologi
samt klassificeringen av olika händelser.
Innehåll
● INES-skalans historia, dess syfte och hur
inträffade signifikanta händelser har klassats
enligt skalan
● INES-skalans övergripande struktur, terminologi
och hur olika kriterier används för klassificering
av händelser
● Klassificering av händelser vid eget kärnkraftverk,
främst sådana som innebär degradering
av djupförsvar, enligt tillämpliga kriterier.
Förkunskaper
God anläggningskännedom om berörd anläggning.
Genomgångna kurser i Säkerhetstekniska
driftförutsättningar (STF) och säkerhetsredovisning
(SAR) för relevant block/anläggning.
40
Material
IAEAs INES-manual, reviderad 2008.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
7
Stor
olycka
6
Allvarlig olycka
5 Olycka med risk
för omgivningen
4 Olycka utan betydelse
för omgivningen
3 Allvarlig händelse
2 Händelse
1 Avvikelse
0 Under skalan, mindre avvikelse

Kemi- och materiallära
Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer samt annan personal med
arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Den ingår i basutbildningen
för stationstekniker/processoperatörer.
Mål
Att efter avslutad kurs känna till grundläggande
begrepp inom kemi, materiallära och processvattenrening.
Innehåll
● Grundläggande begrepp
● Material, materialval och korrosion
● Vattenbehandling
● Material i reaktorhärd och bränsle.
Förkunskaper
Inga speciella kunskaper förutsätts.
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.
41
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Klassiska händelser
Kursen riktar sig till alla som arbetar inom kärnkraftsområdet och som på något sätt kan
påverka den nukleära säkerheten i sitt arbete.
Mål
Att efter avslutad kurs ha förståelse för reaktorsäkerheten
och hur incidenter och olyckor uppstår
till följd av brister i djupförsvaret.
Innehåll
● Händelser och olyckors karaktär
● INES-skalan
● Urval av svenska och utländska händelser.
Förkunskaper
Grundläggande kunskaper motsvarande Reaktorfysik
grund samt Säkerhetsteknik.
42
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
1–2 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande.

Knallgas, grund
Kursen riktar sig till kärnkraftspersonal med teknisk bakgrund. Den ger både en teoretisk
bakgrund till problematiken kring knallgas i BWR och mer praktiska exempel från verkliga
incidenter samt övningar i praktisk riskbedömning.
Mål
Att efter avslutad kurs kunna beskriva hur och
var knallgas kan bildas i en kärnkraftsreaktor.
Att förstå och bedöma knallgasens risker samt
beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att
minimera explosionsrisken.
Innehåll
● Knallgaskällor och bakgrunden till att knallgas
bildas
● Antändning av knallgas
● Detonation och förbränningsförlopp
● Teorin bakom ansamling av knallgas
● Typfall över hur knallgas ansamlas
● Praktiska exempel på verkliga incidenter med
knallgas
● Risk- och konsekvensbedömning
● Åtgärder och motmedel mot knallgasansamling
och knallgasexplosion
● Demonstrationskörningar i datorprogrammet
GAS.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Material
Skriftlig dokumentation.
Genomförande
Föreläsningar varvade med diskussionspass,
övningar och demonstrationskörningar med knallgasprogrammet
GAS som uppskattar knallgasansamling.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
Övrigt
Föreläsare från Westinghouse Electric AB,
Västerås.
43
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Knallgas, fördjupad
Kursen riktar sig till personal vid kärnkraftverken som har teknisk bakgrund. Den ger både en
teoretisk bakgrund till problematiken kring knallgas i BWR och mer praktiska exempel från
verkliga incidenter samt övningar i praktisk riskbedömning.
Mål
Att efter avslutad kurs kunna beskriva hur och
var knallgas kan bildas i en kärnkraftsreaktor.
Att förstå och bedöma knallgasens risker samt
beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att
minimera explosionsrisken.
Innehåll
● Knallgaskällor och bakgrunden till hur knallgas
bildas
● Antändning av knallgas
● Detonation och förbränningsförlopp
● Teorin bakom ansamling av knallgas
● Typfall över hur knallgas ansamlas
● Praktiska exempel på verkliga incidenter med
knallgas
● Risk- och konsekvensbedömning
● Åtgärder och motmedel mot knallgasansamling
och knallgasexplosion
● Beräkningar av knallgasansamling med hjälp
av datorprogrammet GAS.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
44
Material
Skriftlig dokumentation.
Genomförande
Föreläsningar varvade med diskussionspass,
övningar och demonstrationskörningar med knallgasprogrammet
GAS som uppskattar knallgasansamling.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
Övrigt
Föreläsare från Westinghouse Electric AB,
Västerås.

Kärnkraftsintroduktion
Kursen riktar sig till personal verksam inom kärnkraftsbranschen, men utan tekniska arbetsuppgifter
samt personer utom branschen med intresse av att få grundläggande kunskaper
om kärnkraft.
Mål
Att efter avslutad kurs känna till grunderna inom
kärnkraftsområdet.
Innehåll
● Kärnkraftshistoria
● Kärnkraftsbranschens huvudaktörer
● Kärnkraftslagstiftning
● Huvudprocessen
● Reaktorfysik
● Säkerhetsteknik.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Material
Kurspärm.
Genomförande
Lärarledda lektioner och övningar.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
+
+ + +
+ + + +
+ + +
+ + +
+
+
45
Masstalet 235
92 protoner
143 neutroner
GENERELLA KURSER
E-104- 011
2010-09

GENERELLA KURSER
Kärnkraftsintroduktion, kort
Kursen är av ren informationskaraktär och ska ge deltagarna en bild av kärnkraftens historia
och hur kärnkraften ser ut idag i Sverige och världen. Syftet är att ge deltagarna en övergripande
bild av kärnkraften som sedan ska stimulera intresset för vidare studier. Denna kurs är
anpassad för stationsteknikernas/processoperatörernas basutbildning.
Mål
Att efter avslutad kurs känna till grunderna inom
kärnkraftsområdet.
Innehåll
● Kärnkraftens internationella historia
● Film: The days chock the world CP1
● Kärnkraften i Sverige
● Säkerhetsorganisationer
● Bränslet, ”från malm till kuts”
● Framtida kärnkraft.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
46
Material
Kurspärm.
Genomförande
Lärarledda lektioner och övningar.
Kurslängd
4 timmar.
Examinationsform
Aktivt deltagande.

Myndighetskunskap
Kursen riktar sig till personal inom kärnkraftsbranschen.
Mål
Att efter avslutad kurs ha övergripande kännedom
om Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM)
uppgifter och roll i samhället.
Innehåll
● SSMs huvuduppgifter ur ett kärnkraftverks
perspektiv
● Barriär eller djupförsvar, kat 1, 2 respektive 3
● SSMs föreskrifter avseende kompetenskrav
● Lagstiftande, verkställande och dömande
funktioner.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Material
Kompendium och föreskrifter (SSMFS 2008:1,
2008:12, 2008:17, 2008:32).
Genomförande
Lärarledda lektioner och gruppövningar.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
47
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Mät- och kontrollutrustning
Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och annan personal med
arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Den ingår i basutbildningen
för stationstekniker/processoperatörer.
Mål
Att efter avslutad kurs känna till de storheter,
begrepp och principer som ligger till grund för
mätning, kontroll och reglering av processystem
på kärnkraftverk.
Innehåll
● Allmänt om kontrollutrustning
● Temperaturmätning
● Tryckmätning
● Nivåmätning
● Flödesmätning
● Signalbehandling
● Regler- och mätkretsar
● Säkerhetssystem.
Förkunskaper
Kursen Huvudprocessen eller motsvarande
kunskaper.
48
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.

Processdynamik
Kursen riktar sig till teknisk personal vid verkens drift­ och underhållsavdelningar samt
övrig teknisk personal med ringa erfarenhet av praktiskt driftarbete. Kursen genomförs i
Barsebäck 1­simulatorn vid KSU i Studsvik.
Mål
Att efter avslutad kurs ha fått en inblick i kontrollrumsarbete
och verkspecifik processkännedom.
Innehåll
● Normal drift av kärnkraftverk
● Kontroll- och säkerhetsaspekter (STF)
● Störd drift
● Uppbyggnad av reaktorns och turbinens
skyddssystem.
Förkunskaper
God system- och processkännedom avseende
kok- respektive tryckvattenreaktorer.
Material
Kompendier och beskrivningar.
Genomförande
Lärarledda lektioner, demonstrationer och utbildning
i simulator. Repetitioner, självstudier och
uppföljning.
Kurslängd
5 dagar, varav 2,5 dagar i simulator.
Examinationsform
Aktivt deltagande och kursbedömning.
49
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Processkännedom
Kursen riktar sig till personal verksam inom kärnkraftsbranchen, men utan tekniska arbetsuppgifter.
Kursen genomförs i Barsebäck 1­simulatorn vid KSU i Studsvik.
Mål
Att efter avslutad kurs känna till huvudprocessen,
uppbyggnaden av säkerhetssystem samt ha fått
en inblick i kontrollrumsarbetet.
Innehåll
● Normal drift
● Samfunktionen mellan processystem
● Dynamiska förlopp och enkla störningar.
Förkunskaper
Grundläggande kännedom om huvudprocessen
vid termisk kraftproduktion.
50
Material
Kompendier och beskrivningar.
Genomförande
Lärarledda lektioner, demonstrationer och utbildning
i simulator. Repetitioner, självstudier och
uppföljning.
Kurslängd
2–3 dagar, varav 1–1,5 dagar i simulator.
Examinationsform
Aktivt deltagande och kursbedömning.

Processpresentation
Kursen riktar sig till tekniker i allmänhet eller verksanställd personal utan drifterfarenhet.
Kursen genomförs i Barsebäck 1­simulatorn vid KSU i Studsvik.
Mål
Att efter avslutad kurs ha fått en inblick i huvudprocessen
och säkerhetssystemens uppbyggnad
vid ett kärnkraftverk.
Innehåll
Demonstration av samfunktionen mellan processystem
vid normal och störd drift.
Förkunskaper
Teknisk bakgrund.
Material
Beskrivningar.
Genomförande
Lärarledda lektioner, demonstrationer och träning
i simulator.
Kurslängd
1 dag, varav 0,5 dag i simulator.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
51
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Pumpar, värmeväxlare och ventiler
Kursen är teoretisk och riktar sig till personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift
och/eller underhåll. Det finns också en motsvarande praktisk kurs i Barsebäck, se sida 89.
Mål
Att efter avslutad kurs känna till den principiella
uppbyggnaden hos pumpar, värmeväxlare och
ventiler samt hur dessa används vid kärnkraftverken.
Innehåll
Pumpar
● Pumpars arbetsprinciper
● Pump- och systemkurvor
● Reglering av olika pumptyper
● Beräkningar.
Värmeväxlare
● Principen för värmeväxlare
● Olika typer av värmeväxlare
● Värmeväxlare i kärnkraftverk.
Ventiler
● Ventiltyper
● Manöversätt/manöverdon
● Speciella krav på ventiler i ett kärnkraftverk
● Terminologi och symboler.
Förkunskaper
Kursen Huvudprocessen eller motsvarande
kunskaper.
52
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.

Reaktorfysik, grund
Kursen riktar sig till personal inom kärnkraftsbranchen.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kunskap om grundläggande
kärnfysik, härdens uppbyggnad, reaktordynamik
samt några vanliga reaktortyper.
Innehåll
● Grundläggande kärnfysik
● Reaktorhärdens uppbyggnad
● Neutroncykeln
● Reaktordynamik vid start och drift av PWRoch
BWR-reaktorer
● Andra reaktortyper.
Förkunskaper
Kursen Huvudprocessen eller motsvarande
kunskaper.
Neutron
Uranatom
Material
Kurspärm innehållande, kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar med inslag av
grupparbeten och självstudier.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.
Klyvningsprodukt
Klyvningsprodukt
53
Neutroner
Gammastrålning
E-038-088
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Reaktorfysik, fördjupad
Kursen riktar sig till blivande reaktoroperatörer vid BWR­ eller PWR­anläggningar.
Mål
Att efter avslutad kurs ha tillräckliga kunskaper
för att förstå kärntekniska principer och reaktorns
dynamiska egenskaper, som ligger till grund för
driften av kärnreaktorer.
Innehåll
● Repetition av atomkärnans uppbyggnad och
radioaktivt sönderfall
● Energi och naturkrafterna
● Neutronfysik och fissionsprocessen
● Neutronreaktioner och tvärsnitt
● Reaktorhärdens uppbyggnad
● Neutroncykeln
● Reaktordynamik, allmänt
● Reaktorhärdens dynamiska egenskaper och
effektprofil vid olika driftlägen
● Reaktivitetsåterkopplingar
● Fissionsprodukter och reaktorgifter
● Andra reaktortyper inklusive Generation IVs
reaktortyper (avseende t ex dynamiska egenskaper).
Förkunskaper
Genomgången stationstekniker-/processoperatörutbildning,
inklusive kursen Reaktorfysik,
grund eller motsvarande.
54
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner med inslag av datorsimuleringar,
övningar, grupparbeten och självstudier.
Kurslängd
5–7 dagar efter önskemål.
Examinationsform
Skriftligt prov.
n neutroner per cm 3
1 cm 2
v cm/s

Reaktorinneslutningar, BWR
Kursen riktar sig till kontrollrumspersonal och personal som arbetar med reaktorsäkerhet
och beräkningar eller bedömningar av förlopp i reaktorer. Den beskriver principerna och
beräkningsgrunderna för inneslutningsfunktionen samt de fenomen som kan uppträda, vilka
i sin tur förklarar varför anläggningarna är utformade på ett visst sätt.
Mål
Att efter avslutad kurs:
● ha kunskap om grundläggande termohydrauliska
fenomen i inneslutningen
● kunna beskriva inneslutningsfunktionen från
normal drift, via transienter och rörbrott till
svåra haverier
● kunna belysa förhållanden kopplade till inneslutningsfunktionen
såsom instrumenteringstillförlitlighet,
mätområden, etc.
Innehåll
● Grundläggande termohydraulik och fenomen
kopplade till termohydraulik
● Inneslutningsfunktionen isolerfunktioner
● Inneslutningens kylning vid transienta förlopp
● Förlopp vid avblåsning, rörbrott och funktionen
värmesänka
● Inneslutningens beteende och funktion vid
härdskada
● Inneslutningens funktion vid svåra haverier på
kort och lång sikt.
Förkunskaper
Kunskap om hur en BWR-anläggning är
uppbyggd och fungerar.
Material
Kompendium och övningsuppgifter.
Genomförande
Lärarledda lektioner, ett antal exempel, beräkningar
och övningar.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktiv närvaro.
55
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
SAR, grund
Kursen riktar sig till underhållspersonal och ingenjörer/tekniker inom tekniskt stöd.
Mål
Att efter avslutad kurs:
● kunna redogöra för SARs bakgrund och syfte
● övergripande kunna redogöra för SARs uppbyggnad
● kunna finna och uttyda de specifikationer
som är tillämpliga för en viss funktion eller ett
system
● känna till var i SAR man kan finna de konstruktionsstyrande
händelser, normer och
kriterier som ligger till grund för utformning
och dimensionering av olika funktioner och
system.
Innehåll
● SARs bakgrund och historia
● Myndighetskrav och vad som ska ingå i SAR
● Kopplingen mellan SAR och STF
● SARs uppbyggnad och kapitelindelning.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
56
Material
Presentationsmaterial samt tillgång till SAR
allmän del och STF.
Genomförande
Lärarledda lektioner och övningar.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktiv närvaro.

Simulatorgrundkurs
Kursen syftar till att öka förståelsen för arbetet i kontrollrummet. Den kan ingå som en
påbyggnad för behöriga stationstekniker/processoperatörer.
Mål
Att efter avslutad kurs ha förståelse för samverkan
mellan olika processystem, reglering och
övergripande driftstrategier.
Innehåll
Deltagarna får under ledning av instruktör köra
upp anläggningen från kall avställd reaktor till effektdrift
med hjälp av instruktioner, samt kontrollera
situationen vid enklare driftstörningar.
Förkunskaper
God kännedom om utformningen av kontrollrummet
på det egna blocket samt teoriutbildning för
stationstekniker/processoperatörer.
Material
Verksdokumentation, kompendier och självstudieuppgifter.
Genomförande
Lärarledda lektioner, demonstrationer och träning
i simulator.
Kurslängd
5 dagar (varav cirka hälften i simulator).
Examinationsform
Aktivt deltagande.
57
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
STF, grund
Kursen riktar sig till underhållspersonal och ingenjörer/tekniker inom tekniskt stöd.
Mål
Att efter avslutad kurs:
● kunna redogöra för STFs bakgrund och syfte
● kunna redogöra för hur STF krav påverkar det
egna arbetet
● övergripande kunna redogöra för STFs betydelse
för anläggningens drift
● övergripande kunna redogöra för STFs uppbyggnad
● med hjälp av STF kunna finna och uttyda vilka
driftklarhetskrav som gäller om fel uppstått på
en komponent eller ett säkerhetssystem.
Innehåll
● STFs bakgrund och historia
● Myndighetskrav och vad som ska ingå i STF
● Kopplingen mellan SAR och STF
● STFs uppbyggnad och kapitelindelning.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
58
Material
Presentationsmaterial samt tillgång till SAR
allmän del och STF.
Genomförande
Lärarledda lektioner och övningar.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktiv närvaro.

Säkerhetsteknik
Kursen riktar sig till personal inom kärnkraftsbranchen.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kunskap om grundläggande
begrepp som förekommer i samband med
säkerhetsarbete samt om de speciella risker som
är förknippade med driften av ett kärnkraftverk.
Innehåll
● Grundläggande sannolikhetslära
● Grundläggande reaktordynamik
● Aktivitetsbarriärer
● Säkerhetsfunktioner
● Säkerhetssystem
● Lagar, regler och tillsynsmyndigheter
● Haverierna vid TMI-2 och Tjernobyl-4.
Förkunskaper
Kursen Huvudprocessen eller motsvarande
kunskaper.
Bränsle
Tryckavsäkring till
atmosfären
Härd
BRANDVATTEN
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
2,5 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.
Inneslutning
Dieselsäkrad
brandpump
Filtrerad
tryckavlastning
59
Vattenfyllning av
reaktorinneslutningen
Brandvatten
E-002-112
2007-09
GENERELLA KURSER

GENERELLA KURSER
Värme- och strömningslära
Kursen riktar sig till personal med arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller
underhåll.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kunskap om de termodynamiska
principer som ligger till grund för
den termiska processen i ett kärnkraftverk samt
kunna utföra grundläggande termodynamiska
beräkningar.
Innehåll
● Sveriges energi- och elförsörjning
● Termodynamiska grundprinciper
● Termiska processer
● Värmeöverföring
● Grundläggande strömningslära.
Förkunskaper
Teknisk gymnasial utbildning.
60
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
10 dagar inklusive förberedande matematik.
Examinationsform
Skriftligt prov.

HÖGSKOLEUTBILDNINGAR

HÖGSKOLEUTBILDNINGAR
Högskolekurs i Kärnkraftsteknik, H1................................................................................................. 61
Termohydraulik för LWR ................................................................................................................... 62
Aktivitetsmätning med germaniumdetektor ...................................................................................... 63
Tillämpad reaktorfysik ....................................................................................................................... 64
Fördjupad strålskyddsutbildning, FS1 .............................................................................................. 65
Repetition av fördjupad strålskyddsutbildning, FS2.......................................................................... 66
Material och konstruktion för LWR .................................................................................................... 67
62

Högskolekurs i Kärnkraftsteknik, H1
Kursen riktar sig till personal inom kärnkraftsbranschen, med behov av fördjupade kunskaper
inom kärnkraftsteknik. Den koncentrerar sig på de teoretiska samband som ligger till
grund för lättvattenreaktorns konstruktion och egenskaper.
Mål
Att efter avslutad kurs ha en grundläggande
kunskap om kärnkraftsteknik.
Innehåll
● Reaktorfysik
● Termohydraulik med tvåfasströmning
● Reaktordynamik
● Reaktorkemi
● Reaktormaterialteknik
● Strålningsfysik och strålskärmning
● Kärnkraftssäkerhet
● Kärnbränslecykeln
● Reaktortyper
● Orientering om kärnkraft i Sverige och världen.
Förkunskaper
Universitets-, högskoleutbildning eller motsvarande.
Reaktor
Material
Kompendier, beskrivningar och övningsuppgifter.
Genomförande
De lärarledda lektionerna utgörs av föreläsningar,
diskussioner, övningar och laborationer. En laboration
i en fullskalig simulator samt en laboration
vid VTTs reaktor i Helsingfors ingår i kursen.
Kurslängd
8 veckors heltidsstudier fördelade på 4 lärarledda
(ca 130 timmar schemalagt) och 4 veckors självstudier.
Examinationsform
Tentamen/prov.
Övrigt
H8 har numera ersatts av H1 där laborationsveckan
är valfri. Kursen kan även användas i
grund- eller forskarutbildningen vid universitet och
högskolor. Det är möjligt att registrera poängen
och tillgodoräkna sig dessa i annan grund- eller
forskarutbildning. Kursen är poängsatt vid
Uppsala universitet till 12 högskolepoäng efter
godkänd examination.
63
HÖGSKOLEUTBILDNINGAR

HÖGSKOLEUTBILDNINGAR
Termohydraulik för LWR
Kursen riktar sig till personal inom kärnkraftsbranschen, med behov av grundläggande
kunskaper i termodynamik/termohydraulik. Den är en repetition av grundläggande termodynamiska
och termohydrauliska begrepp motsvarande innehållet i KSUs ”Högskolekurs i
Kärnkraftsteknik, H1” med en fördjupning inom området dryout med tonvikt på dryoutkorrelationer,
effektprofiler, osäkerheter och transienter.
Mål
Att efter avslutad kurs bibehålla och utveckla
kunskaper om grundläggande termodynamiska
och termohydrauliska begrepp samt att få en
djupare insikt i området dryout.
Innehåll
● Grundläggande termodynamiska och termohydrauliska
begrepp
● Innebörden av dryout för BWR och det fysikaliska
förlopp som leder till dryout
● Dryoutkorrelationer, axiella och radiella effektprofiler
samt R­faktorn
● Transienter och dess inverkan på osäkerheter
i samband med dryout.
Förkunskaper
Högskolekurs i kärnkraftsteknik, H1 eller motsvarande.
64
Material
Kompendiet ”Termohydraulik för LWR-anläggningar”
samt föreläsningsantekningar.
Genomförande
Lärarledda föreläsningar med inslag av datorövningar.
Kurslängd
3 dagars heltidsstudier.
Examinationsform
Skriftligt prov.
Övrigt
Kursen kan även användas i grund- eller forskarutbildningen
vid universitet och högskolor.
Ånga
Vatten

Aktivitetsmätning med germaniumdetektor
Kursen riktar sig till personal som arbetar med aktivitetsmätningar med germaniumdetektorer
inom kärnkraftsindustrin. Den behandlar gammaspektroskopi med germaniumdetektor.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kunskap
om mättekniken samt ha utvecklat praktiska
laborativa färdigheter inklusive felsökning på
utrustningen.
Innehåll
● Introduktion till germaniumdetektorer, 6 tim
● Nivåscheman, 2 tim
● Seriesönderfall, 1 tim
● Aktivering, 1 tim
● Mätnoggrannhet, 2 tim
● Lågaktivitetsmätning, 1 tim
● Fission, 1 tim
● Laborationer, 8 tim.
Förkunskaper
Fördjupad strålskyddsutbildning, FS1 eller motsvarande.
Material
Kursbok G.F. Knoll ”Radiation Detection and
Measurement”, läsanvisningar, laborationsinstruktioner.
Kursmaterialet skickas till kursdeltagarna
före kursstart.
Genomförande
Lärarledda föreläsningar och laborationer.
Kurslängd
3 dagar heltidsstudier.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
65
HÖGSKOLEUTBILDNINGAR

HÖGSKOLEUTBILDNINGAR
Tillämpad reaktorfysik
Kursen riktar sig till personal inom kärnkraftsbranschen och studerande med behov av insikt
inom området härddrift och tillämpad reaktorfysik. Den behandlar härdplanering, grund­
läggande härddrift och härdanalyser m m med inslag av användning av CASMO, SIMULATE
och liknande koder.
Mål
Att efter avslutad kurs ha fått insikt i en reaktorfysikers
arbete inom kärnkraftsindustrin inklusive
kännedom om beräkningsprogram för reaktor-
simulering och härddriftsövervakning samt grundläggande
kunskaper om bränsle/härddesign.
Innehåll
● Översikt över arbetsuppgifter för en reaktorfysiker
vid ett kärnkraftverk
● Grundläggande kunskaper om ICFM (In Core
Fuel Management), bränsle och härddesign
● Härddriftsövervakning
● Beräkningsprogram och bakomliggande
metodik för reaktorsimulering
● Tillämpning av ovanstående kunskaper i
räkneexempel.
Förkunskaper
Kunskaper/akademiska poäng i reaktorfysik och
kärnkraftsteknik motsvarande H1-kurs.
66
Material
Sammanfattning av kurs-innehållet samt föreläsarnas
presentationer.
Genomförande
Föreläsningar, övningar, studiebesök samt inlämningsuppgifter.
I fördjupningsuppgifterna ska
studenterna beredas möjlighet att besöka någon
arbetsplats i kärnkraftsindustrin och studera ett
par av de arbetsuppgifter som förekommer på
den aktuella arbetsplatsen.
Kurslängd
5 veckors heltidsstudier fördelade på 1 veckas
föreläsningar och 4 veckors självstudier med
fördjupning i ett ämnesområde samt examination
1 dag.
Examinationsform
Inlämningsuppgifter samt examination (fördjupningsuppgift).

Fördjupad strålskyddsutbildning, FS1
Kursen riktar sig till strålskyddsledare, strålskyddsingenjörer och strålskyddstekniker samt
annan personal med behov av fördjupad strålskyddsutbildning. Kunskapskraven är identifierade
med hjälp av de övergripande arbetsuppgifterna som ingår i kategori A/skyddsingenjör
(steg 3).
Mål
Att efter avslutad kurs ha tillräckliga kunskaper
för att kunna bedriva strålskyddsarbete som en
övergripande process från bedömning, planering
och förberedelse till genomförandet, uppföljning
och dokumentering.
Innehåll
Kursinnehållet är en repetition och fördjupning
inom följande ämnesområden:
● Strålningsfysik och skärmning
● Radiokemi
● Omgivningskontroll
● Strålningsbiologi
● ICRP riskfilosofi
● Strålningsmätteknik
● Persondekontaminering
● Laborationer i strålningsfysik och strålmätning
● Beredskap inför olyckor, åtgärdsnivåer och
ALARA vid kärnkraftverk.
Förkunskaper
Gymnasie- eller högskoleingenjörsutbildning
samt grundläggande utbildning inom strålskyddsteknik.
STRÅLNINGS-
ZON
RÖD
Material
Kompendiet ”Strålningsfysik” samt annat kursmaterial.
Genomförande
Lärarledd undervisning med föreläsningar,
övningar och självstudier.
Kurslängd
4 veckors heltidsstudier fördelade på 2 lärarledda
(ca 60 timmar schemalagt) och 2 veckors
självstudier.
Examinationsform
Skriftligt prov.
KONTAMINATIONSZON
YTOR LUFT
GUL
BLÅ
67
HÖGSKOLEUTBILDNINGAR

HÖGSKOLEUTBILDNINGAR
Repetition av fördjupad strålskyddsutbildning, FS2
Kursen riktar sig till strålskyddsledare, strålskyddsingenjörer och strålskyddstekniker samt
annan personal som genomgått FS1 för mer än fem år sedan.
Mål
Att bibehålla och utveckla de kunskaper som
krävs för att effektivt kunna utföra strålskyddsarbete.
Innehåll
● ICRP
● Lagar och förordningar
● ALARA
● Strålningsfysik
● Skyddsinstrument/detektorfysik
● Omvärldsbevakning, verksamhet och utveckling
inom branschen.
Förkunskaper
Godkänt resultat från tidigare FS1-kurs. Till detta
hör tillräckliga kunskaper i matematik och fysik.
Före kurs får kursdeltagarna repetitionsuppgifter
som ska lösas enskilt före kursstart.
Alfa
Beta
Gamma och Röntgen
68
Material
Kompendiet ”Strålningsfysik” samt annat kursmaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner och övningar (32 timmar
schemalagda) samt 1 veckas (48 timmar) självstudier,
fördelat på förberedelser för kursen
(8 timmar), genomförande av egna studier och
avrapportering (40 timmar).
Kurslängd
2 veckors heltidsstudier, varav ca 1 vecka enligt
schema och 1 veckas självstudier.
Examinationsform
Utvärdering görs dels av kursen, dels av uppnådda/bibehållna
färdigheter genom kursutvärderingsenkät
respektive avrapportering av egna
studier. De egna studierna är en fördjupning inom
något av de genomgångna ämnena.
GKD-001-029
96-01-29

Material och konstruktion för LWR
Kursen riktar sig till all teknisk personal som kommer i kontakt med konstruktions­ och materialvalsfrågor.
Den är speciellt inriktad på LWR, men är delvis även giltig för annan tung processindustri.
Kursen ger förståelse för samspelet mellan materialval och konstruktion samt hur materialet
ur ett fysikaliskt perspektiv påverkas och åldras i kärnkraftsmiljön och på vilket sätt detta bör
beaktas i verksamheten. Men än 30 års internationella drifterfarenheter ingår som en viktig del i
kursen.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kunskap om och förståelse
för samspelet mellan materialval, materialtillstånd
och konstruktion samt bakgrunden till
styrande normer.
Innehåll
● Kritiska delar i LWR
● Sammanfattning av de viktigaste materialen
● De viktigaste materialbegränsande mekanismerna
● Materialinspektionsmetoder
● Materialsäkerhetsprinciper/-lagstiftning
● Materialkontroll i samband med drift, underhåll
och revision
● Livslängdsuppskattning.
Förkunskaper
Civilingenjörsexamen eller motsvarande.
Gap
Kuts
Kapsling
Material
Kopior av alla föreläsningsanteckningar och
bilder samt annat utdelat material.
Genomförande
Föreläsningar, övningar, grupparbeten och
studiebesök i ett materialforskningslaboratorium.
Undervisningen leds dels av specialister från
kärnkraftsindustrin, dels av universitetslärare.
Kurslängd
Tre dagars lärarledda heltidsstudier.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
Spricka i
kapslingen
Kutsarna
har svällt
och spruckit
69
HÖGSKOLEUTBILDNINGAR
E-085-046
05-10

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Här bedrivs bland annat stora delar av underhållsutbildningarna. Den verkslika miljön
utnyttjas i kurserna. Kursdeltagarna bor med helpension i nyrenoverade, rymliga rum med
egen dusch och toalett samt kabel­tv.
Anläggningskännedom ..................................................................................................................... 73
Combimatic/Combitrol/Combiflex – underhåll .................................................................................. 74
Combimatic/Combitrol/Combiflex – montage ................................................................................... 75
Drivdonsservice ................................................................................................................................ 76
Drivdonsservice, teori Ny KURS ............................................................................................................ 77
Inspektion FME (Foreign Material Exclusion) Ny KURS ........................................................................ 78
Kopplingar, yttre ställverk Ny KURS ....................................................................................................... 79
Lyftutbildning, grön ........................................................................................................................... 80
Lyftutbildning, gul .............................................................................................................................. 81
Provning El och I/C (Instrument/Controls) ........................................................................................ 82
Praktiskt driftmannaskap .................................................................................................................. 83
Pumpar, grund .................................................................................................................................. 84
Reaktorhall och reaktorinneslutning ................................................................................................. 85
Underhållsteknik inom kärnkraft Ny KURS ............................................................................................. 86
Ventiler, grund................................................................................................................................... 87
Ventiler, påbyggnad .......................................................................................................................... 88
Ventiler, pumpar och värmeväxlare .................................................................................................. 89
Vibrationsmätning ............................................................................................................................. 90
yrkesmannaskap och säkerhetskultur.............................................................................................. 91
72

Anläggningskännedom
Kursen ger en övergripande anläggningskännedom och är riktad till personal som inte tillhör
kategorin driftpersonal och som har behov av grundläggande kännedom om en kärnkraftsanläggning.
Kurslängden varierar beroende på deltagarnas behov.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kännedom om hur en
kärnkraftsanläggning kan se ut.
Innehåll
● Grundläggande teori för att skapa förståelse
för funktionen hos anläggningen. Kursen består
av tre delar: huvudprocessen, kylsystem
(resteffekt) och säkerhetssystem samt el in
och el ut.
● Rundvandring i anläggningen (Barsebäck 2)
inklusive kontrollrum, komponenter på kontrollerat
utrymme, rensverk, elutrymme samt inre
och yttre ställverk. Omfattning av rundvandring
beror på vilka moment som genomförs.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Material
Kompendium.
Genomförande
Teori med rundvandring i anläggning.
Kurslängd
1–3 dagar beroende på val av omfattning.
Examinationsform
Vid kursen genomförs inga prov.
Övrigt
Kursen anpassas till målgruppen beroende på
behov av anläggningskännedom.
73
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Combimatic/Combitrol/Combiflex – underhåll
Kursen riktar sig främst till underhållsingenjörer och nya konstruktörer. Praktiska övningar
genomförs i Barsebäck 2­ anläggningen.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens
och kunskap om Combimatic, Combitrol och
Combiflex, för att kunna utföra sina arbetsuppgifter
inom respektive område på ett yrkesmannamässigt
sätt.
Innehåll
● Uppbyggnad och funktion
● Konstruktion
● Montage
● Provning/felsökning.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
74
Material
Kompendium och övningsuppgifter.
Genomförande
Teori med praktik.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt och praktiskt prov.

Combimatic/Combitrol/Combiflex – montage
Kursen riktar sig till montörer med fokus på praktiska övningar. Praktiska övningar genomförs
i Barsebäck 1 apparatrum.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens
och förståelse för Combimatic, Combitrol
och Combiflex, för att kunna utföra sina arbetsuppgifter
inom respektive område på ett yrkesmannamässigt
sätt.
Innehåll
● Uppbyggnad och funktion
● Montage
● Praktiska övningar
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Material
Kompendium och övningsuppgifter.
Genomförande
Teori med praktik.
Kurslängd
2,5 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt och praktiskt prov.
75
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Drivdonsservice
Kursen riktar sig till intern och extern personal som ska arbeta med drivdonsservice.
Mål
Att efter genomförda praktiska moment ha grundläggande
kompetens för att med erfaren kollega
kunna utföra förekommande arbetsuppgifter tillhörande
drivdonsservice på ett anläggnings- och
personsäkert sätt, i enlighet med instruktioner
och checklistor.
Innehåll
● Grunderna i BWR­processen och fissionsprocessen
● Introduktion till arbetsplatsen
● Arbetsmoment i reaktorinneslutningen
(Barsebäck 1)
● Drivdonsservice (servicestation, Barsebäck 1)
● Axeltätning och drivdonsmotorservice
(serviceutrymme, Barsebäck 2).
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Godkänd kurs Lyftutbildning grön enligt KIKA.
76
Material
Kompendium.
Genomförande
Lärarledda teorilektioner. Demonstration och
praktiska övningar i Barsebäcks kärnkraftsanläggning
med handledare.
Kurslängd
40 timmar (måndag morgon till fredag lunch).
Vissa kvällar tas i anspråk.
Examinationsform
Teoretiskt prov i kombination med att kursdeltagarnas
agerande kontinuerligt utvärderas
under kursens gång av lärare och handledare.

Drivdonsservice, teori
Ny KURS
Kursen riktar sig till chefer och underhållsingenjörer som arbetar nära drivdonsservice.
Mål
Att efter genomförd kurs ha förståelse för de förekommande
arbetsuppgifter som hör till drivdonsservice.
Innehåll
● Grunderna i BWR­processen och fissionsprocessen
● Introduktion till arbetsplatsen
● Funktion och uppbyggnad av de komponenter
som hanteras vid drivdonsservice
● Omfattningen av drivdonsservice.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Material
Kompendium.
Genomförande
Lärarledda teorilektioner.
Kurslängd
16 timmar (måndag morgon till tisdag kväll).
Examinationsform
Vid kursen genomförs inget prov.
77
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Inspektion FME (Foreign Material Exclusion)
Mål
Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren ha
den kompetens som krävs för att kunna agera i
rollen som monitor/inspektör inom området FME
(Foreign Material Exclusion).
Innehåll
● Inspektörens roll
● Personligt skydd
● Inspektion av nya komponenter
● Arbetsplatsen
● Genomförande av renhetskontroll
● Avlägsnande av främmande föremål
● Dokumentation.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
78
Genomförande
Praktiska övningar med inledande teoretiskt
avsnitt.
Kurslängd
5 dagar.
Ny KURS
Kursen riktas till personal som ska verka i rollen som monitor/inspektör inom området FME
där syftet är att undvika bränsleskador genom att förekomsten av främmande föremål eller
föroreningar i öppna system elimineras. Detta görs med hjälp av proaktivt agerande och korrekt
utförda FME­inspektioner.
Examinationsform
Vid kursen genomförs inget prov.

Kopplingar, yttre ställverk
Ny KURS
Kursen riktas till drift­ och underhållspersonal som medverkar vid kopplingar i yttre ställverk/
driftrum. Fokus ligger på praktiska moment från inlämnad arbetsbegäran/avbrottsbegäran till
driftsatt anläggning.
Mål
Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren ha
den kompetens och förståelse som krävs för att
kunna utföra kopplingar i yttre ställverk på ett
yrkesmannamässigt och säkert sätt.
Innehåll
Kursen har inledande teoriavsnitt men består i
huvudsak av praktiska övningar där stort fokus
läggs på attityd och beteende vid arbete i ställverk.
Kursen omfattar:
● Arbetsflöde och terminologi
● Kopplingsbekräftelse
● Kontroll av DO i ställverk
● Spänningslöshetskontroll
● Anbringa och avlägsna jordning
● Från- och tillkoppling.
Förkunskaper
ESA-grund/SAFEM.
Grundläggande anläggningskännedom.
Genomförande
Kursen genomförs med praktiska moment i
Barsebäcks 130 kV gasturbinställverk och avslutas
med en slutövning där samtliga moment
ingår.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Praktiskt prov i form av slutövning med fastställda
kriterier för godkänt resultat.
Övrigt
Kursen kan anpassas för återträning av t ex
eloperatörer.
79
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Lyftutbildning, grön
Kursen ger kunskap och praktik gällande lastkoppling, signalering samt krav på lyftledare.
Kursen är avsedd för personal som ska arbeta som lastkopplare, signalman, lyftledare eller
köra last < 3 ton.
Mål
Att efter slutförd utbildning ha övergripande
kunskap om lagar, föreskrifter och standarder
som reglerar området lyft samt vilka roller och
arbetsuppgifter som innefattas. Dessutom kunna
agera i rollen som signalman, lastkopplare och
lyftledare i enlighet med gällande regler och
rutiner samt köra mindre last (< 3 ton) på ett person-
och anläggningssäkert sätt i enlighet med
gällande regler och rutiner.
Innehåll
● Terminologi
● Nomenklatur
● Regelverk
● Roller och uppgifter för signalman, lastkopplare
och lyftledare
● Lyftredskap
● Signalövning
● Lastpendlingsövning
● Lastkopplingsövning
● Traverskörning.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
80
Material
”Säkra lyft och lasthantering” av Hans C Elmholdt.
Genomförande
Teori och praktik.
Kurslängd
2,5 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt prov.
Lämplighetsbedömning av handledare vid
genomförande av praktiska övningar.
Övrigt
Kursen ingår i en kraftverksgemensam
kompetens modell för lastkopplare, signalmän,
lyftledare och traversförare ursprungligen framtagen
av den kärnkraftsgemensamma KIKAgruppen.
Kompetensmodellen gäller i Barsebäck,
Forsmark inklusive SFR, OKG inklusive Clab
samt Ringhals.

Lyftutbildning, gul
Kursen ger kunskap och praktik om körning av travers och är avsedd för personal som ska
arbeta som traversförare.
Mål
Att efter slutförd utbildning kunna köra last med
travers på ett person- och anläggningssäkert sätt
i enlighet med gällande regler och rutiner.
Innehåll
● Traversföraren
● Kranens uppbyggnad och funktion
● Kranens tillsyn
● Genomförande av lyft
● Praktiska körövningar.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Godkänd kurs Lyftutbildning, grön enligt KIKA.
Material
”Säkra lyft och lasthantering” av Hans C Elmholdt.
Genomförande
Teori och praktik.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt prov.
Uppkörning med travers.
Övrigt
Kursen ingår i en kraftverksgemensam
kompetens modell för lastkopplare, signalmän,
lyftledare och traversförare ursprungligen framtagen
av den kärnkraftsgemensamma KIKAgruppen.
Kompetensmodellen gäller i Barsebäck,
Forsmark inklusive SFR, OKG inklusive Clab
samt Ringhals. Respektive kraftverk står som
utfärdare av giltigt traverskort efter godkänd
utbildning.
81
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Provning El och I/C (Instrument/Controls)
Kursen riktar sig till nyanställd personal som ska arbeta med montage och provning av el­
och I/C­utrustning.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens
och kunskap om provning El och I/C för
att med hjälp av provningsdokumentation kunna
utföra sina arbetsuppgifter på ett person- och
anläggningssäkert sätt.
Innehåll
● Provningens grunder
● Kretskontroll
● Spänningssättning
● Kretsfunktionskontroll.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Godkänd ESA/SAFEM-utbildning.
82
Material
Kompendium och övningsuppgifter.
Genomförande
Teori med praktiska moment och övningar i
Barsebäck 2 anläggning.
Kurslängd
5 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt och praktiskt prov.

Praktiskt driftmannaskap
Kursen är ämnad som arbetsplatsträning för nyanställda stationstekniker/processoperatörer
som genomfört teoripass på hemmaplan. Det går inte att anmäla enskild person till kurs
utan anmälan sker i samråd med ansvariga för stationstekniker­/processoperatörsutbildningen
på respektive kraftverk.
Mål
Kursen ingår som en del i basutbildningen
till hörande stationstekniker-/processoperatörsutbildningen
och utgör en form av arbetsplatsträning.
Syftet med kursen är att fokusera och
förstärka driftmannaskapet vid genomförande av
STT-arbetsuppgifter i yttre och inre anläggning.
Innehåll
BWR
● Ringhals 1, vibrationslära
● Övningsställverk, repetition
● Avställning/återställning i ställverk
● Repetitionsfrågor, ventiler, pumpar och värmeväxlare
● Ventilbasläggning
● Driftläggning, avställning och återställning
● Periodiskt prov och DKV (driftklarhetsverifiering)
● Anläggningskännedom i verkligheten
(ångans och vattnets väg)
● Rondering av driftutrymmen, yttre rond
● Ordning och reda samt skyddsrond
● Förevisning av specifik utrustning/moment.
PWR
● Driftläggning, avställning och återställning
● Periodiskt prov och DKV (driftklarhetsverifiering)
● Anläggningskännedom i verkligheten
(ångans och vattnets väg)
● Rondering av driftutrymmen, yttre rond
● Ordning och reda samt skyddsrond
● Förevisning av specifik utrustning/moment
● Ringhals 2–Ringhals 4, vibrationslära.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Genomförd, alternativt pågående, stationstekniker-/processoperatörsutbildning.
Material
Kompendium och övningsuppgifter.
Genomförande
Kursen leds av handledare från UF (KSU Forsmark),
UO (KSU Oskarshamn) eller UR (KSU
Ringhals) beroende på var stationsteknikerna/
processoperatörerna utbildats/utbildas.
UU (KSU Barsebäck) deltar med två handledare
för tillståndshantering samt för lokal- och objektskännedom
vid genomförandet av övningarna.
Kursen genomförs i relevanta el- och driftutrymmen
på Barsebäcksverket. Övningsmoment
genomförs i övningsställverk och spänningslöst
ställverk.
Kurslängd
5 dagar.
Examinationsform
Utförs av ansvarig handledare.
83
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Pumpar, grund
Kursen riktar sig till nyanställda underhållstekniker och underhållsingenjörer med behov av
grundläggande kompetens med avseende på rondering och tillståndskontroll av pumpar.
Kursen är även lämplig för stationstekniker/processoperatörer.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens
och kunskap om pumpar för att kunna utföra
sina arbetsuppgifter inom rondering/tillståndskontroll
på ett yrkesmannamässigt sätt.
Innehåll
● Pumpar allmänt
● Pumpars konstruktion
● Pumpars funktion
● Pumpars felfunktioner
● Läckage
● Vibrationer
● Kavitation
● Temperaturer
● Oljenivåer
● Rondering och tillståndskontroll
● Rutiner
● Praktiska övningar
● Driftklarhetsverifiering.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
84
Material
Kompendium.
Genomförande
Teori med praktik.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt prov.
Övrigt
Kursen kan kombineras med ”Ventiler, grund”
och omfattar då även ett kort moment om värmeväxlare.
Se ”Ventiler, pumpar och värmeväxlare
på sida 89.

Reaktorhall och reaktorinneslutning
Kursen riktar sig till underhållspersonal som ska arbeta med klarställning av reaktortank
inför bränslebyte.
Mål
Att efter avslutad kurs, med hjälp av instruktioner,
ha grundläggande kompetens för att på ett säkert
sätt kunna utföra sina arbetsuppgifter inom området
reaktorunderhåll vid standardavställning.
Innehåll
● Reaktor och reaktornära system (anläggningskännedom)
● Regler och rutiner för arbete i reaktorhall och
reaktorinneslutning
● Verktyg och utrustning
● Hantering av kupol och reaktortanklock
● Hantering av reaktortankens interna delar.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Godkänd kurs Lyftutbildning, grön enligt KIKA.
Material
Kurspärm.
Genomförande
Teori med praktik i reaktorhall (Barsebäck 1 och 2).
Kurslängd
2 veckor.
Examinationsform
Teoretiska prov
● Reaktor och reaktornära system
● Regler för arbete i reaktorhall och reaktorinneslutning
● Verktyg och utrustning.
Praktiska prov
● Verktyg och utrustning.
● Individuell bedömning
● Hantering av reaktortankens interna delar,
hantering av kupol och reaktortanklock.
Övrigt
Kursen omfattar såväl BWR- som PWR-anläggning,
men av praktiska skäl kommer PWR-specifika
delar att beskrivas teoretiskt med stöd av film
och fotografier.
85
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Underhållsteknik inom kärnkraft
Mål
Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren ha
fördjupad kunskap och förståelse för underhållsteknik
inom kärnkraft och dess betydelse för
person-, reaktor- och driftsäkerhet.
Innehåll
● Styra och leda underhåll
● Operativt underhåll
● Analys och utredning.
Förkunskaper
Genomförd kurs: Yrkesmannaskap och säkerhetskultur.
3 års erfarenhet från underhållsarbete.
86
Ny KURS
Kursen riktas till ingenjörer och chefer inom underhåll, och syftet är att ge en helhetssyn och
ökad kunskap inom kärnkraftsunderhåll och därmed förutsättningar för bra underhåll och i en
förlängning en god tillgänglighet.
Avhjälpande underhåll
Förebyggande underhåll
från underhållsprogram
Operativt underhåll
Värdera
och besluta
Styra och leda
Analys
Material
Kompendium.
Genomförande
Teoretiska lektionspass med tyngd på dialog och
reflektion.
Kurslängd
3 dagar
Examinationsform
Vid kursen genomförs inget prov.
Övrigt
Kursen genomförs i internatform på Barsebäck.
Deltagare från alla svenska kärnkraftverken deltar
i syfte att få till en god dialog och erfarenhetsutbyte.
Kursen baseras på underhållsprocessen
enligt bilden nedan.
Mål, ramar och direktiv
Resurser och medel
Lagar och föreskrifter Resultat- och verksamhetsrapportering
Externa/interna
erfarenheter
Förnyelseåtgärder
“Detta är inte
optimalt”,
analys behövs
“Vi gör så
här i stället”,
ny rekommendation
Verksamhetsplan
Direktiv och medel
Beslut
Planera
och bereda
Metoder
Instruktioner
Underhållsprogram
AO AO
Beställning
resurser
Genomföra
och rapportera
Initiering av förnyelseåtgärder
Redovisning av tekniskt tillstånd
Leverans
resurser
UU-046-011
2012-03
Funktionsdugligt
tillstånd
Erfarenheter
Avrapportering

Ventiler, grund
Kursen riktar sig till nya underhållstekniker samt nya stationstekniker/processoperatörer.
Kursen är även lämplig för nya entreprenörer som arbetar på kärnkraftsanläggningar.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens
för att på plats i anläggningen kunna avgöra
typ av ventil samt manövrera/hantera denna på
korrekt sätt i enlighet med gällande regler och
rutiner.
Innehåll
● Huvudprocessen, BWR och PWR
● Ventilers uppbyggnad och funktion samt
grundläggande teorier
● Ventiler i systembeskrivningar och flödesscheman
● Ventilers tätningskraft
● Packningar och flänsförband
● Elektriska och pneumatiska don
● Genomgång av förekommande egenmediestyrda
inre och yttre ångskalventiler samt
genomgång av förekommande egenmediestyrda
tryckavlastningsventiler
● Rundvandring i anläggningen för åskådliggörande
av ventiler i deras naturliga miljö
● Praktiska moment i anläggningen:
- Ventilmanöver med flöde i uppbyggd
pumpkrets
- Montering och demontering av blindfläns
- Manövrering av snabbstoppsventil
- Manövrering av pneumatisk reglerventil.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Material
Kompendium.
Genomförande
Praktiska moment med åskådningsmaterial
varvas med teorilektioner.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt prov.
Övrigt
Kursen kan kombineras med ”Pumpar, grund”
och omfattar då även ett kort moment om värmeväxlare.
Se ”Ventiler, pumpar och värmeväxlare
på sida 89.
87
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Ventiler, påbyggnad
Kursen riktar sig till nyanställda underhållstekniker som utför mekaniskt underhåll på ventiler.
Kursen är även lämplig för nyanställda underhållsingenjörer.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens
och förståelse för ventiler, ventildon och
deras samfunktion för att kunna utföra arbetsuppgifter
inom mekunderhåll.
Innehåll
● Tillståndsbaserat underhåll
● Ventiler och ventilfunktion
● Don och donfunktion
● Samfunktion ventil och don
● Praktisk övning med ventil och don.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Genomförd och godkänd kurs: Ventiler, grund
eller motsvarande kompetens.
88
Material
Är under utveckling.
Genomförande
Teori med praktik.
Kurslängd
5 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt och praktiskt prov.
Övrigt
Kursen är under utveckling och beräknas vara
färdig våren 2013.

Ventiler, pumpar och värmeväxlare
Kursen riktar sig till blivande stationstekniker/processoperatörer och annan personal med
arbetsuppgifter knutna till anläggningens drift och/eller underhåll. Den ingår i basutbildningen
för stationstekniker/processoperatörer. Kursen är praktisk och är en kombination av
kurserna: ”Ventiler, grund” och ”Pumpar, grund” med tillägg rörande värmeväxlare.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens
för att på ett anläggnings- och personsäkert
sätt kunna utföra förekommande arbetsuppgifter
för stationstekniker/processtekniker och underhållspersonal,
gällande ventiler, pumpar och
värmeväxlare.
Innehåll
Ventiler
Se kursinnehåll Ventiler, grund på sida 87.
Pumpar
Se kursinnehåll Pumpar, grund på sida 84.
Värmeväxlare
● Grundläggande teori gällande uppbyggnad
och funktion
● Rundvandring: Platt­ och tubvärmeväxlare i
anläggningen.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Material
Kompendium.
Genomförande
Teori med praktiska moment och övningar i
Barsebäcks anläggning.
Kurslängd
5 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt prov.
89
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK
Vibrationsmätning
Kursen riktas till drift­ och underhållspersonal med behov av grundläggande kompetens kring
vibrationer av roterande maskiner.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kompetens
och kunskap om vibrationer och vibrationsmätning
för att kunna utföra sina arbetsuppgifter
inom respektive område på ett yrkesmannamässigt
sätt.
Innehåll
● Vibrationslära
- Grundläggande vibrationslära
- Orsaker till vibrationer
● Vibrationsmätning
- Praktiska moment i vibrationsmätning
- Vibrationsmätutrustning
● Analys av vibrationer
- Normer och kriterier
- Analys av vibrationsmätdata (grundläggande).
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
90
Material
Kompendium och övningsuppgifter.
Genomförande
Teori med praktik.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Teoretiskt prov.

yrkesmannaskap och säkerhetskultur
Kursen riktar sig till underhållspersonal från FKA, OKG och RAB samt inhyrd underhållspersonal/entreprenörer.
Dialog och reflektion kring gjorda erfarenheter går som en ”röd tråd”
genom kursen. Syftet är att skapa en medvetenhet och förmåga att gå från ord till handling.
Kursdeltagarnas engagemang är en förutsättning för kursens kvalitet.
Mål
Att efter avslutad kurs kunna uppvisa gott yrkesmannskap
och god säkerhetskultur vid arbete i
och i anslutning till kärnkraftverk i enlighet med
ställda interna och externa krav.
Innehåll
● Säkerhetskultur enligt Wano
● Vad är yrkesmannaskap?
● Vuxenlärande
● Kommunikation
● Reflektion.
Med hjälp av de olika bakgrunder och erfarenheter
som kursdeltagarna bidrar med och de
praktiska övningarna som genomförs i anläggningen,
skapas ett underlag för en dialog kring
vikten av kommunikation och reflektion.
Förkunskaper
Uppfyllda krav för enskilt arbete i kärnkraftverk.
Material
Viss skriftlig dokumentation.
Genomförande
Lärarledda genomgångar och reflektioner. De
praktiska övningarna genomförs på kontrollerat
område på Barsebäck 2 under handledning.
Kurslängd
4 dagar.
Examinationsform
Kursdeltagarnas agerande utvärderas löpande
under kursens gång av lärare och handledare.
Övrigt
Kursen är internatförlagd i anslutning till
Barsebäcks kärnkraftverk och vissa kvällar
tas i anspråk.
91
UTBILDNINGAR I BARSEBÄCK

HUMAN PERFORMANCE-
UTBILDNINGAR

HUMAN PERFORMANCE-UTBILDNINGAR
Driftmannaskap för stationstekniker/processoperatörer ................................................................... 95
Driftmannaskap för operatörer.......................................................................................................... 96
Orsaksanalys .................................................................................................................................... 97
ODM – Operativt beslutsfattande ..................................................................................................... 98
Säkerhetsledning .............................................................................................................................. 99
Övriga kurser inom Human Performance ....................................................................................... 100
94

Driftmannaskap för stationstekniker/processoperatörer
95
HUMAN PERFORMANCE-UTBILDNINGAR
Kursen riktar sig till nyanställda stationstekniker/processoperatörer eller personal med
motsvarande behov av en grundläggande utbildning om driftmannaskap och därtill relevanta
begrepp.
Mål
Att efter avslutad utbildning ha kunskap om driftmannaskap
ur både ett personligt och säkerhetsmässigt
perspektiv och hur detta ska tillämpas.
Innehåll
● Driftmannaskap/yrkesmannaskap och säkerhetskultur.
Begreppens innebörd och vad de
har för betydelse för reaktorsäkerheten
● Mänskliga begränsningar och felhandlingar
● STARK­begreppet, filosofi och verktyg
● Pre­Job Briefing
● Kommunikation
● Felkällor och verktyg för att förhindra fel
● Block­ och verkspecifika instruktioner inom
området driftmannaskap.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Material
Deltagarna gör egna anteckningar. En kurspärm
innehållande WANOs guidelines och kraftverkets
aktuella instruktioner på området, samt eventuellt
en relevant bok inom området. Plastkort delas ut
för snabb repetition eller som checklista för vissa
moment.
Genomförande
Genomgångar, övningar och diskussioner. I diskussioner
och reflektioner används deltagarnas
och lärarens erfarenheter som exempel.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Bedömning av engagemang och förståelse noteras
i kursrapporten tillsammans med kursdeltagarens
egna slutsatser. Skriftligt prov kan
genomföras efter önskemål.

HUMAN PERFORMANCE-UTBILDNINGAR
Driftmannaskap för operatörer
Kursen riktar sig till operatörer med behov av utbildning i driftmannaskap.
Mål
Att under kursen skapa en förståelse för det personliga
ansvar som operatören har för driftmannaskapet
samt att skapa ett gemensamt professionellt
förhållningssätt. Deltagarna ska ha ökat
sin medvetenhet om hur de bidrar till en kultur
som innefattar säkerhetsmedvetenhet, integritet,
öppenhet, förtroende och ömsesidig respekt.
Innehåll
● Introduktion till MTO
● Säkerhetskultur och säkerhetstänkande
● Etik och moral
● Gruppsykologi/gruppens bildningsstadier
● Informationsbehandling
● Mänskliga begränsningar och felhandlingar
● Kommunikation/trevägskommunikation
● Stresshantering
● Beslutsfattande och problemlösning
● Verifieringsverktyg
● Block­ och verksspecifika instruktioner inom
området driftmannaskap.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
96
Material
Varierar beroende på innehåll. Nedan följer ett
exempel:
● Verksdokumentation som beskriver ledningens
förväntningar, professionellt beteende och
säkra arbetssätt
● WANO och INPO Guidelines
● ”Du och din mänskliga faktor” av Gunnar
Fahlgren
● ”Teknisk psykologi” av Mats Danielsson
● Powerpoint­bilder.
Genomförande
Föreläsningar, övningar och diskussioner. I diskussioner
och reflektioner används deltagarnas
och lärarens erfarenheter som exempel.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande.

Orsaksanalys
97
HUMAN PERFORMANCE-UTBILDNINGAR
Kursen riktar sig till drift­ och underhållspersonal samt andra som i sitt arbete behöver göra
enklare orsaksanalyser, t ex i samband med avvikelse­, RO­ och underhållsrapportering.
Syftet är att ge deltagarna kunskap om grundläggande faktorer i samband med inträffade
händelser, verktyg för att finna grundorsaker samt praktisk övning.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kunskap
om händelseutredningars syfte och metodik
och känna till grunderna inom ”Human Performance”.
Innehåll
● Händelseanalys i form av ”5 x varför”, ändrings-,
arbetsuppgifts- och barriäranalys samt
formulering av rekommenderade åtgärder
● ”Human performance” och mänskligt felhandlande
● Grupparbete som består av en eller flera verkliga
händelser som kursdeltagarna får i uppgift
att utreda.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Material
Kopior av presentations- och övningsmaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner och handledarstöd.
Kurslängd
2 dagar, varav en dag teori och en dag praktik.
Examinationsform
Aktivt deltagande och godkänd praktikuppgift.

HUMAN PERFORMANCE-UTBILDNINGAR
ODM – Operativt beslutsfattande
Kursen riktar sig till personer som fattar beslut eller är med i beslutsprocessen för operativt
beslutsfattande.
Mål
Att efter avslutad kurs känna till grunderna för
operativt beslutsfattande och dess inverkan på
säkerhet och tillgänglighet.
Innehåll
● Olika typer av beslutsfattande
● Principerna för ett effektivt operativt beslutsfattande
● Den mänskliga naturen visavi operativt beslutsfattande
● Fallstudier med rollspel ”De krypande
kulorna…”
● Tekniker för att förstärka ett effektivt operativt
beslutsfattande
● Rollspel ”Branden på Piper Alpha”
● Fallstudier med rollspel om fiktiva händelser
på kärnkraftverk.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
98
Material
Kurspärm.
Genomförande
Föreläsningar, fallstudier och övningar i
beslutsfattande.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande.

Säkerhetsledning
Kursen riktar sig till chefer på driftledningsnivå 1–3 inom kärnkrafts­ och vattenkrafts­
branschen samt chefer från viktiga stödfunktioner på anläggningarna.
Mål
Att efter avslutad kurs ha en bred förståelse för
hur säkerhetsarbetet ska bedrivas och dess
komponenter för att i oväntade situationer kunna
välja lösningar som bidrar till en god och hållbar
utveckling av anläggningarnas säkerhet.
Innehåll
● Beslutsfattande
● Händelseanalys
● Resilience Engineering
● Krishantering
● Riskfilosofi
● Organisationskultur
● Internationella organisationer.
Förkunskaper
Grundläggande kunskaper inom områdena ledarskap,
beteendevetenskap och säkerhetsteknik.
Deltagare nomineras av sina respektive organisationer
och förutsetts därför vara bedömda
som lämpliga att inneha driftlednings- eller annan
chefsbefattning.
Material
Kurspärm och läroböcker.
99
HUMAN PERFORMANCE-UTBILDNINGAR
Genomförande
Föreläsningar, övningar och diskussioner.
Kurslängd
4 dagar (varav 2 är med kvällsövning) fördelade
på två tillfällen.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
Övrigt
I kursen används till stor del externa föreläsare
som valts dels för att de är dokumenterat goda
föreläsare, dels för att de bidrar med spets-
kompetens inom sina respektive områden.

HUMAN PERFORMANCE-UTBILDNINGAR
Övriga kurser inom Human Performance
KSU kan efter förfrågan ta fram och leverera andra Human Performance/MTO­utbildningar
utöver de som angetts på sidorna innan. Eftersom olika verksamheter har olika behov och förutsättningar
skräddarsyr vi ofta utbildningarna utifrån en målbild som tas fram tillsammans med
kunden. Nedan följer några exempel på utbildningar som vi tidigare levererat. Det finns inga
fasta datum inplanerade för denna typ av utbldningar utan de genomförs efter överenskommelse.
MTO och säkerhetskultur
● Säkerhetskultur
● MTO med fokus på människokunskap
● Social- och gruppsykologi
● Informationsbehandling
● Felhandlingar
● Beslutsfattande
● Aktivitet och biologiska processer
● Återkoppling
● Anpasssning.
Utredningsmetodik för
händelseutredare
● Händelse–orsaksanalys
● Avvikelseanalys
● Barriäranalys
● Konsekvensanalys
● Arbetsgång vid utredningar
● Rapportering av utredningsresultat
● Praktikuppgift.
Organisation
100
Intervjumetodik för
händelseutredare
● Intervjumetodik, interpersonella processer
● Förhållningssätt i en utredningssituation. Makt
och påverkan
● Den kognitiva utredningsintervjun
● Personlighet och samspel i en intervjusituation
● Att ge och få konstruktiv feedback
● Gruppövning i form av utredningsarbete.
Felförebyggande metoder/
Säkra arbetssätt (HU-tools)
● Pre­job briefing och post­job debrief
● Kommunikation
● Verifikationsmetoder (oberoende verifiering,
samtidig verifiering, kompiskoll)
● Egenkontroll – STARK
● Ifrågasättande attityd
● Erfarenhetsåterföring
● Arbetsplatsobservationer (se även Ledarskapsutbildningar).
Människa
Teknik

LEDARSKAPSUTBILDNINGAR FÖR
SÄKER KÄRNKRAFT

LEDARSKAPSUTBILDNINGAR FÖR SÄKER KÄRNKRAFT
Handledarkurs ................................................................................................................................ 103
Självkännedom och ledarskap........................................................................................................ 104
Generell ledarskapsutbildning ........................................................................................................ 105
Arbetsplatscoachning/Arbetsplatsobservation................................................................................ 106
102

Handledarkurs
Kursen riktar sig till personer som ska fungera som handledare.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kunskaper och färdigheter
för handledning vid arbetsplatsutbildning.
Innehåll
● Handledarrollen
● Behov och värderingar
● Grupper och grupprocesser
● Kritik och konflikter
● Analys och beskrivning av arbetsuppgifter
● Pedagogisk utformning av arbetsplatsträning.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
LEDARSKAPSUTBILDNINGAR FÖR SÄKER KÄRNKRAFT
Material
Kopior av presentations- och övningsmaterial.
Genomförande
Lärarledda presentationer, diskussioner, video
och grupparbeten.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
103

LEDARSKAPSUTBILDNINGAR FÖR SÄKER KÄRNKRAFT
Självkännedom och ledarskap
Kursen bildar en helhet tillsammans med övriga delar i skiftchefsutbildningen, närmast med
kursen ”Generell arbetsledarutbildning”, men kan också ges som fristående kurs inom grundläggande
ledarutbildning.
Mål
Syftet med kursen är att påverka det genuina
genom att arbeta med jaget, mötet, gruppen,
feedback, spelregler och handlingsplan. Det
handlar om att sätta det personliga ansvaret i
relation till uppdraget och företagets mål med
hänsyn till värdegrund och önskade ledarkompetenser.
Innehåll
Kursen skapar förutsättningar och bygger en
stadig grund för individen att utveckla sitt ledarskap
på genom att lära känna sig själv och
genom att grupp och ledare interagerar.
Förkunskaper
Inga särskilda utöver arbetslivserfarenhet motsvarande
operatörsnivå.
104
Material
Reflektionsdagbok.
Genomförande
Teoriutbildning med stort inslag av reflektion samt
gruppövningar i kombination med diskussioner.
Utbildningen genomförs i internatform. Under
kursen utarbetas en personlig handlingsplan som
kommer att följas upp av ordinarie chef.
Kurslängd
3 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande. En del av utvärderingen
genomförs som en uppföljning av ordinarie chef
på ordinarie arbetsplats.

Generell ledarskapsutbildning
LEDARSKAPSUTBILDNINGAR FÖR SÄKER KÄRNKRAFT
Kursen bildar en helhet tillsammans med övriga delar i skiftchefsutbildningen, närmast som
en fortsättning på kursen ”Självkännedom och ledarskap”, men kan också ges som fristående
kurs inom grundläggande ledarutbildning.
Mål
Syftet med kursen är att påverka det genuina
genom att arbeta med frågor som rör ledarskap,
självkännedom, gruppen, roller, organisationen,
ledarskap, feedback samt att göra en personlig
handlingsplan. Det handlar om att sätta det
personliga ansvaret i relation till uppdraget och
företagets mål med hänsyn till värdegrund och
önskade ledarkompetenser.
Innehåll
Kursen fortsätter att utveckla deltagarens självkännedom
och ledarkompetens för att underlätta
för honom/henne att identifiera sig med och förbereda
sig inför ledarrollen som skiftchef. Förtydligande
genom teoriutbildning av det som skett i
”Självkännedom och ledarskap” och det som sker
under kursen.
Förkunskaper
Motsvarande KSUs utbildning i Självkännedom
och ledarskap eller liknande.
Material
Reflektionsdagbok samt lektionsunderlag.
Genomförande
Teoriutbildning med stort inslag av gruppövningar
kombinerat med diskussion och reflektion. Under
kursen utarbetas en personlig handlingsplan som
kommer att följas upp av ordinarie chef.
Kurslängd
4 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande. En del av utvärderingen
genomförs som en uppföljning tillsammans med
ordinarie chef på ordinarie arbetsplats. Inför
denna uppgift får chefen handledning av KSU.
105

LEDARSKAPSUTBILDNINGAR FÖR SÄKER KÄRNKRAFT
Arbetsplatscoachning/arbetsplatsobservation
Kursen riktar sig till personer med chefs­ eller ledarroll i en organisation.
Mål
Deltagarna ska få en ökad förståelse för varför
en chef ska gå ut i verksamheten och göra
observationer. Utbildningens syfte är att öka den
befintliga förmågan till aktivt och nära ledarskap.
Innehåll
För att leda en verksamhet eller ett arbete måste
man följa upp hur det går till i verkligheten,
Arbetsplatscoachning/arbetsplatsobservation.
Denna kurs har till syfte att stödja de mål och
förväntningar som finns på ledare på det aktuella
företaget eller avdelningen.
Förkunskaper
Chefs- eller ledarroll i en organisation.
Material
Kursen bygger på WANOs material angående
Task Observation men anpassas till kundens behov
och stöds av respektive verks egna instruktioner
för aktivt och nära ledarskap. Materialet
kompletteras med verkspecifik dokumentation
och adekvat ledarskapslitteratur.
106
Genomförande
Utbildningen fokuserar på de praktiska momenten
och använder deltagarens erfarenhet och
tidigare införskaffade färdigheter för att genomföra
observation erna i den egna verksamheten.
De praktiska momenten genomförs i den egna
anläggningen med handledarstöd för uppföljning
och återkoppling. Efter kursdagarna sker
en återkopplingsdag i syfte att aktivt följa upp
deltagarnas användande av metoden för att den
ska bli ett naturligt arbetssätt i vardagen.
Kurslängd
Normalt 3 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
Förhandledning Uppföljning Återkoppling Efterhandledning

PEDAGOGIK OCH
METODIKUTBILDNINGAR

PEDAGOGIK OCH METODIKUTBILDNINGAR
Beteendevetenskap för utbildare .................................................................................................... 105
Grundkurs till simulatorinstruktör .................................................................................................... 106
Praktisk pedagogik ......................................................................................................................... 107
Mål och prov ................................................................................................................................... 108
108

Beteendevetenskap för utbildare
PEDAGOGIK OCH METODIKUTBILDNINGAR
Kursen riktar sig till utbildare som utformar, samordnar och genomför utbildning för drift­ och
underhållspersonal. Kursen riktar sig även till projektledare m fl.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper
om psykologiska begrepp och teorier för
lärande, elev- och läraregenskaper, beteenden,
gruppfenomen och andra faktorer som påverkar
undervisning samt projektgruppers arbete.
Innehåll
● Introduktion till beteendevetenskap
● Samspel mellan individ och grupp
● Grupprocesser
● Teorier för lärande
● Vuxenundervisning.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper eller tidigare undervisningsvana
förutsätts.
Material
Böcker och övningsblad.
Genomförande
Lärarledda genomgångar, diskussioner, praktiska
tillämpningsövningar och grupparbeten. Även
för beredelser och efterarbete.
Kurslängd
5 dagar, varav 3 dagars sammankomst.
Examinationsform
Aktiv närvaro under sammankomsterna samt
skriftlig inlämningsuppgift.
109

PEDAGOGIK OCH METODIKUTBILDNINGAR
Grundkurs till simulatorinstruktör
Kursen riktar sig till instruktörer vid KSU som ska planera och genomföra simulatorkurser.
Mål
Att efter avslutad kurs ha praktiska och teoretiska
kunskaper för att planera, genomföra, följa upp
samt ge kritik på simulatorpass som anpassats
till bestämda träningsmål.
Innehåll
● Frågeteknik
● Pedagogisk utformning av simulatorpass
● Planering och utformning av simulatorpass
● Genomförande av simulatorpass
● Uppföljning och kritik av simulatorpass
● Konstruktiva och destruktiva beteenden vid
lagarbete
● Människan i tekniska system – Introduktion till
MTO
● Människan i tekniska system – Stress och
stresshantering.
Förkunskaper
För kursen krävs förkunskaper motsvarande instruktörskursen
Mål och prov samt kunskaper om
kontrollrumsarbete vid det simulerade blocket.
110
Material
Kompendier och kopior av OH-bilder.
Genomförande
Kursen genomförs i någon av simulatoranläggningarna
vid KSU.
Kurslängd
4 dagar.
Examinationsform
Bedömning och kritikgivning av rollen som
instruktör. Aktivt deltagande.

Praktisk pedagogik
PEDAGOGIK OCH METODIKUTBILDNINGAR
Kursen är främst riktad till utbildare men även till andra som har en kunskapsöverförande
roll, t ex projektledare, chefer och specialister.
Mål
Efter genomgången kurs ska deltagarna ha fått:
● kunskaper och insikt om lärande och kunskapsöverföring
● en konkret verktygslåda för att paketera egen
kunskap till aktiva utbildningssituationer.
Innehåll
● Förutsättningar för aktivt lärande
● Kommunikation och kunskapsöverföring
● Hjärnan, vår bästa vän eller värsta fiende
● Målstyrd kunskapsöverföring som grund
● Pedagogikens grunder
● Metodval och olika tekniker för kunskapsöverföring
● Rummet och dess möblering påverkar
l ärandet
● Lärpass och struktur i planeringen
● Variation och omväxling ur många olika
perspektiv
● Konsten att paketera sin kunskap
● Lärstilar och olikheter kräver anpassning och
variation
● Att skapa aktivitet och dialog i gruppen
● Att processleda och vägleda, en del av rollen
● Att hantera motstånd och ointresse
● När det oväntade händer
● Svåra situationer som utbildare.
Förkunskaper
Inga direkta förkunskaper krävs men viss
erfarenhet av utbildningssituationer är en fördel.
Material
Kompendium.
Genomförande
Lärarledda lektioner, diskussioner och praktiska
övningar.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Aktiv närvaro.
Övrigt
Förberedande uppgift och kvällsuppgift ingår i
kursen.
111

PEDAGOGIK OCH METODIKUTBILDNINGAR
Mål och prov
Kursen riktar sig till utbildare som utformar, samordnar och genomför utbildning för drift­
och underhållspersonal vid kraftverk och processindustrier.
Mål
Att efter avslutad kurs ha färdighet i att utforma
mål, kunskapsprov och attitydformulär.
Innehåll
● Undervisningsmål på olika taxonomisk nivå
● Utformning av kunskapsprov och attitydformulär
● Tillförlitlighet vid kunskapsmätning.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
112
Material
Kompendium, övningsblad, dataprogrammet Test
och prov samt undervisningsmål.
Genomförande
Lärarledda genomgångar, diskussioner, praktiska
tillämpningsövningar och grupparbeten.
Kurslängd
2,5 dagar.
Examinationsform
Datorbaserade kunskapsprov samt bedömning
av tillämpningsövningar.

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA
UTBILDNINGAR

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Anläggningskännedom, Forsmark och Oskarshamn.......................................................................115
Allmän BWR, Ringhals 1 .................................................................................................................116
Anläggningsdynamik, Forsmark 1 och 2 .........................................................................................117
Systemkännedom PWR ..................................................................................................................118
SAMG – Svåra haverier, PWR Ny KURS ..............................................................................................119
Laddledare PWR ............................................................................................................................ 120
Teknisk anläggningsdokumentation 1 Ny KURS .................................................................................. 121
Repetitionsutbildning i simulator för skiftchefer på Forsmark 3 ...................................................... 122
114

Anläggningskännedom, Forsmark och Oskarshamn
ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Kursen riktar sig till övrig personal, ej driftpersonal. Kursen finns i olika varianter beroende
på vilket block som avses.
Mål
Att efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper
om en kärnkraftsanläggnings uppbyggnad
och funktion.
Innehåll
Innehållet kan variera beroende på kurs, men
generellt ser det ut enligt följande:
● Huvudprocessen
● Reaktoranläggning
● Turbinanläggning
● Säkerhetssystem
● Haveri och övervakning
● Elsystem.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Reaktortryck
Void
Bränsleelement
Vatten
Huvudcirkulation
Styrstavsläge
Kondensor
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
Varierar beroende på målgrupp och vilket block
som avses.
Examinationsform
Aktiv närvaro och vid behov skriftligt prov.
Turbin
Matarvatten
Generator
115
Havsvatten
E-002-003
01 10

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Allmän BWR, Ringhals 1
Denna kurs riktar sig i första hand till underhållspersonal och entreprenörer som har nära
kontakt med Ringhals 1.
Mål
Att efter avslutad kurs ha god kunskap om de
viktigaste systemens uppbyggnad, funktion samt
lokalitet och sammanhang i driftprocessen.
Innehåll
● Introduktion
● Reaktoranläggning
● Turbinanläggning
● Säkerhetssystem
● Haveri och övervakning
● Service, dieslar, elsystem.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
116
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial. Inga instruktioner
används.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Kurslängd
6 dagar.
Examinationsform
Skriftligt prov.

Anläggningsdynamik, Forsmark 1 och 2
Kursen riktar sig till övrig personal, ej driftpersonal.
Mål
Att efter avslutad kurs ha erhållit grundläggande
kunskap om hur anläggningens reglerfunktioner
fungerar samt om vad som händer i anläggningen
under en uppgång respektive nedgång.
Innehåll
Kursen ska ge grundläggande reglerkunskaper i
följande system:
● 534 Effektreglering
● 581 Tryckreglering
● 537 Matarvattenreglering.
Under kursens laborationer kommer följande
aktiviteter i simulatorn att gås igenom:
● Uppgång
● Nedgång.
Förkunskaper
Grundläggande kunskaper i huvudprocessen.
ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Material
Kompendium och övningsuppgifter.
Genomförande
● Föreläsning
● Grupparbete
● Bikupa
● Övningsuppgifter
● Demonstrationer i simulator
● Övningar i simulator.
Kurslängd
1 dag med teori, övningsuppgifter och demonstrationer
i simulator och 2 dagar i grafisk simulator
(F12-Gsim).
Examinationsform
Aktiv närvaro och muntlig utvärdering.
117

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Systemkännedom PWR
Kursen riktar sig till övrig personal, ej driftpersonal.
Mål
Att efter avslutad kurs ha kunskap om hur en
PWR är uppbyggd och fungerar.
Innehåll
● Systemschemaläsning
● System på reaktorsidan
● System på turbinsidan
● Säkerhetssystem
● Samspelet mellan reaktor och turbin
● Turbindrift
● Revision.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Styrstavsläge
Reaktor
Borhalt
Tryck
Nivå
Temperatur
118
Ånguttag
Material
Kurspärm innehållande kompendium, övningsuppgifter
och faktamaterial.
Genomförande
Lärarledda lektioner, övningar och självstudier.
Två studiebesök, ett på aktiv sida och ett på
inaktiv sida.
Kurslängd
8 dagar.
Examinationsform
Två skriftliga prov med flervalsfrågor, ett för
reak tordelen och ett för turbindelen.
Ånggenerator
Turbin
Generator
Kondensor
Matarvatten
Havsvatten
E-002-002
01 10

SAMG – Svåra haverier, PWR
Ny KURS
ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Kursen riktar sig till driftpersonal och personer som arbetar med haverihantering i samband
med att ett allvarligt haveri har inträffat på Ringhals, främst teknisk stödpersonal (TS).
Mål
Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren:
● förstå syfte och mål med SAMG-paketet
● känna till strukturen i SAMG-paketet
● känna till hur man arbetar i SAMG
● förstå länken mellan EOP–SAMG.
Innehåll
● Introduktion till SAMG
● SAMG, allmän struktur
● Organisation och ansvarsfördelning i SAMG
● Ingång till SAMG
● SAMG-instruktioner.
Förkunskaper
Kunskaper om Ringhals 2–4:s haveriinstruktioner
(EOP-paketet samt A-instruktioner).
Goda kunskaper om PWR-anläggningens uppbyggnad
och funktion.
Genomförande
Föreläsning, diskussioner och övningar.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktivt deltagande.
119

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Laddledare PWR
Kursen riktar sig till blivande laddledare på Ringhals 2, 3 och 4.
Mål
Att efter avslutad kurs med hjälp av instruktion
”R2-, R3-, R4-instruktion för laddledare vid bränslehantering”
kunna utföra arbetet som laddledare.
Innehåll
Laddledarkursen är uppdelad i tre delar. Grund,
repetition och praktik vid dator.
Grundkurs
● Grunder i bränslehantering, demonstration av
hur bränslet ser ut
● I vilken ordning bränslet flyttas och varför
● Genomgång av laddledarens arbetsuppgifter,
ansvar och befogenheter
● Hur kommunikationen bör låta vid bränsleförflyttningar
● Exempel på spridarskador
● Hur laddledaren arbetar med NOMAD samt
övning i datorsal i NOMAD-hantering
● Skillnader mellan R2 och R34. Kriticitetsövervakning
under återladdningen
● Laddledarens raster samt uppgifter vid incidenter.
Repetitionskurs
● Kort repetition av NOMAD, datorövning samt
kort repetition av grundkursen. Här ligger
fokus på datorövningen.
● Alternativ till repetitionskursen finns, övningar
samt prov i Plateau.
Praktik vid dator är inbakad i de två föregående
kurserna, utom för de kursdeltagare som väljer
Plateau-utbildningen. Delen kan väljas separat
av de kursdeltagare som känner sig säkra på allt
runt laddledningen men vill träna på NOMAD.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
120
Material
Övningsuppgifter i Plateau och instruktionen för
laddledare.
Genomförande
Föreläsningar samt praktik vid dator.
Kurslängd
Grundkurs: 5 timmar inklusive praktik vid dator.
Repetitionskurs: 3 timmar inklusive praktik vid
dator.
Praktik vid dator: 2 timmar.
Examinationsform
Datorbaserat prov i Plateau.

Teknisk anläggningsdokumentation 1
ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Ny KURS
Kursen riktar sig till samtliga som arbetar med teknisk anläggningsdokumentation, såväl
egen som inhyrd personal.
Mål
Efter genomförd kurs ska kursdeltagaren:
● känna till och kunna rangordna styrande
regelverk för den tekniska anläggningsdokumentationen.
● känna till och kunna beskriva anläggningens
dokumentationsstruktur.
● känna till och kunna ge exempel på tillämpning
av anläggningsdokumentation.
Innehåll
● Bakgrund till kravbild och gällande strukturer
● Dokumentationsstruktur
● Postbeteckningar och littereringar
● Praktiska övningar med prov.
Förkunskaper
Inga speciella förkunskaper förutsätts.
Material
Kurspärm med utvalda dokument, bildspel och
övningar.
Genomförande
Lärarledda lektioner och övningar. Antalet kursdeltagare
bör vara högst 16.
Kurslängd
1 dag.
Examinationsform
Aktivt deltagande och redovisning av övningsuppgifter.
121

ANLÄGGNINGSSPECIFIKA UTBILDNINGAR
Repetitionsutbildning i simulator för skiftchefer på Forsmark 3
Mål
Utbildningen syftar till att bevara och fördjupa
skiftchefens kunskaper och färdigheter som
krävs för att på ett säkert sätt ta hand om stationen
vid såväl normal som störd drift och med
upprätthållande av gällande föreskrifter.
Innehåll
Leda, fördela och optimera skiftlagets insatser
under såväl normal som störd drift.
Förkunskaper
Skiftchefskompetens.
122
Material
Instruktioner.
Genomförande
Simulatorpass.
Kurslängd
2 dagar.
Examinationsform
Aktivt deltagande.

ÖVRIGA TJÄNSTER OCH
PRODUKTER

ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER
Simulator- och konsulttjänster ........................................................................................................ 125
124

Simulator- och konsulttjänster
Simulatorinvesteringar/
simulatorändringar
Teknikavdelningen genomför simulatorändringar
efter att beslut fattats enligt instruktion och
genomförs enligt KSUs projektmodell Provis.
Samverkan med verken sker vid exempelvis
avtal, inköp och tidsplanering.
Tjänsten omfattar:
● Om-, till- eller nybyggnad av simulatorhårdvara/kontrollrum
● Utveckling eller ändring av existerande modeller
som motiveras av ändringar på referensverket
eller ökade krav på simuleringens
omfattning eller nivå
● Utökning av befintlig funktion och omfattning i
instruktörssystemet
● Uppgradering av stimulerad/emulerad utrustning.
Test, verifiering och validering
Simulatorerna används inte bara för utbildning
utan även för test, verifiering och validering av ny
utrustning till verken eller andra anläggningsändringar
i verken samt vid instruktionsändringar. Vid
valideringen säkerställs kravbilden, och även en
bedömning av värdet för användaren genomförs.
Simulatortester, verifiering och validering består
av två delar:
● Säkerställandet att simulatorns funktion motsvarar
kraven enligt simulatorstandarden
ANSI/ANS-3.5-1998.
● Simulatoranvändande för att testa, verifiera
och/eller validera funktioner och utrustning
samt instruktioner i befintligt kraftverk eller vid
anläggningsändringar i kraftverket.
Test, verifiering och validering av kraftverkets
funktion, utrustning eller instruktioner genomförs
enligt ett separat framtaget provprogram.
Detta provprogram kan tas fram antingen av
125
ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER
kraftverket, leverantören eller KSU. Ofta sker
detta i samverkan mellan dessa parter. Följande
är exempel på simulatortester, verifiering och
validering.
Simulatortester för att säkerställa simulatorns
funktionalitet:
● Komponenttester, systemtester, systemvisa
driftfall, integrationstester, samfunktionstester
● ANSI, årliga tester
● Scenariobaserade tester.
Test, verifiering och validering av kraftverkets
funktion, utrustning eller instruktioner:
● Verifierings­ och valideringstester i samband
med anläggningsändringar i kraftverket (systemändringar,
nya digitala styrsystem DCS
(I&C), instruktioner m m)
● Test av hela instrument och kontrollsystemets
funktion i normaldriften av kraftverket enligt
driftinstruktioner, t ex provningar, skifte av
objekt, effektuppgång, effektnedgång.
● Test av HSI-utformningen, dvs bilder, händelser,
larm etc.
● Test av störningar inom instrument och kontrollsystemet.
● Test av ändringar i processystemen.
● Störningstester, stopp av objekt, spänningsbortfall,
turbinsnabbstopp, reaktorsnabbstopp
etc.
● Test av provprogram, driftsättningsprogram
samt drift och störningsinstruktioner.
Konsulttjänster
Tjänsten konsultation innefattar assistans inom
Teknikavdelningens kompetensområde för att
utföra utredningar, utveckling, kursframtagning,
kursgenomförande och andra uppdrag.
Remissinstans av anläggningsändringar
KSUs expertkunskap om drift, störningar och

ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER
Simulator- och konsulttjänster
samfunktion, samt detaljkunskaper om kraftverkets
utformning, kan bidra till att hitta brister vid
design av anläggningsändringar. KSU arbetar
dagligen med ändringar och test i simulatormiljön
och kan utgöra en bra remissinstans i skedet
Basic- och Detaildesign av anläggningsändringar.
KSU har åtta fullskalesimulatorer som representerar
de tio kärnkraftverken i Sverige. Erfarenhet
finns av de flesta styrsystem, som hittills har
installerats på kraftverken. Vid inköp av ny utrustning
till kraftverket kan KSU därför förmedla kunskap
om hur anläggnings ändringen har utförts på
andra kraftverk samt även demonstrera detta i
simulatormiljö
Test av design vid anläggningsändringar
Test av design och användargränssnitt kan göras
tidigt i projekt, då det dessutom är mycket mindre
resurskrävande än att göra ändringar i slutet.
Operatörsbilder (HSI) och funktionsscheman
med logik och reglering som tas fram tidigt inför
en anläggningsändring kan programmeras i
KSUs modellverktyg. Därigenom kan grundläggande
funktioner, logik, reglering och de viktigaste
bilderna testas utan tillgång till leverantörens
HSI­ och kontrollsystem.. Även verifierings­ och
validerings aktiviteter kan redan i detta skede
utföras.
Utbildning av projektpersonal
Personal från såväl kraftverket som leverantören
kan kompetensutvecklas för att nå ökad förståelse
för de systemdelar som ska ändras samt deras
samfunktion med hela kraftverkets dynamik.
Utbildning av projektpersonal minskar projektrisker
kopplade till eventuella kompetensbrister.
Framtagning och test av instruktioner
Felfria instruktioner ökar säkerheten och tillgängligheten
och minskar även tiden för driftomläggningar.
Nyproducerade instruktioner samt
126
ändringar i redan befintliga drift­ och störningsinstruktioner,
samt mer omfattande driftordrar
rekommenderas att alltid provas i simulator
innan de används i kraftverket. Kraftverkets
personal, tillsammans med KSU-personal, kör
igenom instruktioner och driftordrar i simulatorn
på samma sätt som om det skedde i den riktiga
anläggningen.
Analysstöd, utbildningsprogram
KSU kan hjälpa till med att analysera behov av
utbildning för olika personalkategorier på kärnkraftverken.
Dessa behov blir sedan underlag för
olika utbildningar och utbildningsprogram.
Revisionsarbeten
Exempelvis arbete med driftsättning och driftsättningsledning,
resurs till driften och instruktionsskrivning.
Konsultationer till verksprojekt
KSU har kompetens att stödja kärnkraftverken i
olika projekt, främst gällande ombyggnationer av
tekniska system. Då verksprojekten ofta hänger
ihop med simulatorprojekt finns det synergier i att
KSU tillhandahåller tjänster inom detta område.
Just-in-time-utbildning
Med uttrycket ”Just-in-time-training” (Behovsstyrd
träning) kan avse träning av skiftlag som
inom nära tid ska köra ner anläggningen inför
revision eller ”oplanerad” avställning. Skiftlag kan
då träna i simulatorn på vissa moment, passager
som anses vara kritiska både med tanke på
svårig heten och tidsåtgången.
Då individuellt kompetensutvecklingsbehov har
identifierats kan KSU erbjuda enskild träning för
att uppdatera individens kompetens.

127
ÖVRIGA TJÄNSTER OCH PRODUKTER

Ringhals
Barsebäck
Forsmark
Studsvik
Oskarshamn
Studsvik (huvudkontor) Forsmark Oskarshamn Ringhals
KSU, Box 1039 KSU KSU, Box 926 KSU
SE-611 29 Nyköping SE-742 03 Östhammar SE-572 29 Oskarshamn SE-430-22 Väröbacka
Tfn: +46 (0)155­26 35 00 Tfn: +46 (0)173­167 00 Tfn: +46 (0)491­78 13 00 Tfn: +46 (0)340­64 62 00
Fax: +46 (0)155­26 30 74 Fax: +46 (0)173­167 50 Fax: +46 (0)491­78 13 70 Fax: +46 (0)340­64 62 99
info@ksu.se www.ksu.se Org nr: 556167­1784 VAT­nr: SE556167178401
KSU-Br-062