Brott och straff - fritenkaren.se

Katerina Tror ni inte att jag känner honom? Han misshandlade mig nästan till
döds utan att min man kunde ingripa, varefter han metodiskt gick in för att supa sig
till döds!
Lusjin (till Lebesiatnikov) Jag visste att ni kände varandra.
Lebesiatnikov En pinsam bagatell som var onödig att nämna. Den arma tanten är
vansinnig. (Katerina får ett förfärligt hostanfall, visar sin blodiga näsduk för Raskolnikov.)
Raskolnikov Mina herrar, om ni har något annat att göra här än att riva upp en
sörjande änkas sår och förolämpa hennes familj ber jag er komma till saken.
Lusjin Som jag sade, en pinsam angelägenhet tvingar mig hit. Sofia Semjonovna
Marmeladova, mitt ärende rör bara er. Ni var nyligen uppe hos mig i dryftandet av
våra angelägenheter. När ni gått saknades en sedel på hundra rubel från mitt
skrivbord. Om ni återgäldar den genast skall jag inte föra saken vidare.
Katerina (tror inte sina öron) Vad är detta?
Sonia (paralyserad)
Raskolnikov Sonia, du måste svara honom.
Lusjin Se så hon bleknar av fasa! Är det ert samvete som sålunda ansätter er
och reducerar er till denna absoluta försvarslösa tystnad? Vidkänn ert brott,
återgälda sedeln, och saken är ur världen.
Sonia (stammar) Jag har inte tagit någonting.
Lusjin Försök inte slingra er! Allting talar emot er! Ni var så otålig att komma
bort från oss! Utan tvekan var det för att snabbt försvinna för att gömma undan
sedeln i tid före gravölet!
Katerina (har hämtat sig) Ni kommer hit till min mans gravöl, tar med er just den
kumpan som indirekt vållade hans död, och anklagar min medellösa dotter för
nedrig stöld och inför alla våra gäster?
Lebesiatnikov Hon är inte medellös. Hon har gult kort.
Katerina Dessa förolämpningar går över alla gränser. Mina gäster, jag tar er alla
till vittnen till denna gränslösa nedrighet förövad mot en hjälplös utsatt flicka av en
falsk ämbetsman som utnyttjar sin ställning till att förtrampa oss! Sonia! Du har
aldrig stulit! Du har sålt dig hederligt, men du har aldrig stulit! Kom, allesammans!
Visitera henne! Bevisa vår oskuld! Låt dem inte göra så mot oss! Vi har det svårt nog
ändå! Vi är ju hemlösa efter att jag spenderat allt på att åtminstone ge min man ett
värdigt gravöl! (omfamnar gråtande sina barn, som alla gråter i armarna på henne.)
Lusjin Visitation. Hur ska det gå till? Vem ska göra det? Det räcker väl om Sofia
Semjonovna vänder ut och in på alla sina fickor.
Sonia De enda pengar jag har är den tiorubelsedel ni gav mig för bara någon
timme sedan. Varsågod. Här får ni den tillbaka. Jag vill inte ha den.
Katerina (mer och mer till sig) Han gav dig pengar? Varför gav han dig pengar? Köpte
han något av dig?
Lusjin Jag gav henne tio rubel av ren barmhärtighet, omtanke och medlidande.
Detta om något borde ha resulterat i någon tacksamhet från hennes sida snarare än
nedrig stöld.
Katerina Så ni vidhåller att hon stulit fastän hon förnekar det och har gett er
torskpenning tillbaka?
Lusjin Om hon kan bevisa sin oskuld med att bevisligen inte ha något i sina
fickor är jag beredd att acceptera det.
Katerina Visa den morbide torsken att du är oskyldig, Sonia! Ge honom hans
förolämpningar tillbaka! Vänd hans vanärande av detta gravöl, min mans minne och
hela vår familj mot honom själv!
(Sonia vänder ut och in på alla sina fickor. Ur den sista faller en väl ihopvikt sedel ut.)
Lusjin Aha!
Lebesiatnikov Vad är detta?
23