06.09.2013 Views

Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ESS 2006:2<br />

tion. Ökad efterfrågan <strong>på</strong> bilar ledde till <strong>en</strong> övergång från hantverksbaserad<br />

produktion till det löpande bandet. Det är därför fullt<br />

möjligt att <strong>en</strong> ökning av d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga sektorns produktion in<strong>om</strong><br />

<strong>en</strong> giv<strong>en</strong> teknologisk ram s<strong>om</strong> ägt rum under efterkrigstid<strong>en</strong> nu är<br />

<strong>på</strong> väg att ersättas av <strong>en</strong> expansion där det sker radikala förändringar<br />

i d<strong>en</strong> teknologi s<strong>om</strong> används. Vi skulle alltså kunna få se d<strong>en</strong><br />

typ av sektoriell utveckling s<strong>om</strong> ekon<strong>om</strong>-historikern L<strong>en</strong>nart<br />

Schön specialiserat sig <strong>på</strong> att analysera (Schön 2000).<br />

D<strong>en</strong> andra faktorn är d<strong>en</strong> off<strong>en</strong>tliga sektorns storlek. Att off<strong>en</strong>tlig<br />

service blivit <strong>en</strong> av de största näringsgr<strong>en</strong>arna innebär att <strong>en</strong><br />

ökad <strong>produktivitet</strong> kan få ett stort g<strong>en</strong><strong>om</strong>slag <strong>på</strong> d<strong>en</strong> allmänna <strong>produktivitet</strong>sutveckling<strong>en</strong>.<br />

Detta ger samhället ett ökat incitam<strong>en</strong>t<strong>en</strong><br />

att satsa <strong>på</strong> <strong>produktivitet</strong>stillväxt i off<strong>en</strong>tlig sektor.<br />

D<strong>en</strong> tredje faktorn är globalisering<strong>en</strong> s<strong>om</strong> ökat möjligheterna till<br />

kunskapsutbyte mellan produc<strong>en</strong>ter av off<strong>en</strong>tliga <strong>tjänster</strong>. Äldre<strong>om</strong>sorg<br />

<strong>och</strong> skola har traditionellt varit <strong>om</strong>råd<strong>en</strong> där yrkesutövarna<br />

i mindre utsträckning har haft möjlighet att ta del i ett internationellt<br />

erfar<strong>en</strong>hetsutbyte. Ny teknik <strong>och</strong> billigare resor ger i dag<br />

helt andra möjligheter till ett sådant utbyte, i synnerhet <strong>om</strong> man i<br />

olika länder blir mer aktiv när det gäller att åstadk<strong>om</strong>ma <strong>en</strong> ökad<br />

<strong>produktivitet</strong>. Äv<strong>en</strong> <strong>på</strong> detta <strong>om</strong>råde är det dock viktigt att inte<br />

bara sjukvård<strong>en</strong> utan också äldre<strong>om</strong>sorg <strong>och</strong> skola får <strong>en</strong> ökad<br />

andel forskarutbildade. Just när det gäller förmågan att delta i ett<br />

internationellt kunskapsutbyte står ofta de forskarutbildade i <strong>en</strong><br />

klass för sig. Att andel<strong>en</strong> forskarutbildade är så låg bland dem med<br />

pedagogisk utbildning kan vara <strong>en</strong> orsak till att inte <strong>en</strong>s erfar<strong>en</strong>hetsutbytet<br />

<strong>på</strong> nationell nivå fungerar så bra s<strong>om</strong> man skulle önska<br />

(Nihlfors 2005).<br />

Historisk tillbakablick<br />

Hur skulle <strong>en</strong> utveckling mot ökad <strong>produktivitet</strong> i off<strong>en</strong>tlig sektor<br />

kunna se ut? Ett sätt att besvara d<strong>en</strong>na fråga är att se till historiska<br />

paralleller. Under 1900-talet upplevde sv<strong>en</strong>sk industri <strong>en</strong> <strong>en</strong>astå<strong>en</strong>de<br />

ökning av arbets<strong>produktivitet</strong><strong>en</strong>. År 1900 var i Sverige<br />

det g<strong>en</strong><strong>om</strong>snittliga förädlingsvärdet per industriarbetare ca drygt<br />

12 000 kronor per år, uttryckt i dag<strong>en</strong>s p<strong>en</strong>ningvärde. Hundra år<br />

s<strong>en</strong>are var d<strong>en</strong>na siffra uppe i 500 000 kronor, dvs. <strong>en</strong> fyrtiodubbling<br />

av <strong>produktivitet</strong><strong>en</strong> (Edvinsson 2005). Bak<strong>om</strong> d<strong>en</strong>na utveckling<br />

kan fyra faktorer pekas ut.<br />

102

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!