Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

More documents

Recommendations

Info

talet (Södersten 1992; Södersten 1992; Södersten 1992; Södersten 1993; Södersten 1994; Södersten 1995), se (Malmberg 2001). Men risker för slutsatser i denna riktning finns inbyggd i alla analyser som för ensidigt tar sin utgångspunkt i ett rent marknadsekonomiskt tänkande. I skarp kontrast till Bo Söderstens uppfattning står de nya forskningsresultat som pekar ut kvinnors och offentlig sektors insatser som en viktig tillväxtmotor. De senaste årens forskning om ekonomisk tillväxt har tydligt visat att produktion av humankapital i form av insatser i barnuppfostran, förbättrad överlevnad och bättre hälsa spelat en central roll för den kraftiga ökning av inkomsten per capita som har inträffat runt om i världen sedan början av 1800talet (Kalemli-Ozcan, Ryder et al. 2000; Blackburn and Cipriani 2002; Bloom, Canning et al. 2003; Boucekkine, de la Croix et al. 2003; Malmberg and Lindh 2005). Det man kunnat visa i denna forskning är att de stora investeringar i humankapital som sker när ett land har en hög andel barn ger upphov till en accelererad ekonomisk tillväxt när dessa barn når arbetsför ålder. Man har också visat att den tillväxt i erfarenhetsbaserat humankapital som blir resultatet av en minskad dödlighet i arbetsför ålder ger en ytterligare skjuts för tillväxten. Forskningen på makronivå har på detta sätt lyft fram betydelsen av sektorer som tidigare getts en mindre central roll. Likväl kvarstår problemet med att mäta output från en sektor vars resultat inte erbjuds till försäljning på en marknad. Lösningen här finns i definitionen av humankapital som ”the present discounted value of the additional productivity, over and above the product of unskilled labour, of people with skills and qualifications” (Black 2002). Värdet av en offentlig tjänst kan därför fastställas som nuvärdet av det tillskott i individuell produktionsförmåga som den offentliga tjänsten har producerat. I praktiken kan detta tillskott vara svårt att mäta men rent principiellt gör detta synsätt det oproblematiskt att mäta offentlig sektors output av humankapital. Med denna definition finns det inget som teoretiskt lägger hinder i vägen för en ökad produktivitet i offentlig sektor. Problem med att öka produktiviteten uppstår först om man mäter offentlig sektors prestationer i form av undervisningstimmar, läkarkonsultationer, eller städtimmar. Men dessa prestationer är inte verksamhetens egentliga resultat. Denna typ av prestationerna ska i stället ses som input i produktionen av humankapital. Produktivitets- 99 ESS 2006:2
ESS 2006:2 tillväxt uppstår om man med en given resursinsats kan öka det tillskott i individuell produktivitet som en viss tjänst skapar. För att uppnå denna typ av produktivitetstillväxt krävs det att man inom offentlig sektor får en bättre kunskap om vilka arbetsmetoder som fungerar bäst när det gäller att öka humankapitalet hos dem man arbetar för. Hittills har kanske detta varit enklast inom sjukvården. Här går det relativt enkelt att jämföra utfallen av alternativa behandlingsmetoder. Läkarnas höga utbildningsnivå har också bidragit till att nya vetenskapliga rön relativt snabbt har kunnat få genomslag i ändrade behandlingsrutiner. Ett bra exempel är den snabba spridningen av nya effektiva rutiner i vården av hjärtinfarktspatienter (Wahlqvist 2005). Till detta kommer de stora resurser som satsats på att utveckla nya och mer effektiva läkemedel. Sammantaget kan sjukvården i dag erbjuda många tjänster som ger betydligt större tillskott till de behandlades produktiva förmåga än tidigare. Detaljerade beräkningar på detta område saknas dock vad jag känner till. Ett argument mot att produktiviteten i sjukvården ökat brukar vara att ”ja, visserligen har man tagit fram nya och bättre metoder, men detta gör ju inte att kostnaderna sjunker”. Detta är enligt min mening ett förvirrat resonemang. Det finns inget i ekonomisk teori som säger att ökad produktivitet i en viss sektor ska leda till att denna sektor krymper. Tvärtom, en högre produktivitet innebär att sektorn till oförändrad kostnad kan producera varor som ger konsumenten en större nytta än tidigare. För det som nationalekonomer kallar normala varor innebär detta att konsumtionen kommer att öka. Och ökningen kan bli så stark att konsumenterna lägger en ökad andel av sin budget på sektorns produkter. Detta tycks t.ex. vara fallet med mobiltelefoni. När priset på mobiltelefoni var skyhögt valde de flesta individer att avstå från denna typ av kommunikation. När priset sjönk under 1980- och 1990-talet blev intresset i stället så stort att många individer la en ökande andel av sin konsumtionsbudget på telefoni. Om det sker stora framsteg i sjukvårdens förmåga att bota ohälsa är det därför inte något konstig om den genomsnittlige konsumenten vill öka den andel av inkomsten som går till att finansiera sjukvård, se (Lundin 2002). I andra delar av offentlig sektor kan det vara svårare att veta hur verksamheten ska utvecklas på ett sätt som ökar utbytet för de man tar hand om. En viktig orsak kan vara bristen på forskning. Inom sektorer som sjukvård, jordbruk och teknik har staten satsat miljarder på att bygga upp stora forskningsmiljöer. Detta har bidragit 100
Page 1 and 2:
Mått på välfärdens tjänster -
Page 3 and 4:
ESS 2006:2 följning med nyckeltal
Page 5 and 6:
ESS 2006:2 Statskontorets chefsekon
Page 7 and 8:
Förutsättningar för effektivitet
Page 9 and 10:
Innehåll Inledning ...............
Page 11 and 12:
Inledning Problematiken som behandl
Page 13 and 14:
Men att de båda begreppen tillsamm
Page 15 and 16:
(1981) och Ouchi (1979) har lansera
Page 17 and 18:
Viktigt men svårt Det förda reson
Page 19 and 20:
Allokativ effektivitet handlar om a
Page 21 and 22:
Värde för adaptiv effektivitet
Page 23 and 24:
utvecklingsorienterad, ett gott sam
Page 25 and 26:
som har betydelse för god ekonomis
Page 27 and 28:
muner och landsting tas måste mots
Page 29 and 30:
Därför behöver produktiviteten i
Page 31 and 32:
Innehåll Därför behöver produkt
Page 33 and 34:
Därför behöver produktiviteten i
Page 35 and 36:
Försöken att med hjälp av olika
Page 37 and 38:
del av en nations produktion som pr
Page 39 and 40:
Priser och kvalitet i den privata p
Page 41 and 42:
utvecklingen och därmed blir volym
Page 43 and 44:
tjänster som produceras. För att
Page 45 and 46: låg insats som möjligt. Ett såda
Page 47 and 48: används vid fastprisberäkningarna
Page 49 and 50: kostnad per flykting motsvaras då
Page 51 and 52: En marknadsvärdering av skolans pr
Page 53 and 54: vissa paralleller mellan gymnasiesk
Page 55 and 56: Hur de olika vårdinsatserna skall
Page 57 and 58: ekonomisk värdering av vårdproduk
Page 59 and 60: EU:s beslutet om att medlemsländer
Page 61 and 62: Sveriges kommuner och landsting (20
Page 63 and 64: ESS 2006:2 66
Page 65 and 66: ESS 2006:2 68
Page 67 and 68: ESS 2006:2 Nuvarande beräkning av
Page 69 and 70: ESS 2006:2 om att detta är en stor
Page 71 and 72: ESS 2006:2 Dessutom krävs att kost
Page 73 and 74: ESS 2006:2 till föreläsningar med
Page 75 and 76: ESS 2006:2 D. Elevvård. Alla eleve
Page 77 and 78: ESS 2006:2 denter för mindre utbil
Page 79 and 80: ESS 2006:2 stöd) ger volymmåttet.
Page 81 and 82: ESS 2006:2 Beräkningar har gjorts
Page 83 and 84: ESS 2006:2 tion of Diseases and Hea
Page 85 and 86: ESS 2006:2 DRG för öppen vård p
Page 87 and 88: ESS 2006:2 vera även att alla omr
Page 89 and 90: ESS 2006:2 NR-PM 2002:08 - Utbildni
Page 91 and 92: ESS 2006:2 94
Page 93 and 94: ESS 2006:2 96
Page 95: ESS 2006:2 en renodlad marknadsekon
Page 99 and 100: ESS 2006:2 tion. Ökad efterfrågan
Page 101 and 102: ESS 2006:2 Taylorismen har inte bar
Page 103 and 104: ESS 2006:2 en viss verksamhet ökar
Page 105 and 106: ESS 2006:2 offentliga tjänster t.e
Page 107 and 108: ESS 2006:2 och utan statsvetarexame
Page 109 and 110: ESS 2006:2 hypotetiskt, att man kom
Page 111 and 112: ESS 2006:2 fonden och Ekonomisk-his
Page 113 and 114: ESS 2006:2 World Bank. (2006). ”G
Page 115 and 116: ESS 2006:2 118
Page 117 and 118: ESS 2006:2 120
Page 119 and 120: ESS 2006:2 Effektivitet = eller som
Page 121 and 122: ESS 2006:2 kväveoxidutsläppen med
Page 123 and 124: ESS 2006:2 enlig - måste således
Page 125 and 126: ESS 2006:2 Värde per prestation Ef
Page 127 and 128: ESS 2006:2 åtgången, däremot int
Page 129 and 130: ESS 2006:2 Går effektivitet i komm
Page 131 and 132: ESS 2006:2 värderas. Det kan göra
Page 133 and 134: ESS 2006:2 att ändå kunna jämfö
Page 135 and 136: ESS 2006:2 Produktivitetsförändri
Page 137 and 138: ESS 2006:2 Panelstudier av produkti
Page 139 and 140: ESS 2006:2 Kostnadsindexmetod 24 Yt
Page 141 and 142: ESS 2006:2 Panelstudier låter sig
Page 143 and 144: ESS 2006:2 Tabell Produktivitetsutv
Page 145 and 146: ESS 2006:2 m.m. adderats till huvud
Page 147 and 148:
ESS 2006:2 prestationer, men är i
Page 149 and 150:
ESS 2006:2 Benchmarking och styrnin
Page 151 and 152:
ESS 2006:2 Policy på nationell niv
Page 153 and 154:
ESS 2006:2 indexmetoden går det at
Page 155 and 156:
ESS 2006:2 Förädlingsvärdeproduk
Page 157 and 158:
ESS 2006:2 hållit sig någorlunda
Page 159 and 160:
ESS 2006:2 Hjalmarsson, L. och Ann
Page 161 and 162:
Kort efterord I den allmänna debat
Page 163 and 164:
Birgitta Magnusson svarar samtidigt
Page 165:
Den ekonomiska sanningen är att v
show all

Mått på Välfärdens tjänster - en antologi om produktivitet och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?