Download ePaper

RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN - Haparanda stad

RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN - Haparanda stad RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN - Haparanda stad

from haparanda.se More from this publisher

06.09.2013 Views

RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN 2006-07-06 WSP Brand- och Riskteknik

RISKANALYS

KV PATAN

HAPARANDA KOMMUN

2006-07-06

WSP Brand- och Riskteknik

Uppdrag: 1007 89 56 RISKANALYS

Datum: 2006-07-06

Dokumentinformation

Projektnamn: RISKANALYS

Fastighetsbeteckning: KV PATAN

Uppdragsgivare: Haparanda Hotell och Fastighets AB

Uppdragsnummer: 10078956

Utförd av: Therés Möller, brandingenjör

Kontrollerad av: Erik Midholm, brandingenjör/civ. ingenjör riskhantering

Godkänd av: Martin Uulas, riskingenjör

Datum Rev. dat. Handling/version Upprättad av Kontrollerad av

06-07-06 TM MB

2(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Sammanfattning

Ny bebyggelse planeras i Kv Patan, inom området På Gränsen, i Haparanda kommun. Planerna omfattar

uppförande av ett köpcentrum, omläggning av väg E4 samt en ny lokalgata som sammanbinder På Gränsenområdet

med Haparanda centrum.

På uppdrag av Haparanda Hotell och Fastighets AB har denna riskanalys upprättats för att på ett översiktligt

sätt studera de risker som förekommer vid transport av farligt gods med avseende på personsäkerheten inom

området för det planerade köpcentrumet. Syftet med riskanalysen är att undersöka möjligheten att ur risksynpunkt

genomföra planerad bebyggelse på Kv. Patan i Haparanda.

För att göra en bedömning av vad som, ur risksynpunkt kan förväntas påverka planerad bebyggelse, genomförs

en riskanalys innefattande följande moment:

• identifiering av riskerna,

• kvantifiering av riskernas sannolikhet,

• kvantifiering av riskernas konsekvenser,

• värdering av riskerna, samt

• förslag till riskreducerande åtgärder.

Den risk som identifierats med påverkan på aktuellt område är trafikolycka med transport av farligt gods på

väg E4. De klasser som transporteras på aktuell sträcka är; explosiva ämnen och föremål, gaser, brandfarliga

vätskor, oxiderande ämnen och frätande ämnen.

Efter att riskerna och dess konsekvenser kvantifierats uppskattades risknivån inom planområdet. För att

uppskatta aktuell risknivå användes riskmåttet individrisk. Individrisk är ett mått på den risk en individ som

kontinuerligt befinner sig inom en definierad effektzon utsätts för och redovisas i antal omkomna per år.

Individrisken som beräknats i denna riskanalys visar på att risknivån i delar av planområdet har den omfattning

att riskreducerande åtgärder bör genomföras så länge kostnaden anses vara proportionerlig i förhållande

till den riskreducerande effekten. De riskreducerande åtgärder som föreslagits är följande:

3(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Typ av åtgärd Gemensamma åtgärder Åtgärder specifika för

Ventilationssystem Luftintag placeras högt och vänds

bort från väg E4 samt förses med

möjlighet till manuell avstängning

Entréer och utrymningsvägar

15 och 25 meter 25 meter 15 meter

Utrymningsstrategin dimensioneras

med hänsyn tagen till utrymningssäkerheten

vid en olycka

som blockerar fasad mot väg E4

Byggnadskonstruktion Fasaden utförs i

obrännbart material

alternativt brandklass

EI 30.

Utformning längs väg

E4

Skydd mot avkörning, strålning

samt vätskeutsläpp.

Ansamling av brännbar vätska

och tung gas mot planområdet

förhindras.

Området mellan väg E4 och planområdet

undanröjs från vassa

föremål så som stenar och andra

objekt som kan orsaka utsläpp vid

en eventuell olycka

Eventuella fönster utförs

i brandklass EI 30.

Fasaden utförs i

obrännbart material

alternativt brandklass

EI 60.

Fönster ska ej förekomma.

Förutsatt att föreslagna åtgärder vidtages bedömer WSP Brand- och Riskteknik att planerad bebyggelse är

acceptabel ur personsäkerhetssynpunkt med avseende på risker relaterade till farligt godstransporter. Trots

att det ur individrisksynpunkt är acceptabelt att placera byggnaden 10-15 meter från väg E4 rekommenderar

WSP Brand- och Riskteknik ändock att byggnaden placeras mer än 20 meter från vägen. Detta eftersom

många av konsekvenserna understiger 20 meter.

4(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING .......................................................................................................... 5

1 INLEDNING .............................................................................................................................. 7

1.1 BAKGRUND OCH SYFTE........................................................................................................ 7

1.2 INNEHÅLL OCH GENOMFÖRANDE .......................................................................................... 7

1.3 AVGRÄNSNINGAR ................................................................................................................ 7

1.4 STYRANDE DOKUMENT......................................................................................................... 7

2 OMRÅDESBESKRIVNING ...................................................................................................... 9

2.1 TOPOGRAFISK OCH GEOLOGISK UTFORMNING....................................................................... 9

2.2 PLANERAD BEBYGGELSE.................................................................................................... 10

2.3 TRAFIK.............................................................................................................................. 10

3 IDENTIFIERING AV RISK...................................................................................................... 12

4 UPPSKATTNING AV RISK.................................................................................................... 12

4.1 UTSLÄPP AV FARLIGT GODS TILL FÖLJD AV TRAFIKOLYCKA................................................... 13

5 RESULTAT - INDIVIDRISK.................................................................................................... 17

6 VÄRDERING AV RISK........................................................................................................... 18

6.1 INDIVIDRISK....................................................................................................................... 18

6.2 HANTERING AV OSÄKERHETER I ANALYSEN......................................................................... 19

7 DISKUSSION ......................................................................................................................... 19

8 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER ................................................................................................ 20

8.1 VENTILATIONSSYSTEM....................................................................................................... 20

8.2 ENTRÉER OCH UTRYMNINGSVÄGAR.................................................................................... 20

8.3 BYGGNADSKONSTRUKTION ................................................................................................ 20

8.4 UTFORMNING LÄNGS VÄG E4 ............................................................................................. 20

9 SLUTSATSER........................................................................................................................ 21

REFERENSER .............................................................................................................................. 22

BILAGA A – FREKVENSBERÄKNINGAR ................................................................................... 23

A 1 TRAFIKOLYCKA....................................................................................................................... 23

A 2 TRAFIKOLYCKA MED FARLIGT GODS......................................................................................... 23

BILAGA B – KONSEKVENSBERÄKNINGAR OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR............... 30

B 1 EXPLOSIVA ÄMNEN ............................................................................................................ 30

B 2 GASER.............................................................................................................................. 30

B 3 BRANDFARLIGA VÄTSKOR .................................................................................................. 33

B 4 OXIDERANDE ÄMNEN ......................................................................................................... 33

BILAGA C – STRÅLNINGSBERÄKNINGAR ............................................................................... 34

C 1 BERÄKNINGSMETODIK ....................................................................................................... 34

C 2 BERÄKNINGAR OCH RESULTAT ........................................................................................... 37

BILAGA D – INDIVIDRISKBERÄKNING ...................................................................................... 39

D 1 SAMMANSTÄLLNING SANNOLIKHET OCH KONSEKVENS ............................................................. 39

D 2 INDIVIDRISK ........................................................................................................................... 41

BILAGA E – BYGGNAD PLACERAD 10 RESPEKTIVE 15 METER FRÅN VÄG E4.................. 42

5(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

E.1 INLEDNING ........................................................................................................................ 42

E.2 KOMPLETTERANDE RISKIDENTIFIERING............................................................................... 42

E.3 RISKUPPSKATTNING .......................................................................................................... 42

E.4 RESULTAT......................................................................................................................... 43

E. 4 RISKVÄRDERING................................................................................................................ 43

E.5 DISKUSSION ...................................................................................................................... 43

E.6 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER .................................................................................................. 45

E.7 SLUTSATSER..................................................................................................................... 46

REFERENSER TILL BILAGA E ......................................................................................................... 46

6(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Ny bebyggelse planeras i Kv Patan, inom området På Gränsen, i Haparanda kommun. Planerna omfattar

uppförande av ett köpcentrum, omläggning av väg E4 samt en ny lokalgata som sammanbinder På Gränsenområdet

med Haparanda centrum.

På uppdrag av Haparanda Hotell och Fastighets AB har denna riskanalys upprättats för att på ett översiktligt

sätt studera de risker som förekommer vid transport av farligt gods.

Syftet med riskanalysen är att undersöka möjligheten att ur risksynpunkt genomföra planerad bebyggelse.

Detta sker genom att identifiera riskerna inom området, uppskatta riskernas omfattning, värdera riskerna

samt ange behov av eventuella riskreducerande åtgärder alternativt ytterligare fördjupade riskanalyser.

Riskanalysen innehåller en strukturerad och systematisk analys av de risker med avseende på personers säkerhet

och fysiska hälsa som identifierats inom utredningsområdet.

1.2 Innehåll och genomförande

För att göra en bedömning av vad som, ur risksynpunkt kan förväntas påverka planerad bebyggelse, genomförs

en riskanalys innefattande följande moment:

• identifiering av riskerna,

• kvantifiering av riskernas sannolikhet,

• kvantifiering av riskernas konsekvenser,

• värdering av riskerna, samt

• förslag till riskreducerande åtgärder

Som underlag för riskanalysen ligger bland annat Detaljplan för Kv Patan, Haparanda kommun [1] inkl.

tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och genomförandebeskrivning samt en okulär riskinventering på

plats.

Riskanalysen har genomförts av Therés Möller, brandingenjör. Arbetet har kvalitetssäkrats av Erik Midholm,

brandingenjör och civ. ingenjör riskhantering.

1.3 Avgränsningar

Riskanalysen omfattar olycksrisker i samband med transport av farligt gods på väg E4 förbi aktuellt område.

De risker som har studerats är uteslutande de som är förknippade med plötsligt inträffade olyckor med konsekvenser

ur ett personsäkerhetsperspektiv för tredje man. Det innebär att ingen hänsyn har tagits till exempelvis

egendomsskador, eventuella miljörisker, skador orsakade av långvarig exponering eller liknande.

Riskanalysen omfattar ej trafikolyckor utan inblandning av farligt gods.

1.4 Styrande dokument

Det finns idag styrande dokument i form av lagar eller förordningar som anger att riskanalys eller motsvarande

ska genomföras. Det anges t ex i Plan- och Bygglagen [2] att om detaljplanen kan antas medföra en

miljöpåverkan (bl a påverkan på miljö och människors hälsa) skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas

i enlighet med Miljöbalken [3]. Miljökonsekvensbeskrivningen kan då innefatta en riskanalys med avseende

på olycksriskers påverkan på människor i detaljplaneområdet. Däremot anges inte i detalj hur riskanalyser

ska utföras eller vad de ska innehålla. För att möta behovet av mer detaljerade specifikationer på innehållet

i riskanalyser, har det under senare tid kommit ut en del riktlinjer på området som ger rekommenda-

7(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

tioner beträffande vilka typer av riskanalyser som bör utföras i vilka sammanhang och vilka krav som bör

ställas på dessa analyser.

Exempel på dessa rekommendationer är Länsstyrelsen i Stockholms Läns Riktlinjer för riskanalyser som

beslutsunderlag och Riskanalyser i detaljplaneprocessen [4,5]. Dessa utgör generella rekommendationer

beträffande vilka krav som bör ställas på riskanalyser för bland annat planärenden.

Utöver ovan nämnda rekommendationer och riktlinjer för innehållet i en riskanalys finns det ett antal dokument

som anger hur riskhänsyn kan tas i olika sammanhang. Bland annat har Länsstyrelsen i Stockholms

län gett ut rekommendationer för hur nära transportleder för farligt gods samt bensinstationer som ny bebyggelse

kan planeras [6]. I detta dokument anges skyddsavstånd från transportlederna inom vilka bebyggelse

endast kan tillåtas om riskanalys visar på att risknivån är acceptabel med hjälp av riskreducerande åtgärder.

Kortfattat innebär rekommendationerna att 25 m kring vägar med farligt gods lämnas bebyggelsefritt.

Avståndet till tät kontorsbebyggelse närmre än 40 meter från vägkant bör undvikas. Sammanhållen

bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet närmre än 75 meter från vägkant bör undvikas. Sammanhållen

bostadsbebyggelse eller personintensiv verksamhet bör även undvikas närmre än 50 meter från

bensinstation. Vidare anges att inom 100 m från en transportled för farligt gods bör en riskanalys alltid finnas

med i beslutsunderlaget.

Figur 1.1 Minimiavstånd kring transportleder för farligt gods.

8(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Där avsteg från rekommendationerna görs krävs en riskanalys som visar om den planerade bebyggelsen blir

lämplig med hänsyn till behovet av skydd mot olycksrisker. Om avsteg är lämpligt beror bland annat på typ

och utformning av bebyggelse, riskkälla, landskapsutformning samt vilka tekniska åtgärder som är tillämpas.

På det aktuella området önskar Haparanda Hotell och Fastighets AB att bygga ett nytt köpcenter på avstånd

från väg som utgör primär transportled för farligt gods (E4) som understiger ovan beskrivna riktlinjer, varför

denna riskanalys utförs. Samtliga ovan nämnda dokument har beaktats vid genomförandet av riskanalysen.

2 Områdesbeskrivning

Planområdet är placerat på På Gränsen-området mellan Haparanda och Torneå. I dagsläget är området obebyggt

med den befintliga E4:an passerande rakt igenom området, se figur 2.1. Den nya detaljplanen medger

uppförande av ett köpcentrum, omläggning av E4:an och ny lokalgata (Storgatan) som sammanbinder På

Gränsen-området med Haparanda centrum, se figur 2.2 och 2.4.

2.1 Topografisk och geologisk utformning

Terrängen är relativt flack utan några betydande nivåskillnader eller skyddande vegetation, se figur 2.1. Då

planerad bebyggelse kommer att placeras på för närvarande vattenfyllt område kommer jordlagerföljden att

bestå av 0,5-1,5 meter fyllningsjord underlagrat med sediment (silt och lera med sulfidinnehåll). Moränen

ligger på 1,5-2,5 meters djup och är av typen sandig, siltig morän eller siltmorän [7]. Dock kommer området

runt byggnaden att täckas med asfalt.

Figur 2.1. Överiskt planområdet.

9(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Figur 2.2 Planskiss köpcentrum

2.2 Planerad bebyggelse

Detaljplanen ger möjlighet till att uppföra ett köpcentrum på På Gränse-området. Köpcentrumet planeras att

innehålla butiker i två plan ovan mark samt ett parkeringsdäck i källarplanet under mark, se figur 2.3 Enligt

Akelius Fastigheter AB uppgår bruttoytan till 45 000 m 2 varav 15 900 m 2 utgörs av parkering.

Figur 2.3 Sektionsskiss köpcentrum

2.3 Trafik

Efter en omläggning av väg E4 planeras denna att passera det planerade köpcentrumet som närmast 25 meter

alternativt 15 meter. För den nya E4:an planeras två körbanor i vardera körriktningen med mittavskiljning.

Hastigheten förväntas vara 50 km/h. Enligt svenska vägverket uppgick, år 2002, trafiken på E4:an

över gränsen till 11 300, varav 540 tunga fordon per dygn (knappt 5 %) [8]. Enligt en förstudie/utredning

utförd av Vägverket region norr och Finska vägverket bedöms trafiken, med hänsyn taget till planerad exploatering,

uppgå till 11-15 000 år 2010. I förstudien bedöms den tunga trafiken öka till 1100 fordon per

dygn (knappt 9 % av totaltrafiken) då andelen tung trafik antogs öka med 10 % per år fram till år 2010 [8].

10(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Bild 2.4 Trafikomläggning

2.3.1 Trafiksäkerhet

På E4:an mellan väg 99 och riksgränsen (inklusive korsningen med väg 99) har det under perioden 1994-04-

01 – 2004-12-31 inträffat sammanlagt 5 olyckor med personskador. Totalt har 5 personer blivit lindrigt skadade

[8].

2.3.2 Transport av farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana farliga egenskaper att de kan

skada människor, miljö, egendom och annat gods, om det inte hanteras rätt. Transport av farligt gods omfattas

av en omfattande regelsamling som tagits fram i internationell samverkan. Det finns således regler för

vem som får transportera farligt gods, hur transporterna ska ske, var dessa transporter får färdas, hur godset

ska vara emballerat och vilka krav som ställs på fordon för transport av farligt gods. Alla dessa regler syftar

till att minimera risker vid transport av farligt gods, dvs. för att transport av farligt gods inte ska innebära

farlig transport.

Farligt gods delas in i nio olika klasser utifrån ett klassificeringssystem som baseras på vilken riskkategori

det farliga godset tillhör. Klassificeringssystemet ligger till grund för på vilket sätt en kemikalie kan transporteras.

I tabell 2.1 redovisas den kategoriska klassindelningen samt mängden farligt gods som transporteras

på väg E4 genom Haparanda.

Räddningsverket har i en intervjuundersökning försökt kartlägga transporter av farligt gods i Sverige [9].

Intervjuundersökningen avsåg det fjärde kvartalet år 1998. Uppgiftslämnandet var frivilligt och 56 % av de

tillfrågade lämnade svar på enkäten. För E4:an Haparanda redovisar Räddningsverket följande mängder farligt

gods:

11(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Klass Riskkategori Transporterad godsmängd

(ton/kvartal)

Ungefärlig andel

(%)

1 Explosiva ämnen och föremål 10-100 0,3 %

2 Gaser 5 000-15 000 63,8 %

3 Brandfarliga vätskor 250- 2 500 6,9 %

4 Brandfarliga fasta ämnen - -

5 Oxiderande ämnen och orga-

2 500- 5 000 26,6 %

niska peroxider

6 Giftiga och smittfarliga ämnen - -

7 Radioaktiva ämnen - -

8 Frätande ämnen 50- 1 000 2,4 %

9 Övriga farliga ämnen - -

Totalt 10-20 000 100 %

Tabell 2.1. Transporterad mängd av farligt gods på väg E4 genom Haparanda under fjärde kvartalet 1998 [9]

Det antas att en medeltransport av farligt gods innehåller ca 20 ton farligt gods, vilket innebär att ca

500-1 000 transporter av farligt gods går på E4 under detta kvartal. Om det antas att fördelningen av farligt

godstransporter på E4 är relativt jämn fördelad över året innebär det att det totala antalet farligt godstransporter

på E4 under ett år är ca 2 000-4 000. Under ett medeldygn antas det då gå ca 5-10 transporter av farligt

gods på E4 förbi planerad bebyggelse.

3 Identifiering av risk

1.Den riskkälla som, med avseende på personsäkerhet, bedöms kunna påverka den planerade bebyggelsen i

planområdet är trafiken på väg E4. Då hastigheten är begränsad till 50 km/h samt att planerad byggnad placeras

25 meter från vägen bedöms ”normala” trafikolyckor ej ge konsekvenser som påverkar personer i

byggnaden. Bensinstationen (Shell) är lokaliserad över hundra meter bort och dess försäljningsvolym bedöms

vara normal. Därmed efterlevs riktlinjerna angivna i avsnitt 1.4 och risker förknippade med hantering

av brandfarlig på bensinstationen analyseras inte vidare.

Den risk som identifierades med påverkan på aktuellt område är:

1. Trafikolycka med transport av farligt gods på väg E4.

De flesta olyckor med farligt gods inblandat är i grunden trafikolyckor, varför åtgärder som ökar trafiksäkerheten

även bidrar till att minska risken för en olycka med farligt gods inblandat. De huvudskaliga riskkällorna

vid transport av farligt gods utgörs av dem som kan leda till en eller flera av följande konsekvenser;

brand, explosion och utsläpp av giftiga och frätande kemikalier.

De risker som identifierats och bedöms påverka den planerade bebyggelsen beskrivs mer utförligt i kommande

avsnitt.

4 Uppskattning av risk

I denna riskanalys har riskmåttet individrisk valts för att uppskatta risknivån i detaljplaneområdet med avseende

på ovannämnda risker. Individrisken kan beskrivas som sannolikheten för att en viss individ, ”du eller

jag”, omkommer under ett år.

Individrisk är ett mått på den risk en individ som kontinuerligt befinner sig inom en definierad effektzon

utsätts för. Effektzon är det område inom vilket en oönskad händelse får konsekvenser i form av dödsfall

eller allvarlig skada. Med individrisk i denna rapport avses därmed frekvensen för att en person som befinner

sig på en specifik plats omkommer. Individrisken är platsspecifik och tar ej hänsyn till hur många män-

12(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

niskor som kan utsättas för händelsen. Riskmåttet används för att se till att enskilda individer inte utsätts för

alltför stora risker.

Ofta åskådliggörs individrisken med hjälp av riskkonturer som är uppritade kurvor på en karta över det analyserade

området (se figur 4.1). Varje kurva anger frekvensen för att en händelse leder till att en individ

inom denna del av effektzonen avlider. I figur 4.1 är frekvensen för att en person som befinner sig någonstans

på den inre ringen skall omkomma 10 -6 per år.

Figur 4.1. Individriskkontur

Ett annat sätt att presentera individrisker är riskprofiler över ett område. Riskprofil är en kurva som anger

individrisken som funktion av avståndet från riskkällan (se figur 4.2).

Figur 4.2. Individriskprofil

Räddningsverket har tagit fram en metod (VTI-metoden) för beräkning av frekvens för trafikolycka, som

baseras på årsmedeldygnstrafik, vägkvalitet, hastighetsbegränsning etc. [10]. Denna metod kommer att användas

för att uppskatta individrisken i området med avseende på trafiken på de angränsande vägarna. I

denna riskanalys används händelseträdsanalys (se bilaga A) för beräkning av frekvenser/sannolikheter för

respektive scenario. Konsekvenser av de olika skadescenarierna fastställs utifrån litteraturstudier, datorsimuleringar

och handberäkningar.

4.1 Utsläpp av farligt gods till följd av trafikolycka

Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ett klassificeringssystem som baseras på

vilken riskkategori det farliga godset tillhör. I tabellen nedan redovisas klassindelningen av farligt gods tillsammans

med exempel på vilka ämnen som tillhör respektive klass samt en kortfattad och övergripande

beskrivning av vilka konsekvenser en olycka med respektive klass kan leda till. Klasser som transporteras

på aktuell vägsträcka markeras med *.

13(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Klass Riskkategori Beskrivning Konsekvensbeskrivning

1* Explosiva ämnen och

föremål

Sprängämnen, tändmedel, ammunition,

krut och fyrverkerier

etc. Maximal tillåten mängd explosiva

ämnen på väg är 16 ton

enligt EU-normer.

Stor mängd massexplosiva ämnen ger

skadeområde med ca 200 m radie

[11]. Personer kan omkomma båda

inomhus och utomhus. Övriga explosiva

ämnen och mindre mängder

massexplosiva ämnen ger enbart loka-

2* Gaser

la konsekvensområden.

Inerta gaser (kväve, argon etc.), Giftigt gasmoln, jetflamma, gas-

oxiderande gaser (syre, ozon, molnsexplosion, BLEVE (se bilaga

kväveoxider etc.), brännbara ga- A). Konsekvensområden över 100-tals

ser (acetylen, gasol etc.) och meter. Omkomna både inomhus och

icke brännbara, giftiga gaser

(klor, svaveldioxid, ammoniak

etc.).

utomhus.

3* Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- och eldningsol- Brand, strålningseffekt, giftig rök.

jor, lösningsmedel och industri- Konsekvensområden vanligtvis inte

kemikalier etc. Bensin och die- över 40 meter. Beroende på vägutsel

(majoriteten av klass 3)

transporteras i tankar rymmandes

upp till 50 ton.

formning och diken etc.

4 Brandfarliga fasta Kiseljärn (metallpulver) karbid Brand, strålningseffekt, giftig rök.

ämnen

och vit fosfor.

Konsekvenserna vanligtvis begränsade

till närområdet kring olyckan.

5* Oxiderande ämnen, Natriumklorat, väteperoxider Självantändning, explosionsartade

organiska peroxider och kaliumklorat.

brandförlopp om väteperoxidslösningar

med konc. > 60 % eller organiska

peroxider kommer i kontakt med

brännbart, organiskt material. Konsekvensområden

< 70 meter [11].

6 Giftiga ämnen Arsenik-, bly- och kvicksil- Giftigt utsläpp. Konsekvenserna van-

7 Radioaktiva ämnen

versalter, cyanider och bekämpligtvis begränsade till närområdet.

ningsmedel etc.

Medicinska preparat. Transpor- Utsläpp radioaktivt ämne, kroniska

teras vanligtvis i små mängder. effekter, mm. Konsekvenserna begränsas

till närområdet.

8* Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersy- Utsläpp av frätande ämne. Konsera,

natrium- och kaliumhydroxkvenser begränsade till närområdet.

id (lut). Transorteras vanligtvis

som bulkvara.

9 Övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magne- Utsläpp. Konsekvenser begränsade till

och föremål tiska material etc.

närområdet.

Tabell 4.1. Beskrivning av klassificeringsindelningen av farligt gods. *markerar de klasser som transporteras på väg

E4, Haparanda.

Nedan beskrivs frekvenser/sannolikheter för utsläpp samt de konsekvenser som bedöms som representabla

för respektive riskkatgori/klass. Frekvens- och konsekvensberäkningarna är redovisade i bilaga A respektive

B.

14(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

4.1.1 Klass 1 – Explosiva ämnen

Frekvens/sannolikhet

Explosiva ämnen utgör en mycket liten del, ca 0,3 %, av den totala mängden farligt gods som transporteras

på väg E4 vid planerad bebyggelse. Maximal tillåten mängd explosiva ämnen på väg är enligt ovan 16 ton.

Enligt tabell 2.1 rör det sig om uppskattningsvis ca 40-4 000 ton per år, vilket innebär minst ca 3-250 transporter

per år om det antas att samtliga transporter är maximalt lastade. Det antas dock vara osannolikt att

samtliga vagnar med explosiva ämnen är maximalt lastade (antagande ca 1-2 %) och uppskattningsvis kan

det därför röra sig om ett större antal vagnar per år.

För att en olycka med transport av explosiva ämnen ska leda till allvarliga konsekvenser på omgivningen

kring olycksplatsen krävs det inte att ämnet läcker ut. Däremot måste det transporterade godset skadas så

illa att det exploderar. Detta antas kunna inträffa dels om olyckan leder till fordonsbrand, dels om påkänningarna

på fordonet blir tillräckligt stora. Då det finns detaljerade regler för hur explosiva ämnen skall förpackas

och hanteras vid transport bedöms sannolikheten, för att en olycka vid transport av explosiva ämnen

ska leda till så omfattande skador på godset att explosion uppstår, som mycket liten. Ett konservativt uppskattande

av sannolikheten för att tillräckligt stora påkänningar uppstår vid olyckan sätts till 10 %. Sannolikheten

för att fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna är ca 0,4 % [12,13] och därefter antas ett

konservativt värde på sannolikheten för att branden sprider sig till det explosiva ämnet till 50 %.

Konsekvens

Vid en explosion på väg kan kriteriet för att personer omkommer delas upp i två faktorer, att personen befinner

sig utomhus och omkommer direkt av explosionens tryckuppbyggnad eller att personen befinner sig i

ett hus och omkommer då huset rasar på grund av explosionens tryckuppbyggnad.

Människor tål tryck förhållandevis bra och gränsen för direkta dödliga skador går vid 180 kPa tryck. Detta

kan jämföras med kritiska tryck för byggnader där gränsen för raserade väggar går vid:

• 10 kPa för träbyggnader och hallbyggnader av plåt

• 20 kPa för tegelbyggnader och äldre betongbyggnader

• 40 kPa för nyare betongbyggnader med väl sammanhållande stomme

Den nya byggnaden antas utföras så att den klarar 40 kPa. Vid en explosion av 16 ton massexplosiva ämnen

kan direkt dödligt tryck (180 kPa) uppnås ca 60 meter från olycksplatsen. Tryck överstigande 40 kPa, kan

uppnås på en fasad, som vetter mot olycksplatsen ca 210 meter bort, och för övriga fasader 120 meter bort

[11].

För övriga explosiva ämnen och vid mindre mängder massexplosiva ämnen, ca 100-200 kg, bedöms konsekvensområdet

begränsas till närområdet. Konsekvensområdet uppskattas till ca 10-15 meter och bedöms

därför inte påverka planområdet.

4.1.2 Klass 2 – Gaser

Denna farligt godsklass delas vanligtvis in i undergrupperna inerta gaser (kväve, argon etc.), oxiderande

gaser (syre, ozon, kväveoxider etc.), brännbara gaser (acetylen, gasol etc.) och icke brännbara, giftiga gaser

(klor, svaveldioxid, ammoniak etc.). Vanligtvis tas det enbart hänsyn till de två senare undergrupperna

vid utförande av riskanalys då konsekvenserna av utsläpp av inerta och oxiderande gaser bedöms vara begränsade

till utsläppets närområde och därmed inte bedöms påverka områden utanför vägområdet.

Enligt Norrbottens räddningstjänst transporteras mestadels gasol, ammoniak, svaveldioxid och syrgas på

väg E4 förbi planerad bebyggelse. Syrgas analyseras inte vidare då det är en oxiderande gas. Klor transporteras

ej förbi planerad bebyggelse enligt Norrbottens räddningstjänst.

15(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Frekvens/sannolikhet

Ca 63,8 % av det farligt gods som transporteras på väg E4 vid planerad bebyggelse utgörs av gastransporter

(se tabell 2.1). Fördelningen mellan de olika undergrupperna är oklar, men mycket konservativt antas andelarna

av inerta och oxiderande gaser vara försvinnande små och fördelningen mellan brännbara och icke

brännbara, giftiga gaser antas vara jämn.

Gaser transporteras vanligtvis tryckkondenserade i tjockväggiga tryckkärl och tankar med hög hållfasthet. I

jämförelse med övriga farligt godsklasser antas sannolikheten för utsläpp vid olycka därför vara betydligt

lägre eftersom övriga klasser transporteras i mindre hållfasta tankar och emballage. Erfarenheter från utländska

studier visar på att sannolikheten för utsläpp av gaser är ungefär 1/30 av sannolikheten för utsläpp

av farligt godsklasser som transporteras i mindre hållfasta tankar och emballage [10]. På en trafikled i Tätort

(Stad) med hastighetsgräns 50 km/h blir då sannolikheten för utsläpp av gas till följd av olycka ca 0,07 %

(1/30 x 2 %).

Ett läckage till följd av farligt godsolycka med brännbar gas i lasten antas till litet (20 mm), medelstort (50

mm) eller stort (100 mm hål). Fördelningen för respektive läckagestorlek antas vara 62,5 %, 20,8 % och

16,7 % [10].Sannolikheten för att ett litet respektive medelstort och stort gasläckage skall antändas (antingen

direkt eller efter fördröjning) är 60, 80 resp. 100 % [14].

Vid olyckor med icke brännbara, giftiga gaser är sannolikheten för att få ett litet (1 % av ventilarean), medelstort

(10 % av ventialarean) och stort läckage (100 % av ventialarean) 90 %, 9 % respektive 1 % [15].

Eftersom sannolikheten för att få en läckagearea över 10 % av ventilarean endast 1 % görs konsekvensberäkningar

endast för utsläppsareor på 1% och 10 % av ventilarean.

Konsekvenser

För brännbara gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Beroende

av typen av antändning kan tre scenarier uppstå: jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE (Boiling

Liquid Expanded Vapor Explosion).

För olycka med transport av icke brännbara, giftiga gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga

först när gasen läcker ut och om koncentrationen överstiger LC50 (den koncentration då hälften av de

exponerade förväntas omkomma). Beroende på läckagets storlek (1 % eller 10 % av ventilarean) kommer

konsekvensområdenas storlek att variera. Huruvida personer i planområdet påverkas av gasläckaget beror

till stor del på vindriktningen och vindstyrkan.

I Bilaga B presenteras gasspridningsberäkningar med avseende på brännbara gaser och giftiga gaser.

4.1.3 Klass 3 – Brandfarliga vätskor

Frekvens/sannolikhet

Ca 6,9 % av det farligt gods som transporteras på väg E4 vid planerad bebyggelse utgörs av brandfarliga

vätskor. Volymmässigt är det vanligtvis petroleumprodukter (bensin och dieseloljor) som dominerar transporterna

av brandfarliga vätskor. En tankbil (med släp) antas rymma ca 45 ton. Det transporteras ca 1 000-

10 000 ton brandfarliga vätskor per år på E4 (se tabell 2.1), vilket innebär ca 20-220 tankbilar per år om det

antas grovt att samtliga tankar är maximalt lastade.

För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser kan uppstå först när vätskan läcker ut och antänds.

Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma direkt alternativt som följd av brandspridning till

byggnader, antas vara fram till där värmestrålningsnivån överstiger 15 kW/m 2 , vilket är en strålningsnivå

som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3 sekunder) [16,17]. De brandfarliga vätskorna

transporteras vanligtvis i tunnväggiga tankar och sannolikheten för ett utsläpp till följd av trafikolycka på en

16(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

väg som E4 är 2 % [10]. Sannolikheten för att ett utsläpp (oberoende av storlek) skall antändas är ca 3 %

[10,14].

Konsekvens

Konsekvenserna av ett utsläpp av brandfarliga vätska med efterföljande antändning beror mycket på hur stor

yta som vätskan sprider sig över. I bilaga C redovisas strålningsberäkningar med avseende på olika stora

pölareor.

4.1.4 Klass 5 – Oxiderande ämnen

Oxiderande ämnen brukar vanligtvis inte leda till personskador, förutom om de kommer i kontakt med

brännbart, organiskt material (t ex bensin, motorolja etc.). Blandningen kan då leda till självantändning och

kraftiga explosionsförlopp. Det är dock inte samtliga oxiderande ämnen som kan självantända. Vattenlösningar

av väteperoxider med över 60 % väteperoxid bedöms kunna leda till kraftiga brand- och explosionsförlopp

och detsamma gäller för organiska peroxider. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60

% väteperoxid bedöms däremot inte kunna leda till explosion.

Frekvens/sannolikhet

Mängden oxiderande ämnen utgör ca 26,6 % av den totala mängden farligt gods som transporteras på väg

E4 vid planerad bebyggelse. Det antas mycket konservativt att samtliga transporter av klass 5 på E4 förbi

det aktuella planområdet utgörs av oxiderande ämnen och organiska peroxider som kan självantända explosionsartat

vid kontakt med organiskt material.

Konsekvens

Vid olycka med oxiderande ämne antas inte några personer inom planområdet omkomma, om inte det oxiderande

ämnet kommer i kontakt med organiskt material och ett explosionsartat förlopp uppstår. En explosiv

oxidatorbränsleblandning innehåller ca 13 % bränsle. Lasten av en farligt godsolycka på väg kan blandas

med fordonets smörj- och drivmedel (organiskt material) och skapa cirka 3 ton explosiv blandning. Tryck

över 180 kPa (direkt dödligt tryck) kan då uppstå inom en radie på 30 meter från olycksplatsen och fasader

kan antas rasa (tryck på 40 kPa) inom 70 meter [11].

4.1.5 Klass 8 – Frätande ämnen

Denna riskkategori innehåller ämnen som t ex saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium- och kaliumhydroxid

(lut). Frätande ämnen transorteras vanligtvis i bulk. Den av ämnesklassens största risk är hud- och

vävnadsskador. Då frätande ämnen enbart ger allvarliga konsekvenser vid direktkontakt samt vid inandning

i det direkta närområdet bedöms ett utsläpp av frätande ämnen begränsas till närområdet.

5 Resultat - Individrisk

Den sammanlagda risknivån i planområdet redovisas i form av en riskprofil, figur 5.1. Individrisken baseras

på de frekvens- och konsekvensberäkningar som redovisas i bilaga A respektive bilaga B och beräkningen

redovisas i bilaga D. Individrisken redovisar den kumulativa frekvensen för att en person ska omkomma om

han/hon befinner sig inom ett visst avstånd från riskkällan (i detta fall väg E4). Detta innebär att en person

som befinner sig t ex 50 meter från riskkällan, utsätts för risken av samtliga skadescenarier med konsekvensområde

som är lika med eller överstiger 50 meter.

Vid frekvensberäkningar i bilaga A har frekvensen för skadescenarier beräknats med avseende på 150 meter

av E4, dvs. ungefär den sträcka av vägen som angränsar mot den del av planområdet där ny bebyggelse planeras.

Enligt bilaga B understiger konsekvensområdena för flera av de studerade skadescenarierna 150 meter,

medan vissa överstiger 150 meter. Detta innebär att det inte är givet att en person som befinner sig i ny

17(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

bebyggelse inom det, från E4, kritiska avståndet omkommer om scenariot inträffar någonstans på den aktuella

vägsträckan. Samtidigt kan även ett skadescenario med omfattande konsekvensområdet innebära att

personer i planområdet omkommer eller skadas allvarligt om olyckan inträffar på en sträcka av vägen som

ej angränsar till den del av planområdet där ny bebyggelse planeras. Vid framtagande av individrisken beaktas

detta genom att frekvensen för resp. scenario antingen reduceras eller ökas. Mycket grovt antaget bedöms

ett scenario kunna påverka en så stor andel av den aktuella sträckan som scenariots konsekvensområde

i båda riktningar utgör. För t ex scenariot stort utsläpp med fri spridning och antändning av brandfarlig

vätska, vars konsekvensområde bedöms vara ca 40 meter (se bilaga B) innebär det att den totala frekvensen

för scenariot multipliceras med 53 % (40 x 2 / 150).

För somliga skadescenarier, t ex gasutsläpp, kan skadeområdet dessutom inte förväntas bli cirkulärt. Detta

leder till att det inte är givet att en person som befinner sig inom kritiskt avstånd från väg omkommer vid

olycka och den ursprungliga frekvensen för scenariot reduceras därför även med avseende på spridningsvinkeln.

Denna reducering medför att det i frekvensberäkningarna i bilaga A ej är lämpligt att beakta vindriktningen,

eftersom detta skulle innebära att frekvensen reduceras två gånger.

Individrisk (per år)

1,0E-05

1,0E-06

1,0E-07

1,0E-08

1,0E-09

Individriskprofil

1,0E-04

0 50 100 150 200 250 300

Avstånd från vägen (m)

Figur 5.1. Riskprofil med avseende på transport av farligt gods på E4.

6 Värdering av risk

6.1 Individrisk

Det Norske Veritas har tagit fram förslag på kriterier som kan användas vid riskvärdering och för individrisken

gäller att [18]:

• Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras 10 -5 per år

• Övre gräns för område där risker kan anses vara små 10 -7 per år

Området mellan kriterierna kallas det s.k. ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable). Då individrisken

hamnar inom detta område skall riskreducerande åtgärder vidtas så länge kostnaden anses vara

proportionerlig i förhållande till den riskreducerande effekten. Hamnar individrisken över kriteriets övre

gräns (10 -5 ) skall riskreducerande åtgärder vidtas och beräkning göras som visar på att åtgärderna medför att

18(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

reducerade risken hamnar inom eller under ALARP-området. Då individrisken understiger kriteriets undre

gräns (d v s mindre än 10 -7 per år) anses risken vara acceptabel utan att riskreducerande åtgärder vidtas.

I figur 5.1 redovisas riskprofilen för E4 tillsammans med ovanstående värderingskriterier. Enligt figuren

råder en förhöjd risknivå inom delar av planområdet. Inom ca 50 meter från väg E4:an överstiger individrisken

10 -7 per år, dvs. individrisken hamnar inom ALARP-området. Detta innebär att riskreducerande åtgärder

bör vidtas så länge som de anses vara rimliga ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Enligt figur 5.1 överstiger

aldrig individrisken det övre av ovanstående kriterier.

6.2 Hantering av osäkerheter i analysen

Osäkerheterna i analysen är relativt omfattande. Detta gäller främst vid uppskattningen av sannolikheten för

att en olycka skall inträffa. Statistiken över farligt godsolyckor med läckage på väg bedöms ej vara tillfredställande

och detta beror till stor del på att det inte har inträffat något större antal olyckor de senaste åren.

Det kan även vara olämpligt att använda sig utav statistik från andra länder eftersom det inte är säkert att

deras infrastruktur är lik den i Sverige. Om detta skall göras är det viktigt att alla de eventuella skillnaderna

räknas in i uppskattningarna.

Det har gjorts ett flertal antaganden där det saknats fakta om olika faktorers frekvenser etc. De antaganden

som gjorts är därför konservativt gjorda för att på så sätt vara på den säkra sidan vid exempelvis riskvärdering

och förslag till riskreducerande åtgärder. På grund av att många faktorer valts mycket konservativt leder

detta dock till att osäkerheterna ej bedöms påverka värderingen av riskerna på ett sådant sätt att riskerna

underskattas.

7 Diskussion

Enligt avsnitt 6 bedöms risknivån i delar av planområdet vara så omfattande att riskreducerande åtgärder

bör genomföras så länge åtgärderna bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Avseende rimlighet

ur ett kostnads-/nyttoperspektiv bör det föras diskussioner angående begreppet tolerabel risk.

Begreppet tolerabel risk bedöms kunna variera beroende av vilken typ av bebyggelse som planeras i ett

planområde. Den undre av ovanstående kriteriegränser (10 -7 per år) nyttjas vanligtvis för platser där påverkan

från externa risker (t ex förknippade med transport av farligt gods etc.) på den totala risknivån ska vara

låg, som t ex bostäder. Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla

för t ex kontors-, restaurang och butiksverksamheter, mycket beroende på att personer ämnar vara

vakna i dessa verksamheter. Det rör sig dessutom om att personer främst befinner sig där dagtid. Uppskattningsvis

är det möjligt att tolerera dessa typer av verksamheter inom ett avstånd från en riskkälla där risknivån

överstiger den som enligt angivna kriterier betraktas som låg risk (10 -7 per år), men risknivån bör dock

ej överstiga den som enligt kriterierna betraktas som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar

kan tolereras (10 -5 per år). Finns det dock relativt enkla och billiga riskreducerande åtgärder som inte

bedöms inkräkta markant på faktorer som t ex utformning av planområde, eller utförande av byggnad bör

dessa vidtas.

Vid rekommendation av en riskreducerande åtgärd bör dessutom frekvenserna beaktas för de skadescenarier

som åtgärden syftar till att reducera. Att reducera ett skadescenario, vars frekvens är så liten att den ej medför

att risknivån hamnar över angivna värderingskriterier bedöms ej vara rimligt, utan de skadescenarier

som främst bör beaktas vid vidtagande av åtgärder är vanligtvis de scenarier som utgör den huvudsakliga

orsaken till att risknivån ej bedöms vara tolerabel. Då frekvenserna för de analyserade ämnena inte kan åtskiljas

markant från varandra görs bedömningen att samtliga riskreducerande åtgärder som bedöms motiverade

ur kostnads-/nyttoperspektiv bör vidtagas.

De åtgärder som föreslås i avsnitt 8 syftar till att reducera risken för att personer som befinner sig i och omkring

det planerade köpcentrumet omkommer eller skadas allvarligt till följd av en olycka med transport av

19(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

farligt gods på väg E4. De riskreducerande åtgärder som föreslås byggnad placerad 15 meter från väg E4

diskuteras och motiveras i bilaga E.

Åtgärdsförslag som syftar till att reducera konsekvenserna av en explosion bedöms dock ej kunna motiveras

ur ett kostnads-/nyttoperspektiv. Detta då sannolikheten inte bedöms motivera den kostnad som dessa åtgärder,

i form av t ex att byggnaden dimensioneras för att motstå tryckuppbyggnader till följd av explosion,

skulle medföra.

8 Förslag till åtgärder

Ovanstående diskussion ligger till grund för följande åtgärdsförslag.

8.1 Ventilationssystem

15 meter och 25 meter från väg E4

För att reducera sannolikheten för spridning av gaser in i byggnaden ska luftintagen placeras så högt upp

som möjligt samt vändas bort från väg E4. Detta då flera av de giftiga gaser (bl a ammoniak och svaveldioxid)

som transporteras på väg E4 beter sig som tunga gaser. Ventilationen bör även utformas på så sätt att den

kan stängas av manuellt.

8.2 Entréer och utrymningsvägar

15 meter och 25 meter från väg E4

Entréer och utrymningsvägar bör placeras på norra sidan av byggnaden, bort från väg E4. Det bör dock påpekas

att byggnaden skall dimensioneras så att utrymning kan ske tillfredställande.

8.3 Byggnadskonstruktion

25 meter från väg E4

Fasad mot väg E4 bör utföras i obrännbart material alternativt utföras i brandklass EI 30. Fönster bör inte

förekomma i fasad mot väg E4. Undantag kan göras för mindre fönsterytor i motsvarande brandklass som

vägg. Förstärkt väggkonstruktion som står emot explosionspåverkan kan ej motiveras ur kostnads-

/nyttoperspektiv dock rekommenderas att byggnadskonstruktionen utformas på så sätt att dess bärighet inte

påverkas av en kollaps av vägg mot väg E4.

15 meter från väg E4

Fasad mot väg E4 bör utföras i obrännbart material alternativt utföras i brandklass EI 60. Fönster rekommenderas

ej i fasad mot väg E4. I övrigt gäller samma åtgärder som för byggnad 25 meter från väg E4.

8.4 Utformning längs väg E4

15 meter och 25 meter från väg E4

Mellan planerad bebyggelse och väg E4 bör någon form av skydd mot avkörning, strålning samt vätskeutsläpp

uppföras. Detta kan exempelvis ske i form av en vall, minst 1 meter hög eller granitmur med kompletterade

utfyllnad av markområdet mot byggnad. Om alternativ ”Vall” väljs bör vallen placeras så nära vägen

som möjligt och sträcka sig efter byggnadens hela södra långsida samt avskärma byggnaden sydvästra fasad

20(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

från rondellen. Vallen rekommenderas även att förses med buskar eller annan tät vegetation som bl a hindrar

spridning av lättare gas mot planområdet. Om alternativ ”Mur” väljs skall utfyllnaden doseras mot vägen

för att förhindra att tung gas eller vätskespill kan flöda mot fasad.

Området bör utformas så att det inte uppmanar till stadigvarande vistelse. För att undvika ansamling av tung

giftig gas och brännbar vätska bör planområdet placeras i höjd med eller högre än väg E4. Vassa föremål så

som stenar eller andra objekt som ökar sannolikheten för utsläpp vid en eventuell olycka bör ej förekomma i

anslutning till vägen.

9 Slutsatser

Individrisken visar på att risknivån i delar av planområdet är så omfattande att riskreducerande åtgärder bör

genomföras så länge åtgärderna bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv.

De åtgärder som föreslagits för byggnad placerad 25 respektive 15 meter redovisas i tabell 9.1. Mer detaljerade

rekommendationer återfinnes i avsnitt 8.

Typ av åtgärd Gemensamma åtgärder Åtgärder specifika för

Ventilationssystem Luftintag placeras högt och vänds

bort från väg E4 samt förses med

möjlighet till manuell avstängning

Entréer och utrymningsvägar

15 och 25 meter 25 meter 15 meter

Utrymningsstrategin dimensioneras

med hänsyn tagen till utrymningssäkerheten

vid en olycka

som blockerar fasad mot väg E4

Byggnadskonstruktion Fasaden utförs i

obrännbart material

alternativt brandklass

EI 30.

Utformning längs väg

E4

Skydd mot avkörning, strålning

samt vätskeutsläpp.

Ansamling av brännbar vätska

och tung gas mot planområdet

förhindras.

Området mellan väg E4 och planområdet

undanröjs från vassa

föremål så som stenar och andra

objekt som kan orsaka utsläpp vid

en eventuell olycka

Eventuella fönster utförs

i brandklass EI 30.

Fasaden utförs i

obrännbart material

alternativt brandklass

EI 60.

Fönster ska ej förekomma.

Förutsatt att föreslagna åtgärder vidtages bedömer WSP Brand- och Riskteknik att planerad bebyggelse är

acceptabel ur personsäkerhetssynpunkt med avseende på risker relaterade till farligt godstransporter. Trots

att det ur individrisksynpunkt är acceptabelt att placera byggnaden 10-15 meter från väg E4 rekommenderar

WSP Brand- och Riskteknik ändock att byggnaden placeras mer än 20 meter från vägen. Detta eftersom

många av konsekvenserna understiger 20 meter, se bilaga C samt tabell E.1 i bilaga E.

21(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Referenser

[1] Planbeskrivning. Detaljplan för Kv Patan. Haparanda kommun. Norrbottens län

[2] Plan- och bygglag (SFS 1987:10), utfärdad 1987-01-08, med ändringar till och

med SFS 2005:1212

[3] Miljöbalk (SFS 1998:808), utfärdad 1998-06-11, med ändringar till och med SFS

2005:939

[4] Riktlinjer för riskanalyser som beslutsunderlag, Länsstyrelsen i Stockholms län,

Faktablad nr 4:2003

[5] Riskanalyser i detaljplaneprocessen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Rapport

2003:15, 2003

[6] Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transport av farligt

gods samt bensinstationer, Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län,

2000

[7] Miljökonsekvensbeskrivning.Detaljplan för Kv Patan samt arbetsplan för Ny

sträckning av E4. Haparanda kommun. Norrbottens län

[8] Förstudie, väg E4 På Gränsen – Rajalla, Haparanda/Torneå kommun. Vägverket

Region Norr och Finska Vägverket, Jan 2006

[9] Mätningar av trafikflödet av transporter av farligt gods på väg under fjärde kvartaetl

1998, Räddningsverkets hemsida www.srv.se, 2006-06-06

[10] Farligt gods – riskbedömning vid transport, Räddningsverket Karlstad, 1996

[11] Översiktsplan för Göteborg – Fördjupad för sektorn transport av farligt gods,

bilaga 2, Stadsbyggnadskontoret i Göteborg, december 1997

[12] Vägtrafikskador 2001, Statens institut för kommunikationsanalys, 2001

[13] Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av

Arne Land, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut 2003-05-27

[14] Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail, Purdy,

Grant, Journal of Hazardous materials, vol 33 1993

[15] The lethality of ammonia. A report to the ´Major Hazards Advisory Panel, Inst.

Chem. Eng. North Eastern Branch, Manchester 1986

[16] Konsekvensanalys av olika olycksscenarior vid transport av farligt gods på väg

och järnväg, VTI-rapport 387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet, 1994

[17] BBR, Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 2002:19,

Boverket, 2002

[18] Värdering av risk, Räddningsverket Karlstad, 1997

[19] Gasol 2001 – version 2.5, handbok, Räddningsverket 2005

[20] Enclosure Fire Dynamics, Karlsson & Quintiere, 2000

[21] Fire safety of bare external structural steel, Law & O’Brien, Constrado, 1981

[22] An Introduction to Fire Dynamics – second edition, Drysdale, University of Edinburgh,

UK 1999

[23] Thermal Radiation Heat Transfer, 3 rd ed., Seigel & Howell, USA 1992

22(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Bilaga A – Frekvensberäkningar

I Räddningsverkets Farligt gods – riskbedömning vid transport [10] ges metoder för beräkning av frekvens

för trafikolycka samt trafikolycka med farligt godstransport.

Denna riskanalysmetod för transporter av farligt gods på väg och järnväg (VTI-metoden) analyserar och

kvantifierar riskerna med transport av farligt gods mot bakgrund av svenska förhållanden. Vid uppskattning

av frekvensen för farligt godsolycka på en specifik vägsträcka finns det två alternativ, dels att använda

olycksstatistik för sträckan, dels att skatta antalet olyckor med hjälp av den så kallade olyckskvoten för vägavsnittet.

I denna riskanalys används det senare av dessa alternativ. Olyckskvotens storlek samvarierar med

ett antal faktorer såsom vägtyp, hastighetsgräns, siktförhållanden samt vägens utformning och sträckning.

Med hjälp av beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp kan

följande parametrar bestämmas: olyckskvoten, andel singelolyckor och index för farligt godsolyckor (se

nedan).

A 1 Trafikolycka

Enligt en utredning utförd av Vägverket region norr och Finska vägverket [8] kommer årsdygnstrafiken,

med hänsyn taget till planerad exploatering, uppgå till 11-15 000 fordon/dygn år 2010 summerat i båda körriktningarna.

Den sträcka som E4 angränsar till det aktuella området för ny bebyggelse är ca 150 meter. Det

totala trafikarbetet på den aktuella sträckan blir då:

15 000 (fordon/dygn) ⋅ 365 (dygn) ⋅ 0,15 (km) = 821 250 fordonskilometer per år.

Då endast fem olyckor rapporteras under en tioårsperiod enligt tillgänglig olycksstatistik [8] används, i VTImetoden,

rekommenderad metod. Följaktligen används nedanstående ekvation vid bedömning av antal förväntade

fordonsolyckor:

Antal

förväntade fordonsolyckor

= O = Olyckskvot ⋅Totalt

trafikarbete

6

10 −

⋅

Där indata för olyckskvoten kommer från beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns

och vägtyp. E4 utgörs av trafikled i Tätort(Stad) med hastighetsgräns 50 km/h vilket ger olyckskvot

= 0,. Nedan beräknas det förväntade antalet fordonsolyckor med avseende på ovanstående trafikarbete.

−6

Antal förväntade fordonsolyckor

= O = 1,

5⋅

821250 ⋅10

= 1,

2olyckor

per år

Olyckskvot 1,2 olyckor per år anses vara mycket konservativ då tillgänglig olycksstatistik [8] ger 0,5 antal

förväntade fordonsolyckor per år (5 olyckor/10 år).

A 2 Trafikolycka med farligt gods

Följande ekvation används för att beräkna frekvensen för antal förväntade fordon skyltade med farligt gods i

trafikolyckor:

Antal fordon skyltade med farligt gods itrafikolyckor

= O ⋅ (( X ⋅Y

) + ( 1−

Y ) ⋅ ( 2X

− X

där X = Andelen transporter skyltade med farligt gods

Y = Andelen singelolyckor på vägdelen

Den totala mängden farligt gods som transporteras på E4 förbi den aktuella sträckan är under ett år ca 40-80

000 ton (se avsnitt 2.1). Om det antas grovt att en medeltransport av farligt gods innehåller ca 20 ton farligt

2

)

23(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

gods innebär det att ca 2 000-4 000 transporter av farligt gods passerar planområdet på E4 under ett år. Under

ett medeldygn antas det då gå ca 5-10 transporter av farligt gods på E4.

Enligt Vägverkets förundersökning [8] beräknas den tunga trafiken som passerar planområdet år 2010 uppgå

till 1 100 fordon per dygn. Detta innebär att ca 0,5-0,9 % av den tunga trafiken utgörs av transporter av

farligt gods. Andelen transporter skyltade med farligt gods av det totala trafikflödet blir då maximalt:

X

=

10

15000

=

0,

0007

=

0,

07%

Uppskattad andel singelolyckor (Y) kommer från beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse,

hastighetsgräns och vägtyp och är för E4 som utgörs av trafikled i Tätort (Stad) med hastighetsgräns 50

km/h 0,10.

Antal

1,

2

fordon skyltade med

farligt godsi

trafikolyckor

2

⋅ (( 0,

0007 ⋅ 0,

1)

+ ( 1−

0,

1)

⋅ ( 2 ⋅ 0,

0007 − 0,

0007 ) = 1,

6 ⋅10

=

−3

per år

Index för farligt godsolyckor innebär sannolikheten för läckage av farligt gods vid trafikolycka där farligt

godstransport är inblandad och kommer att användas senare för respektive farligt godsklass. För E4 uppskattas

index för farligt godsolyckor vara 0,02 (2 %) enligt beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter

bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp.

De farligt godsklasser som kommer att studeras vidare, avseende frekvens för olycka och utsläpp har avgränsats

till de som bedöms kunna påverka personsäkerheten i den planerade bebyggelsen, nämligen klass

1, 2, 3 och 5. I händelseträdet nedan redovisas frekvensen för trafikolycka med transport av respektive aktuell

farligt godsklass inblandad utifrån uppskattad andel av respektive klass enligt tabell 2.1 (se avsnitt 2.3.2).

I följande avsnitt redovisas frekvensberäkningar för resp. aktuell farligt godsklass.

Trafikolycka med fago-transp.

Explosiv ämnen

Gas

Brandfarlig vätska

0,3% 4,3E-06

63,8% 1,0E-03

6,9% 1,1E-04

1,6E-03 Oxiderande ämnen

26,6% 4,1E-04

Frätande ämnen

2,4% 3,8E-05

Figur A.1. Händelseträd med sannolikhet för respektive farligt godsklass om farligt godsolycka inträffar på den aktuella

vägsträckan av E4.

A 2.1 Explosiva ämnen

Frekvensen för en trafikolycka med farligt godstransport med explosiva ämnen i lasten inblandad på den

aktuella sträckan av E4 är 4,3⋅10 -6 per år. Majoriteten av transporterna av explosiva ämnen gäller mindre

mängder som till exempel ammunitionstransporter med ett tiotal kg per transport. Grovt uppskattat utgör

maximala mängder explosiva ämnen (Inom EU är den maximalt tillåtna mängden som får transporteras på

väg 16 ton) ca 1-2 % av de totala transporterna.

24(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

För att en olycka med farligt godstransport med explosiva ämnen ska leda till allvarliga konsekvenser på

omgivningen kring olycksplatsen krävs det inte att ämnet läcker ut. Däremot måste det transporterade godset

skadas så illa att det exploderar. Detta antas kunna inträffa dels om olyckan leder till brand i fordon, dels

om påkänningarna på fordonet blir tillräckligt stora. Då det finns detaljerade regler för hur explosiva ämnen

skall förpackas och hanteras vid transport bedöms sannolikheten, för att en olycka vid transport av explosiva

ämnen ska leda till så omfattande skador på godset att explosion uppstår, som mycket liten. Ett konservativt

uppskattande av sannolikheten för att tillräckligt stora påkänningar uppstår vid olyckan sätts till 10 %. Sannolikheten

för att fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna är ca 0,4 % [12,13] och därefter antas ett

konservativt värde på sannolikheten för att branden sprider sig till det explosiva ämnet till 50 %.

0,4%

Brandspridning till

explosiv ämne

Ja = explosion 50% 1,8E-10

Mängd expl. ämne Nej

50% 1,8E-10

Maximal

2%

99,6%

Starka påkänningar på last

Ja = explosion 10% 8,6E-09

90% 7,7E-08

Olycka med FaGo- Explosiva ämnen

4,3E-06

Brandspridning till

explosiv ämne

Ja = explosion 50% 8,6E-09

Liten

98%

Fordon antänder

Fordon antänder ej

Fordon antänder

Fordon antänder ej

Figur A.2. Händelseträd farligt godsolycka med explosiva ämnen i lasten.

0,4%

99,6%

Nej

50% 8,6E-09

Starka påkänningar på last

Ja = explosion 10% 4,2E-07

Nej

90% 3,8E-06

A 2.2 Gaser

Frekvensen för en trafikolycka med farligt godstransport med gas, i lasten inblandad på den aktuella sträckan

av E4 är 1,0⋅10 -3 per år.

Sannolikheten för att en trafikolycka med farligt godstransport inblandad leder till läckage antas på E4 vara

2 % (Index för farligt godsolyckor [10]) enligt beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse,

hastighetsgräns och vägtyp. Gaser transporteras i regel under tryck i tankar med större tjocklek och därmed

tålighet. Erfarenheter från utländska studier visar på att sannolikheten för utsläpp av det transporterade godset

då sänks till 1/30 [10], vilket ger en sannolikhet för läckage av gas

2⋅1/30 = 0,7 %.

25(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Vidare påverkar vindriktningar och vindstyrkor utsläppets konsekvenser på omgivningen. Vanligtvis finns

det en vindriktning inom ett område som är dominerande. Vindriktningar kommer dock inte att beaktas i

denna del av analysen utan detta beaktas i ett senare skede. (se avsnitt 5.1 Resultat – Individrisk).

Farligt gods klass 2 delas in i fyra olika typer av gaser: inerta gaser, oxiderande gaser, brännbara gaser samt

icke brännbara, giftiga gaser. Vanligtvis beaktas enbart de två senare av gastyperna vid utförande av riskanalyser

då konsekvenserna av utsläpp av inerta och oxiderande gaser vanligtvis bedöms vara begränsade

till utsläppets närområde och bedöms därmed inte påverka områden utanför vägområdet.

A 2.2.1 Brännbara gaser

För brännbara gaser bedöms konsekvenserna för människor bli påtagliga först sedan utsläppet antänts. Tre

scenarier kan antas uppstå beroende av typen av antändning. Om den, under tryck, läckande gasen antänds

omedelbart uppstår en jetflamma. Om gasen inte antänds direkt kan det uppstå ett brännbart gasmoln som

sprids med hjälp av vinden och kan antändas senare. Det tredje scenariot är mycket osannolikt och kan endast

inträffa om tankbilen saknar säkerhetsventil och tanken utsätts för utbredd brand. En BLEVE (Boiling

Liquid Expanded Vapor Explosion) kan då uppkomma, men detta inträffar inte förrän tanken utsatts för

kraftig brandpåverkan under en längre tid.

Ett läckage till följd av farligt godsolycka med brännbar gas i lasten antas till litet (20 mm), medelstort (50

mm) eller stort (100 mm hål). Fördelningen för respektive läckagestorlek antas vara 62,5 %, 20,8 % och

16,7 % [10].

För ett litet utsläpp brännbar gas gäller att sannolikheterna för omedelbar antändning (jetflamma), fördröjd

antändning (brinnande gasmoln) och ingen antändning är 10 %, 50 % resp. 40 % och för ett stort utsläpp är

motsvarande siffror 20 %, 80 % och 0 % [14]. Motsvarande sannolikhetstal för ett medelstort utsläpp antas

vara medeltal av ovanstående siffror, dvs. 15 %, 65 % och 20 %.

En BLEVE antas enbart kunna uppstå i intilliggande tank om eventuell jetflamma är riktad direkt mot tanken

under en lång tid. Vid fördröjd antändning av den brännbara gasen antas gasmolnet driva iväg med vinden

och därför inte påverka intilliggande tankar vid antändning. Sannolikheten för att en BLEVE ska uppstå

till följd av jetflamma är mycket liten, uppskattningsvis mindre än 1 %.

26(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Olycka med FaGo - brännbar gas

Gasläckage

0,1%

Läckagestorlek Antändning

63%

21%

17%

10%

Jetflamma direkt riktad

mot oskadad tank

Ja - BLEVE

1% 2,9E-10

99% 2,9E-08

50% 1,5E-07

40% 1,2E-07

15%

Jetflamma direkt riktad

mot oskadad tank

1% 1,4E-10

99% 1,4E-08

65% 6,3E-08

20% 1,9E-08

20%

Jetflamma direkt riktad

mot oskadad tank

1% 1,6E-10

99% 1,5E-08

80% 6,2E-08

0% 0,0E+00

7,0E-04 99,9% 7,0E-04

Ej gasläckage

Litet

Mellanstort

Figur A.3. Händelseträd farligt godsolycka med brännbar gas i lasten.

A 2.2.2 Icke brännbara, giftiga gaser

Stort

omedelbar = jetflamma

fördröjd = gasmoln

ingen

omedelbar = jetflamma

fördröjd = gasmoln

ingen

omedelbar = jetflamma

fördröjd = gasmoln

ingen

Nej

Ja - BLEVE

Nej

Ja - BLEVE

Giftiga gaser förväntas endast påverka befintlig bebyggelse negativt om det sprids mot det aktuella området.

Konsekvenserna beror därför på utsläppets storlek samt vindens riktning och styrka. Vindstyrkan antas vara

antingen hög (cirka 3,1 m/s) eller låg (cirka 1,5 m/s) och sannolikheten uppskattas grovt till 50 % för respektive

alternativ. I Classification of Hazard locations [15] anges sannolikheter för att olika läckageareor

uppstår vid olycka (se tabell A 1).

Läckagearea Sannolikhet

Litet läckage (1 % av total ventilarean) 90 %

Medelstort läckage (10 % av total ventilarea) 9 %

Stort läckage (100 % av total ventilarea) 1 %

Tabell A 2. Sannolikhet för läckageareor

Nej

27(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Med orsak av att endast 1 % av olyckorna leder till stort läckage görs endast beräkningar på litet och medelstort

läckage.

Läckagestorlek Vindstyrka

Låg 50,0% 5,0E-08

Olycka med FaGo - giftig gas

Gasläckage

0,1%

90%

10%

1%

50% 5,0E-08

50,0% 5,5E-09

50% 5,5E-09

50,0% 5,5E-10

50% 5,5E-10

1,7E-04 99,9% 1,7E-04

Ej gasläckage

Figur A.4. Händelseträd farligt godsolycka med giftig gas i lasten.

Litet

Mellanstort

A 2.3 Brandfarliga vätskor

Frekvensen för en trafikolycka med farligt godstransport med brandfarlig vätska i lasten inblandad på den

aktuella sträckan av E4 är 1,1⋅10 -4 per år. Utifrån Räddningsverkets mätning som utfördes under fjärde kvartalet

1998 uppskattas petroleumprodukter utgöra en stor andel av det totala antalet transporter av brandfarliga

vätskor. Under de fortsatta beräkningarna antas det konservativt att samtliga transporter av denna kategori

innehåller mycket brandfarliga, lättantändliga vätskor (t ex bensin och etanol).

För att leda till större konsekvenser för människor måste antingen utsläpp och antändning ske av den brandfarliga

vätskan alternativt att fordonet fattar eld till följd av olyckan. Sannolikheten för att en trafikolycka

med farligt godstransport inblandad leder till läckage antas för väg E4 vara 2 % (Index för farligt godsolyckor)

enligt beräkningsmatris för farligt godsolyckor efter bebyggelse, hastighetsgräns och vägtyp och

vid läckage från tankbil med släp antas fördelningen för respektive läckagestorlek (pölarea) vara 25%, 25%

och 50% [10].

Antändning av petroleumprodukter (bensin etc.) sker med en sannolikhet på cirka 3,3 % [10,14] oberoende

om det är litet eller stort läckage. Sannolikheten för att en trafikolycka leder till brand i fordon är ca 0,4 %

[12,13]. Grovt uppskattat är sannolikheten för spridning till last vid fordonsbrand 50 %.

Stort

Hög

Låg

Hög

Låg

Hög

28(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Olycka med FaGo - brandfarlig vätska

Läckage

2%

Läckagestorlek Antändning 3,3% 1,8E-08

25%

50%

96,7% 5,2E-07

3,3% 1,8E-08

96,7% 5,2E-07

3,3% 3,6E-08

96,7% 1,0E-06

1,1E-04 Spridning till last 50,0% 2,2E-07

Ej Läckage

98%

Litet

Mellanstort

Stort

Fordonsbrand

Ej fordonsbrand

Figur A.5. Händelseträd farligt godsolycka med brandfarlig vätska i lasten.

0,4%

Ej antändning

Antändning

Ej antändning

Antändning

Ej antändning

Ej spridning till last 50,0% 2,2E-07

99,6% 1,1E-04

A 2.4 Oxiderande ämnen

Frekvensen för en trafikolycka med farligt godstransport med oxiderande ämnen på den aktuella sträckan av

E4 är 4,1⋅10 -4 per år.

Vanligtvis är läckage av oxiderande ämne inte skadligt för människor, förutom om det kommer i kontakt

med brännbart (organiskt) material, vilket kan leda till självantändning och kraftiga explosionsförlopp. Det

är dock inte samtliga oxiderande ämnen som kan självantända. Vattenlösningar av väteperoxider med över

60 % väteperoxid bedöms kunna leda till kraftiga brand- och explosionsförlopp. Detsamma gäller för organiska

peroxider. Vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid bedöms däremot inte

kunna leda till explosion. I denna analys görs det mycket konservativa antagandet att samtliga transporter

med farligt godsklass 5 på E4 utgörs av oxiderande ämnen som kan självantända med kraftiga explosionsförlopp.

Sannolikheten för att utsläppt oxiderande ämne kommer i kontakt med organiskt material (exempelvis

smörjolja och drivmedel) antas vara 30 %, vilket bedöms vara ett konservativt antagande. Oftast

blandas en stabilisator, flegmatiseringsmedel, in i det oxiderande ämnet för att minska reaktionsbenägenheten

hos det farliga godset. Sannolikheten för ett explosionsartat förlopp antas därför vara cirka 10 %.

29(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Olycka med FaGo - oxiderande ämne

Läckage

2%

Kontakt med

organiskt material Explosion

Ja

Nej

50%

10% 4,1E-07

90% 3,7E-06

50% 4,1E-06

4,1E-04 Ej läckage 98% 4,1E-04

Figur A.6. Händelseträd farligt godsolycka med oxiderande ämne i lasten.

Bilaga B – Konsekvensberäkningar och konsekvensbedömningar

Eftersom egenskaperna för ämnen i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika

metoder använts för att uppskatta konsekvenserna vid olika scenarier. Litteraturstudier, simuleringsprogram

och handberäkningar är exempel på olika metoder som har använts.

B 1 Explosiva ämnen

Vid en explosion kan kriteriet för att personer omkommer delas upp i två typer, att personen befinner sig

utomhus och omkommer direkt av explosionens tryckuppbyggnad eller att personen befinner sig i ett hus

och omkommer då huset rasar på grund av explosionens tryckuppbyggnad.

Gränsen för direkt dödliga skador går vid 180 kPa tryck. Vid en explosion av 15 ton explosiva ämnen kan

detta tryck uppnås 60 meter från olycksplatsen. En modern byggnad utförd i betong med sammanhållen

stomme klarar av ett tryck på ca 40 kPa. Vid en explosion av 15 ton explosiva ämnen kan detta tryck uppnås

på en fasad, som vetter mot olycksplatsen, 210 meter bort, och för övriga fasader 120 meter bort. Konsekvenserna

av en explosion av 15 ton explosiva bedöms därför kunna bli att personer 210 meter från vägen

omkommer [11].

En olycka med en liten mängd explosiva ämnen i lasten, exempelvis 50-100 kg ammunition antas endast

kunna orsaka en lokal skada.

B 2 Gaser

B 2.1 Brännbar gas

Vid beräkning av konsekvenserna av en farligt godsolycka med utsläpp av brännbar gas uppskattas det

grovt att samtliga gastransporter utgörs av tankbilar och att mängden gas i en tankbil är 25 ton. Det antas att

det är tryckkondenserad gasol i samtliga tankbilar eftersom gasol är den brännbara gas som transporteras

mest frekvent på väg E4 förbi planerad bebyggelse. Detta är ett mycket konservativt antagande då gasol har

en låg brännbarhetsgräns vilket antas medföra att antändning kommer att kunna inträffa på ett längre avstånd

från olycksplatsen än ”normalfallet”.

Utsläppsstorlekarna (för jetflamma och gasmoln) antas till: punktering (hålstorlek 20 mm), medelstort hål

(hålstorlek 50 mm), och stort hål (hålstorlek 100 mm). För respektive utsläppsstorlek beräknas, med simuleringsprogrammet

Gasol [19], dels eventuell jetflammas längd vid omedelbar antändning, dels det brännbara

Ja

Nej

30(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

gasmolnets volym. Det skadedrabbade området vid en eventuell BLEVE beräknas också för tank med 25

ton gasol. För jetflamma och brinnande gasmoln varierar skadeområdet med läckagestorlek, direkt alternativt

fördröjd antändning samt vindhastighet, men den totala mängden gas i tanken påverkar inte skadeområdet.

Beroende på om läckage inträffar i tanken i gasfas, i gasfas nära vätskefas eller i vätskefas kan utsläppets

storlek och konsekvensområde variera. De värsta konsekvenserna bedöms uppstå om utsläppet sker

nära vätskeytan och därför antas det konservativt att detta är fallet. Vindstyrkan varieras från 3-8 m/s.

Den indata som använts i Gasol för att simulera konsekvensområden för jetflamma och gasmoln presenteras

nedan:

• Lagringstemperatur: 15°C

• Lagringstryck: 7 bar övertryck

• Utströmmingskoefficient (Cd): 0,83 (Rektangulärt hål med kanterna fläkta utåt)

• Tankdiameter: 2,0 m

• Tanklängd: 18 m

• Tankfyllnadsgrad: 80%

• Tankens vikt tom: 50 000 kg

• Designtryck: 15 bar övertryck

• Bristningstryck: 4*designtrycket

• Lufttryck: 760 mmHg

• Omgivningstemperatur: 15°C

• Relativ fuktighet: 50 %

• Molnighet: Dag och klart

• Omgivning: Tätortsförhållanden (många fordon, barriärer etc.)

Vid bedömning av antal döda till följd av jetflamma och brinnande gasmoln görs några konservativa antaganden.

Samtliga människor antas omkomma oberoende om de befinner sig utomhus eller inomhus:

• Vid jetflamma i flammans riktning inom avståndet för tredjegradens brännskada

• Inom avståndet för tredjegradens brännskada vid brinnande gasmoln

• Inom det skadedrabbade området för BLEVE.

Nedan visas de avstånd, inom vilka personer antas omkomma, för respektive scenario vid olika typer av utsläpp.

För jetflamma och brinnande gasmoln blir inte skadeområdet cirkulärt runt olycksplatsen utan mer

plymformat, varför dess bredder även presenteras. För brinnande gasmoln antas det att gasmolnet antänds

då det fortfarande befinner sig vid tankbilen och inte har hunnit spädas ut ytterligare. Det brännbara molnets

volym bedöms därför vara som störst. Det skadedrabbade området, med avseende på brinnande gasmoln,

uppskattas vara molnets storlek plus avståndet inom tredje gradens brännskada kan uppnås från gasmolnsfronten.

Vid jetflamma och brinnande gasmoln beror skadeområdet på läckagestorlek, direkt alternativt fördröjd

antändning samt vindhastighet.

31(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Scenario Läckagestorlek Antändning Vindstyrka [m/s] Skadedrabbat område

BLEVE Cirkulärt 170 m radie

Hål i tank nära vätskeyta Punktering Jetflamma

- Plym 18,1 m * 16 m

(2,4 kg/s) Gasmoln

3 Plym 18,2 m * 13,7 m

5 Plym 18 m * 11,5 m

8 Plym 15,9 m * 11 m

Medelstort hål

(15 kg/s)

Stort hål

(60 kg/s)

Jetflamma

Gasmoln

Jetflamma

Gasmoln

-

3

5

8

-

3

5

8

Plym 46,3 m * 40 m

Plym 18,9 m * 18,2 m

Plym 18,5 m * 17 m

Plym 19,2 m * 19,4 m

Plym 91,5 m * 80 m

Plym 21 m * 26,4 m

Plym 20,7 m * 25,6 m

Plym 21,2 m * 24,4 m

Tabell B.1. Skadedrabbat område, inom vilket personer förväntas omkomma, för olika scenarier vid farligt godsolycka

med brännbar gas i lasten.

Ovanstående tabell visar på att vindstyrkan inte medför någon markant skillnad med avseende på skadeområde

vid fördröjd antändning, dvs. gasmolnsexplosion.

B 2.2 Icke brännbar, giftig gas

De icke brännbara men giftiga gaserna som passerar planområdet utgörs enligt räddningstjänsten mestadels

av ammoniak och svaveldioxid. I denna rapport kommer konsekvensberäkningar för ammoniakutsläpp representera

de utsläpp som bedöms kunna påverka planområdet. Detta motiveras av att de båda gaserna är

mycket giftiga och av att ammoniaken har ett högre ångtryck (8,6 bar resp 3,3 bar) och därmed ett mer omfattande

spridningsområde.

B 2.2.1 Ammoniak

Ammoniak är att betrakta som en tung gas då den strömmar ut ur en behållare. Anledningen till detta är att

ammoniaken är mycket kall då den strömmar ut från ett tryckkondenserat tillstånd (oavsett om den är i gasfas

eller vätskefas). Detta får till följd att den omgivande luftens fuktighet kondenserar ut och förenar sig

med ammoniaken till vätskedroppar (sk. aerosol). Densiteten hos molnet blir då högre än hos den omgivande

luften varvid den utströmmande ammoniaken beter sig som en tung gas. Efterhand som spridningen fortsätter

kommer dock luften att späda ut molnet och densiteten sjunker. I ett visst läge har molnet spätts ut så

mycket att molnet har ungefär samma densitet som luften och därefter beter sig som en lätt gas.

Vanligtvis inrymmer tankbilar för tryckkondenserad ammoniak 49 m 3 . Ventilstorlek är 50 mm och återfinns

i både vätskefas och gasfas.

Som kritiskt gränsvärde för ammoniak används LC50 som vid 30 minuters exponering är 10 518 ppm [15].

Beräkningarna görs med hjälp av datorprogrammet Trace version 9.0, SAFER System 2004.

Gasens spridning beror bland annat på vindstyrka, bebyggelse och väderleksförhållanden. Utsläppsstorlekarna

uppskattas till litet läckage (håldiameter 0,005 cm), mellanstort läckage (håldiameter 0,0158 cm). Utsläppet

bedöms ske över gräsbeväxt mark (average soil) utan begränsande invallningar. Utsläppet antas ske

0,5 meter över markytan och temperaturen i tanken och på asfalten antas vara 15°C. Beräkningar har gjorts

för väderlek ”normal” (3,1 m/s, stabilitetsklass D) och en ”Worst case” (1,5 m/s, stabilitetsklass F).

32(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Scenario (håldiameter) Vindstyrka (m/s) / Stabilitetsklass Skadedrabbat område (längd)

Litet läckage 1% (0,005 cm) 3,1m/s, Stabilitetsklass D 255 m

1,5 m/s Stabilitetsklass F 709 m

Mellanstort läckage 10% (0,0158 cm) 3,1 m/s Stabilitetsklass D 797 m

1,5 m/s Stabilitetsklass F 2214 m

Tabell B 1. Längd- och breddutbredning vid ammoniakutsläpp

Då beräkningarna för ”normal” väderlek visar på att mycket stora delar av planområdet är lokaliserade inom

det skadedrabbade området görs inga vidare beräkningar för scenarier som kan ge mer utbrett skadeområde

t.ex. att området mellan väg E4 och planområdet är belagt med asfalt.

B 3 Brandfarliga vätskor

Vid beräkning av konsekvensen av en farligt godsolycka med brandfarlig vätska antas tanken rymma bensin.

Uppskattningsvis rymmer en normal tankbil 45 ton bensin, men vanligtvis är tanken uppdelad i mindre

fack och därför är sannolikheten för att all bensin läcker ut mycket liten. Beroende på utsläppsstorleken antas

olika stora pölar med brandfarlig vätska bildas vilket leder till olika mängder värmestrålning. Ett stort

läckage antas bilda en 400 m 2 pöl, mellanstort 200 m 2 och litet läckage 50 m 2 .

Strålningsberäkningarna har genomförts med hjälp av handberäkningar (se bilaga C).

För brandfarliga vätskor gäller att skadliga konsekvenser kan uppstå först när vätskan läcker ut och antänds.

Det avstånd, inom vilket personer förväntas omkomma antas vara fram till där värmestrålningsnivån överstiger

15 kW/m 2 , vilket är en strålningsnivå som orsakar outhärdlig smärta efter kort exponering (cirka 2-3

sekunder) [16,17].

I tabell B.3 presenteras det skadeområde inom vilket personer kan förväntas omkomma (utifrån beräkningar

i bilaga C). Eftersom strålningsberäkningarna utgår från pölens kant är det ofta viktigt att även räkna med

pölradien för att få det aktuella avståndet med utgångspunkt från olycksplatsen eftersom den brandfarliga

vätskan kan spridas över relativt stort område.

Scenario Pölradie Infallande strålning

> 15 kW/m 2 från pölkant

Maximalt skadeområde

Liten pölbrand (50 m 2 ) 4 m 12 m 16 m

Medelstor pölbrand (200 m 2 ) 8 m 22 m 30 m

Stor pölbrand (400 m 2 ) 11 29 m 40 m

Tabell B.3. Skadedrabbat område för olika scenarier vid farligt godsolycka med brandfarlig vätska i lasten.

B 4 Oxiderande ämnen

Vid olycka med oxiderande ämne antas inte några personer inom planområdet omkomma, om inte det oxiderande

ämnet kommer i kontakt med organiskt material och ett explosionsartat förlopp uppstår.

En explosiv oxidatorbränsleblandning innehåller ca 13 % bränsle. Lasten av en farligt godsolycka på väg

kan blandas med fordonets smörj- och drivmedel (organiskt material) och skapa cirka 3 ton explosiv blandning.

Tryck över 180 kPa (direkt dödligt tryck) kan då uppstå inom en radie på 30 meter från olycksplatsen

och fasader kan antas rasa (tryck på 40 kPa för ny betongbyggnad) inom 70 meter [11].

33(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Bilaga C – Strålningsberäkningar

C 1 Beräkningsmetodik

Strålningsberäkningarna har genomförts med hjälp av handberäkningar. Beräkningarna av den värmestrålning

som det analyserade området utsätts för i händelse av olycka med påföljande brand har genomförts enligt

följande:

• Beräkning av brandeffekt

• Beräkning av flammans höjd och temperatur

• Beräkning av synfaktor

• Beräkning av infallande strålning på olika avstånd från branden

Brandeffekten beräknas för att uppskatta hur mycket energi som avges från branden till omgivningen.

Flammans höjd används för att beräkna den så kallade synfaktorn som anger hur mycket av den från branden

emitterade strålningen som når olika punkter i omgivningen. Temperaturen hos flamman ligger till

grund för beräkningen av hur mycket infallande strålning som mottas av ytor på olika avstånd från branden.

C 1.1 Brandeffekt

Brandeffekten erhålls genom följande samband [20]:

H m Q ⋅ Δ ⋅ ′ ⋅ & = χ &

Ekvation C1.

där

c f A

Q& = utvecklad effekt (kW)

χ = förbränningseffektivitet (i de flesta fall används värdet 0,7 [20])

m& ′ = förbränningshastighet per ytenhet (kg/m 2 s)

Δ H = förbränningsvärme (MJ/kg)

C

A f = brinnande yta (m 2 )

Ekvationen gäller förutsatt att pölbrandens diameter är relativt stor (>2 m). För bensin gäller följande [20]:

m& ′ = 0,055 kg/m 2 s

Δ H = 43,7 MJ/kg

C

C 1.2 Flamhöjd

Flamhöjden Hf (m) beräknas med hjälp av följande ekvation [20]:

H f

2 / 5

= 0.

23⋅

Q&

−1,

02D

Ekvation C2.

där D är brandens diameter som beräknas ur:

4A

f

D = Ekvation C3.

π

34(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

C 1.3 Flamtemperatur

Flamtemperaturen Tf utgör medeltemperaturen i flamman. Temperaturen i flamspetsen är ca 540°C (813 K)

[21]. Vid lägre temperaturer förlorar flamman sin laminära karaktär. Om flammans maximala temperatur

bestäms till 1000°C (1273 K) [22] kan medeltemperaturen i flamman bestämmas. Den maximala flamtemperaturen

är bland annat beroende av vilket material som brinner och storleken på branden. Medeltemperaturen

används i beräkningen av strålningen från flamman och erhålls enligt:

T f

1

4

4 4

⎛ 1273 + 813 ⎞

= ⎜

= 1112K

2 ⎟

Ekvation C4.

⎝

⎠

C 1.4 Synfaktor

Synfaktorn F anger hur stor andel av den emitterade strålningen som når den mottagande punkten eller ytan

(se figur C.1). Vid beräkningen av synfaktorn antas att branden är rektangulär så att flammans diameter är

lika stor i toppen som i botten. Detta är ett konservativt antagande då branden i själva verket normalt smalnar

av väsentligt upptill.

Figur C.1. Synfaktor.

Synfaktorn F1,2 mellan flamman och den mottagande punkten är en geometrisk konstruktion som beräknas

enligt [22]:

F = F + F + F + F

1, 2 A1,

2 B1,

2 C1,

2 D1,

2

1

cos Θ1

cosΘ

2

där FA1,2 beräknas enligt följande: FA1,

2 = ∫ ⋅ dA

2

1

πd

A

0

Ekvation C5.

där θ1 och θ2 är infallande vinkel, dvs. 0, och FB1,2, FC1,2 och FD1,2 beräknas på samma sätt för dess mått där

A = L ⋅ L enligt figur C1. Ekvationen B6 används för beräkning av respektive ytas synfaktor [23]:

1

2

35(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

FA12 där

1 ⎛

= ⎜

2π

⎜

⎝

L

d

1 X = och

X

1+

X

Figur C.2. Synfaktor.

2

tan

−1

Y

1+

X

L2

Y = enligt figur C2.

d

2

+

Y

1+

Y

2

tan

−1

X

1+

Y

2

⎞

⎟

⎠

Ekvation C6.

Om ytorna A, B, C och D är lika stora betyder det att den mest kritiska punkten på avståndet d från branden

studeras. Genom att dela upp brandens totala area i olika stora ytor kan synfaktorn och då värmestrålningen

bestämmas för en punkt på avståndet d från branden på x meters höjd. Detta är lämpligt när man studerar

exempelvis avstånd till kritisk värmestrålning för människor eftersom det då är aktuellt med en höjd på t ex

två meter. Synfaktorn mellan flamman och en punkt kan även tas fram med hjälp av tabellvärden.

C 1.5 Infallande strålning

Den från branden infallande strålningen som når omgivningen varierar med flammans temperatur, synfaktorn

och den brinnande massans emissivitet. Emissiviteten, det vill säga materialets förmåga att avge värmeenergi,

är beroende av materialets temperatur och egenskaper, särskilt vid ytan. Exempelvis kan sägas att

en blankpolerad yta har mycket lägre emissivitet än en mörk skrovlig yta. Den infallande strålningen kan

beräknas genom:

q′ ′ = εσFT

Ekvation C7.

r

där

4

f

q ′ r = Infallande strålning (kW/m 2 )

ε = Emissionstal

σ = Stefan-Boltzmans konstant (= 5.67×10 -11 kW/m 2 K 4 )

F = Synfaktor

Tf = Flammans medeltemperatur

Emissionstalet för en flamma varierar med materialets egenskaper och tjockleken på flamman. För stora

bränder antas emissionstalet vara 1, vilket är ett konservativt antagande.

36(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

C 2 Beräkningar och resultat

Med hjälp av ovanstående samband och förutsättningar har brandeffekten, brandens diameter och flamhöjden

för tre olika scenarier beräknats (se tabell C.1). De olika scenarierna utgörs av friliggande pölbränder

med areorna 50, 200 och 400 m 2 .

Brinnande yta (m 2 ) Utvecklad effekt Brandens diameter Flamhöjd Hf (m)

(kW)

Df (m)

50 84 123 7,98 13,32

200 336 490 15,96 21,09

400 672 980 22,57 26,29

Tabell C.1. Tabell med beräknade värden på effektutveckling, brandens diameter och flamhöjd.

Strålningen har beräknats för halva flammans höjd på olika avstånd från branden. Dessa värden återges i

tabell C.2 och figur C.3 nedan.

Avstånd från

pölbrand (m) Pölbrand 50 m 2 Pölbrand 200 m 2 Pölbrand 400 m 2

F1,2

Strålning

[kW/m 2 ] F1,2

Strålning

[kW/m 2 ] F1,2

Strålning

[kW/m 2 ]

1 0,965 83,67 0,990 85,82 0,994 86,21

2 0,876 75,91 0,961 83,29 0,978 84,80

3 0,762 66,08 0,916 79,43 0,952 82,54

4 0,649 56,25 0,861 74,62 0,918 79,59

5 0,547 47,45 0,799 69,28 0,878 76,10

10 0,244 21,14 0,506 43,84 0,645 55,95

15 0,128 11,09 0,316 27,43 0,450 39,00

20 0,077 6,67 0,208 18,05 0,317 27,46

25 0,051 4,41 0,145 12,55 0,230 19,91

30 0,036 3,12 0,105 9,15 0,172 14,91

35 0,027 2,32 0,080 6,93 0,133 11,50

40 0,021 1,79 0,062 5,41 0,105 9,10

45 0,016 1,42 0,050 4,34 0,085 7,36

50 0,013 1,16 0,041 3,55 0,070 6,07

Tabell C.2. Beräkning av strålning och synfaktor på halva flammans höjd för olika avstånd från pölbranden.

37(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-07-06 RISKANALYS

Det framgår tydligt av beräkningarna att den infallande strålningen avtar med avståndet från strålkällan. För

att kunna få en uppfattning av vilken strålning som är tolerabel kan beräknade strålningsnivåer jämföras

med följande värmepåverkan och gränsvärden [16].

1 kW/ m 2

13 kW/ m 2

20 kW/ m 2

30 kW/ m 2

Högsta nivå som inte orsakar smärta

Antändning av trä vid närvaro av en liten flamma, samt orsak till outhärdlig

smärta efter 3 s exponering

Kriteriet för övertändning i rum, orsakar outhärdlig smärta efter 1 s exponering

Spontan antändning av trä i det fria.

För strålning mellan byggnader anges att strålningen bör understiga 15 kW/m 2 i minst 30 minuter utan särskilda

åtgärder i form av brandklassad fasad [17]. Det kriterium som används i detta fall för att avgöra antalet

omkomna på grund fordonsbrand anges till 15 kW/m 2 . I figur C.3 återges resultaten från strålningsberäkningarna.

Kriterierna för omkomna presenteras också i figuren.

Infallande strålning [kW/m2]

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50

Avstånd från pölbrand [m]

Figur C.3. Infallande strålning som funktion av avståndet pölbranden.

Pölarea 400 kvm

Pölarea 200 kvm

Pölarea 50 kvm

Kriterie personskada

38(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-06-12 RISKANALYS

Bilaga D – Individriskberäkning

D 1 Sammanställning sannolikhet och konsekvens

Scenario

Avstånd från

närmaste vägkant

(m)

Skadeområde x 2

/total sträcka (Andel

av sträcka)

Andel av

cirkulärt område

Frekvens

[per år]

Frekvens per

körriktning

[per år]

Frekvens med

hänsyn på andelar

[per år]

Närmaste körfält

Explosion stor mängd explosiv vara 15 ton 210 280% 100,0% 8,75E-09 4,37E-09 1,22E-08

Jetflamma, litet läckage brännbar gas 18 24% 14,0% 2,87E-08 1,44E-08 4,83E-10

Jetflamma, medelstort läckage brännbar

46

gas

61% 14,0% 1,43E-08 7,17E-09 6,16E-10

Jetflamma, stort läckage brännbar gas 92 123% 14,0% 1,54E-08 7,68E-09 1,32E-09

gasmoln, litet läckage brännbar gas 18 24% 12,0% 1,45E-07 7,25E-08 2,09E-09

gasmoln, medelstort läckage brännbar gas 19 25% 17,0% 6,28E-08 3,14E-08 1,35E-09

gasmoln, stort läckage brännbar gas 21 28% 25,0% 6,20E-08 3,10E-08 2,17E-09

BLEVE brännbar gas 170 227% 100,0% 5,90E-10 2,95E-10 6,69E-10

Litet läckage giftig gas, svag vind 86 115% 4,0% 4,96E-08 2,48E-08 1,14E-09

Litet läckage giftig gas, stark vind 48 64% 2,5% 4,96E-08 2,48E-08 3,97E-10

Medelstort läckage giftig gas, svag vind 346 461% 3,5% 5,52E-09 2,76E-09 4,45E-10

Medelstort läckage giftig gas, stark vind 151 201% 2,3% 5,52E-09 2,76E-09 1,28E-10

Stort läckage giftig gas, svag vind 0 0% 2,2% 5,52E-10 2,76E-10 0,00E+00

Stort läckage giftig gas, stark vind 0 0% 2,0% 5,52E-10 2,76E-10 0,00E+00

Liten pölbrand 16 21% 100,0% 1,78E-08 8,88E-09 1,89E-09

Medelstor pölbrand 30 40% 100,0% 1,78E-08 8,88E-09 3,55E-09

Stor pölbrand 40 53% 100,0% 3,55E-08 1,78E-08 9,47E-09

Fordonsbrand brandfarlig vätska 29 39% 100,0% 2,16E-07 1,08E-07 4,18E-08

Explosion oxiderande ämnen 70 93% 100,0% 4,15E-07 2,07E-07 1,94E-07

39(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-06-12 RISKANALYS

Bortersta körfält

Explosion stor mängd explosiv vara 15 ton 186 248% 100,0% 8,75E-09 4,37E-09 1,08E-08

Jetflamma, litet läckage brännbar gas -6 - 14,0% 2,87E-08 1,44E-08 -1,61E-10

Jetflamma, medelstort läckage brännbar

22

gas

29% 14,0% 1,43E-08 7,17E-09 2,94E-10

Jetflamma, stort läckage brännbar gas 68 91% 14,0% 1,54E-08 7,68E-09 9,74E-10

gasmoln, litet läckage brännbar gas - - 12,0% 1,45E-07 7,25E-08 -6,96E-10

gasmoln, medelstort läckage brännbar gas - - 17,0% 6,28E-08 3,14E-08 -3,56E-10

gasmoln, stort läckage brännbar gas - - 25,0% 6,20E-08 3,10E-08 -3,10E-10

BLEVE brännbar gas 146 195% 100,0% 5,90E-10 2,95E-10 5,74E-10

Litet läckage giftig gas, svag vind 62 83% 4,0% 4,96E-08 2,48E-08 8,21E-10

Litet läckage giftig gas, stark vind 24 32% 2,5% 4,96E-08 2,48E-08 1,99E-10

Medelstort läckage giftig gas, svag vind 322 429% 3,5% 5,52E-09 2,76E-09 4,14E-10

Medelstort läckage giftig gas, stark vind 127 169% 2,3% 5,52E-09 2,76E-09 1,07E-10

Stort läckage giftig gas, svag vind - - 2,2% 5,52E-10 2,76E-10 -1,94E-12

Stort läckage giftig gas, stark vind - - 2,0% 5,52E-10 2,76E-10 -1,77E-12

Liten pölbrand - - 100,0% 1,78E-08 8,88E-09 -9,47E-10

Medelstor pölbrand 6 8% 100,0% 1,78E-08 8,88E-09 7,10E-10

Stor pölbrand 16 21% 100,0% 3,55E-08 1,78E-08 3,79E-09

Fordonsbrand brandfarlig vätska 5 7% 100,0% 2,16E-07 1,08E-07 7,20E-09

Explosion oxiderande ämnen 46 61% 100,0% 4,15E-07 2,07E-07 1,27E-07

40(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-06-12 RISKANALYS

D 2 Individrisk

Individrisk (per år)

1,0E-05

1,0E-06

1,0E-07

1,0E-08

1,0E-09

Avstånd (m)

Kumulativ frekvens

(per år)

Avstånd (m)

Kumulativ frekvens

(per år)

5 4,264E-07 46 2,24E-07

6 4,192E-07 48 2,24E-07

16 4,185E-07 62 2,23E-07

16 4,147E-07 68 2,22E-07

18 4,128E-07 70 2,214E-07

18 4,107E-07 86 2,776E-08

19 4,103E-07 92 2,662E-08

21 4,09E-07 127 2,531E-08

22 4,07E-07 146 2,520E-08

24 4,06E-07 170 2,462E-08

29 4,06E-07 186 2,395E-08

30 3,64E-07 210 1,31E-08

40 3,61E-07 322 8,60E-10

46 3,51E-07 346 4,45E-10

Individriskprofil

1,0E-04

0 50 100 150 200 250 300

Avstånd från vägen (m)

41(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-06-12 RISKANALYS

Bilaga E – Byggnad placerad 10 respektive 15 meter från väg E4

E.1 Inledning

Då riskanalysen för Kv. Patan förutsätter att byggnaden placeras 25 meter från väg E4 bifogas denna bilaga

avseende de ökade riskerna vid placering av byggnaden 10 respektive 15 meter från väg E4. Bilagan innehåller

en kvalitativ analys av de ökade riskerna i form av kompletterande identifiering, riskvärdering samt

förslag till riskreducerande åtgärder. Då riskerna inte kan åtskiljas för om byggnaden placeras 10 eller 15

meter från vägen görs bedömningen utifrån en placering av byggnaden 10-15 meter från väg E4.

E. 1.1 Förutsättningar

Förutsättningarna är de samma som i riskanalysen med undantag att byggnaden förutsätts placeras 10-15

meter från väg E4.

E.1.2 Styrande dokument

De styrande dokumenten redovisas i avsnitt 1.4. Utifrån dessa styrande dokument har bland annat Länsstyrelsen

i Stockholms Läns gett ut rekommendationer för hur nära transportleder för farligt gods som ny bebyggelse

bör planeras [6]. I denna rekommendation föreslås att 25 m kring vägar med farligt gods bör lämnas

bebyggelsefritt.

Enligt väglagen [E1] får inte byggnader uppföras utan länsstyrelsens tillstånd inom ett avstånd på 12 meter

från ett vägområde.

E.2 Kompletterande riskidentifiering

Sannolikheten för att normala” trafikolyckor ska ge konsekvenser som påverkar personer i byggnaden bedöms

vara liten förutsatt att räcke och vall avskiljer byggnaden från vägen. Den identifierade risk med påverkan

på aktuellt område är trafikolycka med transport av farligt gods på väg E4.

Utifrån bilaga B har de risker som ökar vid placering av byggnad 10-15 meter från väg E4 identifierats. De

risker vars konsekvenser inte påverkar en byggnad 25 meter från vägen men som däremot kan påverka en

byggnad placerad 10 eller 15 meter från vägen är:

• olycka med en liten mängd explosiva ämnen i lasten, exempelvis 50-100 kg ammunition som endast

bedöms kunna orsaka en lokal skada(bilaga B.1),

• antändning av brännbar gas (bilaga B.2.1)

- litet utsläpp; jetflamma och brinnande gasmoln,

- medelstort utsläpp; brinnande gasmoln,

- stort utsläpp; brinnande gasmoln, samt

• antändning av brandfarliga vätskor (bilaga B.3).

E.3 Riskuppskattning

Vad gäller uppskattningen av riskerna hänvisas till avsnitt 4 då individrisken utgår från avståndet från

olyckan och inte från avståndet tillbyggnaden. Dock kan individrisken komma att öka lite då även mindre

mängder massexplosiva ämnen, ca 100-200 kg kan ge konsekvenser som påverkar byggnaden och som inte

beaktades i avsnitt 4. Dock kommer individrisken endast att påverkas marginellt och inte tillräckligt för att

orsaka att individrisken överskrider den övre gränsen enligt de i rapporten använda kriterierna.

42(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-06-12 RISKANALYS

E.4 Resultat

Även om byggnaden placeras 10-15 meter från vägen ”hamnar” den beräknade individrisken inom området

där riskreducerande åtgärder skall vidtas så länge kostnaden anses vara proportionerlig i förhållande till den

riskreducerande effekten. I avsnitt 5 redovisas individrisken med undantag för de konsekvenser som en

eventuell olycka med mindre mängder massexplosiva ämnen kan orsaka. Som kan utläsas i figur E.1 kommer

inte dessa påverka individrisken i den utsträckning att risken någon gång passerar den övre gränsen.

E. 4 Riskvärdering

De kriterier som i denna bilaga gäller för riskvärdering är:

• Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras 10 -5 per år

• Övre gräns för område där risker kan anses vara små 10 -7 per år

För mer ingående förklaring till kriterier för riskvärdering hänvisas till avsnitt 6 Värdering av risk. I figur

d.1 redovisas individrisken för väg E4 tillsammans med valda värderingskriterier.

E.5 Diskussion

Eftersom individrisken ”hamnade” inom området där riskreducerande åtgärder skall vidtas så länge kostnaden

anses vara proportionerlig i förhållande till den riskreducerande effekten kommer dessa diskuteras i detta

avsnitt. De risker som identifierats i avsnitt E2 kommer att analyseras och diskuteras nedan. Notera att

endast de risker som inte påverkar en byggnad 25 meter från vägen men som däremot kan ge konsekvenser

på en byggnad placerad ca 10-15 meter från vägen analyseras.

E.5.1 Mindre mängder explosiva ämnen

Enligt bilaga B kan en olycka med en liten mängd explosiva ämnen i lasten, exempelvis 50-100 kg ammunition

orsaka lokala skador. Om dessa inte påverkar en byggnad 10-15 meter bort kan inte avgöras med säkerhet

varför det bedöms finnas en risk för att även dessa kan påverka skador på byggnaden. Denna risk är inte

medräknad i individrisken men bedöms endast påverka denna mycket marginellt.

E.5.2 Antändning av brännbar gas

De händelser vars skadeområde överstiger 10-15 meter men understiger 25 meter är:

• litet utsläpp

- jetflamma

- brinnande gasmoln,

• medelstort utsläpp

- brinnande gasmoln,

• stort utsläpp

- brinnande gasmoln.

43(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-06-12 RISKANALYS

Scenario Läckagestorlek Antändning Vindstyrka [m/s] Skadedrabbat område

BLEVE Cirkulärt 170 m radie

Hål i tank nära vätskeyta Punktering Jetflamma

- Plym 18,1 m * 16 m

(2,4 kg/s) Gasmoln

3 Plym 18,2 m * 13,7 m

5 Plym 18 m * 11,5 m

8 Plym 15,9 m * 11 m

Medelstort hål

(15 kg/s)

Stort hål

(60 kg/s)

Jetflamma

Gasmoln

Jetflamma

Gasmoln

-

3

5

8

-

3

5

8

Plym 46,3 m * 40 m

Plym 18,9 m * 18,2 m

Plym 18,5 m * 17 m

Plym 19,2 m * 19,4 m

Plym 91,5 m * 80 m

Plym 21 m * 26,4 m

Plym 20,7 m * 25,6 m

Plym 21,2 m * 24,4 m

Tabell E.1. Skadedrabbat område, inom vilket personer förväntas omkomma, för olika scenarier vid farligt godsolycka

med brännbar gas i lasten.

Då området mellan byggnad och väg E4 ej ska locka till långvarig vistelse bedöms konsekvensen i form av

brandpåverkan på byggnaden vara det som skiljer en byggnad placerad 10-15 meter från en byggnad placerad

25 meter från vägen.

E.5.3 Antändning av brandfarliga vätskor

Enligt strålningsberäkning i bilaga C kan strålningen på 15 kW/m 2 uppnås på ett avstånd av 16 meter (liten

pölbrand, 50 m 2 ), 30 meter (200 m 2 ) och 40 meter (400 m 2 ) från en centrum av en pölbrand på vög E4. Detta

medför att det är mycket sannolikt att konsekvenserna vid en olycka med antändning av brännbar vätska

kommer att påverka byggnaden.

Enligt strålningsberäkningarna redovisade i tabell E.2 orsakar pölbränder strålningsnivåer på ca 40-70

kW/m 2 på ett avstånd på 10-15 meter från flammans centrum.

Scenario Pölradie Infallande strålning

10 meter från pöl-

centrum [kW/m 2 ]

Infallande strålning

15 meter från pölcentrum

[kW/m 2 ]

Liten pölbrand (50 m 2 ) 4 m 42 kW/m 2 37 kW/m 2

Medelstor pölbrand (200 m 2 ) 8 m 64 kW/m 2 59 kW/m 2

Stor pölbrand (400 m 2 ) 11 72 kW/m 2 68 kW/m 2

Tabell E.2. Infallande strålning f rån pölbrand för olika scenarier vid 10 respektive 15 meters avstånd.

Sammanfattande diskussion

I BBR [E2] anges att strålningsnivån från flammor på byggnaders yta bör understiga 15 kW/m 2 i minst 30

minuter, om inga särskilda åtgärder vidtas. Detta föranledde rekommendationen att fasaden bör utföras i

obrännbart material alternativt brandklass EI 30 då byggnaden placeras 25 meter från väg E4. De flesta av

de ovan diskuterade riskerna orsakar konsekvenser i form av strålning och uppvärmning av fasad. För att få

en bild av vad olika strålningsnivåer innebär ges i tabell E.3 exempel på konsekvenser av olika strålningsnivåer

[E3].

44(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-06-12 RISKANALYS

Strålningsintensitet

[kW/m 2 ]

Exempel på konsekvenser

ca 10 normal float glas spricker

ca 13 antändning av bommulstyg och trä vid långvarig strålning

samt närvaro av liten flamma

ca 20 kriterium för övertändning i ett rum samt härdat glas

spricker

ca 25 spontan antändning av bomullstyg och trä vid långvarig

strålning

ca 29 spontan antändning av trä i det fria

ca 40 skyddssprinklat härdat glas spricker

ca 42 spontan antändning av bomullstyg efter ca 5 sekunder

ca 45 spontan antändning av trä efter 20 sekunder

Tabell E.3. Exempel på konsekvenser av olika strålningsnivåer.

Det kan inte med säkerhet sägas att en fasad av brandklass EI 30 kan stå emot en pölbrand i 30 minuter med

en strålningsintensitet på mellan 40-70 kW/m 2 eftersom den är dimensionerad utifrån en standardbrand med

långsammare brandförlopp än en vätskebrand. Eftersom sannolikheten för att konsekvenserna av en pölbrand,

jetflamma och antändning av ett gasmoln kan komma att påverka fasaden är mycket stor är det av

stor vikt att skydda denna mot brandpåverkan.

Då konsekvenserna av en olycka med antändning av gas eller vätska kan bli synnerligen påtagliga är utformningen

av området mellan väg E4 och byggnad av mycket stor betydelse då det gäller att förebygga

allvarliga olyckor.

E.6 Förslag till åtgärder

Ovanstående diskussion ligger till grund för följande åtgärdsförslag. Nedan redovisas endast de rekommendationer

som tillkommer då byggnaden placeras 10-15 meter från väg E4 istället för 25 meter från vägen.

Redan rekommenderade åtgärdsförslag är redovisade i avsnitt 8.

E.6.1 Byggnadskonstruktion

Fasad mot väg E4 bör utföras i obrännbart material alternativt utföras i brandklass EI 60. Fönster rekommenderas

ej i fasad mot väg E4. Byggnadskonstruktionen bör utformas på så sätt att dess bärighet inte påverkas

av en kollaps av vägg mot väg E4 orsakad av mindre explosion eller avkörning.

E.6.1 Utformning längs väg E4

Då konsekvenserna av en olycka kan bli mycket stora om utsläpp och antändning sker alldeles intill byggnadens

fasad måste allvarliga olyckor förebyggas i största möjliga mån. Utöver de rekommendationer som

redovisas i avsnitt 8 bör vallen kompletteras med ett stabilt avkörningsskydd som minimerar avkörningsrisken

ytterligare från väg E4. Utformningen av detta bör samordnas med de eventuella avkörningsskydd som

vägverket rekommenderar för aktuell vägsträcka.

45(46)

Uppdrag: 1007 89 56 KV PATAN

Datum: 2006-06-12 RISKANALYS

E.7 Slutsatser

Även om det ur individrisksynpunkt är acceptabelt att placera byggnaden 10-15 meter från väg E4 rekommenderar

WSP Brand- och Riskteknik ändock att byggnaden placeras mer än 20 meter från vägen. Detta

eftersom de flesta av de tillkommande konsekvenserna understiger 20 meter, se tabell E.1 och bilaga C. Om

byggnaden placeras närmre än 20 meter från vägen rekommenderar WSP Brand- och Riskteknik att åtgärdsförslagen

analyseras av trafikkunnig expertis och eventuellt kompletteras med ytterligare riskreducerande

förslag. Då det enligt väglagen inte får uppföras byggnader utan länsstyrelsens tillstånd inom ett avstånd på

12 meter från ett vägområde bör även detta beaktas vid placeringen av byggnaden.

Referenser till bilaga E

[E1] Väglag (1971:948), utfärdad 1971-12-10, med ändringar till och med SFS 2006:419.

[E2] BBR, Boverkets Byggregler, BFS 1993:57 med ändringar t o m BFS 2002:19, Boverket, 2002

[E3] Brandskyddshandboken – En handbok för projektering av brandskydd i byggnader. Brandteknik,

Lunds tekniska högskola, Lund 2005

46(46)

RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN - Haparanda stad

RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN - Haparanda stad ... View more RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN - Haparanda stad

Delete template?

Save as template ?

RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN - Haparanda stad RISKANALYS KV PATAN HAPARANDA KOMMUN - Haparanda stad